Min första fråga löd: Hur fungerade straffrätten i Kalmar innan det nya fängelset uppfördes år 1852? Ur ett historiskt perspektiv dömdes brottslingar i Kalmar till en vistelse på Kalmar slott. Till en början var det inte tal om några straff i nutida bemärkelse, utan fängelsehålan användes som en slags fängslig förvaring av fångar eller människor som skyfflades undan. När efterfrågan ökade började fästningar att tillämpas som fängelser och under 1700-talet placerades brottslingarna i rum på slottet och i själva vallsystemet. Oftast rörde det sig om omvandlingsstraff då fångarna inte hade haft råd att betala böterna som de tilldömts. Kalmar slott blev ett inrättat länsfängelse och användes till dess att det nya fängelsets uppförande år 1852. I dessa fästningar var det oftast hemska förhållanden och det togs ingen hänsyn till vare sig brottet fångarna hade begått eller till vilken ålder dessa människor tillhörde. Gemensam- hetsfängelserna blev som en plantskola för brott, där fångarna socialiserades och fick en sammanhållning. Det var främst detta förespråkarna för ett nytt system tyckte behövde för- ändras. De osanitära förhållandena som uppstod och epidemier som spreds var också en an-
104 VLA, KVAK, Handlingar angående byggnationen, E VI a:1. 1849-1852. 105
ledning till att fängelset byggdes. Med hjälp av en renligare miljö skulle själen kunna förbätt- ras, via självreflexion i den egna cellen. Det var även viktigt i det nya tänkandet att fången inte skulle stötas ut ur samhället, vilket kroppsbestraffningar oftast resulterade i. Istället skulle fångarna återanpassas så att de kunde få ett anständigt liv efter en frigivning.
Kritikerna började ifrågasätta kroppsstraffen som format det tidigare straffsystemet och fri- hetsberövande straff blev allt vanligare under senare delen av 1700-talet. Detta ledde till att två fängelsesystem utvecklades i Amerika under 1800-talets första hälft, Philadelphia- och Auburnsystemet.
Min andra fråga löd: Hur och varför byggdes fängelset i Kalmar upp enligt Philadelphiasy- stemets principer? Under 1850-talet, då fängelset i Kalmar byggdes, hade cellfängelset etable- rats och blivit en naturlig institution i Sverige som de flest såg som en förebild när det gällde organisation. Det var därför inte så märkvärdigt att Kalmars fängelse byggdes enligt dessa principer. Roddy Nilsson är en av dem som fokuserar på viktiga delar såsom ordning och di- sciplin, men även hur viktigt det var med den moraliska förbättringen, vilket var ett led i den religionsundervisning som anammades på fängelserna. Philadelphiasystemet principer grun- dades på isolering och övervakning. Det var själva basen för att förbättra fångarna, samt att fängelset genom religiös vägledning skulle få dem till att förstå brotten som de hade begått och på så sätt bidra till självreflexion hos fångarna. En av de viktigaste byggstenarna var ar- betssysslorna i fängelserna som skulle utföras av fångarna och göra dem till bättre människor.
Med hjälp av isolering skulle det gå att kontrollera och studera fångarna på ett sätt som tidiga- re inte hade varit möjligt på gemensamhetsfängelserna. Diskussionen kring de olika fängelse- systemen som skapades i Amerika, och som ligger till grund för vårt straffsystem idag, var till stor del vilken grad av isolering som skulle tillämpas. I Auburnsystemet förespråkades fortfa- rande kroppsstraff och fångarna arbetade dagtid tillsammans men levde avskilt under nätterna. I Philadelphiasystemet som började användas i Sverige isolerades fångarna helt från varandra, i alla fall i teorin. Det fanns dessutom en avsaknad av kroppsstraff. Med hjälp av isolering skulle det onda i människan botas. Det fanns en gräns för hur länge en fånge fick sitta inne i en ensamcell och bestämmelserna lydde tre år. Därefter fick dessa vistas i gemensamhet. Det- ta blev nästan som en motsägelse för vad hela Philadelphiasystemet stod för, nämligen att fångarna de sista åren skulle få sitta tillsammans med andra likasinnade. I mån av utrymme placerades säkert ett flertal fångar tillsammans i cellerna redan tidigare under strafftiden.
