Det finns inte många undersökningar som fokuserar på föräldrarnas tankar och åsikter kring undervisningen i historia. För oss har det varit en spännande undersökning som har hjälpt oss att förstå vad föräldrarna utrycker och vad de tänker. Detta är någonting som vi kommer att ta med oss i vårt framtida arbete som lärare. Det kan ibland vara en fördel att veta hur föräldrar kan tycka kring undervisningen och dens innehåll. Föräldrarna ger sin syn på vad som är bra eller mindre bra med lärarens undervisningsmetod. Föräldrarna kan berätta för läraren om man upplever själv att ens barn inte riktigt hänger med i undervisningen. Det är inte alltid säkert att lärarna märker det. Samtidigt är vi medvetna om att detta inte är en undersökning som ger svar på vad alla föräldrar tycker, utan mer vad några från två av skolorna i Malmö svarar. Trots att skolorna skiljer sig mycket åt och är geografiskt långt ifrån varandra så har föräldrarna och lärarna ändå liknande åsikter.
• I vår undersökning har vi kommit fram till några skillnader och likheter som finns mellan skolorna A och B. Vi har inte undersökt om det finns kulturella skillnader då enkäterna var anonyma. Det som vi finner intressant, svarar även på en av våra frågeställningar, är lärarnas syn på den debatten om en svensk kanon i historia. De upplever samma problematik som många andra historiker och lärare gör. Det finns de som är för en svensk kanon och de som är emot den. I vår intervju har vi kommit fram till att läraren från skola A anser att det redan finns några så kallade riktlinjer om vad som ska tas upp i historia och när. Anledningen till att hon upplever det så är att de jobbar så traditionellt på skola A. Medan läraren B anser att på skola B finns det inga tydliga riktlinjer då de jobbar mycket temabaserat, dock känner hon igen detta från tidigare arbete på andra skolor. Som vi skrev tidigare i vårt arbete, skriver Per Eliasson att en svensk kanon redan existerar. Varje lärare har tankar kring vad som är ”viktigt historia”, men det är ingenting som visas tydligt utan finns som en tyst kunskap i klassrummen. 44
• Någonting annat som vi finner som intressant är att lärarna också belyser problematiken med ökningen av historietimmar. De tycker också att det är svårt att ha fasta undervisningstimmar i historia då på dessa två skolor, så som på många andra, är ämnet inbakad i SO-block. Det gör att historia inte är garanterad ett antal timmar.
Detta har vi också upplevt under vår verksamhets förlagda tid. För att kunna ha fasta timmar i historia så anser vi att man måste åtskilja SO - ämnena, alltså varje ämne schemalagd för sig. Detta är en viktig punkt i debatten kring en svensk kanon. Det är inte en självklarhet att SO-timmarna kan delas lika mellan historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi. Anledningen är att historia i vissa skolor inte är garanterad en undervisningstimme.45
• En tredje sak som vi finner intressant är att föräldrarna har många olika åsikter om historieundervisningen, vilket är bra. Tyvärr upplever de också att de inte riktigt är insatta i vilka mål som finns i kursplanen samt hur själva undervisningen går till. Föräldrarna tycker att historia är viktigt för att den ger bland annat ökad kunskap om sin egen och andras ursprung samt kunskaper om samhällsförändringen. Anledningen till att föräldrarna saknar informationen om de olika målen, är att lärarna inte har visat kursplanen i historia för dem. Detta vet vi eftersom lärarna själva har berättat att de har visat under föräldramöte kursplan i svenska, engelska och matematik, dock inte i historia. Däremot så har barnen själva skrivit målen, eller fått de av lärarna, då de börjar ett nytt tema. De målen är ur kursplanen men är anpassade och formulerade efter temat och eleverna. Här har föräldrarna en möjlighet att se vilka mål eleverna jobbar med under temat, dock har det framkommit i vår enkätundersökning och intervju att alla föräldrar inte gör det, eftersom det finns föräldrar som inte känner till vad som tas upp i historieundervisningen och varför.
7.1 Vad anser föräldrarna, från våra VFT skolor, om historieundervisningen på skolan?
I vår undersökning har vi kommit fram till att föräldrarna i stort sätt är nöjda med historieundervisningen på skolan. De upplever att deras barn är intresserade av historia och själva bidrar föräldrarna med så mycket de kan och har möjlighet till. Lärarna tycker att det är positivt att föräldrarna tar sina barn på olika utflykter där barnen får vara med om historia på ett annat sätt. Tyvärr är det inte alla föräldrar som har möjlighet till det. Sedan finns det alltid saker som kan förändras och kan göra historia mer intressant. När det gäller historia känner vi att kontakten mellan föräldrarna och lärarna bör vara tydligare. Föräldrarna vet ungefär vad som händer när deras barn kommer hem och berättar, dock är det inte alltid allt de gör. Barnen
minns det som de personligen upplever som intressant. Det kan vara allt från stora händelser till små detaljer.
