Han eller hon? En deskriptiv studie av jämställdhet i hemmet bland studenter på Malmö högskola

Hälsa och samhälle

HAN ELLER HON?

En deskriptiv studie av jämställdhet i hemmet

bland studenter på Malmö högskola

Zara Göransson

Karolina Persson

HE OR SHE?

A descriptive study of domestic equality among

students of Malmö högskola

Zara Göransson

Karolina Persson

Göransson, Z & Persson, K. Han eller hon? En deskriptiv studie av jämställdhet i hemmet bland studenter på Malmö högskola. Examensarbete i socialt arbete 10

poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2005.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv.

Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren. De huvudfrågeställningar som denna studie utgår ifrån är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena

av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral?

Studien har genomförts med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret fokuserar på arbetsfördelning mellan man och kvinna, samt på fördelning av inflytande över beslut som fattas i hemmet. Studien visar att kvinnor utför största delen av hushållsarbetet i såväl familjer med barn som i familjer utan barn. Studien visar även att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Det framkommer också att de studerade paren fördelar hushållsuppgifterna på ett könstraditionellt sätt.

Nyckelord: Beslut, Familj, Hushållsarbete, Jämställdhet, Makt, Sociala

FÖRORD

I din hand håller du produkten av åtta veckors forskningsarbete som utgör ett examensarbete på socionomutbildning, Malmö högskola. Arbetet med att samla in data och sammanställa teoretiska utgångspunkter för att slutligen kunna beskriva hur jämställdheten ser ut bland par, där minst den ena parten studerar på Malmö högskola, har varit utomordentligt stimulerande. Det har varit ett arbete som inneburit många timmars jobb och att ständigt vara medveten om jämställdheten, även i vår egen vardag, något som kan vara lika frustrerande som det är motiverande. Att ämnesvalet fallit på jämställdhet beror på att vi tycker att det är ett ämne som är intressant, samtidigt som det ständigt är aktuellt. Arbetet har inneburit ett fördjupat intresse i ämnet, som vi emellertid aldrig riktigt upplever oss kunna få en heltäckande bild av eftersom det innefattar så många olika dimensioner.

Vi vill tacka alla studenter på Malmö högskola som deltagit i vår datainsamling. Tack för att ni tog er tid och för den positiva respons som ni gav oss ute i skolorna, utan er vore studien inte genomförbar. Vårt varmaste tack riktar vi även till vår handledare Sergio Cuadra för det engagemang och den konstruktiva kritik som du tillfört projektet. Arbetet har inneburit ett stimulerande samarbete oss författare emellan, vilket förhoppningsvis ska spegla slutresultatet. Nu hoppas vi att du som läsare ska tycka att det är lika engagerande att läsa uppsatsen som vi upplevt att det varit att skriva den. Vi tycker dock att en liten varning är på sin plats eftersom risken (eller möjligheten) är stor att du som läsare efter att du tagit del av denna studie ser på ditt eget eller på någon annans förhållanden med nya mer kritiska ögon beträffande den brännande frågan om jämställdhet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

2. METOD

2.1.2 Enkät som forskningsredskap 6

2.2 Urval 7 2.3 Frågeformulärets utformning 8 2.3.1 Informationsblad 8 2.3.2 Fasta frågor 8 2.3.3 Bundna svar 9 2.3.4 Testundersökning 10 2.4 Datainsamlingen – tillvägagångssätt 10 2.4.1 Bortfall 11

2.5 Analys av datamaterial – tillvägagångssätt 12

2.6 Etiska överväganden 13

3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

3.2.1.1 Att fostras till sitt kön 18

3.2.1.2 Föreställningen om den goda modern 19

3.2.1.3 Normbrott 20

3.3 Tidigare forskning 20

3.3.1 Jämställdhet och föräldraskap 21

3.3.2 Jämställdhet hos par utan barn 23

4. REDOVISNING AV INSAMLAD DATA

4.1.1 Föräldraskapets inverkan 24 4.1.2 Ålderns inverkan 25 4.1.3 Förhållandelängdens inverkan 26 4.1.4 Betydelse av respondentens kön 26 4.2 Beslut i hemmet 27 4.2.1 Föräldraskapets inverkan 27 4.2.2 Ålderns inverkan 28 4.2.3 Förhållandelängdens inverkan 28 4.2.4 Betydelse av respondentens kön 29

4.3 Könets betydelse i de enskilda frågorna 29

4.3.1 Arbetsfördelning 30

4.3.1.1 Arbetsfördelning i familjer med barn 31

4.3.2 Inflytande över beslut 31

4.3.2.1 Inflytande över beslut i familjer med barn 32

5. ANALYS

5.1 Arbetsfördelning i hemmet 33

5.2 Beslut i hemmet 35

5.3 Könstraditionell uppdelning i hemmet 37

6. SLUTDISKUSSION

7. SAMMANFATTNING

REFERENSER

BILAGOR

1. INLEDNING

Jämställdhet som fenomen är något vi båda haft intresse för redan innan vi påbör-jade socionomutbildningen. Under utbildningens gång har genusperspektivet varit ständigt levande, inte minst under fördjupningskursen i socialt arbete och genus, vilket medverkat till ett ännu starkare intresse som nu mynnat ut i detta val av ämne för vårt examensarbete. Vi vill genom vårt examensarbete försöka beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten i förhållandet studerar vid Malmö högskola. Vi vill vidare undersöka om föräldraskap påverkar graden av jämställdhet i dessa förhållanden samt om arbetsfördelningen i de studerade paren är könstraditionell eller könsneutral.

Jämställdhet skulle kunna studeras på åtskilliga samhällsnivåer men vårt val blev familjen. Familjen framstår för oss som en av de mest självklara och inflytelserika institutionerna i samhället och blir därför en särskilt intressant målgrupp att stu-dera. Vi har valt att fokusera på par som lever i heterosexuella förhållanden, vilket innebär att vi samtidigt väljer bort andra typer av samlevnadsformer, såsom ho-mosexuella förhållanden. Familjer med ensamstående föräldrar har också valts bort för denna studie eftersom studiens kärna, det vill säga relationen mellan man och kvinna1, inte är möjlig att studera i dessa. Vårt val innebär inte att vi ser den heterosexuella samlevnadsformen som den ”rätta”, men som ett naturligt val när jämställdhet mellan man och kvinna ska studeras. En anledning till att vi valt Malmö högskolas studenter som målgrupp är att Malmö högskola har ett uttalat genusperspektiv och vi undrar om detta påverkar hur jämställdheten ser ut bland studenterna. En annan anledning till valet av målgrupp är att det ger oss möjlighet att nå ett stort antal respondenter på kort tid.

Vi hoppas att genom denna studie kunna fördjupa vår kunskap om jämställdhet i heterosexuella förhållande och vad det innebär ur jämställdhetsaspekt att paret har, eller inte har, barn. Vi upplever att vi saknar kunskap om hur jämställdheten ser ut bland Malmö högskolas studenter, varför detta ämne bli intressant att stu-dera.

1.1 Problemformulering

Att debatten kring jämställdhet idag är het kan väl inte ha gått någon obemärkt förbi. Jämställdhetsdiskursen är levande i såväl familj som skola, på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Vi frågar oss varför just jämställdhet är ett så tidsödande projekt. Idag har vi kommit till en punkt där de ojämlika könsstruk-turerna faktiskt lyfts fram. Trots detta kommer det sannolikt att dröja åtskilliga generationer innan vi lever i ett jämställt samhälle där hemarbete, såväl som makt och ansvar, delas lika mellan män och kvinnor. Ett jämställt samhälle är ett sam-hälle där det kön man har inte påverkar de val man gör och hur man lever sitt liv, utan där båda könen har samma möjligheter och förutsättningar att välja fritt (El-vin-Novak & Thomsson, 2003).