Hur fungerade Philadelphiasystemet i praktiken då på fängelset i Kalmar? Eftersom det var en hel del fångar som satt på fängelset i Kalmar borde det ha varit likadant här att ett flertal satt i celler tillsammans. När det blev överbefolkat på fängelset skickades ett flertal fångar till bland annat fängelset i Karlskrona där de gjorde mer nytta, då fängelset i Kalmar inte hade de resur- serna som krävdes för att ta hand om alla fångarna och hitta arbetssysslor till dem om dagar- na. Att arbeta var något som sågs som en nödvändighet enligt Philadelphiasystemet och likaså utbildningen sågs som en väsentlig del i tillfrisknandet. Detta skulle annars leda till att fång- arna blev sysslolösa och säkerligen deprimerade i sin ensamhet. Arbetsredogörelserna på Kalmars fängelse visar på att ett flertal fångar sydde mycket kläder de första åren. Fängelsedi- rektören var mån om att produktiviteten på fängelset hölls igång, då denne fick lika mycket betalt som fången för det arbete fången hade gjort. Att arbeta var även ett led i fångens väl- mående, då denne med hjälp av pengarna som tjänades in kunde handla varor eller sätta in dem på ett sparkonto som han eller hon fick mottaga vid frigivningen. Fångarna hade troligt- vis inte så mycket pengar att leva på när de blev frisläppta, och oftast var det kvinnor som placerade sina pengar på kontot.
Kontakten med personalen var viktig och vaktpersonalen skulle se till att ordningen bibehölls på fängelset i Kalmar. Predikanten var också en viktig del i maskineriet, vilket kommer till uttryck i en önskan hos en beredelsefånge att ha herr pastor Tode med på sin avrättning. Reli- gionen hade säkerligen en stor vikt på Kalmars fängelse och detta syns på de religiösa böcker som fanns att tillgå. Enligt Philadelphiasystemet krävdes en religiös prägel för att påverka fången att bekänna sina brott och kunna försonas.
När det gäller bestraffningar använde sig fängelsedirektören och personalen sig av en mörk cell, vilket var vanligt bland de svenska cellfängelserna. Under de första åren stöter jag bara på enstaka fall då denna metod har använts och drar därför slutsatsen att det var ordningsamt på Kalmars fängelse under de första åren. Personalen hade säkerligen en bra översikt över fångarna även om dessa var stort till antalet. Fängelset svarade för den kontroll och discipline- ring som förordades. När länsfängelset var beläget på slottet fanns en förfrågan om att redan i början på 1800-talet få anlägga tre mörka celler i slottets södra del. Idén om att isolera fången i mörka rum var således ingen nyhet för cellfängelserna. Förslaget bifölls dock inte.
Med disciplin fick personalen makt och kunde på så sätt upprätthålla den strikta kontroll som krävdes. Ordningen som skapades hade likaså en pedagogisk innebörd vilket Roddy Nilsson
nämner i likhet med Foucault, och disciplingeringen blev ett sätt att uppfostra, träna och un- dervisa brottslingarna. I Kalmars fängelse undervisade personalen fångarna genom att läsa böcker. Det rörde sig till största delen om religiösa böcker, men det finns dock ett exemplar av ”Läsning till folket”. När tiden inte användes till att till exempel sy kläder eller laga skor som arbetssysslorna ofta bestod av på fängelset i Kalmar sysselsattes säkert fångarna med att läsa.
Under 1800-talet var fängelset en ny institution som växte fram och blev ett slags symbol för ordningsamhet och disciplin. Detta följdes väl av Kalmars fängelse där allt som hände på fängelset och varenda liten spik som fanns innanför murarna aktivt bokfördes. Jag menar att Kalmars fängelse var ett gott exempel på cellsystemet och den starka organisation som växte fram under mitten av 1800-talet. Däremot kan vi fråga oss hur pass bra fängelset svarade för att ”bota” fångarna eller för att visa upp sig för allmänheten som en framgångsrik organisa- tion.