Lärande och samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
(Lärande och samhälle)
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Elevers attityd till
religionskunskapsämnet
(En studie av mellanstadieelevers åsikter om skolämnet)
Pupils' attitudes toward Religious Education
Damon Rajabi
Gustav Hemström
Grundlärarexamen i årskurs 4–6, 240 hp Examinator: Mats Greiff Handledare: Erik Alvstad 2018-03-15
1
Förord
Vårterminen 2018 var det äntligen dags för oss att skriva vårt examensarbete. Denna resa har varit lång, händelserik samt väldigt lärorik. Vi vill börja med att tacka vår handledare Erik Alvstad som stöttade oss under hela arbetets gång och gav oss den hjälp som behövdes för att göra detta arbete till vad det är idag. Vi vill också tacka de tolv elever som deltog i vår undersökning och tacka de lärare på respektive skolor som hjälpte oss med utförandet av dessa intervjuer. Ett stort tack riktas även till våra familjer och flickvänner, för det stöd som de visat oss under detta examensarbete men även under hela vår grundlärarutbildning.
I stora drag har vi skrivit detta examensarbete tillsammans där vi har samarbetat med allt som vi skrivit samt även vid utförandet av intervjuerna. I avsnittet centrala begrepp har ansvaret varit hos Gustav, och avsnittet tidigare forskning har Damon ansvarat för. Resterande avsnitt har vi skrivit tillsammans.
2
Sammandrag
Denna studies syfte är att undersöka elevers attityder till religionsämnet. Metoden som har använts för studien har varit kvalitativ och tillvägagångssättet för insamlingen av material har varit intervjuer med tolv elever i årskurs 5 på två olika skolor i Skåne. Dator- och
mobilinspelning användes under intervjuerna för att kunna återblicka elevernas svar för att sedan kunna analysera och tolka dessa.
Vi har genom uppsatsen kunnat fastställa att eleverna har en god förståelse för varför
religionskunskapsämnet finns i skolan och vad som hade kunnat ske ifall det hade tagits bort från den svenska skolundervisningen. Resultatet av vår undersökning visade att ingen av de intervjuade eleverna hade en negativ attityd till ämnet. Denna studie har även visat att det finns en tydlig skillnad beroende på om eleverna är religiösa eller inte, då elever med religiös bakgrund visade en mer positiv attityd till religionsämnet. Vi kan även se att elevers attityder inte påverkas av vad de kommer i kontakt med beträffande religion i sociala medier och i samband med nyhetssändningar.
Detta examensarbete visar även att det är väsentligt att framtida forskning ytterligare
undersöker elevers attityder till religionsämnet i skolan, samt ifall inställningen till religionen i samhället är beroende av om eleverna har en religiös bakgrund eller inte.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 7
3. Tidigare forskning ... 8
4. Teoretiska begrepp ... 10
4.1 Religion ... 11
4.2 Sekularisering ... 12
4.3 Identitet ... 13
4.4 Sammanfattning teoretiska begrepp ... 15
5. Metod ... 16
5.1 Urval ... 17
5.2 Kvalitativ metod – intervjuer ... 17
5.3 Intervju med barn ... 18
5.4 Genomförande av intervjuer ... 18
5.5 Avgränsning ... 19
5.6 Validitet och reliabilitet ... 20
6. Resultat och analys ... 20
6.1 Hur ser du på religionskunskap? ... 21
6.2 Varför tror du vi har religionskunskap i skolan? ... 23
6.3 Vad tycker du är bra med religionskunskap? ... 25
6.4 Vad hade du velat ändra i din religionsundervisning? ... 27
6.5 Påverkar media dig hur du ser på religionskunskap? ... 29
4
8. Vidare forskning ... 34
Referenslista ... 36
Bilaga 1 - Intervjufrågor ... 38
5
1. Inledning
I den svenska skolan samlas elever med olika bakgrunder där religionstillhörigheten hos eleverna inte alla gånger är densamma. I den svenska religionskunskapsundervisningen samlas elever med olika religiösa bakgrunder för att få en objektiv undervisning i ämnet. Religionskunskapen i den svenska skolan ska innehålla en religiös mångfald och trots att ämnet ska präglas av objektivitet finns det kritiker som menar på att kristendomen får för stort spelrum och prioriteras allra högst av de olika religionerna. Den vanligaste typen av religionsundervisning är dock inte den vi har i Sverige. Den vanligaste religionsundervisning är konfessionell vilket är det samma som att elever delas in i grupper utifrån sin religionstillhörighet och de får således sin religionsundervisning ur ett visst perspektiv (Appelquist, 2015: s.131).
Samhället vi lever i är i ständig förändring. Kulturella skillnader gör sig påminda på flera olika platser och i flera olika situationer runt om i landet. Sverige som under framförallt det senaste decenniet gått från att vara ett kristet homogent samhälle till att vara ett pluralistiskt och sekulariserat samhälle. Skolan sägs vara en spegelbild av samhället och den kulturella skillnaden som gör uttryck i religionen har påverkat skolan och religionsundervisningen. Ett exempel på detta ser vi i att skolämnet under relativt kort tid gått från att heta Kristendomskunskap till Religionskunskap, samt att undervisningen i religionsämnet i den svenska skolan till skillnad från många andra länder ska förhålla sig neutralt och betona saklighet och allsidighet. Enligt World Values Survey, en återkommande internationell undersökning om människors värderingar, är Gud viktig bara för var femte svensk (17 procent) och religion är viktigt för enbart var tredje (35 procent). Ur ett internationellt perspektiv är detta låga siffror och rent av de lägsta siffrorna i hela världen.
Religionsämnet i skolan är en mötesplats för flertalet i samhället väl debatterade frågor såsom mångfald, fördomar, sekularisering, tro, förmedling av seder, pluralisering och acklimatisering. Detta är frågor som täcker spaltmeter i tidningarnas debattsidor men det är också frågor som religionslärarna och eleverna ställs öga mot öga med varje dag i den vardagliga skolmiljön. Slår vi upp den svenska läroplanen (Lgr11) och tittar med vårt förstoringsglas på syftet för religionskunskapen läser vi följande:
6
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation (Skolverket. 2011: s.206).
I ovanstående citat beskrivs ett skolämne med två uppdrag där ämnet dels ska verka som en traditionsförmedlare men också ett ämne som ska utbilda eleverna och förbereda dem för öppenhet och förståelse för att leva i ett samhälle präglat av mångfald. Enligt Lgr 11 ska det svenska religionskunskapsämnet verka för att elever ska få en kunskap kring hur andra människor har det. Ämnet ska bidra till en ökad förståelse för människor med andra kulturer och bakgrunder. Det mångkulturella klassrummet där elever med olika erfarenheter dagligen möts och verkar tillsammans kan debatten om religionstillhörighet anses vara en känslig fråga. Därför är det intressant att veta, hur ser eleverna i skolan på religion? Och hur ser de på religionskunskapen i skolan? Vad har läraren för ansvar när det kommer till religionskunskapen i skolan? Dessa funderingar och frågor är grunden till vår huvudfråga “Vad är elevers attityder gällande religionskunskap i skolan?”
För att tar reda på hur eleverna ställer sig till dessa funderingar samt till vår huvudfråga har vi utfört intervjuer med tolv elever i årskurs fem på två olika skolor i västra Skåne. Av intervjuerna har vi sedan analyserat elevernas åsikter kring hur de både ser på religion samt på religionskunskapsämnet. Utifrån elevsvaren har vi sedan knutit dessa samman med aktuell forskning i området. När vi sedan la ihop aktuell forskning med våra svar vi fick i samband med våra intervjuer har vi kunnat dra en slutsats kring uppfattningarna av religionskunskapsämnet.
7
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers attityder och åsikter kring religionskunskapsämnet. Med vårt syfte som utgångspunkt har vi valt att arbeta med följande frågeställningar:
• Hur upplever eleverna ämnet religionskunskap och undervisningen i ämnet?
• På vilket sätt har media och nyheter betydelse för elevers inställning till religion och religionskunskapsämnet.
• Påverkas elevens intresse för religionskunskapsundervisningen beroende av deras relation till religion?
