Slutdiskussion - Genus vid överlämningen

I detta kapitel diskuteras resultatet med Hirdmans teori om genussystemet. I kapitlet fortsatt forskning redogörs vidare forskning på studien.

6.1 Resultatdiskussion

Institutioner som förskolan och skolan är politiskt styrda verksamheter där lagar och

förordningar regleras (skollagen, läroplaner, diskrimineringslagen och så vidare) (Eidevald, 2012:50). Det är de vuxnas sätt att bemöta flickor respektive pojkar och det är deras krav och förväntningar som ställs på dem som bidrar till att forma flickor respektive pojkars

uppfattning om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Förskolan ska motverka dessa traditionella könsmönster och könsroller och de vuxna spelar därför en stor roll i hur de bemöter barnen och deras syn på genus och jämställdhet (Lpfö 98/10:).

Genus är någonting som är föränderligt och normen på hur pojkar och flickor ”bör” vara, går inte att förändra på en dag. Det viktiga är man ser en förändring från hur det har sett ut. Vi anser att det handlar om att genus har blivit en stor fråga i samhället. Föräldrar har idag blivit mer genusmedvetna vilket har ökat kraven på förskolans sätt att agera och använda sig av genuspedagogik. Medvetenheten för genus har därmed ökat hos pedagogerna och några av pedagogerna som var med i vår studie hade antingen läst en kurs inom genusvetenskap eller gått någon fortbildning.

Det kom också fram under intervjuerna att man för diskussioner om genus på sina arbetsträffar. Vi upplever att vi skulle behövt mer tid för att göra fler observationer med respektive pedagog. Om vi skulle intervjuat pedagogerna vid fler tillfällen men speciellt ha fler observationer vid flera tillfällen skulle det kännas mer naturlig och inte ha lika stor psykologisk effekt av vår närvaro. Som Larsen (2012:91) menar så kan en observatör påverka en informant till agera utöver det vanliga i en situation, vilket kan påverkar resultatet till att verka bättre än det kanske i normalfallet hade varit.

Hirdman (2003:3) beskriver diktatomin, isärhållningen med att man och kvinna inte ska blandas med varandra. Genom intervjuerna med alla pedagoger blir det tydligt att de flesta

var eniga om att både flickor och pojkar ska få samma möjligheter och förutsättningar inom allt i förskolan, det handlar inte om att ta bort t.ex. bilar som ses som pojkigt och t.ex. dockor eftersom de ses som flickigt utan att alla barnen ska tillgång till allt. Det resulterade i

intervjuerna att pedagogerna förklarade att genus inte handlar om att föra bort, utan att tillföra lika möjligheter till alla barn. Genus kan uppfattas som ett negativt och komplicerat ord, då dess innebörd missuppfattas. Heldin (2010:4) menar att genusperspektivet inte är desamma som kön och könsskillnader, utan de föreställningar man har om man och kvinna.

Hirdman beskriver hierarkin som en rangordning på könen, där hon menar att mannen är av högre rang än kvinnan, då mannen ses som normen. Utifrån resultatet av observationer och intervjuer gör pedagogerna ingen större skillnad på kön i hierarkin. Under intervjuerna

framgick det att pedagogerna stöter på föräldrar som vill särskilja på det som anses vara pojke respektive flicka och de vill inte göra sin barn könsneutrala. Det framgick också att normer sitter djupt inpräntade i människan i hur man ska socialisera sig som man respektive kvinna. Pedagogernas personliga norm “bör” därför inte spegla av sig till barnens uppfattning om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt.

