Sammanfattningsvis finner studien stöd för någon av de tre mekanismerna i tretton av fjorton undersökta länder. I nio av länderna finner studien stöd för minst två av de undersökta mekanismerna och statistsikt signifikanta samband för alla tre undersökta mekanismer finns i fem av studiens undersökta länder. Alla statistiskt signifikanta resultat, förutom den ekonomiska mekanismen i Ungern, följer de hypoteser som tidigare satts ut för sambandens riktning. Studien finner alltså stöd för teorin om globaliseringens vinnare och förlorare i den övervägande delen av de undersökta länderna. Detta tyder på att vi kan se effekter av globaliseringen i individers upplevda framtidsutsikter, vilket enligt teorin om globaliseringens vinnare och förlorare leder till den sociala stratifikation och nya
konfliktdimension som mycket annan forskning observerat i EU-länder.61
Det är dock problematiskt att teorin om globaliseringens vinnare och förlorare är så pass allförklarande att den blir svår att falsifiera. Författarna bakom teorin väger in så pass många olika aspekter som relevanta att en bredare studie som systematisk jämför hur globaliseringen påverkart de politiska systemen är mycket svår att genomföra. Detta kan tyckas lite ironiskt då det är vad som saknas enligt artikelförfattarna.62 Då denna studie visar hur globaliseringen påverkat stödet för högerradikala partier på individnivå i länder som ingår i EU-samarbetet kan den dock ses som ett första steg i en bredare undersökning av det politiska systemet i Europa enligt teorin om globaliseringens vinnare och förlorare. Jag anser att en av teorins största styrkor är att den visar på relevansen av tre skilda mekanismer för att förklara den sociala stratifieringen i länder inom den europeiska
unionen. Resultatet från denna studie visar att länderna inom EU, trots globaliseringen, skiljer sig åt och att undersökningar behöver beakta flera mekanismer samtidigt för att kunna förklara de bakomliggande mekanismerna för högerradikalt stöd, då de skiljer sig från land till land. Studien visar dock att med hjälp av teorin om globaliseringens vinnare och förlorare så kan vi finna statistiskt signifikanta samband som visar på relevansen av olika bakomliggande mekanismer och inte endast de karaktärsdrag som utbildningsnivå
61 Hooghe och Marks, Europes crises and political contestation
31 eller misstro mot politiska institutioner, som tidigare studier påvisat.63
Jämför vi mekanismerna med varandra kan vi se att den kulturella variabeln är den mekanism som visar flest statistiska samband på nationell nivå. Av de tre undersökta mekanismerna är det även variabeln som har högst förklaringsgrad i flest EU-länder. Enligt tabell två så visar den kulturella mekanismen högst förklaringsgrad i sju av de undersökta länderna. Detta kan jämföras med den ekonomiska och politiska variabeln som visar på starkast förklaringsgrad i tre länder vardera. Denna studie visar alltså att den kulturella mekanismen störst förklaringskraft gällande individers stöd för populistiska högerradikala partier i EU-länder. De tre variablerna är sinsemellan väldigt olika till sin karaktär. De ekonomiska och politiska variablerna kan sägas i högre grad bygga på faktorer utanför individen medan den kulturella variabeln kan sägas bygga på faktorer inom individen. Vidare studier av den kulturella variabeln skulle därmed kunna ge ökad förståelse av det komplexa samband som den kulturella mekanismen beskriver.
Slutsatserna som gäller Italien och Polen finner statistiskt signifikanta samband för den politiska mekanismen som följer riktningen på de samband som hypotes tre beskriver. När vi observerar resultaten från log likelihood-testet kan vi dock se att regressionerna inte visar samband som är så pass starka att vi kan utesluta möjligheten att riktningen på
sambanden beror på slumpen. Slutsatserna som gäller Italien och Polen kombinerat med slutsatserna om den ekonomiska mekanismen i Ungern och alla undersökta mekanismer i Litauen ger sammantaget bilden av att teorin om globaliseringens vinnare och förlorare inte är fullständig i sin teoribildning. Teorin lyckas trots sin komplexitet inte hitta bakomliggande mekanismer som kan förklara stödet för de högerradikala partierna i studiens alla undersökta länder.
