Uppsatsens syfte är att få kunskap om och analysera diakonalt arbete, utifrån yrkesverksamma diakoners erfarenheter och upplevelser, inom ramen för kyrkan, i det traditionella sociala arbetets kontext. Dessutom ville jag undersöka om lagförändringen år 2000, har påverkat det diakonala arbetet. Intervjuerna med diakonerna har gett mig en inblick i, hur socialt arbete kan bedrivas utifrån en kyrklig och kristen grund. Diakonerna utför ett mångskiftande arbete. Grunden till det diakonala arbetets utförande är, till stor del, präglat av vilka behov som finns och diakonens egna intresseområden.
Det framkommer i denna studie att faktorer som präglar det diakonala arbetet framförallt är vilka möjligheter och problem som finns i närheten av kyrkan, där diakonen arbetar.
Diakonernas egna intressen och personliga kunskapsområden är andra viktiga faktorer.
Svenska kyrkans riktlinjer såväl som diakonens egen tro på att leva som en medmänniska och tjäna den ”lilla” människan, ligger grund till det diakonala arbetet. Detta tror jag bidrar till, att människor väljer att inte att söka hjälp av de diakonala medlen trots att diakonerna är noggranna med att inte tvinga sin tro på vare sig hjälpsökande eller samverkanspartners.
Angående frågan om hur diakonernas arbete generellt ser ut och vad som påverkar dess utgångspunkt, beskriver diakonerna att arbetet till stor del består av samtal som beroende på personens behov leder till emotionellt och resursmässigt stöd. Stödet har som mål att personerna, som söker stödet ska stärka sin självkänsla och livskvalitet. Detta kan kopplas till resonemangen Blennberger, Hansson och Stål (1999) för om empowement. Dessutom präglas det diakonala arbetet av tjänandet och att tjäna medmänniskan. Vidare är omsorg, lyhördhet och stöd viktiga delar av arbetet.
Det har varit mycket intressant och givande att få ta del av diakonernas syn på diakonalt arbete och deras erfarenheter inom ämnet. Det arbete som utförs i kyrkan tror jag redan idag är ett stort komplement till det privata och statliga sociala arbetet men kyrkans arbete skulle kunna bli ett ännu viktigare komplement genom ett större samarbete med övriga sociala aktörer. Kyrkans arbete kan ge individer som inte får eller vill söka hjälp av socialtjänsten ytterligare en hjälparena. Jag tror dock att det finns mycket fördomar om att diakonalt arbete och diakonerna främst skulle utföra någon form av mission det vill säga att sprida kärleksbudskapet om Gud istället för att fungera som socialt stöd.
Många skulle tjäna på att kunskapen och förståelsen för kyrkan som aktör inom det sociala arbetet, skulle öka. Jag tror att det är viktigt för Svenska kyrkan att värdera diakonalt arbete högt och marknadsföra sig då kyrkans diakonala arbete är värdefullt. Diakonins betydelse kan främst kopplas till dess öppenhet men dessutom skapar den mötesplatser och gemenskap.
Diakonin fungerar som ett komplement till annat socialt arbete men jag skulle vilja påstå att diakonin skiljer sig från annat socialt arbete, då diakonin också har själavårdande och viss existentiell inriktning. Diakonerna påstår dock inte att de vill konkurrera med den offentliga sektorns insatser, utan att de istället vill samverka mot en bättre välfärd.
Denna uppsats bygger på kvalitativa tolkningar det vill säga mina tolkningar av det intervjupersonerna beskrivit. Jag som författare har ett eget intresse och en förförståelse för ämnet diakoni. Detta kan ha bidragit till en större förståelse för vad intervjupersonerna redogjort för. Jag har under arbetets gång reflekterat över och gjort ett medvet val att resultatet inte ska påverkas av mitt eget intresse på så sätt att mitt författarskap blir allt för påtagligt.
För att kunna generalisera och få en större bredd på resultatet hade det varit positivt om fler diakoner hade intervjuats. Intervjufrågorna och de teman jag använde mig av var allomfattande, vilket har bidragit till att perspektivet är övergripande. Under intervjuerna med informanterna fanns klara likheter och skillnader i uttalandena. Skillnaderna kan ha gett resultatet en bredd men kan samtidigt ses som en brist i uppsatsen då resultatet tenderar att vara ytligt.