8
3. Tidigare forskning
Det har gjorts en hel del forskning om elevers attityder kring religionskunskap i skolan. Men de flesta forskningsstudierna har varit fokuserade på elever i högre åldrar med högstadieundervisning. Trots detta har vi ändå lyckats hitta forskning som även tar upp elever som har religionsundervisning i mellanstadiet. Att hitta relevanta och säkra källor som baseras på forskning samt även behandlar det ämne vi kommer skriva om är en komplex uppgift som kräver tid och noggrannhet.
Kerstin von Brömssen (2003) har skrivit avhandlingen Tolkningar, förhandlingar och tystnader om barnens tankar om sin egen och andras religion. Brömssens avhandling grundar sig på̊ kvalitativa intervjuer med 13 elever som har olika bakgrunder i årskurs 8 i en skola med multietnisk förortsmiljö. Syftet med hennes avhandling var att ta reda på elevernas förhållningssätt till sin egna religion och även andras religion och hur eleverna förhåller sig i förhållande till sin religion och etnicitet. Socialkonstruktionistiska och postkoloniala perspektiv var grundläggande för hennes avhandling. Brömssen kom fram till att religion är ett väldigt känsligt ämne och att eleverna vill oftast undvika att tala med varandra om det. I intervjuerna förklarade eleverna att det kan leda till att många blir arga eller att det kan leda till mobbning av varandra.
En liknande avhandling är skriven av Jonas Otterbeck (2000) med titeln Islam, muslimer och den svenska skolan. Boken handlar om religion och kultur, islamiska normer, socialisation. Otterbeck intervjuar olika barn, pedagoger och föräldrar för att ta reda på hur islamisk tradition förmedlas till muslimska barn i den svenska skolan, där skolan påverkas av olika föreställningar såsom fördomar och osäkerhet. Han vill även komma fram till vilka anledningar det finns för de olika konflikterna som uppstår i skolan där hans resultat visar att det oftast beror på okunskap som är bakgrunden till dessa konflikter.
Karin Kittelman Flensner (2015) har skrivit avhandlingen Religious education in contemporary pluralistic Sweden och behandlar religionsämnet i den svenska skolan. I sin avhandling skriver hon om ett skolämne som av allmänheten anses förlegat och något som var mer aktuellt förr i tiden. Hon skriver också i sin avhandling om att ateism är normen i samband med religionsundervisning och att vara ateist är det samma som att vara normal. Utöver att ateism
9
är normen skriver Kittelman Flensner att det är många elever som är måna om att inte göra uttryck för att de är troende när diskussioner äger rum i helklass. När klasserna hon besökte var uppdelade i mindre grupper var det vanligare att elever uttryckte att de var troende. Vidare så menar Karin Kittelman Flensner på att religionsämnet kan uppfattas som väldigt personligt hos många elever och att dessa elever då hamnar i en slags försvarsställning i situationer med andra elever med andra trostillhörigheter. I sin avhandling använder sig Kittelman Flensner material från 13 lärare och 24 klasser vilket resulterade i 125 lektionsbesök under flertalet år.
En annan intressant avhandling som hjälper oss i vår undersökning är Mellan tradition och förnyelse! Utmaningar i religionsuppdraget skriven av Linda Jonsson på Mälardalens universitet. I denna avhandling fokuserar Jonsson mer på lärarens roll i utlärandet av religion än elevernas tankar och erfarenheter kring religion och religionskunskapsämnet. Jonsson nämner i sin avhandling att avhandlingen intresserar sig för den komplexa bild som framträder när det gäller religionsläraruppdraget i svensk skola med historiska rötter och traditioner i ett läraruppdrag där uppgiften bestod i att förmedla en konfessionell undervisning i kristendomskunskap. Religionsläraruppdraget vilar idag på en konfessionsfri grund uttryckt genom den svenska skolans värdegrund men bär spår av konfessionella traditioner bakåt i tiden (Jonsson, 2016: s.16). Avhandlingens syfte bygger på att granska utmaningarna för ett samtida religionsläraruppdrag i den svenska grundskolan. Inledningsvis i avhandlingen börjar Jonsson med att rikta uppmärksamheten mot en historisk avgränsning genom att nämna olika traditioner, med avsikten att ge läraruppdraget en historisk kontextualisering. Frågeställningen som Jonsson väljer att utgå ifrån i denna avhandling är att ta reda på vilka utmaningar som kommer till uttryck i ett samtida religionsläraruppdrag. Jonsson väljer att utgå ifrån skrifter från olika religionskunskapslärare och således inte på egna observationer. Avhandlingen bygger på användning av textanalyser och med utgångspunkt i en syftesrelaterad textläsning och via dessa analyser definierar Jonsson de utmaningar som tycks föreligga i religionsläraruppdraget. Resultatet i avhandlingen beskriver Jonsson utvecklingen av läraruppdraget historiska perspektiv till idag men hon tar även upp elevnära frågor som hon har analyserat fram utifrån de olika texterna. Jonsson tydliggör med hjälp av sin textanalys de utmaningar som vi som samtida religionslärare ställs inför vilket gör avhandlingen användbar.
I Roger Ellmins bok “Elevens lärande: att erbjuda möjligheter” (2011) skriver Ellmin om skolans huvuduppgift, att utveckla elevers lärande och utveckling. Boken bygger på på Ellmins
10
egna erfarenheter från sitt arbete med kvalitetsfrågor i skolan. Boken fokuserar på möjligheter, skolan som institution och hur samhället kan stödja elevernas lärande. Materialet i boken är hämtat från grundskolan och vänder sig till blivande och verksamma grundlärare. Denna bok anser vi är till stor hjälp i vårt skrivande då Ellmin nämner aspekter som är till stor nytta för barnens inlärning i detta fallet kan man vända det till religionsämnet. I hans bok pratar Ellmin om vikten av att samarbetet mellan lärare och elev handlar mycket om elevernas egna påverkan och delaktighet. Elevens möjligheter till detta styrs i sin tur ofta av lärarens tankar och lösningar (Ellmin 2011: s.76).
Manuel Castell (2010) redogör i sin bok “The Power of identity” sociala, kulturella och politiska konflikter och kamper över hela världen. I boken analyserar även Castell betydelsen för kulturell, religiös och nationell identitet som betydelse för människorna, och dess konsekvenser för social rörlighet. Samt hur dramatiskt religiösa händelser har förvandlat världens socio-politiska landskap. Manuel Castell nämner flera gånger i sin bok formandet av identiteten i samband med bl.a. religiösa händelser. Detta tyckte vi var intressant med tanke på att vi ville veta om elevers religiösa bakgrund påverkar deras attityd till religionskunskapsämnet. Därför har denna bok och forskning varit väldigt intressant att ta del av och använda i vår egen studie.
Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen varierande aspekter som kan påverka elevernas attityder till religionskunskapsämnet. Av den forskning som gjorts på ämnet kan vi tydligt se att etnicitet och bakgrund har en stor betydelse för elevers attityd samt förhållning till ämnet. Forskningen visar även på en rädsla och oro för att behöva stå till svars för den tillhörighet som barnet innehar. Man kan även se att religionsläraruppdraget ställs inför flertalet svåra utmaningar då elever med flera olika kulturella bakgrunder möts i klassrummet. Här visar forskningen hur viktig roll läraren har i klassrummet.
4. Teoretiska begrepp
I vårt empiriska arbete kommer vi att lägga vårt största fokus på begreppen ”religion”, ”sekularisering” och ”identitet”. Syftet med att fokusera på begreppet religion är att diskutera
11
hur religionen tar plats hos elever med olika bakgrunder på en skola där flera olika kulturer existerar. Innebörden av begreppet sekularisering har vi valt att diskutera då vi genom våra frågeställningar vill ta reda på vilken inställning eleverna har till religiositet. Identitet som begrepp fokuserar vi på då den åldern vi har valt att fokusera på är en viktig ålder för bildandet av sin egna identitet. Hur bilden hos omvärlden gällande det sekulariserade Sverige stämmer överens med elevernas uppfattningar men även hur viktigt eleverna tycker att förståelse för andras religion är och hur de själva ser på sin egen religion. I följande avsnitt kommer vi förklara begreppen religion, sekularisering och identitet. Dessa tre centrala begrepp kommer vi att förklara utifrån ett elevperspektiv för att knyta samman begreppen med våra elevintervjuer. Detta för att sätta begreppen i ett samband med vår inriktning där vi har valt att fokusera på ungdomars attityder.