Utifrån resultatet av intervjuerna och observationerna framgick det tre övergripande mönster, som var ”hej, hejdå” och ”det är viktigt att bekräfta barnen”. Det var orden i sig som

upplevdes var betydelsefulla i själva överlämningen. ”Hejet” upplevdes var viktigt då det både välkomnande och bekräftade barnet som kom. Ordet hejdå blev ett tydligt avsked för barnet, då ordet i sig markerade att dess föräldern lämnade förskolan. Utifrån resultatet av intervjuerna framkom det att pedagogerna menade att det var viktigt att bekräfta varje barn vid sin överlämning, t.ex. genom att möta upp barnet samt bekräfta barnets namn. En av pedagogerna uttryckte sig med att inget barn ska få gå obemärkt förbi.

Men samtidigt har vi diskuterat att resultatet ändå gav med sig något positivt, då vi menar att hade det gjorts markant skillnad på pedagogers sätt att bemöta barnen på , när vi nu trots allt har kommit så långt i utvecklingen med synen på genus och jämställdhet. Vi föds antingen till flicka eller pojke men att vi ändå har samma möjligheter och förutsättningar att kunna

utvecklas som människor. Att barnets kläder och utseende inte ska kopplas med deras kön och därför behandlas på ett visst sätt beroende om man är pojke eller flicka.

Ett framsteg i utvecklingen är också pedagogernas egen medvetenhet och egna diskussioner enligt dem själva. De ansåg det vara viktigt att kunna dokumentera och reflektera över det egna arbetet.

6.2 Fortsatt forskning

För att utveckla studien skulle det vara intressant och ta del av hur resultatet påverkades om man varit med samma pedagog vid fler tillfällen. För att få ett bredare resultat skulle man även kunna jämföra förskolor i en storstad med förskolor på landsbygden för att se om det finns någon skillnad? Har pedagogerna liknande sätt att tänka? Eller sätter föräldrarna mer krav på en förskola som ligger i en storstad när det gäller genus?

7. Referenser

7.1 Intervjuer

Förskola 1 Pedagog 1 2014-04-22 Pedagog 2 2014-04-23 Pedagog 3 2014-04-29 Förskola 2 Pedagog 4 2014-04-23 Pedagog 5 2014-04-24 Förskola 3 Pedagog 6 2014-05-27 Pedagog 7 2014-06-03 Förskola 4 Pedagog 8 2014-05-28 Pedagog 9 2014-06-02

7.2 Litteratur

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber

Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur

Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Uppdaterad och omarb. version Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet

Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Larsen, Ann Kristin (2012). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Sandquist, Anna-Marie (1998). Visst görs vi olika!: jämställda barn - hur skulle det se ut? : en rapport från programberedningen Kommunerna och jämställdheten om jämställdhet i skola och barnomsorg. Stockholm: Svenska kommunförb.

Wahlström, Kajsa (2003). Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR)

7.2.1 Internet

Alf B Svensson, Aftonbladet-

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article16139583.ab 20140808

Henkel, Kristina (2008). En jämställd förskola: teori och praktik. 2. uppl. Skärholmen: Jämställt.se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13490

Katarina Lagerwall, DN- http://www.dn.se/nyheter/sverige/kritiker-hen-gor-barn-forvirrade/ 20140808

8.1 Intervjufrågor

Intervju

*Hur tänker du när du tar emot något barnen på morgonen?

* Vad upplever du är det viktigaste vid mottagande av barnen på morgonen?

-Varför?

*Vad är genus för dig?

* Vad innebär jämställdhet?

* Vad finns det för olika förväntningar på flickor och pojkar i verksamheten?

* Känner du själv att du bemöter pojkar och flickor på olika sätt vid avlämnning?

- Hur?

-Varför?

* Hur påverkas barnen av ditt sätt att bemöta dem?

* Pratar ni mycket om genus och jämställdhet på avdelningen?

- Vad diskuterar ni då?

8.2 Intyg pedagog 1

Hej!

Vi är två lärarstudenter på Malmö högskola som läser till förskollärare. Vi går nu termin sex och ska göra vårt examensarbete.