Jämställdhet kan studeras på olika arenor i samhället, men denna studie kommer att fokusera på familjen och det hushållsarbete, respektive de beslut, som tas i hemmet. Familjen står på olika sätt i fokus i vår studie. Familjen ses ofta som en

1 _{Vi väljer att genomgående i uppsatsen låta orden ”han” och ”man” föregås av orden ”hon” och}

”kvinna”. Detta val innebär ingen värdering från vår sida utan enbart en strävan efter att vara kon-sekventa. Ordningen, orden emellan, kunde likväl vara omvänd.

självklar och viktig social institution i samhället, men har även under långa peri-oder kritiserats och ifrågasatts. I synnerhet under 70-talet kritiserades familjen för att verka förtryckande och för att hindra utvecklandet av alternativ sexualitet och nya samlevnadsformer. Familjen har ofta framställts som den ultimata platsen för könsförtryck (Bäck-Wiklund & Johansson, 2003). Konflikten mellan hemarbete och förvärvsarbete uppmärksammades under sjuttiotalet och frågan om hemar-betets fördelning har varit en viktig jämställdhetsfråga sedan dess. Arbetsfördel-ningen i hushållen har blivit mer jämn sedan sjuttiotalet, detta i första hand genom att kvinnor minskat sina insatser i hemmet och inte för att män ökat sina insatser. Trots detta visar åtskilliga studier att kvinnor utför största delen av hemarbetet (Ahrne, Roman & Franzén, 1996). Kvinnor har också trettio procent mer korttids-sjukskrivning än män och är betydligt oftare långtidssjukskrivna. Kvinnor konsu-merar också mer mediciner och behandlas oftare för trötthet och utmattning (El-vin-Novak & Thomsson, 2003). Familjen är en viktig arena i samhället som är betydelsefull för hur många människor formar sina liv, varför jämställdheten i familjen är såväl viktigt som intressant att studera och därigenom synliggöra.

Malmö högskola har tre perspektiv som ska genomsyra verksamheten på högsko-lan. Ett av dessa tre är genusperspektivet. Genusperspektivet innebär att studenter och lärare på Malmö högskola ska göras medvetna om de genusstyrda strukturer som finns i samhället för att kunna ifrågasätta, tänka kritiskt, förändra och för-bättra (Malmö högskola, 2005a). Vi frågar oss om detta kan påverka jämställdhet-en i förhållandjämställdhet-en där någon av parterna studerar på Malmö högskola. Åtskillig forskning har gjorts kring ämnet jämställdhet, men vi undrar hur den ser ut bland Malmö högskolas studenter. Vi undrar om det finns en medvetenhet bland studen-terna som leder till att deras förhållanden är mer jämställda och mindre könstradit-ionella än andra par. Vi är av uppfattningen att många diskussioner kretsar kring att familjen präglas av könsmönster som inte är förenliga med nuvarande jäm-ställdhetsideal. Liten vikt läggs däremot vid vilka faktorer som eventuellt kan medverka till reproduceringen av dessa mönster.

Vi har vid ett flertal tillfällen under studietiden stött på uppfattningen att hetero-sexuella par efter att de fått barn tenderar att bli mindre jämställda i sitt förhål-lande än de var tiden före. Dessa uttaförhål-landen innebar en viktig grund till att vår nyfikenhet väcktes och att vi valde att även undersöka riktigheten i dessa påståen-den. Vi undrar alltså huruvida föräldraskap bidrar till reproduceringen av köns-strukturerna, i form av kvinnans underordning, och därmed skjuter upp jämställd-heten. Eftersom vi själv är högskolestudenter blev vi intresserade av hur detta görs gällande bland studenter på Malmö högskola.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att, utifrån respondentens lämnade uppgifter, beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten i förhållandet studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

1.3 Frågeställningar

De huvudfrågeställningar som vi genom denna studie ämnar besvara är följande: • Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet

studerar vid Malmö högskola?

• Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade paren?

• Är arbetsfördelningen och fördelningen av beslut i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral?

1.4 Avgränsningar

Vi har i vår studie blivit tvungna att göra en rad avgränsningar. Ämnet jämställd-het är brett och resurserna för vår studie, i form av såväl tid som pengar, har varit strikt begränsade. Den första avgränsningen vi tvingades göra gällde vilken del av jämställdhetsproblemet vi ville studera. Valet stod mellan de tre arenorna hemmet, arbetslivet och samhället. Valet föll på jämställdhet i hemmet och en anledning till detta är att familjen är en viktig arena i samhället som till stor del påverkar hur människor formar sina liv. Naturligtvis är även arbetslivet och samhället viktiga och påverkar människors livssituation, men eftersom vi ser det som sker inom familjen och i hemmet som mindre synligt för allmänheten anser vi att detta är viktigt att granska.

När valet gjorts att studera jämställdhet i familjen blev det viktigt att även avgöra vad inom familjen vi ville fördjupa oss i. Vi bestämde oss för att det är intressant att studera arbetsfördelningen i hemmet eftersom kvinnors dubbelarbetande är ett stort problem som inte är möjligt att bortse ifrån vid studier som rör jämställdhet i hemmet. Vi bestämde oss även för att en viktig aspekt i hemmet är vem utav mannen och kvinnan som har störst inflytande över beslut angående gemensamma angelägenheter. Gällande arbetsfördelningen i hemmet gjorde vi avgränsningen till de arbetsuppgifter som kan antas utföras varje månad, varför t.ex. byte av däck på bilen och besiktning av bilen är arbetsuppgifter som inte finns med på fråge-formuläret. Vi valde också att vid denna studie undersöka om föräldraskap påver-kar graden av jämställdhet i de förhållanden som studeras. Diskussionen har fun-nits att även undersöka hur andra sociala faktorer, såsom utbildning, inkomst, et-nicitet etc. påverkar graden av jämställdhet. Detta blev emellertid ytterligare en avgränsning vi blev tvungna att göra då denna typ av undersökning skulle vara mycket tidsödande och våra resurser avseende tid är begränsade.

Nästa val vi stod inför, efter att vi bestämt oss för att studera jämställdhet i hem-met, blev att avgöra vilken målgrupp vi ville studera. Vi konstaterade att det skulle vara intressant att studera Malmö högskolas studenter. Dels eftersom vi själva studerar vid Malmö högskola och dels eftersom Malmö högskola har ett uttalat genusperspektiv som ska genomsyra alla utbildningar och frågan uppstod om detta genusperspektiv bidrar till en medvetenhet hos Malmö högskolas studen-ter som inte finns hos andra grupper. Detta val av målgrupp gjordes också för att möjliggöra att nå ett stort antal respondenter på relativt kort tid, eftersom tiden vi har till vårt förfogande för insamling av datamaterial är strikt begränsad.

När vi hade bestämt oss för vad och vem vi ville studera och vad vi ville få ut av vår studie blev valet av metod enkelt och vi valde att använda oss av en

kvantita-tiv metod i form av enkäter. Vi bestämde oss i ett tidigt skede för att låta vår stu-die ta formen av en pilotstustu-die. För att vår stustu-die skulle kunna ses som något an-nat än en pilotstudie hade en betydligt större svarsfrekvens krävts. Även detta val gjordes med hänsyn till våra begränsade resurser avseende tid och pengar och får därför ses som en avgränsning.

Även vid utformandet av frågeformuläret gjordes vissa avgränsningar, dels för att underlätta för respondenterna att besvara frågeformuläret och dels för att under-lätta för oss vid hanteringen av enkäterna. En av dessa avgränsningar var att låta enkäten bestå av fasta frågor med bundna svarsalternativ, vilket innebär att re-spondenterna fick välja mellan färdigformulerade svarsalternativ för att besvara frågorna (Denscombe, 2000). Detta bidrog till att vi fick in ett stort antal ifyllda enkäter genom att enkäten endast tog några minuter att fylla i och enkäterna blev dessutom mindre tidsödande för oss att hantera vid analys av det insamlade data-materialet.

Vad gäller de teorier och den tidigare forskning som vi tagit med i teoriavsnittet har självklart också åtskilliga avgränsningar gjorts. Det finns en stor mängd teo-rier som är intressanta att känna till när jämställdhet ska diskuteras. Det finns dock ingen möjlighet att redogöra för alla dessa teorier då sidantalet i vår uppsats är begränsat. Samma problem mötte vi vid inhämtandet av den forskning som tidi-gare gjorts i ämnet jämställdhet. Denna forskning är omfattande och omöjlig att redogöra för på ett heltäckande sätt i en uppsats på C-nivå. Vad gäller såväl teori-delen som teori-delen om tidigare forskning har vi därför begränsat oss till det material som är mest användbart i anknytning till vår studie, när det insamlade datamateri-alet ska analyseras och diskuteras.

1.5 Förföreställningar

Som forskare är det viktigt att vara medveten om sina egna utgångspunkter i det ämne som ska studeras. Vi väljer därför att kortfattat redogöra för dessa nedan för att du som läsare ska kunna värdera såväl studiens tillvägagångssätt som dess re-sultat, på ett så heltäckande sätt som möjligt. De begrepp som kommer att beröras är kön, jämställdhet och familj.