Teorin om globaliseringens vinnare och förlorare bygger på omfattande
operationaliseringar av de tre mekanismerna. Sådana omfattade operationaliseringar är resurskrävande att göra. I denna studie har jag velat pröva om mindre komplexa
operationaliseringar av de tre mekanismerna ändå kunnat visa på statistiskt signifikanta
32 resultat. Genom att välja ut det som jag bedömt som det mest centrala för varje mekanism har jag testat om sådana förenklade operationaliseringar kunnat visa på statistiska
samband mellan de bakomliggande mekanismerna och högerradikalt stöd i EU-länder. Metoden som denna studie använt kan därför vara ett effektivt komplement till bredare operationaliseringar. Man behöver dock beakta att sambanden som visas av en smalare operationalisering sannolikt skulle kunna vara starkare vid en bredare undersökning.64 Därmed kan denna typ av förenklade operationaliseringar vara ett resurseffektivt sätt att undersöka komplexa frågor.
För djupare förståelse av globaliseringens effekter på individers stöd för
högerradikala partier skulle vidare forskning kunna fokusera på att undersöka effekterna av globaliseringsteorin över tid och i flera länder. Denna undersökning baseras endast på ESS-data från en omgång och genom att göra liknande studier i framtiden skulle man kunna beskriva förändringarna över tid i olika länder.
Denna studie har byggt på logistiska regressioner som främst är användbara i prövningen av olika hypoteser. Metodens främsta användningsområde är alltså att visa riktningen och styrkan i olika samband och inte att förklara så mycket som möjligt av utfallet. 65 Studien har därför inte fördjupat sig i de kontextuella faktorerna då dessa inte är centrala i undersökningen.
Denna studie visar relevansen av teorin om globaliseringens vinnare och förlorare och hittar statistiskt signifikanta resultat på individnivå som följer den riktning som teorin tidigare beskrivit på makronivå. Min slutsats är att individers stöd för högerradikala partier är komplexa samband som behöver studeras med metoder som undersöker flera variabler samtidigt. Resultaten kommer att variera över tid och mellan länder och det är därför fortsatt viktigt med flervariabelanalys av mekanismerna för att öka förståelsen kring denna viktiga samhällsfråga.
64 Körner och Wahlgren. Praktisk statistik. s.23-24
33
Källförteckning
Bernitz, Ulf, Oxelheim, Lars och Persson, Thomas. Välfärdsgapet: EU:s sociala utmaning :
Europaperspektiv 2015 : Årsbok för Europaforskning inom ekonomi, juridik och statskundskap. Stockholm: Santérus förlag. 2015.
Bjerling, Johannes och Ohlsson, Jonas. "En introduktion till logistisk regressionsanalys". Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. 2010
Bornschier, Simon. "Cleavage Politics in Old and New Democracies, Living Reviews in Democracy". 2009 hämtad (http://www.livingreviews.org/lrd-2009-6) 25/12 2016
Dennison, Susi och Pardijs, Dina. "The world according to Europe´s insurgent parties: Putin, migration and people power". London: European Council on Foreign Relations (ECFR).2016 European Social Survey. ESS Round 6 (2012/2013) Technical Report. London: Centre for Comparative Social Surveys, City University London. 2014. Hittas via
(http://www.europeansocialsurvey.org/search?q=ESS6+-+2012+Documentation+Report) European Social Survey. ESS6 - 2012 Appendix A1, edition 2.1 London: Centre for
Comparative Social Surveys, City University London. 2014. Hittas via
(http://www.europeansocialsurvey.org/search?q=ESS6+-+2012+Documentation+Report) Hooghe, Liesbet och Marks Gary. "Europe’s Crises and Political Contestation".Conference Paper. European University Institute. Vol. 30. 2016.
Häusermann, Silja och Kriesi, Hanspeter. "What Do Voters Want? Dimensions and
Configurations in Individual-Level Preferences and Party Choice’, i The Politics of Advanced Capitalism:" Beramendi, Pablo, Häusermann, Silja, Kitschelt, Herbert och Kriesi,
Hanspeter.(red.) Cambridge: Cambridge University Press, s. 202–230.
