Syftet med denna uppsats var att förstå hur den visuella vändningen har förändrat formerna för undervisning och kunskapsframställning i högre utbildning, och hur dessa framställningar sedan bedöms inom ramen för den erkännandekultur som etablerats. Givet uppsatsen kvalitativa ansats är det undersökta området begränsat och resultaten rymmer flera motsättningar och tvetydigheter. Den mest tongivande är diskrepansen mellan det som sägs och hur det sägs, texten ideationella och textuella funktion. I diskursordningen går det att urskilja två diskurser, bonusdiskursen och fördjupningsdiskursen, där den förra lyfter multimodala undersöknings- och uttrycksformer som en del av ett fristående kunskapsfält av samma värde som det akademiska. Samtidigt domineras båda diskurserna av ett vardagligt språkbruk som inte tillskriver det multimodala eller gestaltande något professionellt värde utan placerar det i en kategori av allmänna kunskaper och tyckande.
En annan motstridighet som uttrycks är den mellan ett sammansatt och ett delat kunskapsbegrepp. En etablerad sanning inom diskursordningen verkar vara att kunskaper från det vetenskapliga och det konstnärliga fältet är diametralt olika, samtidigt som man i vissa fall strävar efter att få dessa kunskapsformer att komplettera varandra och skapa en helhet, det vill säga en sammansatt syn på kunskap. Denna strävan, som har sin hemvist i fördjupnings-diskursen, rymmer en potential att förändra den sociala praktiken, undervisningsdesignen.
Samtidigt reproducerar den, likt bonusdiskursen, föreställningar om olika, vitt skilda former av kunskap. Hur dessa former av kunskap förhåller sig till varandra verkar vara under omförhandling i diskursen. Teori har en framskjuten roll inom alla vetenskapliga ämnen.
Huruvida gestaltningen ska föregås av teorin eller tvärtom, vilka teorier som är användbara i en multimodal gestaltning och om det går att tolka sin egen produktion med samma verktyg som det går att tolka någon annans med, är dock frågor som det inte råder någon samsyn kring. En kollegial diskussion runt dessa frågor skulle kunna vara ett steg mot en vidgad erkännandekultur. Ett sådant (kontinuerligt) samtal är också en förutsättning för att skapa den gemensamma begreppsapparat kring multimodala framställningar som saknas i bedömnings-diskursen.
Höjer man blicken och ställer sig frågan hur den undersökta diskursordningen förhåller sig till vidare samhälleliga ideologier och föreställningar, utkristalliserar sig ytterligare en motsättning. Parallellt med att vi lever i en kultur som prioriterar visuella uttryck skapas en skolkultur som i allt högre utsträckning handlar om mätbarhet, vilket i sin tur sätter ramarna
för vilka kunskaper som kommer att erkännas. Vi ser idag en utveckling där högskolan går från inre styrning, präglat av bildningsideal och professionellt omdöme, till en yttre mål- och resultatstyrning. Det är en utbildningsdiskurs som kommit att präglas av idéer om anställningsbarhet och entreprenörskap snarare än bildning. I denna utveckling kan man emellertid också se den motdiskurs som kommer till uttryck i fördjupningsdiskursen som en del av en större diskursiv kamp, om vem som ska få definiera vad kunskap är, hur den ska mätas och värderas. Det går också att anlägga ett mer dystopiskt perspektiv och argumentera för att en sammansatt syn på kunskap inte har någon plats i en kultur uppbyggd kring föreställningen om alltings mätbarhet.
Kopplat till detta är naturligtvis frågan om undervisningens form. Samhällsutvecklingen som beskrivs ovan riskerar att skapa studenter som i allt högre utsträckning kommer att efterfråga utbildning som prioriterar mätbara kunskaper. Här handlar det inte längre om
”avgörande ögonblick för kunskapsproduktion”, utan om en undervisning som hjälper studenten att klara av de examinationer som ligger till grund för bedömning. I slutänden handlar det om konkurrens, mellan högskolorna i jakten på studenter och mellan studenterna i jakten på arbete efter examen. Bedömningen i en sådan lärandekultur syftar inte i första hand till att utveckla kunskap, utan att kontrollera den i efterhand.
Bildpedagogikens roll och ställning inom en högskolekultur som i allt högre grad präglas av yttre kontroll och jämförande är ett område som kräver mer forskning. Också den kritiska potential som skymtar i fördjupningsdiskursen skulle kunna vara föremål för vidare forskning, kanske i form av aktionsforskning där olika typer av design för undervisning iscensätts för att försöka inkludera studenters erfarenheter och möjliggöra ett användande av kommunikationsformer från olika teckensystem. Utifrån detta skulle det sedan gå att undersöka om erkännandekulturen kan utvidgas till att identifiera och erkänna nya former av kunskap. Ett annat perspektiv som med fördel kan utforskas vidare är studentperspektivet. I denna uppsats är det inkluderat men inte centralt, eftersom undersökningen fokuserat på den kollegiala bedömningsdiskursen. En studie av studenternas förhållningssätt till kunskap genom multimodala framställningar hade varit ett värdefullt bidrag till kunskapsfältet.