Vi är av uppfattningen att likheterna mellan de båda könen är avsevärt mycket större än skillnaderna. Den skillnad som vi anser finns mellan könen är biologisk och innebär att män och kvinnor har olika fysik. Vi är dock medvetna om att det innebär en stor skillnad för en individ om hon är man eller kvinna i dagens sam-hälle. Detta beror enligt oss emellertid inte på en faktisk skillnad mellan könen utan på hur samhället socialt har konstruerat de båda könen som två motpoler. Vi tror till exempel inte att män har ett medfött intresse av bilar och motorer och kvinnor av hushållsarbete och barnomsorg. Dessa könsspecifika egenskaper me-nar vi istället är konstruerade och har tilldelats de båda könen genom sociala kon-struktioner som upprätthålls generation efter generation (vi diskuterar detta vidare i avsnitt 3.2.1).

När det gäller jämställdhet är vår viktigaste förföreställning att vi tror att många som själv upplever att de lever i ett jämställt förhållande i själva verket ofta inte gör det, efter en närmare granskning. Vad de kanske lever under är jämförelsevis jämställda förhållanden. Detta beror på djupt rotade strukturer och normer i sam-hället som vi människor upplever som naturliga och som inrymmer männens överordning och kvinnans underordning. Vi ser familjen som den institution i

samhället där ojämställdhet tillåts komma till tydligast uttryck och där könsmöns-ter tillåts reproduceras utan inblandning utifrån, att jämföra med ojämlika förhål-landen på arbetsmarknaden som samhället kan lagstadga emot.

1.6 Disposition

Uppsatsen har inletts med en formulering av forskningsområdet jämställdhet samt en redogörelse av studiens syfte och frågeställningar. Nödvändiga avgränsningar har också beskrivits och motiverats. Nedan följer en utförlig beskrivning av forsk-ningens metod. Denna innefattar en presentation av vårt deskriptiva forskningsin-tresse, enkäten som forskningsredskap, urvalsförfarandet och det praktiska tillvä-gagångssättet vid datainsamlingen. Metodavsnitten inrymmer även en beskrivning av hur insamlad data har analyserats, samt våra etiska överväganden. Efterföl-jande kapitel är teorikapitlet som innehåller definitioner av nyckelbegrepp såsom jämställdhet, makt och familj. Teorikapitlet utgörs även av en presentation av be-tydelsefulla teorier och tidigare forskning som gjorts inom forskningsområdet. Den mest centrala teorin som tas upp är socialkonstruktionismen som samman-kopplas med vad det innebär att fostras till man respektive kvinna i dagens sam-hälle. Nästföljande kapitel omfattar en redovisning av studiens insamlade data, indelat i tre delar; arbetsdelning, inflytande över beslut samt könets betydelse i de enskilda frågorna. Mot slutet av uppsatsen finns en analys som knyter samman forskningsresultaten med teori och tidigare forskning, samt en diskussion där även våra personliga reflektioner och egna slutsatser ryms, tillsammans med en öpp-ning inför kommande studier. Uppsatsen avslutas med en sammanfattöpp-ning av stu-diens tillvägagångssätt, teoretiska utgångspunkter och resultat.

2. METOD

För att du som läsare ska kunna värdera de följande resultatens trovärdighet klar-görs och motiveras i följande kapitel valet av metod, forskningsredskap och urval. En närmare beskrivning av forskningsredskapets upplägg och tillvägagångssättet vid datainsamling respektive analys kommer också att presenteras.

2.1 Metodbeskrivning

Vi har valt att göra en undersökning av förberedande slag kallad pilotundersök-ning. En pilotundersökning är en studie som görs för att resultatet av den ska kunna ligga till grund för fortsatt undersökning i större skala inom problemom-rådet. Att genomföra en pilotstudie innebär en möjlighet att få en skymt av hur forskningsområdet ser ut samtidigt som den möjliggör ett test av såväl forsk-ningsverktyg som urvalsförfarande (Rosengren & Arvidsson, 2002). Att vi väljer att se på vår studie som en pilotstudie har naturligtvis att göra med de begränsade resurser i form av tid och pengar som vi har till vårt förfogande. Att se på studien på något annat sätt skulle innebära större krav på exempelvis en specificerad ur-valsram och större svarsfrekvens.

2.1.1 Deskriptivt forskningsintresse

Det finns tre olika forskningsintressen som en forskare kan ha när en studie ska genomföras. De olika forskningsintressena är explorativt (utforskande), deskrip-tivt (beskrivande) respektive explanadeskrip-tivt (förklarande) (a.a.). Dessa tre bygger naturligt på varandra. För att forska med utforskande frågeställningar krävs inga egentliga förkunskaper om forskningsfenomenet medan en forskare med ett

be-skrivande forskningsintresse bör ha tillgodogjort sig kunskaperna på den utfors-kande nivån innan han/hon kan sträva efter att kunna beskriva sitt fenomen. För att göra forskning av förklarande slag krävs i sin tur kunskaper på såväl utfors-kande som beskrivande nivå. Nivåerna bygger därmed på varandra och förkun-skapen om forskningsfenomenet begränsar valet av forskningsintresse (a.a.). Med beskrivande forskningsintresse menas att studiens syfte är att beskriva det utvalda forskningsområdet vilket genomförs med hjälp av väl utarbetade mätinstrument (Ejvegård, 1996). Med hänsyn tagen till våra förkunskaper om forskningsområdet jämställdhet och till studiens syfte, är vårt forskningsintresse alltså vad man kallar deskriptivt.

Eftersom vårt forskningsintresse är deskriptivt och syftet med vår studie är att göra en generell beskrivning av hur jämställdheten ser ut i sammanboende hetero-sexuella par där minst den ena parten studerar på Malmö högskola, föll valet på en kvantitativ metod framför en kvalitativ. Vi vill genom studien nå mätbara resultat som genom analys ska kunna ge en överblick av forskningsområdet. Bedömning-en gjordes därför att Bedömning-en Bedömning-enkät torde vara det mest lämpliga forskningsredskapet att använda i denna studie (Patel & Davidson, 2003). Vi planerar därmed att låta en välkonstruerad enkät hjälpa oss att nå kärnan av forskningsproblemet. Vi ämnar med hjälp av denna enkät operationalisera begreppet jämställdhet, vilket kommer att behandlas vidare i teorikapitlet.

2.1.2 Enkät som forskningsredskap

Studien genomfördes alltså i form av en enkätundersökning. Det finns flera anled-ningar till varför vi valde att använda oss av en enkät för att samla in empiriska data. En enkätundersökning gör det möjligt att på relativt kort tid få in ett stort antal svar, till skillnad från exempelvis en intervjuundersökning som ofta har en viss tendens att bli väldigt tidsödande. Eftersom vi valde att använda oss av ett frågeformulär nåddes de respondenter som studien vänder sig till av identiskt lika ställda frågor, något som nästan är omöjligt vid användning av andra metoder (Denscombe, 2000). Valet av forskningsredskap innebär även att vi på ett enkelt sätt kunde analysera insamlad data i datorprogrammet SPSS. Att vi valde att an-vända oss av enkäter är naturligtvis även tätt kopplat till studiens syfte och fråge-ställningar. Eftersom studien syftar till att ge en överblick av forskningsområdet hade exempelvis ett fåtal intervjuer varit en mindre bra metod som gjort det svårt för oss att finna eventuella samband mellan t.ex. jämställdhet och föräldraskap. Istället hade vi troligtvis fått en djupare förståelse för hur jämställdhet och föräld-raskap påverkat varandra i några enskilda fall vilket förvisso vore intressant, men inte förenligt med vårt syfte och våra frågeställningar. Naturligtvis förekommer även nackdelar med enkäten som forskningsverktyg framför intervjun, exempelvis risken att respondenterna besvarar formuläret ofullständigt (a.a.).

Enkäter kan bestå av dels faktafrågor och dels åsiktsfrågor (Denscombe, 2000). Den enkät som vi använt oss av består enbart av så kallade faktafrågor eftersom vi vid detta tillfälle inte är intresserade av själva upplevelsen av att leva i ett jäm-ställt, respektive ett icke jämställt förhållande. Den enkät som studien baseras på innehåller frågor som har hjälpt oss att klassificera paren som jämställda eller ej, utifrån den definition som kommer att beskrivas i avsnitt 3.1.1. Av flera anled-ningar besvarades frågeformuläret anonymt av respondenterna. Att låta respon-denterna besvara enkäten anonymt innebär rimligtvis hög sanningshalt i de an-givna svaren, vilket i sin tur innebär högre validitet för studien i sig (Patel &

Da-vidson, 2003). Studien skulle dessutom inte heller göra någon vinst på att tvinga respondenterna att röja sin identitet.