4.1 Religion
Från det latinska uttrycket religio kommer begreppet religion. I dag hittar vi i begreppet en betydelse som inkluderar individuella trosuppfattningar, livsåskådningar och värdesystem vilket författarna Karlsson & Svanberg skriver om i boken Religionsfrihet i Sverige: om möjligheten att leva som troende (1997: s.8).
I boken Barn i religionernas värld (2011) skriver författarna Berglund & Gunner att oavsett om en person ser sig själv som ateist och inte tror på någon eller något befinner sig alla individer i någon form av tradition som formats av seder, språk och historia. Vid en närmare titt på begreppen religion och tradition kan de båda begreppen upplevas som ungefär samma sak med skillnaden att religion allt som oftast förknippas med en separerad grupptillhörighet och uppfattas mer som något statiskt och laddat medan tradition mer förknippas med att beskriva människors plats i kulturen. I den mångkulturella svenska skolan signalerar ordet religion vikten av att försvara sin grupptillhörighet. Något som sällan främjar det goda samtalet eller det kritiska tänkandet (Berglund & Gunner, 2011: s.14).
Precis som vikten av att skilja på religion och tradition är det också viktigt att skilja på begreppen religion och kultur. Jonas Otterbeck (2000) menar på att begreppet kultur syftar till människors vanor, seder, normer och idéer medan religion representerar en typ av andlig ordning som bör forma dessa idéer, seder och tankar (Otterbeck, 2000: s.27).
12
I den svenska skolan möts dagligen elever med olika kulturella, etniska samt religiösa bakgrunder. Den svenska skolan präglas ut av en mångfald, en mångfald som ibland kan resultera i en rad olika krockar i olika skeenden. Den religiösa mångfalden kan resultera i problem där många muslimers religiösa uppfattningar inte alltid stämmer så bra in på den samhällsuppfattning vi har i Sverige som är präglad av sekularitet. Många muslimer är av den uppfattning att religionen ska genomsyra både det privata och offentliga fältet. Det sekulariserade synsättet som präglar Sverige stämmer dock inte på det sättet att tänka. Detta är något som tenderar att leda till olika intressekonflikter (Gerle, 2005: s.101).
Detta beskriver Jonas Otterbeck i citatet nedan gällande kulturkrocken som uppstår i den svenska skolan:
För många muslimska familjer är skolan just det område där det svenska tränger sig på mest. Där kan de inte undgå att möta det som de ser som svenska normer. De muslimska familjernas barn går till skolan och blir elever, inte bara i matematik och slöjd, utan även i ”svensk” normalitet (Otterbeck, 2000: s.11).
4.2 Sekularisering
På frågan vad religion är och vilken betydelse den har skulle det en gång i tiden svarats kortfattat och enkelt. För ett sekel sedan hade religionen en självklar plats hos folket och en central roll i det svenska samhället. Kyrkan spelade en väsentlig roll i samhällsdiskussioner, fostran av ungdomar, äldrevård samt upprättande av lag och ordning. I takt med samhällets förändring och även förändringen på religionens plats i samhället är inte svaret på religionens betydelse lika enkelt och kortfattat. Sverige har gått från en enhetskyrka till ett samhälle präglat av religiös mångfald och sekularisering. Den religiösa mångfalden genomsyrar även den svenska skola och i vårt arbete vill vi se om den religiösa mångfaldens påverkan på skolan också speglar av sig på elevernas åsikter om sekularisering och vilken roll religion spelar för dem.
Förändringen av religionens betydelse går hand i hand med hur det moderna samhället formats samt fortfarande formas ur sociala och kulturella perspektiv. Dessa förändringar benämns oftast med begreppet sekularisering och under de senaste åren pratas det om Sverige som världens mest sekulariserade land (Svanberg & Westerlund,2008: s.32–33).
13
Begreppet sekularisering är svårdefinierat och kan förklaras på lite olika sätt. Det kan vara att staten förhåller sig neutralt i religiösa frågor, att religionens påverkan på människor minskar samt att allt mindre delar av befolkningen inte ser sig själva som religiösa. Betydelsen av begreppet har sin grund i att sekularisering är sådant som religiösa instanser haft makt i och varit beslutsfattande i numera tack vare samhällsutveckling överförts till instanser och makthavare som förhåller sig sekulära, utan någon religiös infallsvinkel (Svanberg & Westerlund,2008: s.32–33).
Demokratiseringsvågen som sköljt över norra Europa och Sverige under 1900-talet och fram till idag har fört religionen i allt mer privat riktning. Idag uppger 10 till 15 procent av Sveriges befolkning att de bekänner sig som kristna. Även de som bekänner sig som kristna har påverkats av sekulariseringen vilket kan konstateras då många av de kristna sympatisörerna inte heller är engagerade i någon slags kyrka (Arlebrand & Wallin, 2004:s 15–16).
David Thurfjell skriver i sin bok Det gudlösa folket - De postkristna svenskarna och religionen (2016) att en svenskkyrklig kristen tro många gånger uppfattas som något pinsam eller töntig att vara aktiv i och dessutom en tro som upplevs pinsammare och töntigare jämfört med andra religioner. Thurfjell menar på att brist på coolhet, irrationella trosföreställningar samt en distanslöshet är anledningar till dessa uppfattningar. Inom alla grupper i samhället existerar det ett socialt spel gällande status och inflytande. Under åren i skolan är detta sociala spel som mest uppenbart jämfört med andra skeenden av livet. Detta sociala spel pågår på alla skolor och det ska således bli intressant att se om de elever vi intervjuar struntar i Thurfjells teori eller om de likt hans teori gömmer sig i pinsamheten kring att vara kristen. Eller kommer elevernas svar speglas av det sekulariserade samhälle vi lever i idag (Thurfjell, 2016: s.199).
4.3 Identitet
Identitet handlar dels om hur vi människor själva ser oss men även hur andra ser på oss. Sociologen och författaren Anthony Giddens pratar om identitet som ”de uppfattningar människor har om vem de själva är och vad som är viktigt och meningsfullt för dem” (Giddens, 2003: s.43).
14
Giddens fortsätter och menar på att identitetsbegreppet går att dela in på två olika vis, den sociala identiteten samt den personliga identiteten.
Den sociala identiteten kännetecknas av det en individ blir uppfattad som av andra individer. Det vill säga som karakteristiska drag som utgör det fack som omgivningen placerar individen i. Utifrån detta kan en individ bli betraktade som ateist, kristen, muslim, jude, svensk, servitör etc. Människor som placeras in i samma fack vilket gör att den sociala aspekten kan få en social aspekt. Att flera individer blir betraktad på samma sätt. Personlig identitet utgör det som varje individ görs till en unik människa. Genom ett samspel mellan individen och samhället formas den personliga identiteten då varje människas egen identitet grundar sig i hur samhället ser ut (Giddens, 2003: s.44).
Giddens teori om att den personliga identiteten formas efter hur samhället ser ut är användbar när det kommer till mellanstadieelever då det just under den här åldern som individers identiteter formas och omformas. Ungdomars identiteter formas och omformas både i undervisningsmiljöer men också i skolmiljöer som är utanför klassrummet (Heyman, 1990: s.34)
Stier är inne på samma spår som Giddens när han i sin bok Identitet Människans gåtfulla porträtt (2003) när han pratar om begreppet identitet som går att dela in både i en social identitet och en personlig identitet. Stier menar även på att identiteten inte är något statiskt utan att både den personliga och sociala identiteten är föränderliga och kan ändras under tid. Identiteten är beroende av olika situationer, av andra människor och av individen själv (Stier, 2003: s.23). Förmågan att forma sin identitet, reflektera över sig själv och sin egen situation, samt språkliga uttryck som är unika för varje individ sägs skilja oss människor från andra arter. Att utveckla sin egna identitet ses som ett grundläggande behov för människan samtidigt som verkligheten är socialt konstruerad. Således går det att säga att bland annat etnisk och religiös identitet är konstruerade i ett socialt sammanhang oberoende av hur djupt rotade de är (Stier, 2008: s.62). Läroplanen (Lgr11) uttrycker följande gällande syftet för ämnet religionskunskap:
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner
15
lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt (Skolverket, 2016: s.206).