Källförteckning
Tryckta källor
Bezemer, Jeff & Kress, Gunther (2008), Writing in Multimodal Texts – A Social Semiotic Account of Designs for Learning i Written Communication nummer 2, vol 25, April 2008.
Bohlin, Henrik (2009), ”Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp” i Bornemark, Jonna och Svenaeus, Fredrik (red.), Vad är praktisk kunskap?, Huddinge: Södertörns högskola.
Bornemark, Jonna & Svenaeus, Fredrik (red.) (2009), Vad är praktisk kunskap?, Huddinge:
Södertörns högskola.
Boud, David och Falchikov, Nancy (2007), Rethinking assesment in higher education.
Learning for the longer term. London: Routledge.
Brinkmann, Svend och Kvale, Steinar (2009), Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Buckingham, David (2007), Media education: literacy, learning and contemporary culture.
Cambridge: Polity press.
Burman, Anders, Graviz, Ana och Rönnby Johan (red.) (2010), Tradition och praxis i högre utbildning: 12 ämnesdidaktiska studier, Huddinge: Södertörns högskola.
Burman, Anders (red.) (2014), Att växa som människa. Om bildningens teorier och praktiker, Huddinge: Södertörns högskola.
Burman, Anders (red.) (2014), Tradition och praxis i högre utbildning: 12 ämnesdidaktiska studier, Huddinge: Södertörns högskola.
Burr, Vivien (1995), Social constructionism. Second edition, London: Routledge.
Carlgren, Ingrid (2011), ”Kunnande – kunskap – kunnighet” i Lindström, Lars, Lindberg, Viveka och Pettersson Astrid (red.), Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, Stockholm: Stockholm Universitets förlag.
Danielsson, Helena (2011), ”Kombinera teckenvärldar: perspektiv på multimodala examensarbeten” i Bartholdsson, Åsa och Hultin, Eva (red.) Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna, Falun: Högskolan Dalarna.
Eriksson, Yvonne och Göthlund, Anette (2012), Möten med bilder. Att tolka visuella uttryck.
Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Fairclough, Norman (1995), Media discourse, London: Edward Arnold.
Fairclough, Norman (1995/2010), Critical discourse analysis: the critical study of language 2. ed., Harlow: Longman.
Folke-Fichtelius, Maria & Lundahl, Christian (red.) (2010), Bedömning i och av skolan:
praktik, principer, politik, Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, Eva och Lindberg, Viveka (2010), Svensk forskning om bedömning – en kartläggning, Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gegerfelt Kronberg, Sie von (2012), Vilja, självtillit och ansvar: kunskapens konstruktion i skapande processer. Diss, Åbo: Åbo akademi.
Guyard, Carina (2010), ”Didaktikens anpassning till en förändrad verklighet: Om seminarier och medieteknik” i Burman, Anders, Graviz, Ana och Rönnby Johan (red.), Tradition och praxis i högre utbildning: 12 ämnesdidaktiska studier, Huddinge: Södertörns högskola.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997), Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys, Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, Anders (2011), Lärande bedömning. (2. uppl.), Malmö: Gleerup.
Karlsson, Ulla (red) (2013), Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin, Göteborg: Nordicom.
Kress, Gunther R. & Van Leeuwen, Theo (2001), Multimodal discourse: the modes and media of contemporary communication, London: Arnold.
Kress, Gunter och Selander, Staffan (2010), Design för lärande – ett multimodalt perspektiv, Finland: Norstedts.
Kullberg, Birgitta (1996/2004), Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.
Leijon, Marie och Lindstrand, Fredrik (2013), ”Socialsemiotik och design för lärande: två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande” ur Pedagogisk forskning i Sverige Årg 17, nr 3-4, s. 171-192.
Lind, Ulla (2010), Blickens ordning: bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform, Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, Lund: Studentlitteratur.
Lindstrand, Fredrik (2006), Att göra skillnad: representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film, Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Rose, Gillian (2012), Visual Methodologies. An introduction to Researching with Visual Materials. 3rd Edition, London: Sage Publications.
Sohlberg, Britt-Marie och Peter (2013), Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod, Stockholm: Liber.
Svenaeus, Fredrik (2009), ”Vad är praktisk kunskap? En inledning till ämnet och boken” i Bornemark, Jonna & Svenaeus, Fredrik (red.), Vad är praktisk kunskap?, Huddinge:
Södertörns högskola.
Van Dijk, Teun A (2009), ”Critical Discourse Studies; A sociocognitive Approach”, i Wodak, Ruth och Meyer Michael (red.), Methods of critical discourse analysis, London: Sage.
William, Dylan (2013), Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, Lund:
Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, Marianne och Phillips, Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur.
Öhman-Gullberg, Lisa (2008), Laddade bilder: representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande, Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Muntliga källor
Intervju 131031 med ”Alex”, lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Intervju 131112 med ”Michelle”, gestaltaningslärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Intervju 140109 med ”Kim”, gestaltningslärare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Intervju 140122 med ”Kaj”, lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Intervju 140123 med ”Bo”, lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Intervju 140220 med ”Inge”, lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Fokusgruppsintervju 131203 med studenter från Medievetarprogrammet samt från de fristående kurserna i MKV.