2.2 Urval

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur jämställdheten ser ut i sam-manboende heterosexuella par där minst den ena parten studerar på Malmö högs-kola. På Malmö högskolas program och kurser studerar totalt cirka 21 000 perso-ner (Malmö högskola, 2005b). Eftersom vår studie inte intresserar sig av samtliga studenter på Malmö högskola utan enbart av den definierade grupp av studenter som bor tillsammans med en partner av motsatt kön, så blir det totala antalet av vår undersökningspopulation, den så kallade urvalsramen, betydligt lägre (Rosen-gren & Arvidsson, 2002). Valet av målgruppen är vad man brukar kalla ett sub-jektivt urval. Målgruppen intresserar oss och värderas av oss som representativ med hänsyn till studiens syfte, att studera hur jämställdheten mellan man och kvinna ser ut i sammanboende par. Att målgruppen dessutom är enkel för oss att få tillgång till är ytterligare en anledning till valet av Malmö högskolas studenter som målgrupp. Att vi valde att utföra studien på skolans arena framför att exem-pelvis besöka respondenterna i deras hem har såväl praktiska förklaringar som urvalsmässiga. Det är enklare att hitta det aktuella urvalet genom att besöka just den miljö som målgruppen vistas i, än att exempelvis knacka dörr tills man hittar en respondent som visar sig vara lämplig för undersökningen. Att leta responden-ter genom att knacka dörr hade dessutom inneburit val i form av bostadsområde, tidpunkt på dagen med mera som skulle kunna riskera försämrad slumpmässighet för studiens urval. Även alternativet att utföra en postenkät fick väljas bort till följd av att denna datainsamlingsprocess är allt för tids- och resurskrävande (Denscombe, 2000).

För att en population ska kunna göras mätbar behöver man ibland operationalisera definitionen av själva målgruppen vilket kan göras genom att man specificerar definitionens huvudbegrepp. I vårt fall handlade detta om att fundera över vad en student på Malmö högskola är och när ett par räknas som sammanboende. Vi be-stämde oss för att alla som studerar minsta lilla kurs på högskolan ingår i populat-ionen och ägandet av lägenhet eller hus spelar ingen roll när det handlar om huruvida respondenterna bor ihop med sin partner eller inte utan det är helt enkelt upplevelsen av att bo ihop som är den viktiga (Rosengren & Arvidsson, 2002). Hur många studenter det finns på Malmö högskola som faller under vår målgrupp kan vi dessvärre inte att ange eftersom sådana uppgifter saknas, populationens storlek är med andra ord ospecificerad. Säkert är dock att ett urval i denna totala population måste göras eftersom en totalundersökning, det vill säga att undersöka varje person i populationen, i stort sett är omöjlig på grund av våra begränsade resurser (a.a.).

Själva urvalet inom målgruppen har gjorts slumpmässigt och innebär ett stickprov ur populationen. Stickprov av populationer bör göras så slumpmässigt som möj-ligt för att de ska kunna klassas som representativa för hela populationen. Med slumpmässighet i vårt urval menas enkelt sagt att alla studenter på Malmö högs-kola som tillhör den aktuella målgruppen ska ha en chans att komma med bland de personer som vi lämnar enkäterna till (a.a.). Tid och plats var viktiga kriterier i vårt urval eftersom studiens urval till stor del påverkades av vilka studenter som befann sig på den plats där vi utförde datainsamlingen under den tid som vi var där. Slumpmässigheten i vårt urval gjordes på plats när vi valde ut vilka personer vi skulle fråga om de ville vara med. När vi gick runt till de olika studenterna

valde vi både yngre och äldre studenter, män och kvinnor och personer av olika etnisk härkomst, för att ge materialet så stor representativitet som möjligt (Denscombe, 2000). Vårt stickprov uppgick till 180 respondenter. Om ett stick-prov är tillräckligt stort kan resultatet generaliseras och på ett tillförlitligt sätt spegla hela populationens attityder, handlingsmönster eller vad det än må vara som studerats (Rosengren & Arvidsson, 2002). I vårt fall är vi medvetna om att vi till följd av vårt begränsade material inte kommer att kunna få stor representativi-tet för populationen i sin helhet. Detta gäller i synnerhet könsfördelningen av re-spondenterna, men materialet innebär som en pilotundersökning tillräckligt un-derlag för att ligga som utgångspunkt för vidare forskning.

2.3 Frågeformulärets utformning

Det är mycket man bör tänka på när man konstruerar ett frågeformulär. I vår stu-die är frågeformuläret själva kärnan i hela undersökningen vilket var anledningen till varför vi var särskilt eftertänksamma när vi utformade vårt forskningsredskap bestående av fasta frågor och bundna svarsalternativ.

2.3.1 Informationsblad

En enkät bör inledas med information till den potentiella respondenten för att han/hon ska få insikt i vad det är för studie som frågeformuläret ska användas till och för att ställning ska kunna tas till ett eventuellt deltagande (a.a.). Enkäten som användes för denna studie inleddes därför med en presentation av oss som fors-kare, av vår utbildning och av studiens syfte (se bilaga 1). Vi beskrev också i denna inledande del av frågeformuläret vad det är som väckt intresset hos oss att genomföra denna studie och hur den efter färdigställandet ska publiceras på Malmö högskolas hemsida (www.mah.se).

2.3.2 Fasta frågor

För att kunna samla in information om forskningsproblemet, som sedan skulle kunna användas som data för vår analys, valde vi alltså att konstruera ett fråge-formulär (se bilaga 1). Vi bestämde oss för att låta fråge-formuläret bestå av enbart fasta frågor med standardiserade svarsalternativ, bortsett från de två sista frågorna som gäller respondentens ålder och förhållandets varaktighet. Grunden till detta val är framför allt att det för vår typ av beskrivande undersökning får anses viktigare med ett högt antal respondenter än att erhålla ingående klargöranden av varje svar från varje enskild respondent (Denscombe, 2000). En av de stora fördelarna med frågeformulär är att samtliga respondenter nås av identiskt ställda frågor vilket innebär att svaren lämpar sig väl för att kunna sammanställas och jämföras. Denna typ av frågeformulär innebär därmed hög reliabilitet, vilket medför stor precision och möjligheten att upprepa studien med identiskt mätinstrument (Ejvegård, 1996). Att vi valde att använda oss av fasta frågor, som dessutom var korta, möj-liggjorde användandet av ett stort antal frågor, 54 stycken. Om frågeformuläret däremot skulle innehålla 54 längre, eller mer öppna frågor, skulle det vara orim-ligt tidsödande att besvara. Tilläggas bör dock att fasta frågor innebär en risk att påverka resultaten så att de snarare återger forskarens än respondentens sätt att uppfatta forskningsproblemet (Denscombe, 2000).

Frågorna i enkäten kan delas in i olika kategorier. Den första kategorin frågor handlar om normalt förekommande arbetsuppgifter i hemmet. Denna avdelning innehåller 26 frågor och rör allt från toalettstädning till vem som tankar bilen och håller kontakt med gemensamma vänner. Frågorna ska ligga till grund för att få klarhet i dels hur arbetsbördan fördelas mellan mannen och kvinnan i förhållandet

och dels huruvida själva uppdelningen av de olika sysslorna kan anses vara tradit-ionell eller inte. Med tradittradit-ionell arbetsuppdelning menas här exempelvis att kvinnan ansvarar för städning medan mannen ansvarar för sysslor som att klippa gräset och tanka bilen (Holmberg, 1993). För en mer utförlig beskrivning av be-greppet, se avsnitt 3.1.3.

Den andra delen i enkäten handlar om inflytande över beslut i hemmet. Delen rymmer sju frågor som handlar om hur gemensamma pengar ska spenderas och hur gemensam tid ska tillbringas. Frågorna i denna del ligger till grund för den bedömning som visar hur maktfördelningen i förhållandet ser ut (begreppet makt diskuteras vidare i avsnitt 3.1.4). Därefter följer frågan om huruvida paret har barn som bor tillsammans med dom eller inte. De respondenter som besvarade denna fråga jakande hänvisades till att fortsätta med ytterligare en avdelning frågor, vilka de respondenter som saknar barn skulle lämna obesvarade. Den del som endast respondenter som bor tillsammans med barn skulle besvara innehåller frå-gor rörande dels arbetsuppgifter och dels beslut i hemmet, som förekommer i an-knytning till barnet/barnen. Eftersom enkäten riktar sig till såväl respondenter med barn som respondenter utan barn fick denna del anses nödvändig för att möj-liggöra ett rättvisande resultat. Vi ansåg att den extra arbetsbörda i hemmet och de extra beslut som tas i ett hem till följd av att man har barn vore omöjliga att bortse från, när man ämnar beskriva hur arbetsfördelning och maktfördelning ser ut i ett förhållande. Enkäten avslutas med tre frågor om respondentens kön, ålder och förhållandets längd. För att frågorna i de olika delarna skulle bli så heltäckande som möjligt tog vi hjälp av andra studier såväl som familj och vänner när vi av-gjorde vilka arbetsuppgifter/beslut som skulle tas med. Eftersom vi själv inte har erfarenhet av att bo med barn blev detta moment särskilt viktigt avseende frågorna som riktade sig till föräldrar. Vi beslutade även att de olika arbetsuppgifter-na/besluten skulle motsvara varandra någorlunda gällande arbetsbelastning och valde därför exempelvis att bryta ner hushållssysslan ”städa” till ”dammsuga”, ”dammtorka”, ”städa toaletten” o.s.v. för att få en mer heltäckande bild av hur arbetsfördelningen i hemmen ser ut.