Immerzeel, Tim och Pickup Mark. Populist Radical Right Parties Mobilizing ‘the People’? The
Role of Populist Radical Right Success in Voter Turnout. Electoral Studies 40. 2015: 347–60.
Inglehart, Ronald och Norris, Pippa. "Trump, Brexit, and the Rise of Populism: Economic Have-Nots and Cultural Backlash." HKS Working Paper No. RWP16-026. 2016
Kriesi, Hanspeter. "Restructuration of Partisan Politics and the Emergence of a New Cleavage Based on Values" West European Politics Volume 33 Issue 3. 2010
Kriesi, Hanspeter. " The Politicization of European Integration." JCMS: Journal of Common Market Studies. Volume 54. 2016. 32–47.
34 Kriesi, Hanspeter, Grande Edgar, Dolezal Martin, Helbling Marc, Höglinger Dominic, Hutter Swen och Wüest Bruno. Political Conflict in Western Europe. Cambridge: University Press, 2012
Kriesi, Hanspeter, Grande Edgar, Lachat Romain, Dolezal Martin, Bornschier Simon och Frey Timotheos. West European Politics in the Age of Globalization. Cambridge: University Press, 2008.
Körner, Svante, och Wahlgren Lars. Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur, 1993.
Körner, Svante, och Wahlgren Lars. Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur, 2010.
Lipset, Martin Seymor och Rokkan, Stein. "Cleavage Structures, Party Systems, and Voter Alignments." The Free Press. 1967.
Macarena ,Ares, Ceka, Besir och Kriesi, Hanspeter. "Diffuse support for the European Union: spillover effects of the politicization of the European integration process at the domestic level," Journal of European Public Policy. 2016
Marks, Gary, Wilson, Carole J. och Ray, Leonard. "National Political Parties and European Integration". American Journal of Political Science 46, no. 3 2002. 585–94.
Mudde, Cas." Radical Right Parties in Europe: What, Who,Why?". Participation Vol. 34 Iss. 3, 2011. 12-15.
Triola, Mario F. Elementary Statistics. 12e Upplagan. Boston: Pearson, 2014.
UCLA: Statistical Consulting Group. FAQ: How do I interpret odds ratios in logistic regression? Hämtad från (http://www.ats.ucla.edu/stat/stata/output/stata_logistic.htm) den 20/12 2016
UCLA: Statistical Consulting Group. Stata Annotated Output Logistic Regression Analysis. Hämtad från (http://www.ats.ucla.edu/stat/stata/output/stata_logistic.htm) den 20/12 2016
35
Bilaga
Tabell 4. Variablerna från den logistiska regressionen Variabelnamn
i ESS 6 (2012) Fråga Studiens kodning av variabeln
Väljarstöd
prtvtcbe Which party did you vote for in that
election? (Belgium) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtcbg Which party did you vote for in that
election? (Bulgaria) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtcdk Which party did you vote for in that
election? (Denmark) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtcfi Which party did you vote for in that
election? (Finland) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtcfr Which party did you vote for in that
election? (France) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtbit Which party did you vote for in that
election? (Italy) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvalt1 Which party did you vote for in that
election? (Lithuania) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtenl Which party did you vote for in that
election? (Netherlands) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtcpl Which party did you vote for in that
election? (Poland) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtbse Which party did you vote for in that
election? (Sweden) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtdsi Which party did you vote for in that
election? (Slovenia) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtcsk Which party did you vote for in that
election? (Slovakia) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvdde2 Which party did you vote for in that
election? (Germany) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) prtvtdhu Which party did you vote for in that
election? (Hungary) Röstade på högerradikalt parti (1) eller inte (0) Kontrollvariabler
Gndr Sex Kvinna (0) Man (1)
Eisced Highest level of education, ES- ISCED Kategorier från låg (1) till hög (7) Agea Age of respondent Ålder mätt i år (15-103)
Ekonomisk mekanism
(Hincfel) Which of the descriptions on this card comes closest to how you feel about your household's income nowadays?