Stiers tankar om att den religiösa identiteten är föränderlig går att jämföra med ovanstående utdrag där syftet för religionskunskapsämnet är att eleverna ska undervisas i och ska få ta del av de stora världsreligionerna men även de olika inriktningarna inom en och samma religion. Stier skriver om en religiös identitet som är föränderlig och mellanstadieeleverna som i det här fallet med vår inriktning på intervjuerna ska via religionsundervisningen få möjlighet att lära sig och bli intresserade av de olika religionerna.
Stier menar även på att identiteter för att bli meningsfulla måste kunna jämföras med något annat eller med andra individer. Genom vårt verbala språk kan vi människor framföra våra relationer med andra och kan då skapa identiteter med olika meningar så som “jag är tjejen med muslimsk tro”. Hur är då andra individers förväntningar på hur den här tjejen med muslimsk tro ska bete sig och verka? Enligt Stier påverkar denna förväntning från omgivningen individens och i detta exemplet tjejens identitet.
Förväntningar som dessa kan via den religionsundervisning eleverna får i skolan te sig annorlunda genom en ökad förståelse för andra religioner och de elever som utövar religionen i fråga.
Det finns likt ovan nämnt både personliga och sociala identiteter. I exemplet ovan med tjejen med muslimsk tro ser vi en personlig identitet som målas upp utifrån andras förväntningar. En social identitet kan till exempel vara: “vi tjejer med muslimsk tro”. Vi ser då på den sociala identiteten som något där vissa egenskaper, kvalitéer eller tillhörigheter bör delas (Stier, 2003: s.18).
4.4 Sammanfattning teoretiska begrepp
Vi valde att använda oss ut av begreppen; religion, identitet och sekularisering. Dessa begrepp har vi använt oss av i vår resultat- och analysdel. I den forskning som gjorts inom ämnet är dessa begrepp konstant närvarande. Därför ansåg vi att dessa begrepp skulle hjälpa oss att knyta ihop elevernas intervjusvar med vår egna analys. Vi har förklarat dessa teoretiska begrepp genom forskare så som Jonas Stier, Anthony Giddens och David Thurfjell. Dessa begrepp har
16
vi analyserat mot den ålderskategori som vi har valt att utföra denna studie på. Detta för att sätta begreppen i ett sammanhang och konkretisera dessa.
5. Metod
Vår metod var av den kvalitativa arten då den bestod av intervjuer med elever på skolor belägna i olika socioekonomiska områden i västra Skåne. Valet av vår metod där vår plan var att använda oss av kvalitativa intervjuer var för att det skulle göra det möjligt för oss att få svar på våra frågeställningar. Då vi hade för avsikt att ta reda på elevernas attityder till religionsundervisning föll valet på en kvalitativ metod.
17
5.1 Urval
Undersökningens grund är det material som elevintervjuerna kommer resultera i. Intervjuerna utfördes på elever i årskurs fem på två olika skolor belägna i två olika socioekonomiska områden i västra Skåne. Vi valde att kalla skolorna för “skola A” och “skola B”. På både “skola A” och “skola B” utförde vi intervjuer på totalt tolv elever, sex stycken på vardera skolan. På båda skolorna hade vi efter samråd bett respektive lärare välja ut sex elever från respektive klass. Vi ansåg att det var viktigt att den elev som respondent till våra frågor var kunnig i ämnet vi diskuterade samt hade en öppen inställning till diskussion. Detta för att intervjuerna skulle fylla en så god funktion som möjligt och ge ett bra underlag för våra frågeställningar (Holme & Solvang 1997: s.183–185).
I vår presentation av elevsvaren har vi för att behålla anonymiteten redigerat de namn på elev som deltog i intervjuerna. Vi har redigerat så till den grad att de elever med utländska namn fått andra utländska namn och de elever med det som uppfattas som svenska namn fått andra svenska namn. Vi valde att göra så här för att eleverna skulle förbli anonyma men vi ville även se i vårt resultat om olika religiösa bakgrunder spelade någon roll i elevernas attityd till religionskunskapsämnet.
5.2 Kvalitativ metod – intervjuer
Den första tanken vi hade gällande vilken metod vi skulle använda oss av var att vi skulle göra enkäter i de olika klasserna utifrån elevernas attityder till religionskunskapsämnet. Men efter att ha diskuterat olika tillvägagångssätt och efter att ha läst boken Kvalitativa intervjuer (2005) av Jan Trost kom vi fram till att vår metod skulle vara kvalitativ i form av intervjuer med elever. I sin bok skriver Trost att för få reda på människors åsikter kring ett ämne och hur de resonerar kring sina erfarenheter är kvalitativa intervjuer att föredra framför enkätundersökningar (Trost, 2005: s.23).
I boken Den kvalitativa forskningsintervjun av Steinar Kvale menar Kvale att de frågor som är tänkta att bli besvarade i undersökning kan man genom utförande av intervjuer ta del av och
18
använda sig av respondenternas erfarenheter och synpunkter (Kvale, 1997: s. 117). Vid genomförande av intervjuerna använde vi oss av en guide med intervjufrågor för att ha något att luta sig emot vid intervjutillfällena samt också för att alla intervjuer vi gjorde skulle ha samma utgångsläge. Intervjufrågorna bifogas i en bilaga på slutet.
Kvale menar även att vid utformningen av intervjufrågorna att det är viktigt att tänka på två olika dimensioner så som en tematisk samt en dynamisk. Den tematiska dimensionen syftar till att intervjufrågorna förhåller sig till det aktuella forskningsämnet och den dynamiska dimensionen syftar till så att de fungerar i samspelet mellan vi som intervjuar kontra den elev som svarar på frågorna (Kvale, 1997: s.121–123).
5.3 Intervju med barn
Kvale nämner även att ett problem med intervjuer kan vara att ett samtal mellan två, eller flera parter inte har en jämställd position. Det kan även gälla när man intervjuar barn, där ena parten är vuxen (Kvale, 1997: s.26). I boken Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer (2000) skriven av Elisabet Doverborg och Ingrid Pramling anser de att barnens tankar om världen är oreflekterade eftersom de utgår från egna upplevelser samt erfarenheter och att i intervjuer så anstränger eleverna sig att lista ut vad de vuxna vill ta reda på. Därför är det vitalt för intervjuaren att vara medveten om detta och vara lyhörd under intervjun (Doverborg & Pramling, 2000: s.14,44).
5.4 Genomförande av intervjuer
För att få utföra våra intervjuer kontaktade vi våra respektive praktikskolor som är i två olika kommuner i Skåne. Vi valde våra praktikskolor med tanke på att vi redan har en relation till eleverna och att de vet vilka vi är. Detta ansåg vi gynna oss då eleverna var väldigt bekväma med att sitta enskilt och bli intervjuade av oss. Vi kontaktade klasslärarna på de två olika skolorna och beskrev vår undersökning. Med tanke på att vi skulle intervjua elever i åldrarna 10–12 år, var det viktigt att ha i åtanke att få föräldrarnas tillstånd för att intervjua de elever som va utvalda för intervju. Vi skapade en samtyckesblankett med en kort presentation om oss och vår undersökning, och gav utrymme för föräldrarnas underskrift (se bilaga). Efter att gjort
19
ett urval på tolv elever skickades samtyckesblanketten ut till berörda vårdnadshavare för godkännande innan intervjuerna gjordes. I samtyckesblanketten betonade vi även att deltagandet var frivilligt och att eleverna hade möjlighet att avbryta intervjun när de ville utan konsekvenser, samt att elevernas riktiga namn inte skulle användas i den publicerade arbetet.
