Globaliseringens vinnare och förlorare

Statsvetenskapliga Institutionen Statskunskap C

Kandidatuppsats 15 hp

Globaliseringens vinnare och förlorare

En studie av mekanismerna bakom stöd för högerradikala partier i 14 EU-länder

Av: Frida Callermo

Antal ord: 10 648

Handledare: Thomas Persson

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

2. Bakgrund ... 6

2.1 Cleavageteorin ... 6

2.2 Den transnationella splittringen... 7

2.3 Högerradikala partier och deras väljare ... 8

3. Teori ... 9

3.1 Vinnare och förlorare av globalisering ... 9

4. Metod... 12

4.1 Avgränsning ... 13

4.2 Sammanställning av högerradikala partier ... 14

4.3 Logistisk regressionsanalys ... 15

4.3.1 Signifikanstester ... 17

4.4 Datamaterial ... 18

4.5 Variabler ... 19

5. Resultat... 21

5.1 Den ekonomiska mekanismen ... 24

5.2 Den kulturella mekanismen ... 26

5.3 Den politiska mekanismen ... 28

5.4 Länder utan statistiskt säkerställda samband ... 29

6. Slutdiskussion ... 30

Källförteckning ... 33

Bilaga ... 35

3

Abstract

Can individuals support for radical right parties in European countries be explained as a consequence of globalization?

This quantitative study proceeds from the cleavage theory and examines the theory of winners and losers of globalization by studying the importance of three mechanisms on a micro level. It compares the importance of the economic, cultural and political mechanisms effect on individual support for radical right parties in countries within the European Union. The study finds evidence that supports the theory of winners and losers of

globalization and evidence that indicates that the cultural mechanism is the most important of the three to explain individual support for radically right parties.

Key words: Globalization, radical right parties, cleavage theory, Winners and losers of globalization.

4

1. Inledning

Runt om i Europa ser vi framväxten av populistiska högerradikala partier som utmanar den traditionella politiska eliten.¹De populistiska högerradikala partierna har vunnit förtroende hos väljare som gett dem platser i många länders parlament. De är även del av flera

regeringskoalitioner runtom i Europa.²

Dessa populistiska partier verkar inte heller behöva ett stort antal röster för att utöva ett betydande inflytande i politiken. Ett exempel på det är Storbritannien där UK Independence Party (UKIP) endast fick en plats i parlamentet efter parlamentssvalet 2015.

Deras populistiska retorik lyckades ändå höja de antieuropeiska och invandrarkritiska rösterna i Storbritannien och pressade det konservativa partiet till utlysningen av Brexit- folkomröstningen³.

De populistiska högerradikala partierna i Europa är mycket uppmärksammade i såväl media som statsvetenskapliga studier och beskrivs som allt från neofascister, extremhöger, höger till anti-invandrare. Ämnet har varit grund för hundratals forskningsartiklar och böcker, och är mycket omdebatterat⁴.

Jämsides forskningen som utreder de högerradikala partierna som fenomen studeras de nationella partipolitiska klimatet och högerradikala partiers inverkan på det.

Här visar forskare som exempelvis Hooghe och Marks m.fl. att de högerradikala partierna påverkar det partipolitiska klimatet i mer än bara sakfrågorna som identifierar dem som parti. Hjärtefrågorna som förs fram av högerradikala partier tvingar nämligen fram en motreaktion på den partipolitiska spelplanen, där de traditionella partierna på något sätt måste förhålla sig till de politiska frågorna som högerradikala partier för upp på

dagordningen, vilket transformerar den partipolitiska spelplanen.⁵

1 Dennison och Pardijs, The world according to Europe´s insurgent parties: Putin, migration and people power

2 Inglehart och Norris, Trump, Brexit, and the rise of populism: economic have-nots and cultural backlash. s.2

3 Ibid. s.6

4 Mudde, Radical Right Parties in Europe: What, Who,Why?

5 Hooghe och Marks, Europes crises and political contestation

5 Populistiskt högerradikala partier i Europa tvingar alltså fram en politisk förändring som engagerar både media, medborgare och den statsvetenskapliga forskningen i allt från vad som karaktäriserar dem till hur de påverkar det politiska klimatet. Men vad ligger bakom individers stöd för populistiskt högerradikala partier? Mot bakgrund av detta ämnar jag i min studie undersöka vad som kan förklara väljares stöd för högerradikala partier i länder inom den Europeiska Unionen.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som kan förklara väljares stöd för högerradikala partier i länder inom den Europeiska Unionen på individnivå. Detta görs teoriprövande med hjälp av tre hypoteser som beskriver riktningen på de samband som sägs ligga bakom högerradikalt stöd enligt teorin om globaliseringens vinnare och förlorare av Kriesi et. al. Teorin undersöker förändringen i det partipolitiska klimatet i sex länder i Europa och säger att stöd för högerradikala partier kan tolkas som ett svar på

konsekvenserna av globaliseringsprocessen inom Europa, med fokus på internationell ekonomisk konkurrens, transnationell immigration och politisk integration. ⁶ Teorin presenteras mer i detalj i teoriavsnittet.

I boken ”West European politics in the age of globalization” uttrycks att en systematisk jämförande analys av hur globaliseringen påverkar klyvningsstrukturer, partipolitiken och politiska system saknas. ⁷Genom att studera sambandet mellan tre mekanismer vill jag ge en fingervisning om förklaringsgraden i de tre mekanismerna och relevansen av teorin om vinnare och förlorare av globaliseringen som helhet.

Sammanfattningsvis syftar uppsatsen till att besvara följande frågeställning:

Vilken av den ekonomiska, kulturella eller politiska mekanismen har störst förklaringskraft gällande individers stöd för populistiska högerradikala partier i EU-länder?

6 Kriesi et al. Political Conflict in Western Europe. s. 278

7 Kriesi et al., West European Politics in the Age of Globalization, s. 320

6

2. Bakgrund

Lipset och Rokkans Cleavageteori förklarar de nationella politiska systemen som uttryck för underliggande sociala konflikter i samhället. 8 Teorin presenterades för första gången 1969 i artikeln ”Cleavage Structures, Party Systems, and Voter Alignments” och har under lång tid haft en framstående roll i att förklara uppbyggnaden av politiska system.⁹

Cleavageteorin hävdar att politiska partiers ställning i sakfrågor återspeglar uppdelningar i den sociala strukturen som finns i samhället samt de ideologier som väckt dessa

gruppindelningar. Ur denna synvinkel är politiska partier inte tomma kärl i vilka olika åsikter strategiskt anammas beroende av det politiska läget i landet. Politiska partier är istället organisationer med inbyggda ideologier som ligger till grund för deras politiska ställning i sakfrågor. Parterna uppfinner inte sig själva till varje valcykel utan har långvariga dagordningar som ger upphov till viktiga och outplånliga ställningstaganden i sakfrågor. ¹⁰ Det leder till att det finns sakfrågor som skapar varaktiga dimensioner som i sin tur påverkar hela det politiska landskapet. Sakfrågorna kommer som en extern chock för partisystemet och de ställningstaganden som politiska partier gör blir avgörande för partiets framtid. ¹¹ Politiska konflikter tar inte alltid formen av nya splittringar, dock visar tidigare forskning av Rokkan att sociala konflikter ofta lett till politiska splittringar i Europa. Dessa splittringar har varit så pass centrala i europeiska samhällen att de format sociala klyftor med tydliga meningsmotståndare vars åsikter har uttryckts av politiska partier. ¹²