2.3.3 Bundna svar

Frågorna i enkäten besvarades genom att respondenten valde det av fyra olika svarsalternativ som han eller hon tyckte passade bäst in för honom/henne. Ef-tersom frågorna efterfrågade information om vem i förhållandet som utförde en syssla oftast eller hade störst inflytande över beslut föreföll det som naturligt att låta svarsalternativen bli ”han” ”hon” ”lika ofta” och ”syssla utförs ej”/”beslut tas ej”. Anledningen till varför även svarsalternativet ”syssla utförs ej”/”beslut tas ej” ansågs viktigt att ta med var för att de olika svarsalternativen då utesluter varandra och det bör alltid finnas ett svarsalternativ som passar respondenten. Exempel på när alternativen ”syssla utförs ej” och ”beslut tas ej” används är när par exempel-vis inte har diskmaskin och då inte kan utföra sysslan att fylla och tömma denna, och när familjer har yngre barn som inte är gamla nog för att få någon veckopeng varför detta beslut inte fattas i hemmet. Genom att använda oss av standardiserade svarsalternativ kan den insamlade informationen med relativ enkelhet samman-ställas och jämföras (Bell, 1993). Att låta respondenten välja bland färdigformule-rade svar innebär också att den tid det tar att fylla i enkäten blir betydligt kortare än om respondenten själv skulle formulera egna svar (Ejvegård, 1996). Att an-vända sig av standardiserade svarsalternativ innebär naturligtvis även risker och nackdelar. En nackdel är att det finns en risk att gå miste om värdefull information till följd av att respondenterna tvingas välja ett på förhand formulerat

svarsalterna-tiv. Att använda sig av bundna svar riskerar även att lämna respondenten med känslan av att han eller hon inte fick någon möjlighet att fylla i det exakta svar som skulle spegla den egna verkligheten, eftersom det svarsalternativet kanske saknades (Denscombe, 2000).

2.3.4 Testundersökning

När enkäten var färdigformulerad bestämde vi oss för att genomföra en testunder-sökning av frågeformuläret för att kontrollera om innehållet på något sätt behövde förändras innan det var dags att påbörja datainsamlingen på riktigt (Bell, 1993). Vi valde ut tre provrespondenter och bad dessa besvara enkäten enskilt. Efteråt frågade vi provrespondenterna om det var någon fråga som upplevdes som svår-formulerad, om de kunde komma på någon fråga som borde ha varit med som saknades och om svarsalternativen upplevdes som tillfredställande. För att få en ungefärlig uppfattning om hur lång tid det skulle krävas av framtida respondenter för att delta i undersökningen tog vi även tid när provrespondenterna besvarade formuläret. Ingen av våra tre provrespondenter upplevde några problem eller tvi-velaktigheter vid ifyllandet av frågeformuläret, vilket ledde till att vi inte gjorde några ändringar. Tiden det tog för att fylla i enkäten spred sig från fyra till sju minuter.

2.4 Datainsamlingen – tillvägagångssätt

Insamlingen av data ägde rum den fjärde och den sjätte april 2005, mellan 8:30 och 15:00, på fem av Malmö högskolas olika avdelningar; IMER, K3, Beijersbib-lioteket, Lärarhögskolan och avdelningen för Hälsa och Samhälle. Att dessa av-delningar valdes ut beror på att dom alla har lämpliga utrymmen för vårt insam-lingsarbete, det vill säga uppehållsplatser och bibliotek där det är enkelt att hitta tillgängliga studenter. De potentiella respondenterna letades upp i datasalar, uppe-hållslokaler, matsalar och i bibliotek på skolorna. För att öka chansen att hitta studenter som ville ställa upp i undersökningen valde vi att enbart ta kontakt med de personer som såg någorlunda tillgängliga ut och valde därmed bort personer som såg alltför försjunkna ut i arbete. I datasalarna valdes exempelvis personer som sökte på Internet eller skrev e-post framför de personer som satt och skrev i något ordbehandlingsprogram. Efter att ha fått ”ja” som svar på frågan om vi fick störa en liten stund följde följande presentation:

Vi läser på socionomutbildningen här på Malmö högskola och har påbörjat vårt examensarbete som ska handla om jämställdhet. Nu letar vi efter studenter som bor tillsammans med en partner av motsatt kön, som vill delta anonymt i en en-kätundersökning.

Efter detta anförande var det många studenter som på ett positivt sätt visade in-tresse för att vilja delta och även de studenter som inte tillhörde den efterfrågade målgruppen frågade oss om dom inte kunde vara med och svara utifrån att de bodde ihop med en kompis eller med sina föräldrar. Naturligtvis tillät vi endast de studenter som faktiskt bodde ihop med en partner av motsatt kön att delta. Några frågade hur lång tid det skulle ta att fylla i enkäten varpå vi svarade att det tog runt fem minuter. De tillfällen som vi upplevde att de tillfrågade studenterna ver-kade tveksamma till ett eventuellt deltagande eller om de antydde att de var lite upptagna påminde vi direkt om att deltagandet var helt frivilligt och att de absolut inte skulle känna sig pressade att ställa upp, ett agerande som får anses nödvändigt ur ett etiskt perspektiv (Denscombe, 2000). De personer som ville ställa upp och fylla i vår enkät, vilket var det stora flertalet som uppgav att de tillhörde den

aktu-ella målgruppen, fick sedan varsin enkät varpå vi lämnade dom ensamma efter att vi hade berättat att vi skulle komma tillbaka om en liten stund för att samla in en-käterna. Uppskattningsvis 3-4 respondenter behövde hjälp för att förstå frågorna i enkäten eftersom de inte förstod språket fullt ut, vilket vi bistod med.

Efter cirka 5-8 minuter återvände vi till respondenterna för att samla in enkäterna och besvara eventuella frågor. En del respondenter behövde längre tid än andra och i dessa fall bad vi dom att ta all tid som han eller hon behövde så skulle vi återkomma senare. Alla insamlade enkäter lades genast i ett kuvert för att säkra respondentens anonymitet. Ingen form av belöning har utgått till de deltagande respondenterna, utöver vår öppna tacksamhet. Vi frågade respondenterna om de upplevt några problem vid ifyllandet av enkäten. Vid insamlingen av enkäterna förklarade några enstaka att de gjort små misstag som att fylla i fel alternativ först och sedan strukit över detta och ringat in ett annat och ville bara säga att det var det senare som gällde. Andra ville diskutera ämnet och fråga om vår utbildning och den aktuella studien, hur svaren skulle analyseras och vad vi trodde att vi skulle få för resultat. Vårt svar på den senare frågan var i korthet att vi känner oss nyfikna på resultaten och eventuella samband, men att det inte går att uttala sig om något i förväg. Det var tydligt vid insamlingsfasen att ämnet jämställdhet in-tresserar många. Flera berättade att de tyckt det var roligt att fylla i enkäten ef-tersom de därigenom fick lyfta fram för sig själva hur arbetsdelningen i deras hem faktiskt såg ut. Några fällde kommentarer som ”det har jag aldrig tänkt på förut”, ”nu ska det bli ändring hemma” och ”jag framstår ju som värsta mansgrisen”.

Det var även flera av respondenterna som när vi hämtade in enkäterna visade att de ville förklara varför deras svar hade blivit som de blivit. Några kvinnliga stu-denter med utländsk härkomst menade att vi borde ta hänsyn till etnicitet när frå-gorna gällde arbetsdelning, eftersom de tyckte att det var stor skillnad just på denna punkt mellan par med svensk respektive utländsk härkomst. Kommentarer kom även från studenter som upplevde det som naturligt att de tog större ansvar för hemarbetet eftersom de var studenter medan deras partner var yrkesverk-samma. Det moment som vi till en början kände oss mest osäkra inför, datain-samlingen, blev en synnerligen positiv upplevelse tack vare den gemytliga re-spons som vi fick från våra studentkollegor.