Vårt examensarbete kommer att utgå från ett genusperspektiv. Syftet med denna studien är att jämföra ett fåtal pedagoger på två olika förskolor i en storstad, på vilket sätt bemöts barn vid avlämning ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna vi har valt är:

*På vilket sätt bemöts flickor och pojkar vid lämning på förskolan ur ett genusperspektiv? *Bemöter man flickor och pojkar på skilda sätt?

*Finns det en skillnad på sättet att bemöta barnen på de två olika förskolorna?

Vi undrar om det är någon som är intresserade av att vara med i våran studie. Vi kommer behöva observera i verksamheten vid ett tillfälle, det kommer vara en morgon när barnen lämnas på förskolan. Samt kommer vi behöva ha ett fåtal enskilda intervjuer. Vi kommer använda oss av semistrukturerade intervjuer vilket menas med att alla som är med i studien får samma frågor, frågor som är öppna. Intervjun kommer spelas in med hjälp av en diktafon samt att en av oss skriver ner vad som sägs.

Vi kommer inte nämna förskolans namn i studien och era namn kommer inte nämnas i

studien. Ni som medverkar kommer kunna ta del av det material som berör er själva samt vårt färdiga examensarbete som kommer att läggas ut på MUEP.mah.se.

Med hänsyn till ovanstående vill vi att du tar ställning till följande:

Jag ger mitt tillstånd att medverka i er studie (observation och intervju)

8.3 Intyg pedagog 2

Hej!

Vi är två lärarstudenter som studerar på Malmö högskola till förskollärare. Vi går nu termin sex och ska göra vårt examensarbete.

Syftet med vår studie är att se det pedagogiska bemötandet, utifrån ett genusperspektiv. För att avgränsa studien, har vi valt att se det pedagogiska bemötandet på morgonen när barnen lämnas på förskolan.

Vi undrar om det är någon som är intresserade av att vara med i vår studie. Vi kommer behöva observera i verksamheten vid ett tillfälle, det kommer vara en morgon när barnen lämnas på förskolan. Samt kommer vi behöva ha enskilda intervjuer efter vi observerat. Om det finns möjlighet att avsätta en tid till oss med den pedagog som medverkar i ca 30 min för intervju, hade uppskattas. Vi kommer använda oss av semistrukturerad intervjuer vilket menas med att alla som är med i studien får samma frågor, frågor som är öppna. Intervjun kommer spelas in med hjälp av en ljudinspelare via mobil, samt att en av oss skriver ner vad som sägs.

Förskolans namn eller pedagogernas namn kommer inte att nämnas i vår studie, kommer benämnas som pedagog 1 och 2. Ni som medverkar kommer kunna ta del av det material som berör er själva samt vårt färdiga examensarbete som kommer att läggas ut på MUEP.mah.se.

Med hänsyn till ovanstående vill vi att du tar ställning till följande:

Jag ger mitt tillstånd att medverka i er studie (observation och intervju)

_________________________________________________________________

Tack på förhand!

8.4 Intyg föräldrar

Hej alla föräldrar!

Vi är två lärarstudenter som studerar på Malmö högskola till förskollärare. Vi går nu termin sex och ska göra vårt examensarbete.

Vi kommer att komma ut till förskolorna för att observera vid avlämning på morgon. Det är enbart pedagogerna vi kommer att observera. Om barnen skulle nämnas i vår studie, kommer de enbart nämnas som flicka och pojke, inte med deras namn. Samt att förskolans eller avdelningens namn kommer inte heller att nämnas i vår studie.

Påskriven lapp lämnas till någon av pedagogerna på avdelningen.

Tack på förhand!

Med vänlig hälsning. Madeleine och Irma

Med hänsyn till ovanstående vill vi att du som vårdnadshavare tar ställning till följande samtycke.

Jag ger tillstånd till att ___________________________________________________ Får medverka i vår observation

Jag ger inte tillstånd till att_______________________________________________ Får förekomma i vår observation

Ort och datum:____________________________________

In document Genus vid överlämningen (Page 33-42)