I ESSdatan 1 (lever bekvämt på hushållets inkomst) till 4 (mycket svårt att leva på hushållets inkomst)
Kulturell mekanism
Imueclt would you say that [country]'s cultural life is generally undermined or
enriched by people coming to live here from other countries?
I ESSdatan 0(immigranter underminerar det kulturella livet) till 10(immigranter berikar det kulturella livet)
variabeln är däremot omkokad i
undersökningen så att 0( immigranter berikar det kulturella livet ) och 10 (immigranter
36 Tabell som beskriver variablerna som ingår i de logistiska regressionsanalyser som denna studie bygger på. Tabellen redogör även för hur frågorna ställts i ESS-intervjuerna och om variablerna har kodats om för att bli jämförbara o den logistiska regressionen
Källa; European social survey omgång 6 från 2012.
Tabell 5. Deskriptiv statistik för variablerna från den logistiska regressionen
Variabel N Minvärde Maxvärde Medelvärde Standardavvikelse
Kontrollvariabler Kön (Gndr) 54656 0 (29 727) 1 (24,929) .4561073 .4980743 Utbildningsnivå (Eisced) 54309 1 (5,897) 7 (6,711) 3.866947 1.853646 Ålder (Agea) 54540 15 (303) 103 (2) 48.30717 18.59158 Ekonomisk mekanism Subjektiv ekonomisk oro (hincfel) 53977 1 (12 785) 4 (5 915) 2.207533 .9259409 Kulturell mekanism Subjektiv kulturell (imueclt) 51884 0 (3 446) 10 (2 754) 4.488532 2.62682 Politisk mekanism Ställningstagande om Europeisering (euftf) 47901 0 (3 814) 10 (3 207) 4.854617 2.720645 Väljarstöd Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Belgien(Prtvtcbe) 1358 0 (1303) 1 (55) .0405007 .1972031 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Bulgarien (Prtvtcbg) 1352 0 (1324) 1 (28) .0207101 .1424646 Stöd för högerradikalt parti 1327 0 (1210) 1 (117) .0881688 .2836471 underminerar det kulturella livet)
Politisk mekanism
Euftf European Union: European unification
go further or gone too far? I ESSdatan 0( Europeiseringen har gått för långt) till 10(Europeiseringen borde gå längre) variabeln är däremot omkokad i
undersökningen så att 0(Europeiseringen borde gå längre ) och 10 ( Europeiseringen har gått för långt )
37 omgjord till dummyvariabel i Danmark (Prtvtcdk) Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Finland(Prtvtcfi) 1498 0 (1296) 1 (202) .1348465 .3416736 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Frankrike (prtvtcfr) 1256 0 (1112) 1 (144) .1146497 .3187256 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Italien(prtvtbit) 536 0 (528) 1 (8) .0149254 . 1213676 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Litauen(prtvalt1) 1046 0 (923) 1 (123) .1175908 .3222771 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Nederländerna(prtv tenl) 1412 0 (1316) 1 (96) .0679887 .2518156 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Polen (prtvtcpl) 1076 0 (1062) 1 (14) .0130112 .1133746 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Sverige(prtvtbse) 1441 0 (1377) 1 (64) .0444136 .2060837 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Slovenien(prtvtdsi) 644 0 (448) 1(196) .3043478 .4604883 Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Slovakien(prtvtcsk) 1114 0 (975) 1 (139) .1247756 .3306127 Stöd för högerradikalt parti omgjord till 1859 0 (1,845) 1 (14) .0075309 .0864768
38 dummyvariabel i Tyskland(prtvdde2) Stöd för högerradikalt parti omgjord till dummyvariabel i Ungern (prtvtdhu) 1002 0 (928) 1 (74) .0738523 .261661
Tabell över den deskriptiva statistik som hör till de olika variablerna som ingår i de logistiska regressionsanalyser studien bygger på. Inom parenteserna i variabelkolumnen pressenteras namnet på variabeln, så som den kodats i ESS-datan. I parenteserna för min- och maxvärde pressenteras frekvensen för varje kolumn. Notera att den deskriptiva
statistiken som är kopplad till den politiska och kulturella mekanismen även i denna tabell är inverterad från ESS-datan, så att den ger en så tydlig beskrivning av datamaterialet som möjligt.