2.4.1 Bortfall

I den typ av undersökning som vi har genomfört kan man tala om två olika typer av bortfall, externt respektive internt bortfall. Med externt bortfall menas i vårt fall enkäter som vi lämnat ut till respondenter men sedan inte haft någon möjlig-het att få tillbaka (Ejvegård, 1996). I vår studie är detta vad som har hänt med två av våra utdelade enkäter. Respondenterna bad att få slutföra sina frågeformulär under sin kommande lektion och efter denna hittade vi inte varandra igen. Anled-ningen till detta väldigt marginella externa bortfall hänger ihop med vårt val att göra datainsamlingen i form av gruppenkäter så som beskrivits ovan. Om vi där-emot hade skickat ut enkäterna till potentiella respondenter per post så skulle det externa bortfallet troligtvis ha blivit ett helt annat (Rosengren & Arvidsson, 2002).

Det interna bortfallet i vår enkät representeras av de frågor i frågeformuläret som respondenterna medvetet eller omedvetet lämnat obesvarade. Denna typ av bort-fall kan ha flera förklaringar, såsom glömska eller att frågan varit svår att förstå (Ejvegård, 1996). Det interna bortfallet i studien uppgår till knappt 0,5 % av den totala svarsfrekvensen.

2.5 Analys av datamaterial – tillvägagångssätt

Analysen av insamlad data genomfördes med hjälp av ett datorprogram, SPSS. SPSS är en programvara som innebär ett effektivt analysverktyg för insamlad data av det slag som denna studie innefattar. Analysfasen inleddes med en numrering av samtliga 180 enkäter. Efter detta moment kodades alla de 54 frågorna från en-käten in i programmet. De olika svarsalternativen kodades, och svarsalternativet ”han” blev nummer ett, ”hon” blev nummer två, svarsalternativet ”lika ofta/lika stort” blev nummer tre och ”syssla utförs ej/beslut tas ej” blev nummer fyra. Frå-gan som gäller respondentens kön kodades som ett för svarsalternativet ”man” och två för svarsalternativet ”kvinna”. Svaren för respondentens ålder och längden på dennes förhållande behövde inte kodas då svaren redan bestod av siffror. Där-efter fördes svaren från samtliga 180 enkäter in i programmet med hjälp av de kodade svarsalternativen.

När alla frågor och svar matats in i programmet blev det nödvändigt att fundera över vilken information som skulle inhämtas med hjälp av det sammanställda materialet. Då forskningsintresset i denna studie är beskrivande beslutandes att genomföra en beskrivande analys av materialet. Valet gjordes att inledningsvis titta på hur arbetsfördelningen ser ut i alla de olika hushållsuppgifterna och hur inflytande över alla de aktuella besluten i hemmet är fördelat mellan de olika kö-nen, för att möjliggöra en beskrivning av dessa aspekter. Detta innebar en sam-manställning av hur svaren från de 180 respondenterna ser ut i varje enskild fråga. På detta sätt visades t.ex. hur många män respektive kvinnor som dammsuger, dammtorkar och vattnar blommor, enligt respondenternas svar. Detta gav en god överblick över svaren på de olika frågorna.

Efter denna översikt fattades beslutet att titta på huruvida de olika variablerna föräldraskap, kön, ålder och förhållandelängd inverkat på hur frågorna besvarats. För att möjliggöra detta blev det nödvändigt att omkoda de variabler som beskri-ver respondentens ålder och förhållandelängd. Dessa kodades inte till en början, då svaren består av siffror, men blev nu nödvändiga att omkoda för att vi inte skulle få en alltför stor mängd tabeller. Denna omkodning gjordes med hjälp av två tabeller som upprättades för att visa hur spridningen bland respondenternas ålder respektive förhållandelängd ser ut. Med hjälp av dessa tabeller delades re-spondenterna in i två åldersgrupper där båda grupperna innehåller, så nära som möjligt, lika många respondenter. Två grupper skapades, utifrån samma princip, även gällande respondenternas förhållandelängd. När denna omkodning ägt rum, blev det möjligt att undersöka huruvida de olika variablerna påverkar hur frågorna på enkäterna besvarats.

Med hjälp av en filterfunktion i datorprogrammet blev det möjligt att undersöka denna fråga. Filtret delade in alla respondenter i två grupper, de med barn och de utan barn. Till en början konstruerades en tabell avseende hur de respondenter med barn, besvarat frågorna om arbetsdelning i hemmet och en tabell för hur re-spondenter utan barn besvarat dessa frågor. Samma sak gjordes även med de frå-gor som behandlar vem som har störst inflytande över beslut som fattas i hemmet. För att göra dessa tabeller var det nödvändigt att gruppera frågorna, vilket gjordes genom att skapa en grupp med alla frågor rörande arbetsdelningen, inklusive de arbetsuppgifter som endast utförs av de respondenter som har barn. En grupp skapades innehållande alla de beslut som fattas i hemmet, även dessa inklusive de beslut som endast fattas av de respondenter som har barn. Genom dessa tabeller möjliggjordes en jämförelse av hur respondenter med barn, respektive utan barn,

besvarat frågorna avseende arbetsdelning och frågorna avseende inflytande över de beslut som tas i hemmet. Med hjälp av samma filterfunktion skapades även tabeller som möjliggjorde en jämförelse mellan de två åldersgrupperna, de två grupperna av respondenter som delats in med hänsyn till längden på deras förhål-lande och även en jämförelse mellan hur män och kvinnor besvarat frågorna. Med hjälp av dessa tabeller kunde det urskiljas huruvida det finns någon skillnad mel-lan hur olika grupper av respondenter besvarat frågorna i enkäten och hur denna skillnad i så fall ser ut. Med hjälp av de olika tabellerna som redogjorts för ovan, kan det insamlade datamaterialet presenteras på ett översiktligt sätt och en analys av datamaterialet blir möjlig.

2.6 Etiska överväganden

Det är viktigt att som forskare ha ett etiskt genomtänkt förhållningssätt i sin forskning. Vetenskapsrådet (2002) har därför sammanställt forskningsetiska prin-ciper som särskilt bör tas i akt inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forsk-ning. De fyra krav som framställs framför andra är informationskravet, samtyck-eskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskningens syfte och villkoren för deltagande tydligt ska presenteras för potentiella respondenter. Vi anser att vi uppfyller detta krav genom det informat-ionsbrev som inleder det använda frågeformuläret, där vi presenterar oss som forskare, forskningens syfte och publicering och hur det går att nå oss via vår e-postadress (se bilaga 1). För att uppfylla kravet om samtycke kan det i vissa fall vara brukligt att använda sig av en särskild samtyckesblankett för att bekräfta re-spondentens samtycke till att delta i studien. Eftersom vårt forskningsverktyg be-stått av frågeformulär är samtyckesblanketter dock inte nödvändiga då man helt enkelt tolkar den ifyllda enkäten som ett samtyckande till att delta i studien. Det tredje kravet som Vetenskapsrådet satt upp är konfidentialitetskravet. Detta krav innebär att insamlat datamaterial, i vårt fall frågeformulären, ska behandlas med största aktsamhet för att inte riskera identifiering av respondenterna. Detta krav är särskilt viktigt då informationen innehåller personuppgifter, men trots att allt vårt insamlade material är anonymt är det naturligtvis av etiska skäl lämpligt att hålla det avskilt från obehöriga. Vårt material har därför under forskningstidens gång förvarats med största försiktighet och kommer efter färdigställandet av studien att förstöras. Att vi väljer att förstöra det insamlade materialet efter studiens slutför-ande innebär även att vi uppfyller det fjärde och sista kravet som gäller nyttjslutför-andet av insamlad data. För att forskning ska betraktas som etiskt försvarbar får nämli-gen den information som samlas in vid en studie enbart användas i det syfte som presenterats för respondenten. Att våra data inte kommer att användas i exempel-vis kommersiellt syfte garanteras genom att frågeformulären förstörs.

För att säkerställa ett etiskt förhållningssätt vid examensuppsatser som genomförs av studenter vid Malmö högskola finns ett etiskt råd som ska granska tillväga-gångssättet avseende de olika uppsatserna. Tillvägatillväga-gångssättet vid denna studie har, efter kompletteringar, godkänts av det etiska rådet.

3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Under denna rubrik finns definitioner av de nyckelbegrepp som är viktiga att ha kunskap om för att förstå jämställdhetsdebatten och även en redogörelse för de teorier som kommer att användas för att förstå och förklara det insamlade

data-materialet. I detta kapitel finns även en sammanfattning av en del av den forsk-ning som tidigare gjorts i ämnet jämställdhet.

