Slutdiskussion

Syftet med vår undersökning var att ta reda på elevers attityder till religionskunskapsämnet. Vi ville

även ta reda på om dessa attityder påverkas exempelvis av media och ifall man har en religiös bakgrund.

Resultatet av vår kvalitativa undersökning som vi gjort och vår slutsats är att elevers attityder till religionskunskapsämnet är positiva. Utifrån de intervjuer som gjordes märkte vi att flera av dessa elever ansåg att religionskunskapsämnet är viktigt för att få en förståelse för sina medmänniskor och deras tro. Intervjuerna som gjordes var på två olika skolor i Skåne, där en av skolorna var en mångkulturell skola. På den mångkulturella skolan märkte vi ett fåtal elever ansåg att religionskunskapsämnet var tråkigt, oftast gällde det när man läste om sin egen religion. Däremot var resultatet på den monokulturella skolan mycket positivare, där det finns ett större intresse att lära sig om andras tro och kulturer. Vi märkte även aspekter som media inte har en större påverkan på elevernas attityder, trots att de ser negativa händelser på nyheterna som berör religion låter eleverna sig inte påverkas av detta.

När vi utförde våra intervjuer märkte vi att eleverna hade en god attityd till religionskunskapsämnet och visade väldigt mycket engagemang under diskussionerna. Det var väldigt få elever som hade en negativ syn på ämnet, men trots detta såg vi ändå ett par elever med religiös bakgrund som tyckte att religionsämnet var tråkigt när de läste om deras egen religion. Vi kunde av våra intervjuer märka att elever med en religiös bakgrund har en relativt dålig attityd till religionskunskapsämnet, eftersom eleverna själva tycker att de redan kan det som lärs ut vilket i sin tur resulterar till att de anser att det blir långtråkigt. Däremot tycker dessa elever att det är roligare att läsa om andra religioner än den som de själva sympatiserar med. I Roger Ellmins bok Elevens lärande: att erbjuda möjligheten (2011) kan man läsa att relationen mellan lärare och elev har en stor betydelse för elevens lärande. Ellmin menar att samarbetet mellan lärare och elev handlar mycket om elevernas egna påverkan och delaktighet. Elevens möjligheter till detta styrs i sin tur ofta av lärarens tankar och lösningar (Ellmin 2011: s.76).

Vi kom även fram till via en av våra informanter att en anledning till att elever med religiös bakgrund har en negativ attityd till religionskunskapsämnet och varför man inte vill prata om sin egen religion kan vara risken för att bli retad. I Manuel Castell bok The power of identity

(2010) skriver han att individen kan ha olika identiteter och motståndsidentitet är en av de viktigaste i identitetsskapandet, eftersom motståndsidentitet leder till bildandet av ett kollektivt motstånd mot någon annan (Castell 2010: s.21–23). Detta är värt att nämna då religion oftast kan spegla en individs identitet. En liknande aspekt tar även Otterbeck upp i sin bok Islam, muslimer och den svenska skolan (2000) där han menar på att begreppet kultur syftar till

människors vanor, seder, normer och idéer medan religion representerar en typ av andlig ordning som bör forma dessa idéer, seder och tankar (Otterbeck, 2000: s.27).

I Kerstin von Brömssens studie Tolkningar, förhandlingar och tystnader går det att se en skillnad på attityd till religionskunskapsämnet mellan elever som hon definierar som etniskt svenskar och de som inte definierar sig som etniskt svenska (Von Brömssen, 2003: s. 271 & 321).

Det som visas tydligt i studien är elever med svensk bakgrund ser på religion med en väldigt negativ syn. Men i våra intervjuer märkte vi inte av detta, i våra samtal uttryckte ingen elev negativt mot religion eller religionsundervisningen.

I Religious education and intercultural understanding: examining the role of religiosity for upper secondary students’ attitudes towards RE (2013) skriven av Anders Sjöborg kan man läsa att elever med en religiös bakgrund har en bredare uppskattning och attityd till religionskunskapsämnet. Sjöborg presentera i sin undersökning olika dimensioner som är möjliga att studera som existentiella frågor, en existentiell-filosofisk dimension (Gud, meningen med livet, uppfattning om livet efter döden), en politisk dimension (genusfrågor/jämställdhet, rasism och främlingsfientlighet), en ansvars-dimension (mobbning, ondska, skuld och ansvar) och en relationell dimension (vänskap, relationer, kärlek och sex). Resultatet som presenteras visar att elever med religiös bakgrund tycker att alla dimensioner är intressanta att studera, jämfört med elever som inte har en religiös bakgrund. Men den relationella dimensionen som innefattar relationer, kärlek och sex tycker elever med icke- religiös bakgrund är lika intressant som elever med religiös bakgrund.