Lipset och Rokkan fokuserar i sin forskning på grundläggande splittringar som förstärker partisympatier på längre sikt, exempelvis splittringen mellan arbetsgivare och arbetstagare, perifera samhällen och centrala städer eller sekulariserade och religiösa grupper. De menar att dessa splittringar grundar sig på erfarenhet av upprepade konflikter

8 Lipset och Rokkan, Cleavage structures, party systems, and voter alignments

9 Bornschier, Cleavage politics in old and new democracies

10 Marks, Wilson och Ray, National political parties and european integration, s. 586

11 Hooghe och Marks, Europes crises and political contestation

12 Kriesi et al. Political Conflict in Western Europe. s. 8

7 som definierar vilka som ingår i gruppen och vilka som är meningsmotståndare. Syftet med Cleavageteorin var att visa på dessa tydliga politiska strukturer för att kunna studera skillnaderna i politiska system på nationell nivå i länder inom Europa. ¹³

Hooghe och Marks utgår från Cleavageteorin och menar att vi än idag ser splittringar i det politiska klimatet men att de skiljer sig från de splittringar som Lipset och Rokkan beskriver i sin tidigare forskning. Teorin säger att politiska partier inte skapas på samma sätt som tidigare då dagens väljare inte längre har livslånga väljarlojaliteter. Hooghe och Marks argumenterar ändå för att Cleavageteorin är relevant då vi ser nya splittringar i partipolitiken, även om de inte håller en livstid.¹⁴

2.2 Den transnationella splittringen

Hooghe och Marks hävdar att vi ser en ny form av splittring i det partipolitiska klimatet i form av den transnationella splittringen. Denna splittring kan observeras både hos väljare och i det partipolitiska klimatet och bygger på att väljare förändrat sina politiska

åskådningar som en reaktion på reformer som har försvagat den nationella suveräniteten, främjande av internationellt ekonomiskt utbyte, ökad invandring, och ökad kulturell och ekonomisk osäkerhet för dem som är nationellt förankrade. ¹⁵ Detta leder till att vi har en flerdimensionell partipolitiskt spelplan som är delad i flera olika konfliktdimensioner samtidigt.¹⁶

Väljarna har förändrat sina politiska åskådningar men traditionella partier har behållit sina åsikter i denna fråga. Politiska partier är oflexibla och följaktligen kommer förändringar i partisystem i form av nya växande partier. De politiska partier som driver en stark politisk ståndpunkt i den europeiska integrationen och invandringen är utmanande krafter som exempelvis den radikala högern. Dessa utmanande partier tar mer extrema positioner inom denna konfliktdimension än traditionella partier och uppvisar även större

13 Lipset och Rokkan, Cleavage structures, party systems, and voter alignments

14 Hooghe och Marks, Europes crises and political contestation

15 Ibid.

16 Häusermann och Kriesi. What Do Voters Want? Dimensions and Configurations in Individual-Level Preferences and Party Choice. s.202

8 enighet inom sina partier. ¹⁷ De nya konfliktdimensionerna skiljer sig från de som Hooghe och Marks beskrivit då dem inte följer de traditionella klassdefinitionerna utan skapar nya grupper. Uppkomsten av dessa nya splittringar drivs i huvudsak, om än inte uteslutande, av nya utmanande partier från den radikala vänstern och den nya radikala högern.¹⁸

2.3 Högerradikala partier och deras väljare

Det finns en mängd olika benämningar på högerradikala partier inom Europa. Det är allt från neo-nationalistiska till protektionistiska partier. Även om benämningen kan variera är definitionen av högerradikala partier inom EU nästintill densamma hos alla forskare.

Begreppet består av tre delar; nativism, auktoritarism och populism. Nativism är en

kombination av nationalism och främlingsfientlighet, det vill säga en ideologi som anser att nationen bör vara bebodd uteslutande av medlemmar av nationen och att främmande element, i form av personer eller idéer, fundamentalt hotar den homogena nationalstaten.

Auktoritarism hänvisar till gruppens tro på ett strikt ordnat samhälle där överträdelser av myndigheten ska straffas hårt. Populism syftar på den ideologi som anser att samhället slutligen ska delas upp i två homogena och antagonistiska grupper, "det rena folket" och

"den korrupta eliten". Populismen hävdar att politiken bör vara ett uttryck för folkets allmänna vilja och kombinationen av dessa tre ideologiska funktioner definierar ett parti som högerradikalt¹⁹

Tidigare forskning har även kommit fram till att det finns karaktärsdrag hos väljarna som stödjer de högerradikala partierna inom EU. Ett gemensamt drag för denna grupp väljare är att de i större utsträckning upplever misstro mot politiska institutioner än genomsittsväljaren. Tidigare undersökningar visar även att individer som röstar på högerradikala partier har en lägre utbildningsgrad och lägre intresse och kunskaper i politiska frågor än genomsnittsväljaren. Dessa faktorer har lett till att högerradikalt stöd ofta ansetts vara ett uttryck för protest, något som statsvetenskaplig forskning kan slå bort.

17 Hooghe och Marks, Europes crises and political contestation

18 Kriesi. Restructuration of partisan politics and the emergence of a new cleavage based on values. s. 673-677

19 Mudde, Radical right parties in Europe: What, Who,Why?

9 Tidigare studier visar nämligen att högerradikala väljare åsiktsröstar och att misstron mot politiska institutioner är ett uttryck av individernas åsikt i sakfrågor och inte en misstro mot samhället i stort. De karaktärsdrag som tidigare forskning kunnat finna hos

högerradikala väljare belyser inte heller de bakomliggande mekanismerna till högerradikalt stöd utan visar endast på effekterna av dem. ²⁰I nästa avsnitt kommer uppsatsens teori att presenteras, som gör en ansatts till att förklara dessa mekanismer.

3. Teori

3.1 Vinnare och förlorare av globalisering

Det finns flera forskare som i enlighet med Hooghe och Marks hävdar att Cleavageteorin fortfarande är relevant. Hanspeter Kriesi et. al. menar att de splittringar som vi ser inom politiken är en konsekvens av globaliseringens effekter på individnivå. Teorin säger i korthet att personers upplevelse av sina framtidsutsikter har ett samband med deras

subjektiva upplevelse av om de tjänar eller förlorar på globaliseringen. Grupperna benämns som vinnare och förlorare av globalisering och har enligt teorin gett en ny social

stratifikation i samhället som transformerat de nationella konfliktdimensionerna.

Förlorarna karaktäriseras som de individer som tidigare skyddats av nationella gränser. De ser globaliseringen och de försvagade gränserna som ett hot mot sin status och sociala trygghet, då de upplever att deras livschanser minskat i och med den ökade

konkurrensen. 21Det är exempelvis arbetare som utför okvalificerat arbete, entreprenörer och arbetare som utfört kvalificerat arbete i branscher som tidigare skyddats av nationella gränser och som upplever negativa konsekvenser till följd av den ökade konkurrensen som EU medfört. Tidigare forskning kan konstatera att de personer som subjektivt ser sig själva som förlorare är överrepresenterade i grupper av medborgare med låg utbildning och arbetare med låg socioekonomisk ställning. ²²

Vinnarna karaktäriseras som de individer som upplever att de tjänat på de nya

20 Bernitz, Oxelheim, och Persson, Välfärdsgapet, s. 60

21 Kriesi et al., Political conflict in western Europe, s. 279

22 Ibid., s.4

10 möjligheterna som följt av globaliseringen. Dessa individers livschanser har i motsats till förlorarnas ökat²³.

Vinnarna är entreprenörer och arbetare som utför ett kvalificerat arbete för internationellt konkurrerande företag samt kosmopolitiska medborgare. Avgörande för de båda grupperna är, enligt teorin, om man som individ besitter handlingsutrymme för att påverka sina

framtidsutsikter, exempelvis i form av konverterbara resurser som ger individer möjlighet att anpassa sig efter globaliseringen²⁴.