Vi ansåg att enskilda intervjuer skulle vara mer gynnande då varje elev får uttrycka sina tankar och åsikter utan att behöva oroa sig för eventuella konsekvenser från klasskamrater. Intervjuerna gjordes i grupprum bredvid klassrummet för att vi inte skulle bli störda eller avbrutna av andra elever eller personal på skolan. Intervjuerna antecknades men spelades även in på både mobil och dator för att ge oss möjligheten att lyssna igenom intervjuerna ett flertal gånger. Intervjuerna varierade mellan varje elev beroende på hur mycket diskussion och samtal det blev, men överlag blev varje intervju ungefär 10 minuter. Under intervjuerna följde vi vår intervjumall och valde att utesluta större vidarefrågor eftersom tiden för utförandet av intervjuerna var väldigt korta samt att vi kände att följdfrågor kunde leda till att eleverna hade uppfattat detta som att vi ville få fram svar som vi själva ville höra. Däremot var vi väldigt noggranna med att se till att eleverna förklarade och motiverade sina svar för oss. Detta ansåg vi vara vitalt då det förhindrade att eleverna bara svarade med ja och nej svar.
5.5 Avgränsning
Av de tolv intervjuer vi har gjort så valde vi ut tio av dem, eftersom återstående två elevintervjuer enligt vår uppfattning inte skulle tillföra något till vår studie valde vi att inte använda deras svar. Detta eftersom deras svar inte förhåller sig till det aktuella ämnet. Ett exempel på detta är när en av eleverna valde att svara om hållbar utveckling när frågan om elevens åsikt kring religion ställdes. Då vår studie fokuserar på elevers attityder till religion och religionskunskap och inte på elevers vetskap om vad religion är valde vi att exkludera dessa intervjuer. På grund av brist på tid så valde vi att göra intervjuer med tolv personer och inte fler. Utifrån elevernas tankar och svar drar vi våra slutsatser, dock kommer vi inte kunna presentera några allmänna slutsatser utan vi kommer endast tala för eleverna.
20
5.6 Validitet och reliabilitet
I detta avsnitt har vi valt att enbart fokusera på att definiera begreppen och begreppens innehåll. I kapitlet med analys kommer vi att komma tillbaka till dessa två och diskutera begreppens betydelse för våra elevintervjuer vi utfört genom hur vi med dessa två begrepp i åtanke lagt upp våra intervjuer.
Steinar Kvale säger i boken Den kvalitativa forskningsintervjun (1997) att ”Reliabilitet hänför sig till resultatets konsistens, och validitet till om en intervju/undersökning undersöker vad som var avsett att undersökas” (Kvale 1997 s:85). Reliabiliteten handlar om den tillförlitlighet en undersökning innehar. Efter en genomförd undersökning kan man prata om tillförlitlighet i form av ifall undersökningen kan göras igen och uppnå ett liknande resultat. Validitet handlar om hur noga man möter en viss händelse, om undersökningen besvarar den forskningsfråga som ska besvaras. Den kvalitativa forskningen kan resultera i svårigheter gällande både reliabiliteten och validiteten. En forskare i en kvalitativ studie är båda mätinstrumentet och den som tolkar resultatet. I en kvantitativ studie passar reliabilitet och validitet in betydligt bättre. I en kvalitativ utförs inte någon direkt mätning utan forskaren är mer ute efter att beskriva ett visst fenomen (Larsson, 2005: s.107).
I vår undersökning är elevernas svar det centrala och det som ligger som grund. Vi har för avsikt att beskriva elevernas attityder till religionskunskapsämnet och det är elevernas svar som ska analyseras. För att vi ska se till att garantera validitet och reliabilitet är att vi följer vårt syfte samt våra frågeställningar. En sak som vi också tar ställning är hur vi själva som mätinstrument kan ha påverkat resultat.
6. Resultat och analys
Vi kommer här sammanställa och analysera de elevsvar vi fick av de intervjuerna vi utförde för att analysera dessa svar utifrån den rådande forskningen i det aktuella ämnet. Vi kommer att presentera, sammanställa och analysera en fråga i taget för att strukturera och tydliggöra läsningen. I innehållet kommer även citat från de intervjuade personerna att användas. Likt det som tidigare nämnts är namnen som används i intervjuerna redigerade och är således inte elevernas riktiga namn. I vår redigering av elevnamnen har vi valt att behålla kön samt etnicitet. I detta avsnitt kommer vi även att analysera vår undersökning utifrån de två begreppen validitet
21
och reliabilitet. Vi vill granska hur vår undersökning har påverkats av olika omständigheter och ge en sammanfattande skildring.
I vår undersökning ville vi se hur ungdomarnas inställning till undervisningen i religionskunskap var. Sju elever ansåg att undervisningen i religion var bra för att de fick möjlighet att lära sig om andra kulturer där andra religioner utövades. De tycker att det är bra att undervisningen förmedlar kunskaper om de olika världsreligionerna, kunskaper som de inte hade fått i något annat ämne. Eleverna ville lära sig om andra kulturer för att få kunskap om hur människorna där lever. Förutom det som var bra kom det förslag på att religionsundervisningen borde innehålla mer diskussioner om rasism och om konflikter runt om i världen. Det kom även synpunkter på att det skulle förekomma fler diskussioner om sådant som var aktuellt i världen just nu och inte sådant som hände för cirka två millennier sedan. Dessutom var det en elev som tyckte det var tråkigt att hon inte fick prata mer om sin bakgrund på religionskunskapslektionerna.
6.1 Hur ser du på religionskunskap?
Majoriteten av de intervjuade eleverna på båda skolorna tycker att religionskunskap är ett roligt och viktigt ämne, och att man får lära sig om nya människor och deras traditioner. Josefina säger att “jag tycker det är väldigt roligt och bra. Man lär sig väldigt mycket om olika människor och deras religioner, det är kul att få en insikt på hur andras liv ser ut”. Insikten som Josefina är inne på beträffande de kulturella skillnader som existerar hos människor med olika religioner är Julia också inne på när hon konstaterar att “jag tycker det är bra, för man lär sig om religion och det är ganska viktigt att kunna det så att man inte tror alla har en och samma religion.” Agnesa ser på religionskunskap som ett skolämne som skiljer sig från övriga ämnen i skolan där de religionskunskapslektionerna lär sig om hur människor i andra länder har det. Hans är också inne på en positiv inställning till att lära sig hur andra människor har det.
Jag gillar religion i skolan för det är inte som andra ämne vi har. Vi lär oss mycket om olika religioner och hur människorna lever med andra religioner (Agnesa).
22
Det är viktigt för man kan veta vad andra människor tänker och tror på (Hans).
Carl E Olivestam menar i sin bok Religionsdidaktik om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen att konkreta inslag i undervisningen som exempelvis studiebesök i religiösa byggnader och rum kan öka elevernas intresse för ett nytt kulturellt område då de blir mer aktiva. Både Agnesa och Hans uttrycker en vilja att lära sig om andra kulturer och inslag som studiebesök i undervisningen skulle öka elevernas medvetenhet i hur det ser ut för människor som lever i en annan religiös kultur. Detta kan konkretiseras i exempelvis ett besök i en synagoga för att se hur en jude eller judinna lever (Olivestam, 2006: s.59).
I kapitlet Ungas religiositet och konservativa kristna ungdomsrörelser i boken Talande tro (2003) skriver författaren Helena Inghammar om hur ungdomar går igenom en process av identitetsbildning under ungdomsperioden. Inghammar förstärker elevernas åsikter om att lära sig mer om andra kulturer och hur andra människor när hon pratar om ungdomars törst efter att få i sig nya kunskaper och deras förslag på förändringar gällande undervisningen är möjligen försök till att hitta rätt under just den här processen beträffande identitetssökandet (Larsson, 2003: s.41). Inghammar pratar om att elevernas önskan att lära sig om andra kulturer är en del av deras identitetsbildande.
Författaren Bo Dahlin utvecklar detta vidare när han skriver i sin bok Om undran inför livet – Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle (1998) att religionsundervisningen sedan andra världskriget förändrats till att bygga på att sakligt och objektivt förmedla kunskap om olika religioner. Tanken med detta är att eleverna själva ska bygga upp sin egen åsikt i religionsfrågan (Dahlin, 1998: s.47).