7.2 Vad är historia enligt de?
Vår undersökning visar att föräldrarna har olika åsikter om vad som är historia. Detta ser vi hur de har svarat på själva frågan samt vilka bilder de ser som historiska. Någonting som alla föräldrar är överrens om är att historia är någonting som har varit och som påverkar vårt sätt att leva och tänka idag. Vi lär oss hur vi ska handla i framtiden genom att titta på det förflutna. Anledningen till att de har olika åsikter är, anser vi, att de utgår från sina egna erfarenheter. Historieundervisningen har inte sett likadan ut för några år sen, samt finns det föräldrar som har gått i skolan i ett annat land har inte läst samma historia som de som är födda i Sverige. Detta är också någonting som spelar roll i hur viktig historia är. Om vi tittar på vad de har svarat angående bilder, upplever någon att bild 4, som föreställer ett gammalt par, är svår att hitta en historisk koppling till. Samtidigt säger nästan alla att historia förmedlas också av den äldre generationen. Det är ingenting som säger att de har fel, det är tolkningen av bilden som avgör om den kan ses som historisk eller inte. Allt beror på hur föräldrarna har tänkt kring bilderna. Detta är också någonting som Aronsson tar upp i sin bok, om hur viktig historia är för människorna och att vi får det av den äldre generationen.46
7.3 Anser de här föräldrarna att det finns historiska händelser som är viktigare att läsa om än andra?
Svaren från enkäten visar att föräldrarna inte anser att några historiska händelser är viktigare än andra. Det finns de som anser att visa tidsepoker i historia inte kräver en lång period av undervisning, medan lärarna anser att det ibland behövs. Sedan finns det de som tycker att man bör diskutera mer med barnen varför krig startar. Detta upplever både vi och de lärare som vi intervjuade, att detta är ett känsligt ämne i dagens skola. Eftersom vi bor i ett mångkulturellt samhälle och har elever från nästan hela världen, är det svårt att diskutera krig och krigets uppkomst då det kan uppfattas annorlunda av dem elever som kan komma från ett krigsdrabbat land. Det är någonting som måste tas upp med eleverna eftersom kursplanen för historia säger bland annat att skolan skall i sin undervisning sträva efter att elever:
- Tillägnar sig ett brett och djupt kunnande och kulturarvet, även så som det utvecklas i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger.
- Blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor.47
7.4 Vad gör föräldrarna för att uppmuntra barnens historieintresse?
Enkätsvaren visar att det finns föräldrar som lägger stor tid kring historia och är väldigt historieintresserade. Detta är någonting som lärarna märker tydligt i klassrummet när eleverna kommer till skolan. Både vi och lärarna tycker att detta är trevligt och bra för barnen, men samtidigt har inte alla föräldrar möjligheter att ta sina barn på olika resor och utflykter. Vi tror säkert att alla föräldrar skulle vilja göra mer med sina barn, men att det finns olika anledningar till att detta inte är alltid möjligt. Undersökningen visar att barnen har kontakt hemma med en äldre generation så som far/morföräldrar samt att det pratas mycket i hemmet om hur det har varit förr. Barnen är nyfikna och kan ställa många frågor både hemma och i skolan. Sedan kan man alltid diskutera om vilka filmer och böcker barnen får läsa och titta på hemma. Frågan är om barnen tittar och läser med kritiska ögon, eller om föräldrarna är där och hjälper med tolkningen.
Som vi nämnde tidigare i arbetet, har det gjorts en undersökning om vad eleverna var mest intresserade av att lära sig när det gäller historia, den undersökningen visade att ”berättelser om någons familj” var det som intresserade eleverna mest i Södra- och Östeuropa. Däremot var eleverna, i bland annat Sverige, mindre intresserade av ”berättelser om någons familj” och mer intresserade av ”äventyr och stora upptäckter”.48
7.5 Vad anser lärarna från dessa klasser om föräldrarnas svar?
Utifrån svaren vi har fått kan vi se att lärarna upplever föräldrarnas svar som positivt. De tycker att det är bra att föräldrarna säger vad de tycker om undervisningen på skolan. I vissa punkter kan lärarna hålla med föräldrarna och i andra kan de tycka att det inte riktigt stämmer. Lärarna är tillexempel medvetna om att föräldrarna inte har fått kursmål i historia som
47 Skolverket, 2002, s. 76
eleverna ska uppnå. Men samtidigt anser lärarna att det inte är riktig sanning att eleverna tittar på få saker, som det har framkommit i enkätsvaren.