I enlighet med Hooghe och Marks teori säger teorin om globaliseringens vinnare och förlorare att de globaliserande effekterna som den Europeiska unionen fört med sig legat till grund för den nationella splittringen som han betecknar som den kulturella

konfliktdimensionen mellan integration och protektionism. ²⁵ Denna effekt syns alltså tydligast på nationell nivå och medför en ny splittring i samhället som transformerat spelplanen för politik i Västeuropa på tre sätt:²⁶

För det första har den sociala stratifikationen lett till nya politiska partier och

partifamiljer, speciellt inom den radikala högern, som representerar åsikterna hos dem som drabbats hårdast av globaliseringen, alltså förlorarna. För det andra har globaliseringen inte bara påverkat politiken i sakfrågor utan även transformerat den politiska spelplanen i Västeuropa då den nya konfliktdimensionen förutom en strukturell förändring även lett till en intern förändring där de redan existerande partierna måste positionera sig i förhållande till den nya dimensionen. ²⁷ För det tredje har dessa förändringar destabiliserat den

politiska spelplanen i Västeuropa på ett internationellt plan. ²⁸

23 Kriesi et al., West European politics in the age of globalization. s. 3-6

24 Ibid. s. 3-5

25 Kriesi et al., Political conflict in western Europe, s. 4

26 Kriesi, The Politicization of European Integration. s. 32

27 Kriesi et al., West European politics in the age of globalization. s. 322-329

28 Ibid. s. 335

11 Subjektiv ekonomisk

osäkerhet

Stöd för

högerradikala partier

Kritisk inställning till immigranters påverkan på

kulturellt liv

Stöd för

högerradikala partier Teorin pekar även på tre bakomliggande mekanismer till den sociala stratifikation som förändrat det partipolitiska klimatet. De tre är:

1. Den ekonomiska mekanismen: Den ekonomiska konkurrensen som följer globaliseringen leder till klyftor som skiljer sig från de traditionella klassklyftorna.

Individer upplever ökad osäkerhet i sina ekonomiska förutsättningar då globaliseringen medfört ökad ekonomisk konkurrens för medborgare.

Utifrån denna mekanism har jag konstruerat följande hypotes:

H1: Ju högre subjektiv ekonomisk osäkerhet desto större sannolikhet att individen stödjer högerradikala partier.

+

2. Den kulturella mekanismen: Globaliseringen medför immigration som ger ökad kulturell mångfald i länder genom fri rörlighet inom EU och sammarbeten gällande immigrationspolitik. Medborgare ser den kulturella mångfalden som ett hot mot den kollektiva identiteten hos nationens befolkning och etniska grupper blir då symbolen för det yttre hot som globaliseringen medför.

Utifrån beskrivningen av denna mekanism har jag konstruerat följande hypotes:

H2: Ju starkare uppfattning om att immigranter är något negativt för länders kultur desto större sannolikhet att individen stödjer högerradikala partier

+

3. Den politiska mekanismen: Länder mister delar av sin suveränitet i och med EU och andra transnationella sammarbeten. En konsekvens av det blir att nationer blir av med

12 Kritisk till

Europeisering

Stöd för

högerradikala partier viss del av sin beslutandemakt då den förflyttats från nationell till internationell nivå. Det medför att individers politiska rättigheter, som oftast är nationsbundna urholkas, vilket upplevs negativt av individer.²⁹

Utifrån denna mekanism har jag konstruerat följande hypotes:

H3: Ju starkare uppfattning om att Europeisering är något negativt desto större sannolikhet att individen stödjer högerradikala partier

+

4. Metod

I denna undersökning studeras effekten av de tre mekanismer som Kriesi et. al. Hävdar ligger till grund för den sociala stratifiering som lett till den nya konfliktdimensionen i EU- länder. Studien utgår från dessa tre mekanismer och undersöker om man kan finna

statistiska samband mellan mekanismerna och individers stöd för högerradikala partier i riktningen som beskrivs i hypoteserna i avsnitt tre ovan.

Teorin om vinnare och förlorare av globalisering operationaliserar dessa tre mekanismer på makronivå, och gör sedan en komplex analys av flera olika variabler per mekanism.³⁰Då syftet med denna undersökning är att studera de bakomliggande

mekanismerna för högerradikalt stöd på individnivå har nya operationaliseringar av de tre mekanismerna gjorts. Varje mekanism operationaliserats i denna studie med hjälp av en variabel, jämfört med de bredare operationaliseringar som teorin gjort på makronivå.

Avgränsningen har gjorts för att få en lämplig omfattning på denna studie.

Operationaliseringarna av de tre mekanismerna bygger på de redogörelser som Kriesi et. al.

gjort i boken ”West European politics in the age of globalization” och redogörs för mer i detalj senare i detta teoriavsnitt.

29Ibid., s. 5–7.

30 Kriesi et al., west European politics in the age of globalization, s.28–38

13 Studien görs som länderstudier i ett antal EU-länder. Detta av två orsaker, för det första hävdar teorin om globaliseringens vinnare och förlorare att nationella partier är de viktigaste aktörerna för att transformera medborgares åsikter till politiska program. Det innebär att mekanismerna bakom individers stöd och högerradikala partiers stöd i sig borde vara som starkast på den nationella nivån.³¹ För det andra hävdar samma teori att globaliseringen inte kommer att påverka alla individer i ett samhälle eller i olika nationer på samma sätt. För att testa olika delar i teorin om globaliseringens vinnare och förlorare följer denna studie upplägget av teorins ursprungliga undersökningar, och därför

genomförs separata studier på nationell nivå i syfte att analysera högerradikalt stöd i EU- länder.³²

Studien utgår från European Social Survey och undersöker hur individers ställning i den kulturella, den ekonomiska och den politiska konflikten påverkat deras stöd för

högerradikala partier. ³³

4.1 Avgränsning

Den Europeiska unionen ses i sig själv som en globaliserande kraft och är därför ett område som passar bra för att undersöka globaliseringens effekter på individnivå. ³⁴Urvalet av länder har varit beroende av vilka som deltagit i European Social Survey 2012, som är datamaterialet som denna studie baseras på.

Vidare har urvalet av länder påverkats av om den beroende variabeln stöd för högerradikala partier gått att mäta i landet. Det finns nämligen några länder inom EU som är med i ESS undersökningen från 2012 men som saknar högerradikalt parti (Spanien och Irland), ³⁵ alternativt haft högerradikala partier som svarsalternativ i undersökningen men där stödet för detta parti utgjorts av en person (Portugal och Estland)³⁶. Då dessa länder saknar den beroende variabeln som studeras och därmed också saknar effekten av dem, går

31 Kriesi, The Politicization of European Integration. s. 32

32 Kriesi et al., Political conflict in western Europe s.12–16

33 Marks, Wilson och Ray, National political parties and European integration, s. 586

34 Hooghe och Marks, Europes crises and political contestation

35 Mudde, Radical right parties in Europe: What, Who,Why?

36 ESS data 2012

14 det inte att mäta de bakomliggande mekanismerna. Eftersom det blir omöjligt att bedöma vad som är den bakomliggande faktorn till högerradikalt stöd i Irland, Spanien, Portugal och Estland har dessa länder plockats bort från undersökningen.³⁷

De länder som är med i undersökningen är Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Litauen, Nederländerna, Polen, Slovenien, Sverige, Tyskland, Ungern och Slovakien. Två av dessa länder, Litauen och Tyskland, har haft flera frågor om vem de röstade på i det senaste nationella valet, då flera nationella val har hållits vid samma tillfälle. Här har väljares stöd för partier och inte specifika individer varit avgörande i valet av datamaterial med utgångspunkt i de beskrivningar som ESS gjorts av de olika valen.³⁸ Klassificeringen av högerradikala partier utgår från Tim Immerzeeloch Mark Pickup klassificering i artikeln ”Populist radical right parties mobilizing ‘the people’? The role of populist radical right success in voter turnout” med tillägg av de partier som platsat som högerradikala i Ingenhart och Norris artikel ”Trump, Brexit, and the rise of populism:

economic have-nots and cultural backlash” och är modifierad så att den endast visar högerradikala partier för de nationer som ingår i denna undersökning. ³⁹

4.2 Sammanställning av högerradikala partier

Nedan följer en sammanställning av de länder som ingår i undersökningen, dess

förkortningar och namnet på de partier som räknats som högerradikala betecknat så som det är kodat i ESS undersökningen med en engelsk översättning inom parenteserna.