Men några enstaka elever tycker religionskunskapsämnet i skolan är tråkigt eftersom de redan kan det läraren undervisar om vilket en elev påpekade vid intervjun där hen sa: “ibland är det tråkigt när vi pratar om sådant som jag redan kan. Till exempel om min egen religion.” En annan elev var inne på samma spår när hen uttrckte att: Jag tycker det är bra för att vi lär oss mycket om religion och om de olika religionerna i världen och inte bara den jag själv har.
23
Castells beskriver identitet som är källan till människors mening och kunskap i livet (Castells, 2000:s. 21). Båda eleverna ovan ser sig själva som religiösa då de uttrycker att de gärna vill lära sig mer än den religion de själva sympatiserar med. Castells menar på att religion är en av människans primära identiteter. Castells fortsätter och anser att utifrån ett sociologiskt perspektiv är religion konstruerad och identiteten utvecklas med hjälp av byggstenar från olika sakförhållande som exempelvis historia, biologi etc. (Castells, 2000:s. 21). Författaren Sven G Hartman skriver i boken Barns tankar om livet om att religiositet inte kan ske i ett vakuum utan barnens tankar speglas helt och hållet av den miljö respektive barn befinner sig i. Hartman menar på att både skolan och föräldrarna har en stor påverkan på barnets religiositet. Jämför vi Hartmans tankar med de intervjuade eleverna märks en skillnad på hur eleverna med utländsk bakgrund svarar gällande religiositet och religionstillhörighet. Elevernas svar ovan är exempel på detta. Elever med en helsvensk etnicitet pratar mer om att lära sig om religion i det stora hela och att lära sig om olika religioner för att förstå andra människor. Något som speglar den sekularitet som präglar det svenska samhället där det många gånger uppfattas som pinsamt att öppet prata om att man är kristet religiös då man likt det David Thurfjell menar på att vara öppet kristen är något som i skolåldern uppfattas som töntigt och inget som ger status i det sociala spelet (Thurfjell, 2016: s.199).
Eleverna visar på en vilja att utforska världens kulturella skillnader och uttrycker en inställning som inte innehåller en bekvämlighet i form av diskussioner av det de redan har kunskap om. Just nyfikenheten är det som kan sammanfatta elevernas åsikter på hur de ser på religionskunskapsämnet. Att genom ämnet få en god möjlighet till att lära sig och ta del av hur det ser ut hos människor på olika platser runt om i världen.
6.2 Varför tror du vi har religionskunskap i skolan?
I denna fråga har eleverna i stort sett likadana uppfattningar om varför vi har religionskunskap i skolan, några av de intervjuade eleverna lyfter upp att vara annorlunda och mobbning i samtalet medan majoriteten pratar om ett skolämne som ska belysa skillnaderna och där kunskap om olikheterna är det centrala. I detta samtal pratar de om att de tror att religionskunskap handlar om bemötandet av sina klasskompisar samt medmänniskor. De två elev som pratade om att vara annorlunda och om mobbning utvecklar sina svar och menar på att religionsundervisningen handlar om att man ska lära sig att inte mobba sina klasskompisar
24
på grund av en annan religion. Detta ser man på Qendrims svar: ”för att man inte ska mobba eller vara taskiga mot folk med andra religioner. Så att man kan vara vänner även trots att man inte har samma religion.”
I Qendrims svar ser vi en inställning till religionsämnet som ett ämne där det som undervisas ska förebygga situationer där oliktänkande leder till situationer där mobbning förekommer. En fungerande religionsundervisning kan leda till ökad förståelse för andra människors olikheter. Liknande svar ser vi hos Hans på den andra skolan som vi gjorde våra intervjuer på. Hans menar att anledningen till vi har religionskunskap är att “det kan vara viktigt att förstå varandra. Det är viktigt att veta vad andra tror på så att man inte tycker de är annorlunda.” Både Hans och Qendrim är inne på vikten av förståelse människor emellan och deras åsikter här delar kursplanens syfte för ämnet religionskunskap som är följande:
I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor (Skolverket, 2011: s.206).
Eleverna pratar mycket om förståelse gentemot andra människor. Den här förståelsen och kunskapen kan i sin tur leda till att kulturella krockar i samhället där många olika kulturer möts kan undvikas alternativt förminskas. Elisabeth Gerle skriver i boken Mångkulturalism för vem? Debatten om muslimska och kristna friskolor blottlägger värdekonflikter i det svenska samhället om en religiös mångfald som kan ställa till problem då ytterligheter ställs mot varandra. Något som i sin tur kan resultera i intressekonflikter.
Vidare på temat förståelse mellan människor så är Maida också inne på när hon säger att “för att vi inte ska tycka dåligt om andra religioner så att det inte bli några krig eller bråk”. Precis som Hans och Qendrim är Maida inne på att religion skapar situationer där okunskap riskerar att leda till problem. Elevernas uppfattningar kring varför religionskunskap är ett ämne i skolan handlar mycket om att skapa en förståelse för andra kulturer och människor. Eleverna pratar om att kunskap kan förebygga situationer där oliktänkande leder till problem där människor kan ta illa upp. Pia Nykänen har skrivit avhandlingen Värdegrund, demokrati och tolerans om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle (2008) och i hennes avhandling pratar hon om tolerans och förståelse är en förutsättning för ett mångkulturellt samhälle där människor med
25
olika trosuppfattningar, värderingar och livsstilar dagligen lever sida vid sida med varandra (Nykänen 2008: s.142).
Josefina pratar om en valmöjlighet och öppenhet för att utforska nya religioner som hon kanske inte hade kunnat göra om ämnet inte fanns i skolan. Detta ser man när hon säger: “för att annars kanske jag visste inte vilka religioner som fanns, men nu vet jag hur jag kanske vill ha det och kan välja en annan religion.” Anna fortsätter på samma väg som Josefina när hon säger att anledningen till att religionskunskap finns i skolan är “för att man själv kanske vill bli religiös eller lära sig om någon religion.” Både Annas och Josefinas svar riktar in sig på ett skolämne som kan underlätta en identitetsbildning.
Svaren från majoriteten av de intervjuade eleverna visar på att de upplever att religionskunskapsämnet är till för att de ska lära sig om andra religioner som finns i världen vilket ska leda till en ökad förståelse för andra religiösa inslag bland människor i deras omgivning. Hans säger att “det här att det kan vara viktigt att förstå varandra. Det är viktigt att veta vad andra tror på så att man inte tycker de är annorlunda” och Johanna svarar “för att veta om andra religioner och inte bara om det vi har i Sverige”.
Sammanfattningen av elevernas svar gällande frågan om varför religionskunskap tar en plats i skolan är att kunskap ska leda till ökad förståelse gentemot andra människor som inte delar samma religion. Eleverna är också inne på att en ökad förståelse kan leda till att situationer där folk tar illa upp kan minskas och även förebyggas. Eleverna har visat att en förståelse varför de har religionskunskap i skolan då deras svar är nära förknippade med det syfte som ämnet har i läroplanen.
6.3 Vad tycker du är bra med religionskunskap?
Eleverna svarade unisont att religionsämnet var ett ämne där man som elev får möjlighet att lära sig saker som de inte pratar om på andra lektioner. “Jag tycker det är bra för man får lära sig väldigt mycket nytt som jag inte visste innan” är ett av de citat som belyser elevernas åsikt kring det positiva med det som religionsämnet medför.
26
En annan åsikt som majoriteten av eleverna hade var att religionsämnet var bra för att det gav eleverna en möjlighet att införskaffa sig kunskap om andras religioner och varför människor med annan religion agerar utifrån respektive normer. Att man ska lära sig om de andra religionerna. Anna pratar om ett skolämne som både kan främja och hämma religiositeten hos ungdomar genom undervisning av andra religioner när hon framför att “vi ska lära oss om alla religioner så att man kan välja sen om man ska byta religion eller ha kvar den man redan har. Eller så bestämmer man att man inte alls vill vara med i någon i religion.” Qendrim svarade “så att man förstår varför de med en annan religion gör annorlunda grejer” medan Hans uttryckte sig “att man får lära sig om de stora religionerna och andras tro.”