Däremot är denna undersökning gjord på gymnasieelever och därför kan attityder och åsikter skiljas mellan elever i mellanstadieelever jämför med gymnasieelever. Mellanstadieelever lägger större vikt på att oroa sig för utsatthet och vad andra ska tycka om ens religiösa åsikt än vad elever i gymnasiet gör. Denna jämförelse tycker vi är intressant att nämna även om vi valt att inte fokusera på gymnasieelevers attityder till religionskunskapsämnet.

Vi märkte även av våra intervjuer, att eleverna lägger stor vikt på att religionskunskapsämnet är till för att få en förståelse för hur andra människor har det inom religion och religiösa

traditioner och att detta är väldigt viktigt. Detta tyckte vi var anmärkningsvärt då syftet för religionskunskapsämnet i läroplanen nämner att:

Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt (Skolverket, 2011: s.[EA1] 186).

Av våra intervjuer var det väldigt många elever som uttryckte att det är viktigt att ha en förståelse och respekt för andra människor och deras religioner. När frågan om media påverkar deras syn på religion och religionskunskapsämnet så var det ingen elev som ansåg att det hade någon påverkan på deras intresse eller syn på ämnet.

Vår slutsats är att attityden till religionskunskapsämnet är trots allt väldigt positiv hos elever, men framförallt att det är ett väldigt viktigt ämne och de har idéer på hur religionskunskapsämnet kan förbättras och göras mer intressant. Besöka heliga platser, kolla på mer informationsfilmer, att göra undervisningen mer levande genom att prova olika traditioner och högtider som finns i olika religioner samt att få besök från föreläsare från olika religioner. När vi gjorde våra intervjuer var eleverna väl medvetna om varför de har religion i skolan, det är för att bredda sina kunskaper om de andra religionerna, att lära sig respektera andra människor som har en annan tro samt moralfrågor. Förutom att jobba med de olika världsreligionerna märkte vi även att eleverna är intresserade av att jobba med rasism, samlevnad och vad som händer i världen idag.

Kollar man på Skolverkets undersökning Attityder till skolan (2015) så kan man se att sex av tio elever anser att de ofta eller ibland får vara med och bestämma över hur man ska arbeta i skolan och även hur de ska ha det i klassrummet (Skolverket,2015: s.60). Vi märkte även utifrån våra intervjuer att eleverna tycker det är viktigt med lärare som är engagerade och som skapar intresse. Vi tror detta har en väldigt betydande roll till att få fler elever att ha en god attityd till religionsämnet. Eftersom många elever idag lär sig en hel del från media så finns risken att de kommer in i klassrummet med förutfattade åsikter. Detta har vår undersökning visat att det inte alltid stämmer.

Religionsämnet har hand i hand med det svenska samhället förändrats. Idag talar man om religion i den svenska skolan ur ett världsperspektiv. Den största elementet till varför

religionsundervisningen ser ut som den gör idag beror på att Sverige är ett mångkulturellt land. Det är vårt ansvar som lärare att anpassa religionskunskapsämnet till den klass som vi har framför oss. Det är vitalt att vi ständigt kommer på nya sätt att utmana och intressera våra elever till ämnet vare sig dom har en religiös bakgrund eller inte. För att kunna skapa en god attityd hos eleverna gentemot religionskunskapsämnet är det viktigt att vi lyssnar på våra elever och kan anpassa oss till deras förutsättningar. Vi måste göra eleverna delaktiga i undervisning och göra det möjligt för icke religiösa elever att hitta en koppling till ämnet lika mycket som för elever med religiös bakgrund.

En viktig sak utifrån en forskares synvinkel är att fundera över hur trovärdig analysen och tolkningarna är. Trovärdigheten i kvalitativ studie skiljer sig och bedöms annorlunda jämfört med en kvantitativ studie. Vi måste ställa oss själva frågan om vi har förstått eleverna på rätt sätt och om eleverna har förstått sig på oss. Det är för vår del viktigt att vi kan visa den som läser vår uppsats att vi har transkriberat och utfört intervjuerna på ett riktigt sätt och att analyserna och tolkningarna är trovärdiga utefter det som elevintervjuerna givit oss. Det är viktigt att under samtalet inte ställa ledande frågor till eleverna för att på så sätt inte minska trovärdigheten. Undersökningsgruppen vi utfört intervjuerna på är förhållandevis liten och således kan det diskuteras huruvida undersökningen är tillförlitlig. Följaktligen kan reliabiliteten diskuteras utifrån om liknande slutsatser från elevsvaren hade kunnat göras ifall samma frågor hade ställts till tolv andra ungdomar på andra skolor i Sverige.