37 Bjerling och Ohlsson, En introduktion till logistisk regressionsanalys.

38 European Social Survey. ESS Round 6 (2012/2013) Technical Report.

39 Immerzeel och Pickup. Populist radical right parties mobilizing the people? The role of populist radical Right success in voter turnout.” s. 347-360

15 Tabell 1. Sammanställning av högerradikala partier

Sammanställning av högerradikala partier i alla 14 länder som ingår i undersökningen.

Källa: Mudde, Radical right parties in Europe: What, Who,Why?; Ingenhart och Norrisl

”Trump, Brexit, and the rise of populism: economic have-nots and cultural backlash”

4.3 Logistisk regressionsanalys

I denna uppsats ämnar jag undersöka sambanden mellan tre oberoende variabler och en binär beroende variabel, vilket är en variabel som endast kan anta två värden, 1 eller 0.

I undersökningen studerar jag sambanden mellan individers skattning i den kulturella, ekonomiska eller politiska mekanismen och deras stöd för högerradikala partier och kontrollerar för effekten av individers utbildningsnivå, ålder och kön. Studien bygger även på tre hypoteser som visar på den förväntade riktningen av sambanden.

Land Högerradikalt

parti 1 Högerradikalt

parti 2 Högerradikalt

parti 3

Belgien Front National Vlaams Belang

(Flemish block) -

Bulgarien PP Ataka (Attack) - -

Danmark Dansk Folkeparti (Danish

peoples party) - -

Finland True Finns - -

Frankrike Front national MPF (popular republican

movement) -

Italien LN (northern league) - -

Litauen TT (Order and Justice) - -

Nederländerna PVV (party for freedom) -

Polen KNP (Congress of the new

right) -

Sverige SD (Sweden democrats) - -

Slovenien SNS (Slovenian nationalist

party) SDS (Slovenian

democratic party) NSI (new Slovenia- Christian peoples party) Slovakien KDH (Christian

Democratic Movement) - -

Tyskland Die Republikaner (the

republicans) NPD (National

democratic party) - Ungern MIÉP (Hungarian Justice

and Life Party) Jobbik (movement for a better hungery) -

16 För att undersöka samband mellan två variabler brukar den linjära

regressionsmodellen användas. ⁴⁰Den linjära regressionsmodellen för sannolikhet utgår från formeln:

p=a+βx

Denna formel ger dock orimliga skattningar av p, alltså sannolikheten för olika värden av y, då den beroende variabeln är binär.⁴¹ För att kunna studera sambanden används istället den logistiska regressionsmodellen. Den utgår från begreppet Odds och beskriver sannolikheten för att något ska ske dividerat med sannolikheten för att händelsen inte sker enligt följande formel.⁴²

Odds(A)= ^{𝑃𝑟(𝐴)}

1−Pr⁡(𝐴)

Den logistiska regressionen bygger sedan på att man logaritmerar oddset och får då följande modell för den logistiska regressionen ⁴³

ln(Odds)=ln( ^𝑝

1−𝑝)=a+βx

Logistisk regression är främst användbar som metod vid hypotesprövning ⁴⁴ och då syftet med denna uppsats är att utföra en teoripröving med hjälp av tre hypoteser om samband mellan de bakomliggande mekanismerna och stöd för högerradikala partier anser jag att metoden är relevant.

Regressionerna är utförda i statistikprogrammet STATA, där oddsvärden studeras.

Det logaritmerade oddsvärdet beskriver hur varje enhetsökning av x-variabeln påverkat sannolikheten för att personen röstat högerradikalt i det senaste valet. Då oddsvärden uttrycker sannolikheten för att något sker dividerat med sannolikheten för att det inte sker motsvarar stor sannolikhet höga oddsvärden. Dessa går att jämföra mekanismer emellan då sannolikhetsbedömningen för de olika mekanismerna transformerar de tre regressionerna från variabler som mäts på olika skalor till tre regressioner som mäts på samma skala. ⁴⁵

40 Triola, Elementary Statistics. s 517

41 Körner och Wahlgren, Statistisk dataanalys. s. 413

42 Ibid., s. 17

43 UCLA: Statistical Consulting Group. FAQ: How do I interpret odds ratios in logistic regression?

44Bjerling och Ohlsson. En introduktion till logistisk regressionsanalys.

45 Körner och Wahlgren, Statistisk dataanalys. s. 415

17 4.3.1 Signifikanstester

För att beskriva relevansen i undersökningen genomför denna studie två signifikanstester, log likelihood och Z-test. Syftet med dessa tester är att undersöka i vilken mån som de påvisade sambanden beror på slumpen. Genom att utföra hypotestester och endast hävda att de samband som är så starka att de med 90-99,99 procents säkerhet är signifikanta, minskar risken för att redovisa resultat som tillförlitliga när de egentligen beror på slumpen⁴⁶.

Log likelihood och tillhörande Prob > chi2-värde testar sammanfattad signifikans i logistiska regressioner, eller med andra ord, om sambandet mellan den beroende och den oberoende variabeln och deras kontrollvariabler visar på ett samband som i sin helhet är statistiskt signifikant. ⁴⁷ Testet redogör för sannolikheten i att värdet på den beroende variabeln (stöd för högerradikala partier) kan prediceras utifrån studiens observerade värden på de oberoende variablerna (var och en av de tre mekanismerna och studiens kontrollvariabler). I denna studie undersöks om resultaten är signifikanta på 99-, 95- och 90-procents säkerhetsnivå vilket motsvarar chi2-värden på 0.001, 0.05 och 0.10. Testets signifikans redovisas i tabell 2 och beskriver modellens förklaringsgrad. ⁴⁸

Z-värdet och tillhörande p-värde testar istället signifikansen i sambandet mellan den beroende och den oberoende variabeln. Det är ett hypotestest som utförs för att

förkasta nollhypotesen om att det inte finns något statistiskt samband mellan den beroende variabeln (stöd för högerradikala partier) och den oberoende variabeln (en av de tre

mekanismerna). Z-värdet kombinerat med p-värdet beskriver om det finns ett statistiskt signifikant samband mellan de två variablerna och i sådant fall på vilken signifikansnivå⁴⁹. I denna studie undersöks om resultaten är signifikanta på 99-, 95- och 90-procents

säkerhetsnivå. Det motsvarar p-värden på 0.001, 0.05 och 0.10 och redovisas som asterisker i tabell 2 i resultatdelen och utförligt i tabell 6 i bilagan.

46Bjerling och Ohlsson. En introduktion till logistisk regressionsanalys.

