Slutdiskussion

Är den slingrande stigen i den mörka, folktomma parken den ultimata otrygghetsupplevelsen, i sådana fall, vad är det som gör att platsen uppfattas som otrygg?

Utgångsläget i min uppsats tidigare forskning har varit att den fysiska miljön påverkar människors känsla för otrygghet. En plats som är mörk och folktom karaktäriseras i regel av vad en otrygg plats är, men en plats fysiska utformningar är inte det enda som påverkar våra uppfattningar av en plats. Uppfattningarna om Vivalla som en otrygg plats har både påverkats av fysiska och sociala faktorer. Trygghetsarbetet i Vivalla har omfattat en hel del fysiska åtgärder, men det finns fortfarande mycket kvar att göra när det kommer till det sociala planet.

Vad som kan komma att bli en utmaning för Örebro kommun i framtiden är att förändra människors uppfattningar om stadsdelen Vivalla. För vad spelar det för roll om en plats har alla önskvärda fysiska attribut, om ändå ingen vill bo där?

42

LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING

Andersson, Birgitta. (2002). Rädslans rum. I Schough, Katarina. (red.), Svensk kulturgeografi

och feminism: rötter och rörelser i en rumslig disciplin. Karlstad: Universitet, Institutionen

för samhällsvetenskap, Kulturgeografi.

Boverket. (1998). Brott, bebyggelse och planering. (1. uppl.) Karlskrona: Boverket. Boverket. (2009). 2009:1 - Om åtgärder för trygghet i städer och tätorter ur ett jämställdhetsperspektiv. Hämtad 2 april, 2013, från Boverket,

http://www.boverket.se/Om-Boverket/Nyhetsbrev/Boverket-informerar/Ar-2009/20091--- om-atgarder-for-trygghet-i-stader-och-tatorter-ur-ett-jamstalldhetsperspektiv/

Boverket. (u.å.) Planera tryggt och jämställt. Hämtad 5 april, 2013, från Boverket,

http://www.boverket.se/Planera/Stadsutveckling-och-arkitektur/planera-tryggt-och-jamstallt/ http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/jamstalld_trygg/Slutrappo rt_Att_St%C3%A4rka_tryggheten_2.pdf

Boverket. (2010a). Plats för trygghet: Inspiration för stadsutveckling. Från

http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2010/plats_for_trygghet.pdf

Boverket. (2010b). Sammanställning av projekt som fått stöd för att stärka tryggheten i stads-

och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Från

http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/jamstalld_trygg/Sammanf attning-av%20projekt-som-fatt-stod.pdf

Boverket. (2013). Sammanställning och spridning av erfarenheter från uppdraget att stärka

tryggheten i stads- och tätortsmiljöer – slutrapport. Från

http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/Starka-tryggheten-i-stads- och-tatortsmiljoer-slutrapport.pdf

Delegationen för hållbara städer. (2011). Mitt gröna kvarter Örebro. Från

http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/orebro.aspx

Elander, Ingemar. (Red.). (2001). Den motsägelsefulla staden: vardagsliv och urbana

regimer. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, Annika. (Red.). (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Ericsson, Urban., Molina, Irene. & Ristilammi, Per-Markku. (2002). Miljonprogram och

media: föreställningar om människor och förorter. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Eriksson, Malin. & Emmelin, Maria. (2012). Kan socialt kapital ”byggas in” i våra

43 Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Från

http://www.malmo.se/download/18.1558e15e13973eeaa0e8000246/Socialt+kapital+i+bostads omr%C3%A5den_Emmelin.pdf

Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Wängnerud, Lena.

(2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Hagson, Anders. (2004). Stads- och trafikplaneringens paradigm: en studie av SCAFT 1968,

dess förebilder och efterföljare. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Tema stad & trafik.

Heber, Anita. (2007). Var rädd om dig!: rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner

och dagspress. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Listerborn, Carina. (2002). Trygg stad: diskurser om kvinnors rädsla i forskning,

policyutveckling och lokal praktik. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.

Listerborn, Carina. (2000). Om rätten att slippa skyddas: en studie av trygghetsskapande och

brottsförebyggande projekt och kvinnors rädsla för att röra sig i stadens rum. Göteborg:

Chalmers tekniska högskola, Tema stadsbyggnad.

Marcusson, Elizabeth. (2011). Youthful Preconception of Urban areas. Örebro Universitet, Kulturgeografiska institutionen.