Även om vår undersökning inte kan resultera i att några generella slutsatser kan dras kan vi ändå se mönster utifrån de svar eleverna har kommit med. Vi kan även se hur elevers attityder till religionsämnet skiljer sig utifrån olika bakgrunder. Med hjälp av den tidigare forskning som vi presenterat i kombination med elevsvaren kan vi hävda att vårt resultat har en rimlighet i hur elevers attityder till religionskunskapsämnet förhåller sig

8. Vidare forskning

Vidare forskning på vårt arbete kan man på många sätt utveckla. Vi gjorde undersökningar på en mindre stadsskola och en landsortsskola. Det hade varit intressant att se ifall det hade blivit ett annat resultat om vi hade gjort våra undersökningar på några större stadsskolor samt att vi hade gjort en enkätundersökning istället, då vi märkte att eleverna blev en aning nervösa när vi satt och intervjuade dem. Under arbetets gång märkte vi att det fanns mycket mer undersökningar om gymnasieelevers attityder till religion och inte så mycket om

mellanstadieelever, detta hade varit intressant att se mer undersökningar på elever i mellanstadiet. En annan aspekt som hade gynnat en vidare forskning inom detta ämnet hade varit att göra en större forskning under längre period, där man använder både elever och lärare i granskningen. Det hade varit intressant att få då följa denna undersökning för att se ifall attityder hos eleverna har ändrats från början av undersökningen till slutet. Trots detta är vi väldigt nöjda med vår studie och det resultat vi har fått fram samt att vi fick våra frågeställningar besvarade i högsta grad.

Referenslista

Arlebrand, Håkan & Wallin, Kerstin. Kristen tro idag kristna rörelser och riktningar i dagens samhälle, Malmö: Gleerup, 2004

Berglund, Jenny & Gunner Gunilla. Barn i religionernas värld 1.uppl., Stockholm: Liber, 2011 Brömssen, Kerstin von. Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet, Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg: Göteborg Universitet, 2003 http://hdl.handle.net/2077/10525 Castells, Manuel. Informationsålder. Ekonomi, samhälle och kultur. Band II Identitetens mak Göteborg: Daidalos, 2000

Dahlin, Bo. Om undran inför livet. Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Studentlitteratur Lund, 2004

Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid, Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. 3 uppl, Liber, 2000

Ellmin, Roger, Elevens lärande: att erbjuda möjligheter. 1 uppl. Liber, 2011

Gerle, Elisabeth, Mångkulturalism för vem? Debatten om muslimska och kristna friskolor blottlägger värdekonflikter i det svenska samhället. Bokförlaget Nya Doxa, 2005, Giddens, Anthony, Sociologi. Studentlitteratur: Lund, 2003

Heyman, Anna-Greta, Invanda kulturer och invandrarkulturer, 3. uppl. Solna : Almqvist & Wiksell läromedel, 1990

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2 uppl. Studentlitteratur AB, 1997

Jonsson, Linda, Mellan tradition och förnyelse. Utmaningar i religionsläraruppdraget, Mälardalen University, 2016

Karlsson, Pia & Svanberg, Ingvar Religionsfrihet i Sverige: om möjligheten att leva som troende, Lund: studentlitteratur, 1997

Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, 1997. Larsson, Gösta Talande tro - Ungdomar, religion och identitet

Larsson, Sam & Lilja, Johan & Mannheimer, Katarina Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur, 2005

Nykänen, Pia, Värdegrund, demokrati och tolerans om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008

Olivestam, Carl E.Religionsdidaktik om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen. Liber AB, 2006

Otterbeck, Jonas. Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur, 2000 Stier, Jonas, Identitet - Människans gåtfulla porträtt, 1 uppl. Studentlitteratur AB 2003

Skolverket, Attityder till skolan 2015 (Elektronisk resurs), Stockholm: Skolverket, 2015 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:

Skolverket 2011.

Svanberg, Ingvar & Westerlund, David. Religion i Sverige, 2 uppl. Dialogos förlag, 2008 Thurfjäll, David. Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen. 1 uppl. 2016 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. 3 uppl, Lund: Studentlitteratur, 2005

8. Vidare forskning

Referenslista

Bilaga 1 - Intervjufrågor

Hur ser du på religionskunskap?

Varför tror du vi har religionskunskap i skolan?

Vad tycker du är bra med religionskunskap?

Vad hade du velat ändra i din religionsundervisning?