47 UCLA: Statistical Consulting Group. Stata Annotated Output Logistic Regression Analysis

48 Bjerling och Ohlsson. En introduktion till logistisk regressionsanalys.

49 Triola, Elementary Statistics. s. 112–14.

18 4.4 Datamaterial

European Social Survey (fortsatt kallad ESS) är en akademisk studie som utför

tvärnationella studier i över 30 länder med huvudfokus på Europa. Studien syftar till att kartlägga attityder och beteenden hos europeiska medborgare som är över 15 år och bosatta i sitt hemland. ESS syfte är att övervaka och tolka attityddata som rör ekonomiska och sociala värderingar inom Europa. ⁵⁰

ESS består av en kombination av upprepade grundfrågor och roterande moduler.

Denna design leder till att undersökningen kan kartlägga förändringar i ett brett spektrum av frågor över tid och med de roterande modulerna samtidigt undersöka specifika områden på djupet. ⁵¹

Föreliggande studie baseras på svaren av ESS sjätte omgång som omfattar 29 länder.

Undersökningen använder slumpmässigt sannolikhetsurval, ett minimum i svarsfrekvens på 70 procent och ytterst noggrann översättning. Undersökningarna görs på minst 1500 personer per nation, med undantag för länder som har en population på mindre än 2 000 000 där undersökningarna görs på minst 800 per nation. Det finansieras via EU-

kommissionens 7: e ramprogram, European Science Foundation och nationella finansieringsorgan i varje land.

De nationella undersökningarna är gjorda i intervjuform och den sjätte omgången av ESS innehåller frågor om en rad olika kärnämnen och två moduler som utvecklats för denna omgång. Den första modulen studerar medborgares uppfattningar av demokrati och den andra studerar personlig och social välfärd och är en upprepning av en modul från ESS omgång tre. ⁵².

50 European Social Survey. ESS Round 6 (2012/2013) Technical Report

51European Social Survey. FAQ European Social Survey

52 European Social Survey. ESS Round 6 (2012/2013) Technical Report

19 4.5 Variabler

Nedan följer en beskrivning av hur oberoende variabler, beroende variabler och

kontrollvariabler har kodats till studien. Tabell 1 i bilagan har en vidare redovisning av studiens variabler.

Oberoende variabel, den ekonomiska mekanismen

Teorin om vinnare och förlorare av globaliseringen säger att individer i och med

globaliseringen upplever sina ekonomiska förutsättningar som förändrade. Globaliseringen har medfört ökad ekonomisk konkurrens vilket gör att det finns individer som kommer tjäna respektive förlora ekonomiskt på globaliseringen. De som förlorar på globaliseringen ur ett ekonomiskt perspektiv kommer att uppleva en sämre subjektivt ekonomisk säkerhet än de som tjänat på globaliseringen⁵³ . Den ekonomiska mekanismens inverkan mäts i studien genom subjektiv ekonomisk säkerhet. Det mäts i ESS via frågan om hur individer känner kring hushållets inkomst, uttryckt som en upplevelse på en fyrgradig skala mellan mycket svårt och bekvämt att klara sig rent ekonomiskt. I ESS-materialet är denna fråga kodad så att individer som finner det bekvämt att klara sig på hushållets inkomst fått en 1:a och individer som finner det mycket svårt har fått en 4:a.

Oberoende variabel, den kulturella mekanismens variabel

Globaliseringen medför enligt teorin om vinnare och förlorare av globaliseringen en ökad kulturell mångfald i länder. Medborgare upplever den kollektiva identiteten hos nationens befolkning som hotad och etniska grupper, som inte tillhör majoriteten av

nationsbefolkningen blir genom detta en symbol för det yttre hot som integrationen upplevs som för förlorarna. Denna variabel mäts i studien via subjektiv inställning till migration och via frågan om huruvida immigration påverkar det kulturella livet negativt eller positivt.⁵⁴ Frågan om immigration påverkar det kulturella livet positivt eller negativt mäts i ESS-materialet på en skala mellan 0 och 10, där 0 motsvarar individer som finner att

53 Kriesi et al., West European politics in the age of globalization. s. 6.

54 Ibid., s. 6-7

20 deras länders kultur undermineras av immigranter och 10 motsvarar individer som anser att länders kultur berikas av immigranter. För att de tre mekanismerna ska följa samma riktning, där höga värden i den oberoende variabeln borde leda till höga värden i den

beroende variabeln har jag valt att koda om den kulturella mekanismens variabel. Skalan är därför inverterad i studien så att 0 motsvarar individer som finner det kulturella livet berikat av immigranter och 10 motsvarar de individer som svarat att immigration underminerat det kulturella livet i landet där de bor.

Oberoende variabel, den politiska mekanismens variabel

En konsekvens av globaliseringen är enligt teorin att individers politiska rättigheter, som oftast är nationsbundna urholkas, vilket uppfattas som negativt av vissa individer. Då EU är en globaliserande process mäts den politiska mekanismen via den subjektiva uppfattningen om huruvida ökad europeisering ses som något positivt eller negativt. ⁵⁵ Resultatet mäts i ESS-materialet på en skala mellan 0 och 10, där 0 motsvarar individer som finner att europeiseringen redan har gått för långt och 10 motsvarar individer som finner att europeiseringen borde fortskrida. För att de tre mekanismerna ska följa samma riktning, där höga värden i den oberoende variabeln borde leda till höga värden i den beroende variabeln har jag valt att koda om även den politiska mekanismens variabel. Skalan är därför inverterad i studien så att 0 motsvarar individer som anser att Europeiseringen borde gå längre medan 10 motsvarar individer som anser att Europeiseringen har gått för långt.

Beroende variabel, Stöd för högerradikala partier

Teorin om vinnare och förlorare av globaliseringen menar att de tre mekanismerna som nämnts ovan lett till en ny social stratifikation i länder runtom i Europa. Denna sociala stratifikation kan på individnivå observeras genom stöd för nationellt högerradikala partier, som representerar åsikterna hos dem som subjektivt har upplevt att de drabbats

55 Macarena, Ceka och Kriesi. Diffuse support for the European Union: spillover effects of the politicization of the European integration process at the domestic level

21 hårdast av globaliseringen, alltså förlorarna.⁵⁶ Denna variabel benämns i studien som stöd för högerradikala partier och mäts då respondenter uppger att de i det senaste nationella valet röstade på partier som klassas som högerradikala i studiens sammanställning av högerradikala partier. Denna variabel har kodats om från en flerskalig variabel där

respondenterna kunnat svara vilket parti de röstat på till att vara en dummyvariabel mellan 0 och 1. 1 motsvarar stöd för de partier som kodats som högerradikala i den här studien och 0 motsvarar alla de individer som uppgett att de i det senaste valet röstade på något annat parti än de högerradikala.

Kontrollvariabler; Utbildningsnivå, ålder och kön

Studien kontrollerar för tre olika variabler: respondenternas ålder, kön och utbildningsnivå.

Ålder och kön är uppgivna och kontrollerade för en mängd gånger genom ESS-studien. För att mäta individers utbildningsnivå har variabeln eisced använts. Det är en omkodning av de nationellt anpassade frågor som ställts i ESS-studien gällande respondenternas

utbildningsgrad. Denna information är sedan omkodad från nationell till internationell nivå av ESS, vilken resulterar i att individers utbildningsnivå blir jämförbar över

nationsgränser.⁵⁷

5. Resultat

I följande avsnitt redovisas resultaten från de logaritmerade regressionerna på nationell nivå. Avsnittet behandlar mekanismerna separat, lyfter de intressantaste observationerna för varje land och diskuterar Litauen som inte uppvisar statistiskt signifikanta samband för någon av mekanismerna. Diskussionen är uppdelad efter de tre undersökta mekanismerna och diskuterar relevansen av dem genom att jämföra förklaringsgraden mellan de tre på nationell nivå och därigenom visa vilken av mekanismerna som relativt sett visar på det starkaste sambandet i det aktuella i landet.