Nyström, Jan. (2003). Planeringens grunder: en översikt. Lund: Studentlitteratur. Polismyndigheten i Stockholms län. (2005). Bo tryggt 05. Från

http://www.botryggt.se/PDF/A1_Teorier_principer.pdf

Pollack, Ester. (2001). En studie i medier och brott. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Regeringen. (u.å.). Offentligt och privat ansvar samt medborgerliga initiativ.

En inledande programförklaring. Från

http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/05/6f7f8a41.pdf

Sandstig, Gabriella. (2010). Otrygghetens landskap: en kartläggning av otryggheten i

stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll.

Göteborg: Göteborgs universitet.

Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

44 Söderqvist, Lisbeth. (2005). Att läsa staden. I Berger, Sune. & Forsberg, Gunnel.

(Red.), Planeringens utmaningar och tillämpningar (s. 92-108). (1. uppl.) Uppsala: Konsultförlaget/Uppsala Publishing House.

Örebro Bostäder. (u.å.). Våra stadsdelar. Hämtad 10 april, 2013, från Örebro Bostäder,

http://www.obo.se/sv/Bostader/Vara-stadsdelar/Bo-pa-vaster/Vivalla/

Örebro kommun. (2013a). En växande kommun med nya möjligheter: Övergripande

Strategier och Budget 2013 med plan för 2014-2015.

Örebro kommun. (2010b). Projektplan samlat trygghetsarbete i Vivalla med fokus på fysisk

och social trygghet.

Örebro kommun. (u.å.). Stadsdelar, orter och områden. Hämtad 1 april, 2013, från Örebro kommun, http://www.orebro.se/4022.html

Örebro Kommun. (2013b). Verksamhetsplan ÖreBRÅ. Från

http://www.orebro.se/download/18.564d8c5c13cb3190c1980002315/Verksamhetsplan+2013. pdf

Örebro kommun. (2010b). Vårt framtida Örebro: översiktsplan för Örebro kommun. Från

http://www.orebro.se/download/18.4a9156491277aada61080005806/%C3%96versiktsplan+ %C3%96rebro+kommun_2010.pdf

Örebro kommun. (2011). Årsredovisning 2011 Örebro kommun. Från

http://www.orebro.se/download/18.50c1f0af136eec8c86180003946/%C3%85rsredovisning+ %C3%96rebro+kommun+2011.pdf

Örebro kommuns statistikdatabas. (2013). Hämtad 7 april, 2013, från Örebro kommuns statistikdatabas,

http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/varval.asp?ma=C222012betj3&ti=Befolkningen+med+s vensk+och+utl%E4ndsk+bakgrund+efter+tid%2C+bostadsomr%E5de%2C+f%F6delseland%

2C+enhet+och+%E5lder&path=../Database/orebro/Befolkning/Bostadsomr%E5de/&lang=2

Örebro Läns landsting. (u.å.) KIT. Hämtad 28 april, 2013, från Örebro läns landsting,

http://www.orebroll.se/Files-

sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Regional%20utveckling/Kultur/Kulturting/P pt%202013/Kicki%20Hendahl.pdf

45 Tidningsartiklar

Carlsson, Fredrik. (2013, 14 april). Blev knivrånad i sett eget hem. Nerikes Allehanda. Hämtad från: http://na.se/nyheter/orebro/1.2041281-blev-knivranad-i-sitt-eget-hem

Lutteman, Marcus. (2013, 10 februari) 61-åring nedslagen och rånad av gäng. Nerikes

Allehanda. Hämtad från: http://na.se/nyheter/orebro/1.1973152-61-aring-nedslagen-och- ranad-av-gang

Risberg, Håkan. (2013, 27 januari). 80-åring rånad i sin lägenhet. Nerikes Allehanda. Hämtad från: http://na.se/nyheter/orebro/1.1956935-80-aring-ranad-i-sin-lagenhet

Rispoli-Helling, David. (2013, 25 mars). Brutalt nedslagen i trapphus i natt. Nerikes

Allehanda. Hämtad från: http://na.se/nyheter/orebro/1.2019555-brutalt-nedslagen-i-trapphus- i-natt

Muntliga källor

Frejd Bark, Lina. projektledare för Samtal trygghetsarbete i Vivalla, 15 april 2013. Holm-Wahlström, Pia. Bokonsulent på ÖrebroBostäder, 20 maj 2013.

Svensson, Sören. planeringssekreterare och ansvarig för kommunens arbete i ÖreBRÅ, 14 maj 2013.

46