3.1 Definition av nyckelbegrepp

Jämställdhet är ett komplext begrepp med en innebörd som är olika för olika människor, ett begrepp som känns nödvändigt att definiera redan i början av upp-satsen. I analys och diskussion av begreppet jämställdhet förekommer också en rad andra begrepp som kräver en definition, dels då de definieras olika av olika människor och dels då begreppen används i stor utsträckning genom hela uppsat-sen och därför blir viktiga att förstå. Den definition som ges för de olika begrep-pen kommer att användas genomgående i hela uppsatsen.

3.1.1 Jämställdhet

Begreppet jämställdhet har blivit ett begrepp som diskuteras inom flera olika om-råden. Trots att de flesta troligtvis har en bild av begreppets innebörd anser vi att en definiering är nödvändig för att du som läsare ska förstå vår uppfattning av begreppet och därmed vårt tillvägagångssätt i denna studie.

Jämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i rådande samhällsstrukturer i form av mäns överordning och kvinnors underordning (Månsson, 2001). Jämställdhets-problemet ses ofta som bestående av två huvudområden. Det ena området rör kvinnor och mäns olika förutsättningar på arbetsmarknaden och det andra området handlar om arbetsdelningen i hemmet (Holmberg, 1993). Jämställdhet betyder att kön aldrig får begränsa de möjligheter vi har att vara de vi vill vara. Könstillhö-righeten får inte ge anvisningar om vem vi ska bli, och får inte heller påverka det sätt som vi väljer och det vi gör i olika sammanhang. Fria val och personliga egenskaper ska istället avgöra (Elvin-Novak & Thomsson, 2003). Jämställdhets-begreppet är därmed könsneutralt och utgår ifrån att könen är lika och att ingen särbehandling av vare sig män eller kvinnor får göras (Holmberg, 1993). Detta menar vi är jämställdhetens kärna, varför vår studie kommer att utgå ifrån en könsneutral syn på jämställdhet i förhållandena. Detta innebär att det inte spelar någon roll vem som gör mest i ett förhållande eftersom det bara kan klassas som jämställt om man gör ungefär lika mycket. I jämställdhetsdiskursen finns en teori om att kvinnor och män har ett gemensamt intresse av att förändra könsstrukturer-na i samhället (Holmberg, 1993). Teorier finns emellertid även om de vinster som män kan tillgodogöra sig genom så kallat medlöperi, det vill säga genom att låta bli att ställa krav på ökad jämlikhet mellan könen (Månsson, 2001).

Vi kommer i vår uppsats som sagt inte att behandla den del av jämställdhetsdis-kursen som rör män och kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden, utan kom-mer att fokusera på det som sker inom familjen. Det finns dock flera sätt att stu-dera jämställdhet i parrelationer. Populärt idag är exempelvis att granska hur ge-mensam föräldraledighet delas upp mellan mannen och kvinnan. Hur föräldrale-dighet delas upp mellan mammor och pappor är intressant som bakgrundsfaktor till de olika villkor som ställs för män och kvinnor på arbetsmarknaden, men inget som vi kommer att fördjupa oss i eftersom vårt intresse av jämställdheten är ett annat. Vi kommer att studera om de undersökta förhållandena är jämställda eller inte. Vi har valt att definiera ett jämställt förhållande som ett förhållande där

ar-betsuppgifter i hemmet liksom makt över gemensamma beslut är i god balans mel-lan båda parter. Detta innebär att i ett jämställt förhålmel-lande så tar både mannen

och kvinnan lika stort ansvar för de gemensamma hushållsuppgifterna samtidigt som ingen av de båda har större makt än den andra.

Nya studier har dock visat att unga familjer har en annan syn på jämställdhet. Det är vanligt att de eftersträvar effektivitet gällande hemarbetet, snarare än en absolut rättvis fördelning. Lika värde, ömsesidig tillit, delat ansvar och rättvis fördelning av tiden har visat sig vara några komponenter i vardagen som unga par värderar högt och ser som viktiga delar i ett jämställt förhållande (Bäck-Wiklund & Bergs-ten, 1997). Detta sätt att definiera jämställdhet i familjer underminerar inte på något sätt vår studie utan visar enbart vad som redan sagts, att jämställdhet kan definieras på flera olika sätt.

3.1.2 Familj

Jämställdhet kan studeras i en rad olika sfärer såsom i skolan, på arbetsmark-naden, i politiken och så vidare, men vi har valt den sfär som vi ser som den mest betydelsefulla i vårt samhälle, nämligen familjen.

Som fokus i var studie står alltså familjen och hemmet. Begreppet familj kan defi-nieras på flera olika sätt. Kärnfamiljen har länge varit den vanligaste familjefor-men. Det finns dock idag ett antal olika familjeformer på grund av det höga anta-let skilsmässor och även genom ändrade attityder till sexualitet och samboende. Ensamstående föräldrar och ombildade familjen står tillsammans för nästan en tredjedel av alla barnfamiljer. Det syns också en ökning av antalet enpersonshus-håll, dessa har fördubblats mellan 60-talet och 90-talet (Ahrne, Roman & Franzén, 1996).

Familjen är en viktig arena i samhället och betydelsefull för hur många människor formar sina liv. När ett par bildas (heterosexuellt eller homosexuellt) skapas alltid ett förbund med en idé om sammanhållning och samhörighet. Hur denna sam-manhållning ser ut är dock olika i olika par och alla par har olika regler om vad som gäller i deras familj. Sammanhållningen i ett parförhållande bygger dock ofta på kärlek och gemenskap. Det finns emellertid många andra viktiga beståndsdelar i ett förhållande som rör vardagen genom hemarbete, beslut och kompromisser (Björnberg & Kollind, 2003).

Vår definition av familjen är en parrelation mellan man och kvinna, med barn, såväl som utan barn. Detta innebär att vi väljer bort andra typer av samlevnads-former, såsom homosexuella förhållanden och familjer med ensamstående föräld-rar. Denna avgränsning vad gäller vår syn på familjen handlar inte om att vi ser relationen mellan man och kvinna som självklar och eftersträvansvärd, men dock som en lämplig utgångspunkt när jämställdhet mellan man och kvinna ska under-sökas.

3.1.3 Könstraditionell arbetsdelning

Vi utgår ifrån definitionen som innebär att en könstraditionell arbetsdelning i hemmet är tydligt bestämd av könet. Könet antas ge speciella egenskaper och kunskaper, och män antas därför vara bättre lämpade för vissa arbetsuppgifter än kvinnor medan kvinnor antas vara bättre lämpade för vissa arbetsuppgifter än män. Könstillhörigheten avgör vilka uppgifter som ska utföras, vilket innebär att uppgifterna i liten utsträckning är förhandlingsbara. Den könstraditionella arbets-delningen innebär också en tanke om komplementaritet vad gäller skyldigheter och rättigheter, män och kvinnor har olika skyldigheter och rättigheter (a.a.).

3.1.4 Makt

Att ha makt innebär, enligt den definition som vi valt, att ha möjlighet att be-stämma över sig själv och kunna fatta beslut om sådant som är betydelsefullt i ens liv. Att ha makt innebär också att man är ett subjekt i sitt eget liv, vilket medför att man ses som en individ med egen identitet. När man har makt kan man också vara med och påverka och definiera sanningar (Elvin-Novak & Thomsson, 2003).

3.1.5 Ansvar

Ansvar syftar, enligt den definition vi valt, på att man ser till att något blir gjort. Det är vanligt att kvinnor har större ansvar i hemmet än de har makt (a.a.).

3.1.6 Genus

Genus innebär det kulturellt och socialt skapade könet, till skillnad från det biolo-giska som människor föds till (Holmberg, 1993).

3.1.7 Könsmaktsystem

Begreppet könsmaktsystem innebär ett patriarkalt system som ordnar människor efter vilket kön de har. Samhället kan ses som ett patriarkalt system där män ges mer makt och mer resurser än kvinnor. Män rangordnas högre än kvinnor och beter sig på ett sätt som överensstämmer med denna bild. Även kvinnor tar till sig bilden av män som högre rankade och beter sig även de på ett sätt som stämmer överens med denna bild. Kvinnor i samhället kommer ofta i andra hand (Elvin-Novak & Thomsson, 2003).