Jag som blivande socionom kommer antagligen arbeta inom en verksamhet som bedriver myndighetsutövning. Detta arbete skiljer sig från diakonernas som inte upplever att de är styrda av regler för deras verksamhet. De har istället stora möjligheter att påverka innehållet i församlingens diakonala arbete. Jag hoppas att jag kommer att kunna dra nytta av det jag lärt mig, om diakonernas arbete i min framtida yrkesroll. Vidare önskar jag att jag får möjlighet att samarbeta med kyrkan och kan dra nytta av det diakonala arbete, kyrkan och diakonerna erbjuder.
Under processen har det framkommit, att det finns sparsamt med forskning, om diakonalt arbete i Svenska kyrkan. Hur det diakonala arbetets koppling till traditionellt socialt arbete
diakonens teologiska grund. Detta har medfört svårigheter, att finna vetenskapligt material, med olika infallsvinklar, angående diakoni. Denna uppsats kan, trots sin ringa omfattning, alltså bidra till ökad kunskap om diakonalt socialt arbete. Tillsammans med Engel (2006) anser jag som jag också nämner i inledningen att det fattas och behövs ytterligare forskning om hur diakoni och diakonalt arbete förhåller sig till traditionellt socialt arbete.
Referenslista
Litteratur
Berglund, C. (2005). Svenska kyrkan -Tro och tradition. Stockholm:
Verbum förlag AB.
Björklund K, Sandahl C, Stenow H (2004). Exposure: att utsätta sig för andras utsatthet.
Lund: Arcus
Blennberger, E., Hansson J, M och R Stål. (1999). Diakoni-teologi,
ideologi, praxis. En inventering av diakonins kunskapsområden. Tro & Tanke 1999:2. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd.
Bäckström, A (2001) Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur Verbum Stockholm
Egeland, Aage, T., och Schjödt, B. (1994). Från systemteori till familjeterapi. Lund: Studentlitteratur.
Engel, C. (2006). Svenska kyrkans sociala arbete för vem och varför? En
religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma. Stockholm: Elanders Gotab.
Furman Dyrud L, Benson Perry W., Grimwood C och Canda E (2004) ”Education and Direct Practise at the Millennium: A Survey of UK Social Workers” . The British Journal of Social Work (sid 602 – 621) vol 40(2)
Grönmo, S. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber
Hungerman, D (2005)”Are Church and State substitutes? Evidence from the 1996 welfare reform” .
Jeppsson Grassman, E. (2001). Socialt arbete i församlingens hägn. Stockholm: Verbum Förlag AB.
Kvale, S (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. (2006). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund, Studentlitteratur.
Larsson S, Lilja J och Mannheimer K. ( 2005). Forskningsmetoder i Socialt arbete. Lund och studentlitteratur.
Leonardsen. D Empowerment in social work: an individual vs. relational perspective.
International Journal of Social Welfare, 2007:16.3-11.
Levensam T, (1981) Kyrklig diakoni och samhällets sociala omsorgsaebete. Arlöv: Skeab Förlag AB
Lindström, H-E (red)(1989): Handbok för diakoni och samhällsansvar. Stockholm: Verbum.
Payne, M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur
Speer och Peterson. Psychometric properties of an empowerment scale: Testing
cognitive, emotional, and behavioural domains. Social Work Research (sid, 109-118) Vol 2000:24.
Spjuth, R. (1999) Diakonins historia. Diakonins perspektiv 199932–48. Borås: Verbum
Thidevall, S. (2003). När kartan inte längre stämmer: Svenska kyrkans församlingar i ett samtidshistoriskt perspektiv. Uppsala: Diakonivetenskapliga institutet.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intevjuer. Lund: Studentlitteratur.
Öquist, O. (2008). Systemterori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia förlag.
Elektroniska
Arbetsförmedlingen. (2010), http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?c=107 100224
Nationalencyklopedin. (2010), http://www.ne.se/kort/diakoni 102021
Svenska kyrkan. (2010), http://www.svenskakyrkan.se/tcrot/kyrkoordningen/filer/KO-08.pdf 100224
Svenska kyrkan (2010), http://www.svenskakyrkan.se/kyrkoordningen/index-mer.shtml 100304
Svenska kyrkan (2010), http://www.svenskakyrkan.se 100304