56 Kriesi et al., “West European Politics in the Age of Globalization.” s. 328-329

57 European Social Survey. ESS6 appendix

22 Nedan följer två tabeller som redogör för de statistiska samband som studien hittat.

Tabell 2 redogör för mekanismernas relevans genom att rangordna de statistiskt signifikanta mekanismerna nationellt. Tabell 3 beskriver de tre mekanismernas

logaritmerade Odds ratio värde. Det är som tidigare nämnts ett värde som beskriver hur varje enhetsökning i den oberoende variabeln påverkat sannolikheten för den beroende variabeln (att personer röstat högerradikalt). Med andra ord beskriver det logaritmerade odds ratio värdet för hur en ökning av x-variabeln påverkar sannolikheten för att y- variabeln ska ha värdet ett.⁵⁸

Tabell 2.

Sammanfattande tabell som rangordnar de statistiskt signifikanta mekanismerna på nationell nivå. Utgår från de logistiska regressioner som tabell 3 redogör för.

Källa; European social survey omgång 6 från 2012.

58 Körner och Wahlgren, Statistisk dataanalys, 415.

Land

Mekanism med högst förklaringsgrad

Mekanism med medelhög förklaringsgrad

Mekanism med högst lägst förklaringsgrad

Belgien Kulturella mekanismen Politiska mekanismen -

Bulgarien Kulturella mekanismen - -

Danmark Kulturella mekanismen Politiska mekanismen -

Finland Ekonomiska mekanismen Politiska mekanismen Kulturella mekanismen Frankrike Ekonomiska mekanismen Kulturella mekanismen Politiska mekanismen Italien Kulturella mekanismen Politiska mekanismen -

Litauen - - -

Nederländerna Politiska mekanismen Ekonomiska mekanismen Kulturella mekanismen

Polen Politiska mekanismen - -

Sverige Kulturella mekanismen Politiska mekanismen - Slovenien Kulturella mekanismen -

Slovakien Kulturella mekanismen - -

Tyskland Ekonomiska mekanismen Politiska mekanismen Kulturella mekanismen Ungern Politiska mekanismen Ekonomiska mekanismen Kulturella mekanismen

Tabell 3. Individers stöd för högerradikala partier på nationell nivå

Logistisk regressionsmodell som beskriver hur varje enhets ökning av studiens tre mekanismer; den ekonomiska, den kulturella och den politiska mekanismen påverkar sannolikheten för att personen röstat högerradikalt mätt i logaritmerat odds ratio-värde. Regressionsmodellen kontrollerar för ålder, utbildningsnivå och kön och redovisas nationsvis. Log likelihood visar på den statistiska sannolikheten för regressionens sammanlagda relevans. Signifikansnivåer: ***0.01 **0.05 *0.10

Källa; European social survey omgång 6 från 2012.

Belgien Bulgarien Danmark Finland Frankrike Italien Litauen Nederländerna Polen Sverige Slovakien Slovenien Tyskland Ungern Ekonomisk variabel

Subjektiv ek.

osäkerhet ^1,19656 0,865238 1,182168 1,581342*** 1,61811*** 1,254408 1,101486 1,48913*** 1,252111 1,284124 1,177026 0,902126 2,015431** 0,755816*

Ålder (kontroll) ^0,99246 0,96719*** 1,012512** 0,974372*** 0,976824*** 0,993019 1,005024 0,986724** 0,983571 0,974104*** 1,01757*** 0,991015* 0,953603*** 0,963188***

Utbildningsnivå

(kontroll) ^0,84788** 0,846793 0,713457*** 0,754675*** 0,688822*** 0,888576 0,925748 0,619476** 1,029192 0,636616*** 1,017352 0,786471*** 0,689686* 0,907717

Kön (kontroll) _1,34731 2,057784* 1,137871 2,434996*** 2,062299*** 1,592509 1,247201 2,073641*** 1,928404 1,739297** 0,635459** 1,850311*** 2,373669 2,387624***

Log likelihood ^{– 222.58*} – 130.01** – 369.43*** – 543.74*** – 410.31*** – 40.55 – 372,90 – 312.62*** – 73.25 – 239.09*** –405.13*** – 381.15*** – 72.65*** – 242.01***

Kulturell variabel

Immigrationskritisk 1,408115*** 1,138258* 1,429072*** 1,277884*** 1,402215*** 1,504593*** 1,045974 1,453619*** 0,979134 1,796345*** 1,065388* 1,157787*** 1,54828*** 1,136236**

Ålder (kontroll) ^0,987599 0,95838*** 1,009084 0,97319*** 0,973306*** 0,989644 1,00484 0,979989*** 0,985571 0,977466** 1,01934*** 0,990331* 0,953509*** 0,961291

Utbildningsnivå

(kontroll) ^0,914619 0,857569 0,778494*** 0,779472*** 0,741579*** 1,081383 0,899048 0,679772*** 0,999409 0,770758*** 1,020064 0,837378*** 0,749634 0,992053***

Kön (kontroll) _1,388867 2,36101** 0,941647 2,225764*** 1,958091*** 1,144388 1,209598 1,951515*** 1,849678 1,390487 0,623749** 1,851791*** 1,962833 2,335967***

Log likelihood – 207.78*** –104.09*** – 323.03*** – 533.81*** – 373.38**** – 36.21** – 349,82 – 286.17*** – 73.01 – 184.63*** –393.36*** – 366.10*** – 66.82*** – 232.29***

Politisk variabel Subjektiv åsikt

europeisering 1,225891*** 0,97147 1,309233*** 1,411814*** 1,174569*** 1,403951*** 1,022094 1,491728*** 1,256509** 1,131029** 0,955918 0,982978 1,599802*** 1,322861***

Ålder (kontroll) ^0,991361 0,96111*** 1,008876 0,973813*** 0,975274*** 0,987006 1,004138 0,988874 0,982347 0,972176*** 1,01968*** 0,991674 0,948927*** 0,96028***

Utbildningsnivå

(kontroll) 0,848906** 0,888601 0,732351*** 0,764328*** 0,663613*** 1,141143 0,890273 0,669117*** 1,010864 0,632636*** 0,996322 0,81674*** 0,732299 0,996112

Kön (kontroll) _1,326109 -2,84690** 1,065439 2,164763*** 1,948264*** 0,922136 1,226267 1,858582*** 1,723031 1,780238** 0,644053** 2,040537*** 2,338024 2,725684***

Log likelihood –211.97*** –104.92*** –338.78*** –505.16*** –399.24*** –33.22 –317,38 –279.96*** –70.21 –224.21*** –384.17*** –339.34*** –72.65*** –213.93***

5.1 Den ekonomiska mekanismen

För den ekonomiska mekanismen hittas statistiska samband i fem av de 14 undersökta länderna. Det innebär att när man tagit bort effekten av ålder, kön och utbildningsnivå finns det fem länder där man med minst 90 procents signifikans finner statistiska samband mellan individers subjektiva ekonomiska säkerhet och deras benägenhet att rösta på högerradikala partier i det senaste valet.

I Finland, Frankrike, Nederländerna och Tyskland observeras positiva samband mellan de två variablerna. Med undantag för Ungern följer alltså sambanden som är statistiskt signifikanta för den ekonomiska mekanismen den riktning som hypotes ett beskriver. Sambandet i dessa länder innebär att individerna som upplever det som svårt att klara sig på hushållets inkomst är mer benägna att rösta högerradikalt än de som upplever det som enkelt att klara sig på hushållets inkomst.