Elektroniska källor
Augustsson, Dennis (2013), Estetiska lärprocesser och visuell kommunikation: En metodtriangulering för att integrera dubbla perspektiv på K3, Malmö Högskola, Studentuppsats. Stockholm: Konstfack
http://konstfack.diva-portal.org/smash/get/diva2:679079/FULLTEXT01.pdf, hämtad 2014-02-20.
Göthlund, Anette m.fl. (2011), Kunskapens framträdandeformer. Ett projekt om kunskapsutveckling och en högskolepedagogik med dubbelt perspektiv: teori och gestaltning ur Resultatdialog 2011, Stockholm: Vetenskapsrådet
http://www.vr.se/download/18.65001ace131e9a45eea8000147/1314027292398/Kunskap ens-Framtradandeformer.pdf, hämtad 2014-02-20.
Hylander, Ingrid (1998/2001), Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod, Linköping:
Linköpings universitet, FOG-rapport nr. 42
http://www.ibl.liu.se/fog/fog-rapporter/1.80383/fograpp42.pdf, hämtad 2014-02-20.
Leijon, Marie (2010), Att spåra tecken på lärande: mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid. Diss. Lund : Lunds universitet, 2010
http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/10131, hämtad 2014-05-02.
Skolverket i samarbete med Kalstad universitet, Forskning inom bedömning och betyg, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning, hämtad 2013-12-10.
Södertörns högskola, Medievetarprogrammet,
http://webappo.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_program_page_0_
P1313, hämtad 2013-12-08.
Bilder
Figur 1. Studentarbete: skärmdump från webbsida, del av slutprojekt i medieproduktion, försättsblad.
Bilagor
Intervjuguide för lärarintervjuer 1
Inledning
Jag berättar om studiens syfte, hur materialet kommer att användas, hur lång tid intervjun beräknas ta och att samtalet kommer att spelas in.
Allmänt om kursen och uppgiften
─ Berätta om uppgiften
(vad var syftet, vad gick bra/mindre bra, blev resultatet som förväntat?) tydliga, varierande, nivå)
─ Vilka instruktioner fick de inför uppgiften?
(se separat papper samt eventuella betygskriterier)?
Bildelicitering
─ Titta på studentarbeten och diskutera (vilka kvalitéer/brister finns i arbetet? vilket gensvar hade du gett i en redovisningssituation?)
Bedömning inom MKV Södertörn
─ Andra reflektioner/tidigare efterenhet av multimodala arbeten (t.ex. från andra högskolor)
Avslutning
─ Är det något annat du vill ta upp eller förtydliga innan vi slutar?
─ Tack för din medverkan!
Intervjuguide för lärarintervjuer 2
Inledning
Jag berättar om studiens syfte, hur materialet kommer att användas, hur lång tid intervjun beräknas ta och att samtalet kommer att spelas in.
Historik
─ Kan du berätta lite om bakgrunden till multimodala inslag i undervisningen på MKV på Södertörn? (diskussion i kollegiet, tankar med utbildningen, ideologi)
Examinationerna
─ Vad fungerade bra?
─ Vad fungerade mindre bra?
─ Varför?
Läget på kurserna idag
Hur tror du denna bakgrund förhåller sig till examinationsformerna som de ser ut idag?
Avslutning
─ Är det något annat du vill ta upp eller förtydliga innan vi slutar?
─ Tack för din medverkan!
Intervjuguide för fokusgrupp med studenter
Inledning
Vi berättar om studiens syfte, hur materialet kommer att användas, hur lång tid intervjun beräknas ta och att samtalet kommer att spelas in. Vi informerar om hur intervjun är upplagd och att Michael är moderator för tema 1 (kursupplägg och progression) och Ingrid för tema 2 (examinationer). Vi kollar om det finns några frågor innan vi startar.
Tema 1: Kursupplägg och progression
Återges ej här eftersom det ligger utanför studien.
Tema 2: Examinationer
─ Vad säger ni om de examinationsformer vi använder på MKV?
(tydliga, varierande, nivå)
─ Tycker ni att ni får instruktioner och verktyg så att ni kan klara av examinationerna (muntliga, skriftliga, gestaltande)?
─ Känns det som att ni utvecklas kunskapsmässigt och i att presentera material?
(progressionen i examinationerna)
─ Vad säger ni om handledning och feedback vid examinationer?
(bra om de tar upp konkreta moment)
─ Är ni nöjda med vårt arbete med bedömning och betygsättning av utförda examinationer?
Avslutning
─ Tycker ni att det är något vi borde ha tagit upp som vi har missat för att få en bild av era tankar och uppfattningar om MKB och hur hela MKV fungerar för er som studenter?
─ Är det något annat vi borde ta upp innan vi slutar?
─ Tack för er medverkan!