3.1.8 Struktur

Många av de orättvisor som finns mellan könen kan ses bero på strukturer som finns i samhället. En struktur gör att saker hänger ihop, vilket kan förklaras med att logiska mönster bildas i samhället och bärs upp av samhällets medborgare. Man skiljer mellan olika typer av strukturer. Ett exempel på strukturer är de soci-ala strukturer som innebär att det finns en uppdelning mellan de människor som har och inte har möjlighet att utnyttja viktiga resurser, t.ex. ekonomiska medel. Samhället kan inte existera utan strukturer och om man ska avgöra vika uppdel-ningar som är viktiga kan man tänka på vilka uppdeluppdel-ningar som inte kan tas bort om samhället ska fortsätta att se ut som det gör. Om man tar bort en viktig del av en struktur kan det vara svårt att skilja grupper och individer ifrån varandra. Strukturer är beroende av att människor aktivt gör saker som leder till att uppdel-ningarna finns kvar (a.a.).

Uppdelningen mellan män och kvinnor är en viktig del av strukturen och detta märks särskilt tydligt när en kvinna gör något som inte förväntas av henne eller när en man gör något som inte förväntas av honom. Alla föds till en position i ett strukturellt system, men utvecklas sedan och går vidare. Ingen är egentligen tvingad att agera i enlighet med strukturerna, men det kan kosta mycket för den som väljer att gå emot dem. Exempelvis måste en kvinna som väljer att inte stanna hemma och ta hand om sitt barn lägga mycket tid på att förklara och moti-vera sitt val. Den struktur som delar in män och kvinnor i två grupper med två olika sorters människor leder till att kön till stor del påverkar hur vi ska leva våra liv, vilket står i motsättning till ett jämställdhetstänkande som innebär att kön ej får ge anvisningar om vilka vi har möjlighet att vara (a.a.).

3.1.9 Norm

Normer syftar på regler och självskrivna antaganden i samhället som sällan utta-las. Exempel på normer är att män ska vara tekniskt kunniga och sportintresserade och att kvinnor ska vara omhändertagande och snälla. Det finns begränsningar i den makt en människa har genom att det finns starka normer som talar om för oss hur vi ska vara och hur vi förväntas välja. Någon har definierat vad som är möjligt att välja mellan. Dessa valmöjligheter varierar för män och kvinnor genom att män får välja mellan vissa saker och kvinnor får välja mellan andra (a.a.).

Det finns en mängd normer i samhället som driver kvinnor att leva på ett sätt som anses kvinnligt och män att leva på ett sätt som anses manligt. Dessa normer tas ofta för givna och ingen ifrågasätter dem (a.a.).

3.1.10 Respektabilitet

Begreppet syftar på en upplevelse av att vara värd att respekteras av sig själv och av andra. Respektabilitet kan uppnås på flera olika arenor, såsom i hemmet, på arbetsmarknaden och i sociala gemenskaper. Att uppleva respektabilitet har ofta att göra med att leva upp till samhällets olika normer som fastställer hur olika ka-tegorier av människor, exempelvis utifrån kön, bör vara. (Skeggs, 2000).

3.2 Teorier om jämställdhet

Vi intar i uppsatsen ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, varför denna teori kommer att redogöras för nedan. Vidare kommer denna teori att kopplas till hur människor fostras till sitt kön, myten om den goda modern och normbrott. Ett annat perspektiv som kommer att utvecklas nedan är rättviseperspektivet som är viktigt och genomgående i studien.

3.2.1 Social konstruktionism

Socialkonstruktionistiskt perspektiv kan ses som ett alternativ till ett objektivist-iskt perspektiv. Företrädare för det objektivistiska perspektivet menar att det finns objektiva förhållanden som leder till sociala situationer och problem och menar också att vissa tillstånd är verkliga och objektiva. Företrädare för konstruktion-ismen menar istället att sociala situationer och problem tillskrivs vissa egenskaper och att de inte finns om inte människor bestämmer att de ska finnas och hur de i så fall ska se ut. Det finns inte verkliga och objektiva tillstånd enligt konstruktion-ismen. Ett exempel på detta är olika typer av avvikande. En person är inte avvi-kande i sig utan blir avviavvi-kande när personen och dennes beteende, av samhället, definieras som avvikande (Bergmark & Oscarsson, 2000). Den sociala konstrukt-ionismen innebär att man ser den sociala verkligheten som socialt skapad eller konstruerad. Det är först och främst sociala processer som avgör hur vi upplever oss själva och den värld vi lever i (Nightingale & Cromby, 2001).

Språket ses som en av de viktigaste sociala processerna. Man menar att det vi människor vet om omvärlden avgörs av det språk vi har för att definiera den och att vi alla använder olika begrepp för att beskriva det vi ser. Genom språket ger vi mening åt olika sociala fenomen och tillskriver dem vissa egenskaper. För att återgå till exemplet ovan ses vissa människor som avvikande genom hur vi be-skriver dem och tillbe-skriver den olika egenskaper. Varje samhälle konstruerar sin egen version av verkligheten. Människor föds in i en värld där kulturella begrepp och kategorier redan existerar och vi tillägnar oss dessa begrepp när vi utvecklar vår språkanvändning (Magnusson, 1998).

Inom socialkonstruktionismen menar man att kunskap och handling är förenade med varandra. Kunskap uppkommer genom att människor utbyter erfarenheter med varandra, alla människor har olika erfarenheter i bagaget. Vi människor söker ständigt efter kunskap genom att undersöka den värld vi lever i. Den kunskap som vi innehar påverkar sedan hur vi handlar i olika situationer. Genom detta menar man inom socialkonstruktionismen att kunskap och handling är förenade med varandra (Nightingale & Cromby, 2001).

Det kunskapssociologiska perspektivet som formulerades av Peter Berger och Thomas Luckman är viktigt inom konstruktionismen. Deras kunskapssociologi är uppbyggd kring institutionaliseringsteorin och internaliseringsprocessen (Berg-mark & Oscarsson, 2000). Begreppet institution har en bred betydelse och syftar på olika typer av handlingsmönster, allt från familj och skola till årliga upprepade och väletablerade institutioner som t.ex. familjeseder. Vardagen och institutioner-na bidrar gemensamt till att bevara varandras världar. Institutionella mönster, som t.ex. att flickor leker med dockor och pojkar leker med bilar, upprätthålls genom vardagens upprepningar och utan dessa upprepningar skulle institutionerna för-svinna. Om inte föräldrar hade fortsatt att köpa dockor till sina döttrar och bilar till sina söner, hade det inte längre varit en självklarhet att flickor och pojkar leker med olika typer av leksaker. Över tid blir dessa institutioner en del av verklighet-en och man säger då att de har objektiveras. Våra liv upprätthålls alltså gverklighet-enom vardagen och verklighetskonstruktionen (Andersen & Kaspersen, 1999). Institut-ionerna erbjuder tillvägagångssätt för människors uppträdande som tvingar oss att agera på det sätt som samhället finner önskvärt (Berger, 1994).

Som individer föds vi alltså in i en institutionaliserad värld som talar om för oss hur vi ska utföra handlingar för att agera i enlighet med den sociala ordning som finns i samhället. Ett tydligt exempel på detta är, som vi också tidigare nämnt, den föreställning som finns om att flickor och pojkar ska bete sig på olika sätt. Språket ses som den främsta förmedlaren av de värderingar, normer och regler som finns. Internaliseringsprocessen innebär att individen tar till sig den kunskap som finns om hur världen fungerar, en kunskap som tas för given av alla i samhället och ses som den objektiva verkligheten (Bergmark & Oscarsson, 2000). Samhället till-handahåller värderingar och logik som utgör vår kunskap. Detta ses som en på-tvingad kunskap som få människor ifrågasätter. Anledningen till detta är att den inlärda bilden av samhället ses som självklar. Samhället tränger in oss och med-verkar till skapandet av vår identitet (Berger, 1994).

Kritik mot det socialkonstruktionistiska synsättet har framförts från olika håll. Det socialkonstruktionistiska perspektivet tar ingen hänsyn till kroppsliga faktorer som på olika sätt kan påverka aktiviteten hos den enskilda individen. En individs bakgrund tas inte heller i beaktande. Människor har också olika materiella möjlig-heter, vilket kan påverka de sociala konstruktioner som vi lever genom, vilket inte diskuteras inom detta perspektiv (Nightingale & Cromby, 2001).

3.2.1.1 Att fostras till sitt kön

Kategorierna kvinnlighet och manlighet är mycket viktiga i samhället och påver-kar det mesta som vi är med om, de val vi gör och hur vi förhåller oss till olika saker. Kategorierna kvinnlighet och manlighet är skapade produkter då det inte finns något som är kvinnligt och manligt från början. Dessa skapade produkter innebär att det finns tydliga schabloner för hur en kvinna och en man ska vara. I mötet med andra bli det tydligt om vi beter oss på det sätt som förväntas av oss