Här påminner elev svaren väldigt mycket om de svar som kom fram i samband med föregående fråga. Eleverna upplever således att det som de tycker är bra med religionsundervisningen är detsamma som det som de anser är anledningen till att religionskunskap finns i skolan. Dessa elevsvar handlar indirekt om ett identitetsskapande där eleverna pratar om att lära sig mer om andra religioner där uttrycker en nyfikenhet för just detta. Jonas Stier skriver i sin bok Identitet - Människans gåtfulla porträtt (2003) om en religiös identitet som är föränderlig och mellanstadieeleverna som i det här fallet med vår inriktning på intervjuerna ska via religionsundervisningen få möjlighet att lära sig och bli intresserade av de olika religionerna. Genom att eleverna får en ökad kunskap leder det också till ett ökat intresse för religiositet vilket i sin tur ka bidra till eleverna i deras identitetsbildande (Stier, 2003: s.23).
Berglund & Gunner skriver i boken Barn i religionernas värld (2011) om att religion allt som oftast förknippas med en separerad grupptillhörighet och uppfattas mer som något statiskt och laddat. Berglund & Gunner fortsätter och menar på att i den mångkulturella svenska skolan signalerar ordet religion vikten av att försvara sin grupptillhörighet. Något som sällan främjar det goda samtalet eller det kritiska tänkandet (Berglund & Gunner, 2011 s.14). Eleverna som intervjuades pratar om att religion ska bidra till en ökad förståelse för de olika religionerna som existerar i samhället. Eleverna pratar om att lära sig förstå andra religioner och vid denna benämning tar de upp en viss grupptillhörighet. Berglund och Gunner pratar om en grupptillhörighet som är statisk och om vikten av att försvara sin egen religion. I samband med våra intervjuer visar inte någon av våra elever på en inställning där de sätter sig i försvarsposition för att försvara sin egna trosuppfattning. Det är dock som nämnt tydligt att eleverna pratar om grupptillhörigheter vid ett par tillfällen.
27
I intervjun med Josefina kommer hon in på de vuxnas betydelse för hur stort intresse hon har för ämnet. När vuxna som redan sitter på en kunskap förmedlar denna för klassen växer hennes intresse då hon säger att hon “tycker det är bra för man får lära sig väldigt mycket nytt som jag inte visste innan, och det är väldigt roligt att få lära sig speciellt när de vuxna berättar med inlevelse då blir det extra roligt.” Utöver detta delar hon ovanstående elevers åsikter att religionsämnet är bra då de får lära sig mycket nytt som hon sedan innan inte visste så mycket om.
En del av eleverna tycker att det som är bra med undervisningen i religionskunskapsämnet är insikten de får av hur religionerna kom till långt tillbaka i tiden. Maida uttrycker att “jag gillar det vi pratade om när vi pratade om hur det var från början när allt var samma religion.” Altina fortsätter på samma spår när hon säger att “det är bra att vi får lära oss hur världen är nu och hur den var för många år sedan när religionerna skapades.” Både Maida och Altina uttrycker ett intresse av att jämföra skillnader på hur religiositeten uttrycker sig nu och vid religionernas begynnelse. Religionernas ursprung är något en stor del av de intervjuade eleverna upplever som intressant och Premtim är också inne på det när han svarar att “det är bra för man ska lära sig om Religion och historien i det. För att man ska veta om varför det finns religion och var religionen kommer ifrån”.
För att sammanfatta det som eleverna tycker är bra med sin religionsundervisning kommer vi in på att religion är ett ämne där eleverna får möjlighet att lära sig mycket nytt. Saker som inte tas upp i de andra skolämnena. Eleverna tycker även att det är bra att de får en bild av hur världen såg ut vid religionernas begynnelse och upplever jämförelsen som något positivt.
6.4 Vad hade du velat ändra i din religionsundervisning?
Denna fråga valdes med i intervjuerna då vi var intresserade av att se ifall eleverna saknar något i sin undervisning och ifall en ändring kan påverka till en ännu mer positiv attityd kring ämnet. Men när denna fråga ställs är svaren hos eleverna väldigt blandade. Många elever ansåg att ämnet är bra som det är medans ett fåtal tyckte vissa ändringar krävdes för att göra religionskunskapsämnet intressantare och mer personligare. Ändringarna som eleverna vill se innefattar bland annat att lära sig om de mindre religionerna, högtider och flera traditioner. Cassandras svar visar på vilka ändringar hon vill se i sin undervisning:
28
“Man kanske kan få jobba mer med högtider och ser hur man firar andras högtider. Vi kollar på filmer om julen och sådant men jag hade velat se lite filmer om andra högtider”. En annan elev som också tror videos och filmer hade varit en positiv ändring i undervisningen är Josefina, hon säger att “jag hade velat se på lite mer videor och inte bara läsa om det. Och veta hur andra har det från person till person.”
Men vi märkte även att eleverna vill att religionskunskapsämnet ska vara mer relaterade till dagens samhälle och det som sker i elevernas vardag. Detta ser vi på Annas svar när vi frågade henne vilka ändringar hon hade velat se i sin religionsundervisning “jag vill att vi pratar mer om sådant som händer nu i Sverige och i andra länder och inte så mycket om när Jesus var barn för det var väldigt längesen.” En annan elev som styrker detta påstående är hennes klasskompis Maida som också tar upp att hon vill se ändringar i form av frågor som berör dagens samhälle. Maida tar bland annat upp att hon vill jobba mer med rasismfrågor när hon säger att “jag tycker att vi kunde jobba mer med uppgifter som handlar om rasism och sådant som är dåligt som händer i världen idag.”
Man ser tydligt att eleverna vill jobba med frågor som berör dom idag och att man jobbar med religiösa frågor som finns i dagens samhälle. Det är viktigt att vi som lärare har detta i åtanke när vi jobbar med ett ämne som religion, att man inte utesluter att prata om religion som berör och som är relevant för eleverna idag. Att eleverna är intresserade av det som är aktuellt i världen just nu är något som mer riktas in på samhällskunskapsämnet. I läroplanen går det att utläsa följande om samhällskunskapsämnet för år 4–6:
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar (Skolverket, 2011: s.215).
Huruvida eleverna inte har arbetat med detta syfte för samhällskunskapsämnet eller att de fått en för liten del av det är svårt att säga något om. Elevsvaren kan också bero på en okunskap gällande var gränsdragningen för de olika SO-ämnena går.
29
6.5 Påverkar media dig hur du ser på religionskunskap?
Media spelar en central roll i människors uppfattningar om vad som sker runt omkring i vår värld. Media i olika former styr mycket av de uppfattningar eleverna har kring olika skeenden i världen vilket innefattar de religiösa inslag som dyker upp på nyheterna. Majoriteten av de tillfrågade eleverna anser dock att media och nyheter inte påverkar deras uppfattning gällande religionskunskapsämnet. Hur det kommer sig av medierna och nyheterna inte har någon vidare forskning är en svår fråga att svara på. En teori handlar om det sekulariserade samhälle vi i Sverige lever i idag där religiösa nyheter många gånger inte är det som svenskarna tycker är det mest intressanta. Något som speglar den utveckling både det svenska samhället och skolan gått igenom under det senaste århundradet. Utvecklingen har lett till att religiösa instanser som tidigare haft makt och varit beslutsfattande numera tack vare den här samhällsutvecklingen istället lämnat över eller förlorat makt och beslutsfattandet till instanser och makthavare som förhåller sig sekulära, utan någon religiös infallsvinkel. Detta speglar hela samhället i sig och precis som skolan är medier och nyheter en avbild av samhället (Svanberg & Westerlund,2008: s.32–33).
Hans svarar att ”jag är inte riktigt sån person som använder sociala medier så mycket. Ibland kollar jag på rapport och då ser man att folk har blivit mördad på grund av de hade en annan religion. Det påverkar inte mig men jag tycker synd om människor i mindre religionsgrupper som blir utsatta.”