I både Finland och Tyskland observerar vi samma mönster när vi granskar de logaritmerade odds ratio värdena på nationell nivå. Oddsvärdena beskriver hur höga värden i någon av de tre mekanismerna påverkar sannolikheten för högerradikalt stöd⁵⁹. Båda länderna hittar statistiska stöd för alla tre mekanismer och högst Oddsvärde finner studien i den ekonomiska variabeln. Efter det följer den politiska mekanismen medan den kulturella mekanismen är i dessa länder den variabel som får lägst odds-värde. Detta innebär att i Tyskland och Finland är subjektiv ekonomisk osäkerhet den undersökta mekanism som påverkar sannolikheten för att individer ska rösta högerradikalt mest. I Finland visar alla mekanismer och även kontrollvariablerna starka statistiska samband, som motsvarar 99 procents signifikansnivå. Det innebär att vi i Finland med 99 procents säkerhet kan hävda att det finns statistiskt säkerställda samband mellan den ekonomiska, kulturella och politiska mekanismen och individers stöd för högerradikala partier. I

Tyskland är sannolikheterna för de tre mekanismerna något lägre men vi finner ändå starka statistiska samband även här. Båda länderna påvisar starka bevis som stödjer teorin om globaliseringens vinnare och förlorare.

59 Körner och Wahlgren, Statistisk dataanalys. s. 415

25 Frankrike följer i princip samma mönster som Tyskland och Finland. Även här

observeras statistiskt säkerställda samband för alla tre mekanismer. Den ekonomiska mekanismen har även här högst odds-värde på 1,61811,vilket innebär att individer som upplever det som svårt att klara sig på hushållets inkomst kan förväntas vara mer benägna att i det senaste valet ha röstat högerradikalt än de personer som upplevde det som enkelt att klara sig på hushållets inkomst. Efter den ekonomiska mekanismen har den kulturella mekanismen högst odds-värde i Frankrike. Det innebär att den politiska variabeln och frågan om europeiseringen borde fortgå eller ej är den fråga som visar svagast statistiska samband i Frankrike.

I Ungern och Nederländerna observeras också statistiska samband för den ekonomiska variabeln. Dessa är dock inte det statistiska samband som visar på starkast stöd. I Ungern observeras dock ett intressant samband för den ekonomska variabeln. Den visar där ett negativt statistiskt säkerställt samband mellan den ekonomiska mekanismen och stöd för högerradikala partier. Det innebär att personer som upplever att de klarar sig bra på hushållets inkomst var mer benägna att rösta på något av de högerradikala partierna Jobbik eller MIÉP i det senaste valet. Sambandet är statistiskt signifikant med 90 procents signifikansnivå, vilket motsvarar den lägsta nivå som ändå uppfattas som signifikant i studien. Detta samband innebär att den ekonomiska mekanismens inverkan på stöd för högerradikala partier går tvärt emot uppsatsens hypotes för den ekonomiska variabeln i Ungern. Resultatet är intressant och vidare studier av individers stöd för högerradikala partier, med fokus på den ekonomiska mekanismen vore att förorda för att undersöka sambandet ytterligare.

Log likelihood-testet, som visar på regressionens statistiska relevans i sin helhet, visar för dessa 5 länder statistiskt signifikanta resultat med 99 procents säkerhet⁶⁰. Det innebär att vi med 99 procents säkerhet kan säga att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan den ekonomiska mekanismen och stöd för högerradikala partier, när man inkluderar effekten av ålder, kön och utbildningsnivå.

60 Bjerling och Ohlsson. En introduktion till logistisk regressionsanalys

26 5.2 Den kulturella mekanismen

För den kulturella mekanismen hittas statistiskt säkerställda samband i 12 av de 14 undersökta länderna. Det innebär att när man tar bort effekten av ålder, kön och utbildningsnivå finns det statistiskt säkerställda samband mellan individers

ställningstaganden i om immigranter berikar eller försämrar nationen kulturellt, och sannolikheten att de röstat högerradikalt i det senaste valet. Sambanden hittas i Finland, Frankrike, Sverige, Italien, Nederländerna, Danmark, Tyskland, Belgien, Slovakien,

Slovenien, Ungern och Bulgarien. I alla nationer är sambanden positiva, vilket innebär att individer som anser att det kulturella livet undermineras av immigranter är mer benägna att i det senaste valet ha röstat högerradikalt. Resultaten går i linje med studiens andra hypotes om att den kulturella mekanismens inverkan på den högerradikala variabeln.

Nedan följer en genomgång av de länder som finner starkast statistiska samband för den kulturella variabeln på nationell nivå.

I Danmark finner studien statistiska samband för den kulturella och den politiska variabeln. Båda sambanden är statistiskt signifikanta på 99 procents signifikansnivå, vilket tyder på mycket starka statistiska samband. För att jämföra förklaringsgraden i de

statistsikt signifikanta mekanismerna med varandra behöver de logaritmerade odds-ratio värdena studeras. Den kulturella variabeln har oddsvärdet 1,408115, jämfört med den politiska variabeln som har värdet 1,225891. Vi kan därmed se att den kulturella mekanismen har ett starkare relativt samband mellan den oberoende och beroende variabeln än den politiska.

I Sverige finner vi statistiska samband för den kulturella och politiska variabeln. Den kulturella variabeln har statistiskt säkerställda samband på 99 procent jämfört med den politiska mekanismen vars samband är statistiskt signifikant på 95 procents

signifikansnivå. Den kulturella variabeln har även ett avsevärt högre logaritmerat odds ratio värde på 1,796345 än den politiska vars logaritmerade odds ratio värde ligger på 1,131029. Det innebär att personers inställning till immigranters påverkan på det kulturella livet är avsevärt mycket mer avgörande för om man som individ stödjer högerradikala partier, än individers ekonomiska osäkerhet eller deras upplevelse av förlorad politiska makt i och med europeiseringen.

27 Ser vi till sambanden mellan de tre mekanismerna och stöd för högerradikala

partier i Belgien så finner studien statistiska samband för den kulturella den politiska variabeln. Båda sambanden är statistiskt signifikanta på 99 procents signifikansnivå, vilket innebär att de två mekanismernas inverkan på den beroende variabeln är mycket starka.

Den kulturella variabeln har värdet 1,408115 vilket innebär att individer som anser att immigranter undergräver det kulturella livet har större sannolikhet att i det senaste valet ha röstat högerradikalt än de personer som upplevde att immigranter berikar ett land kulturellt.

Studien visar för Italien statistiskt starka samband med 99 procents signifikansnivå för de två variabler som visar på statistiska samband. I Italien ser vi precis som i föregående länder att den kulturella variabeln har något högre förklaringsgrad än den politiska då denna mekanism får det högsta logaritmerade odds ration värdet i studien, nämligen 1,504593. I Italien finner inte heller studien någon statistisk relevans för någon av kontrollvariablerna.

I Bulgarien, Slovenien och Slovakien observeras statistiskt säkerställda positiva samband för den kulturella variabeln. Studien visar dock inget annat statistiskt säkerställt samband för dessa länder. I Slovenien finner studien ett statistiskt signifikant samband för den kulturella mekanismen på 99 procents signifikansnivå. Sambandet är positivt och följer studiens hypotes om att individer som upplever att immigranter påverkar det kulturella livet negativt är mer benägna att rösta högerradikalt än de individer som anser att

immigranter berikar det kulturella livet i ett land. I Bulgarien och Slovakien har sambanden en signifikans av 90 procent, vilket tyder på svagare samband än det som har kunnat

observeras i många andra länder. Båda länderna finner statistiskt signifikanta samband för studiens kontrollvariabler ålder och kön. Denna studie lyckas alltså visa på bakomliggande mekanismer och karaktärsdrag för de individer som röstar högerradikalt. Denna studies syfte är dock att granska de bakomliggande mekanismerna och om det är så att studien inte lyckas mäta dessa i Bulgarien och Slovakien eller om det är så att gruppen som röstar

högerradikalt är mer splittrad än i många andra länder, går inte att utläsa från denna studie.