Tabell 6. Z-test för individers stöd för högerradikala partier på nationell nivå
Logistisk regressionsmodell som beskriver sambanden mellan studiens tre mekanismer; den ekonomiska, den kulturella och den politiska mekanismen och den beroende variabeln nationellt högerradikalt stöd. Regressionsmodellen kontrollerar för ålder, utbildningsnivå och kön och redovisas nationsvis i form av z-värden. Signifikansnivåer: ***0.01 **0.05 *0.10
Källa; European social survey omgång 6 från 2012
Belgien Bulgarien Danmark Finland Frankrike Italien Litauen Nederländerna Polen Sverige Slovakien Slovenien Tyskland Ungern Ekonomisk variabel Sub. ekonomisk osäkerhet 1,073 -0,56857 1,083822 3,840046*** 3,545462*** 0,458435 0,762029 2,948806*** 0,499878 1,584127 1,406679 -0,90152 2,172126** -1,70215* Ålder (kontrollvariabel) -0,9 -2,78414*** 2,075913** -5,11404*** -3,68945*** -0,31807 0,761922 -2,0236** -0,98545 -2,9861*** 2,737004*** -1,70221* -2,63786*** -4,56279*** Utbildningsnivå (kontrollvariabel) -1,996** -1,29288 -5,55715*** -5,63394*** -5,46975*** -0,52702 -1,23284 -5,79971** 0,187522 -4,62686*** 0,260812 -3,41871*** -1,72081* -0,99893 Kön (kontrollvariabel) 1,05687 1,835583* 0,645074 5,335363*** 3,882603*** 0,624155 1,122646 3,270259*** 1,159053 1,994587** -2,27702** 3,476886*** 1,440747 3,343106*** Kulturell variabel Immigrationskritisk 5,47778*** 1,643757* 8,212686*** 5,72138*** 8,671353*** 2,86285*** 1,089975 6,878884*** -0,16747 9,380979*** 1,67615* 3,668607*** 3,804111*** 2,264848** Ålder (kontrollvariabel) -1,45257 -3,14593*** 1,464001 -5,3318*** -4,14*** -0,48481 0,714454 -3,04267*** -0,8639 -2,42667** 2,942213*** -1,80283* -2,77149*** -4,60145 Utbildningsnivå (kontrollvariabel) -1,07197 -1,10633 -3,81133*** -4,89984*** -4,31209*** 0,353982 -1,67732* -4,58794*** -0,00393 -2,4434*** 0,311722 -2,50721*** -1,43734 -0,08672*** Kön (kontrollvariabel) 1,144849 1,927072** -0,28068 4,808365*** 3,482635*** 0,177796 0,944712 2,89622*** 1,085552 1,093654 -2,36199** 3,41075*** 1,403887 3,223254*** Politisk variabel Subjektiv åsikt integration i EU 3,61645*** -0,36874 6,62912*** 8,704076*** 4,455215*** 2,50996*** 0,490975 7,890107*** 2,280337** 2,06029** -1,30329 -0,45729 3,80411*** 5,172438*** Ålder (kontrollvariabel) -1,00077 -2,92856*** 1,389042 -4,94154*** -3,90051*** -0,52578 0,585307* -1,63505 -1,05918 -3,09505*** 2,977793*** -1,47032 -2,77149*** -4,54512*** Utbildningsnivå (kontrollvariabel) -1,94874** -0,85761 -4,90246*** -5,17061*** -5,95661*** 0,573621 -1,69982 -4,97467*** 0,070584 -4,55115*** -0,05697 -2,82443*** -1,43734 -0,04062 Kön (kontrollvariabel) 0,988176 2,2729** 0,305848 4,541944*** 3,5569*** -0,1028 0,960237 2,697623*** 0,95163 1,971391** -2,17329** 3,788624*** 1,403887 3,609198***