Julia menar på att en förförståelse av medias innehåll bidrar till att media inte påverkar henne. Hon säger att “om det står att en muslim har gjort något olagligt så gör inte det att jag tycker mindre om muslimer. Bara för att en har gjort nåt så ska inte andra drabbas för det”. En åsikt som bygger på att inte generalisera en folkgrupp för någons gärningar. På temat generaliseringar fortsätter Agnesa när hon kommenterar nyheternas påverkan och menar på att det kan leda till generaliseringar i negativ bemärkelse då det är lätt hänt att tycka illa om en hel folkgrupp utifrån någon eller några enstaka individers handlingar. Detta när hon yttrar att “ibland när de visar nyheter från olika delar av världen känns det som att islam är mycker mer våldsam än typ kristendom. Det är alltid terrorister som är muslimer men jag vet att alla muslimer inte alla är likadana men folk kan typ tro det.” Eleverna pratar om olika religiösa
30
grupper som framställs på olika sätt på nyheterna. De pratar om utsatthet, både för hur folk ser på de religiösa grupperna men också hur dessa grupper och framförallt muslimer framställs i media. Maida yttrar att “när man kollar nyheter ser man ibland att det har hänt saker som har med olika religioner att göra. Det känns som att muslimer är de onda och de kristna brukar de aldrig vara nyheter om känns det som.”
Både Maida och Agnesa uttrycker att det är lätt att dras med i samhällets generaliseringar av det som yttrar sig i samband med nyhetssändningar och i olika typer av medier. Anthony Giddens menar på att samhället har en påverkan på hur varje individs identitet formas. Detta kan ta uttryck på olika sätt och där är nyheter och andra informationskällor en bidragande faktor. Genom ett samspel mellan individen och samhället formas den personliga identiteten då varje människas egen identitet grundar sig i hur samhället ser ut (Giddens, 2003: s.44).
Giddens teori om att den personliga identiteten formas efter hur samhället ser ut är användbar när det kommer till mellanstadieelever då det just under den här åldern som individers identiteter formas och omformas. Ungdomars identiteter formas och omformas både i undervisningsmiljöer men också i skolmiljöer som är utanför klassrummet (Heyman, 1990: s.34).
Vid en summering av elevernas åsikter beträffande media och nyheternas påverkan är det långt ifrån alla som upplever att deras religionsuppfattning blir påverkad. Majoriteten medger att media och nyheter inte påverkar hur de ser på religion. Några av eleverna pratar dock om en förstärkning av generaliseringar då nyheterna ibland framställer situationer utifrån två olika religiösa grupper där muslimer då kan framställas som onda mycket tack vare att terrorister som utför olika dåd allt som oftast tillhör en av islams inriktningar. Att inte fler av eleverna svarar att media och nyheter har en påverkan på dem är svårt att svara på. En teori kan vara att de intervjuade eleverna fortfarande är unga och inte kollar på nyheter eller är speciellt aktiva på sociala medier. Annan teori kan vara att de inte riktigt kopplar allt som sägs på nyheterna när de väl kollar.
7. Slutdiskussion
Syftet med vår undersökning var att ta reda på elevers attityder till religionskunskapsämnet. Vi ville
även ta reda på om dessa attityder påverkas exempelvis av media och ifall man har en religiös bakgrund.
31
Resultatet av vår kvalitativa undersökning som vi gjort och vår slutsats är att elevers attityder till religionskunskapsämnet är positiva. Utifrån de intervjuer som gjordes märkte vi att flera av dessa elever ansåg att religionskunskapsämnet är viktigt för att få en förståelse för sina medmänniskor och deras tro. Intervjuerna som gjordes var på två olika skolor i Skåne, där en av skolorna var en mångkulturell skola. På den mångkulturella skolan märkte vi ett fåtal elever ansåg att religionskunskapsämnet var tråkigt, oftast gällde det när man läste om sin egen religion. Däremot var resultatet på den monokulturella skolan mycket positivare, där det finns ett större intresse att lära sig om andras tro och kulturer. Vi märkte även aspekter som media inte har en större påverkan på elevernas attityder, trots att de ser negativa händelser på nyheterna som berör religion låter eleverna sig inte påverkas av detta.
När vi utförde våra intervjuer märkte vi att eleverna hade en god attityd till religionskunskapsämnet och visade väldigt mycket engagemang under diskussionerna. Det var väldigt få elever som hade en negativ syn på ämnet, men trots detta såg vi ändå ett par elever med religiös bakgrund som tyckte att religionsämnet var tråkigt när de läste om deras egen religion. Vi kunde av våra intervjuer märka att elever med en religiös bakgrund har en relativt dålig attityd till religionskunskapsämnet, eftersom eleverna själva tycker att de redan kan det som lärs ut vilket i sin tur resulterar till att de anser att det blir långtråkigt. Däremot tycker dessa elever att det är roligare att läsa om andra religioner än den som de själva sympatiserar med. I Roger Ellmins bok Elevens lärande: att erbjuda möjligheten (2011) kan man läsa att relationen mellan lärare och elev har en stor betydelse för elevens lärande. Ellmin menar att samarbetet mellan lärare och elev handlar mycket om elevernas egna påverkan och delaktighet. Elevens möjligheter till detta styrs i sin tur ofta av lärarens tankar och lösningar (Ellmin 2011: s.76).
Vi kom även fram till via en av våra informanter att en anledning till att elever med religiös bakgrund har en negativ attityd till religionskunskapsämnet och varför man inte vill prata om sin egen religion kan vara risken för att bli retad. I Manuel Castell bok The power of identity
(2010) skriver han att individen kan ha olika identiteter och motståndsidentitet är en av de viktigaste i identitetsskapandet, eftersom motståndsidentitet leder till bildandet av ett kollektivt motstånd mot någon annan (Castell 2010: s.21–23). Detta är värt att nämna då religion oftast kan spegla en individs identitet. En liknande aspekt tar även Otterbeck upp i sin bok Islam, muslimer och den svenska skolan (2000) där han menar på att begreppet kultur syftar till
32
människors vanor, seder, normer och idéer medan religion representerar en typ av andlig ordning som bör forma dessa idéer, seder och tankar (Otterbeck, 2000: s.27).
I Kerstin von Brömssens studie Tolkningar, förhandlingar och tystnader går det att se en skillnad på attityd till religionskunskapsämnet mellan elever som hon definierar som etniskt svenskar och de som inte definierar sig som etniskt svenska (Von Brömssen, 2003: s. 271 & 321).
Det som visas tydligt i studien är elever med svensk bakgrund ser på religion med en väldigt negativ syn. Men i våra intervjuer märkte vi inte av detta, i våra samtal uttryckte ingen elev negativt mot religion eller religionsundervisningen.
I Religious education and intercultural understanding: examining the role of religiosity for upper secondary students’ attitudes towards RE (2013) skriven av Anders Sjöborg kan man läsa att elever med en religiös bakgrund har en bredare uppskattning och attityd till religionskunskapsämnet. Sjöborg presentera i sin undersökning olika dimensioner som är möjliga att studera som existentiella frågor, en existentiell-filosofisk dimension (Gud, meningen med livet, uppfattning om livet efter döden), en politisk dimension (genusfrågor/jämställdhet, rasism och främlingsfientlighet), en ansvars-dimension (mobbning, ondska, skuld och ansvar) och en relationell dimension (vänskap, relationer, kärlek och sex). Resultatet som presenteras visar att elever med religiös bakgrund tycker att alla dimensioner är intressanta att studera, jämfört med elever som inte har en religiös bakgrund. Men den relationella dimensionen som innefattar relationer, kärlek och sex tycker elever med icke-religiös bakgrund är lika intressant som elever med icke-religiös bakgrund.
Däremot är denna undersökning gjord på gymnasieelever och därför kan attityder och åsikter skiljas mellan elever i mellanstadieelever jämför med gymnasieelever. Mellanstadieelever lägger större vikt på att oroa sig för utsatthet och vad andra ska tycka om ens religiösa åsikt än vad elever i gymnasiet gör. Denna jämförelse tycker vi är intressant att nämna även om vi valt att inte fokusera på gymnasieelevers attityder till religionskunskapsämnet.
Vi märkte även av våra intervjuer, att eleverna lägger stor vikt på att religionskunskapsämnet är till för att få en förståelse för hur andra människor har det inom religion och religiösa