Log likelihood-testet, som visar på regressionens statistiska relevans i sin helhet, visar för dessa 12 länder statistiskt signifikanta resultat på 99 procents signifikans för alla

28 länder utom Italien, som visar på statistiskt signifikanta resultat med 95 procents

signifikansnivå. Det innebär att vi med 99, respektive 95 procents säkerhet kan säga att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan den kulturella mekanismen och stöd för högerradikala partier, när man exkluderar effekten av ålder, kön och utbildningsnivå.

5.3 Den politiska mekanismen

För den politiska mekanismen finner jag statistiskt säkerställda samband i 10 av de undersökta länderna. Det innebär att det finns säkerställda samband mellan individers inställning till huruvida den europeiska integrationen bör gå längre eller inte och deras stöd för högerradikala partier, även efter det att man kontrollerat bort effekten av ålder, kön och utbildningsnivå. De statistiska sambanden hittas i Polen, Ungern, Finland, Frankrike,

Sverige, Italien, Nederländerna, Danmark, Tyskland och Belgien. Sambanden är positiva i alla länder vilket innebär att individer som anser att den europeiska integrationen har gått för långt (syns via höga variabelvärden i x-variabeln) är mer benägna att i det senaste valet ha röstat högerradikalt (mäts via en etta i y-variabeln). Dessa resultat ger stöd till

sambandet som den tredje hypotesen beskriver. Sambandet i dessa länder innebär att individerna som anser att europeiseringen har gått för långt är mer benägna att ha röstat högerradikalt i det senaste valet än de som anser att europeiseringen borde fortgå.

På nationell nivå visar tre av studiens undersökta länder på statistiskt signifikanta samband som är starkast för den politiska mekanismen. Dessa tre länder är Ungern, Nederländerna och Polen och beskrivs på nationell nivå nedan.

I Polen finner studien endast ett statistiskt signifikant samband och det är för den politiska mekanismen. Den politiska mekanismen har ett odds ratio värde på 1,256509 vilket innebär att individer som anser att europeiseringen har gått för långt är mer benägna att rösta högerradikalt än de individer som anser att europeiseringen bör fortgå.

Studien finner statistiskt signifikanta samband för alla tre mekanismer i

Nederländerna. De logaritmerade odds-värde varierar dock mycket lite, från 1,491728 för den politiska mekanismen till 1,453619 för den kulturella mekanismen. Då variationen mellan de tre mekanismerna är så pass liten är det svårt att dra några säkra slutsatser kring vilken av de tre mekanismerna som har högst förklaringsgrad i Nederländerna, baserat på

29 resultatet från denna studie. Den politiska mekanismen är av stor relevans, men studien visar att så även är fallet för de andra två mekanismerna, då alla tre mekanismer hittar statistiskt signifikanta samband på 99 procents signifikansnivå. Alla tre mekanismer hittar alltså starka statistiska samband och visar på resultat som stödjer teorin om

globaliseringens vinnare och förlorare.

Precis som i Nederländerna finner studien statistiskt signifikanta samband för alla tre mekanismer i Ungern. Den politiska mekanismen visar dock på högst förklaringsgrad med ett odds ratio värde på 1,322861. Sambandet är statistiskt signifikant på 99 procents signifikansnivå vilket innebär att motståndet mot fortsatt europeisering med 99 procents säkerhet har ett positivt samband med undersökningens beroende variabel, stöd för högerradikala partier.

Log likelihood-testet, som visar på regressionens statistiska relevans i sin helhet, visar för de 10 länderna statistiskt signifikanta resultat på 99 procents signifikans för 8 av länderna. Testet finner dock inte statistiskt signifikanta resultat för Italien och Polen. Det innebär att de statistiska samband som observerats i Italien och Polen för den politiska mekanismen bör tolkas med försiktiget, då effekten av regressionerna i sin helhet inte visar på statistiskt signifikanta resultat.

5.4 Länder utan statistiskt säkerställda samband

Litauen är det enda undersökta land som inte visat på statistiskt signifikanta samband för någon av de tre mekanismerna i studien. Då studien endast undersöker tre mekanismers förklaringsgrad är det omöjligt att ge en legitim förklaring till vad som ligger bakom stöd för högerradikala partier i Litauen. Studiens kontrollvariabler lyckas endast vid ett tillfälle finna ett statistiskt signifikant samband (för kontrollvariabeln ålder) vilket tyder på att med de operationaliseringar som är gjorda i denna studie lyckas inte teorin om vinnare och förlorare av globaliseringen att hitta de bakomliggande mekanismerna för stödet för det högerradikala partiet Order and Justice i Litauen. Som kan utläsas i studiens bilaga är dock gruppen som röstat på det högerradikala partiet så pass stor *(123 personer) att statistiska samband borde kunna hittats, om de undersökta mekanismerna var av relevans i Litauen.

30

6. Slutdiskussion

Sammanfattningsvis finner studien stöd för någon av de tre mekanismerna i tretton av fjorton undersökta länder. I nio av länderna finner studien stöd för minst två av de undersökta mekanismerna och statistsikt signifikanta samband för alla tre undersökta mekanismer finns i fem av studiens undersökta länder. Alla statistiskt signifikanta resultat, förutom den ekonomiska mekanismen i Ungern, följer de hypoteser som tidigare satts ut för sambandens riktning. Studien finner alltså stöd för teorin om globaliseringens vinnare och förlorare i den övervägande delen av de undersökta länderna. Detta tyder på att vi kan se effekter av globaliseringen i individers upplevda framtidsutsikter, vilket enligt teorin om globaliseringens vinnare och förlorare leder till den sociala stratifikation och nya

konfliktdimension som mycket annan forskning observerat i EU-länder.⁶¹

Det är dock problematiskt att teorin om globaliseringens vinnare och förlorare är så pass allförklarande att den blir svår att falsifiera. Författarna bakom teorin väger in så pass många olika aspekter som relevanta att en bredare studie som systematisk jämför hur globaliseringen påverkart de politiska systemen är mycket svår att genomföra. Detta kan tyckas lite ironiskt då det är vad som saknas enligt artikelförfattarna.⁶² Då denna studie visar hur globaliseringen påverkat stödet för högerradikala partier på individnivå i länder som ingår i EU-samarbetet kan den dock ses som ett första steg i en bredare undersökning av det politiska systemet i Europa enligt teorin om globaliseringens vinnare och förlorare.

Jag anser att en av teorins största styrkor är att den visar på relevansen av tre skilda mekanismer för att förklara den sociala stratifieringen i länder inom den europeiska

unionen. Resultatet från denna studie visar att länderna inom EU, trots globaliseringen, skiljer sig åt och att undersökningar behöver beakta flera mekanismer samtidigt för att kunna förklara de bakomliggande mekanismerna för högerradikalt stöd, då de skiljer sig från land till land. Studien visar dock att med hjälp av teorin om globaliseringens vinnare och förlorare så kan vi finna statistiskt signifikanta samband som visar på relevansen av olika bakomliggande mekanismer och inte endast de karaktärsdrag som utbildningsnivå

61 Hooghe och Marks, Europes crises and political contestation

62 Kriesi et al., West European Politics in the Age of Globalization, s. 320