Vi tänkte i denna slutdiskussion knyta ihop våra teman och sedan föra att resonemang kring detta kärnresultat och dess betydelse för andra kontexter än vår valda. Men först ska vi kort sammanfatta vad tematiseringarna resulterade i.
Vi tog avstamp i BRIS vision om barns rättigheter och dess betydelse för jourarnas och BO lärande. Detta resulterade i ett barnperspektiv. Detta gemensamma perspektiv använder de för att 'leva' visionen såväl i samtalen som efter. De konstruerar och rekonstruerar gemensamt denna 'tolkningslins' för att kontinuerligt hålla riktningen mot visionen. Med denna kollektiva förståelse som grund för deras lösande av uppgiften lär de av varandras erfarenheter genom att i dialog med varandra få tillgång till flera andra perspektiv och på så sätt lära sig på ett mer mångfacetterat sätt.
Denna tydliga koppling mellan vision, synsätt och dess påverkan för BRIS Syd:s kärnverksamhet ser vi som väldigt speciell eftersom visionen faktiskt påverkar den enskilde jourarens sätt att lösa sin uppgift. Som vi berört tidigare är det vanligare att en organisations visioner blir något abstrakt, utan direkt anknytning till resultatet, än något som berörda kan relatera till och sträva mot. När vi säger resultatet så är det inte det ekonomiska resultatet vi syftar till utan hur väl organisationen lyckas med kärnverksamheten. I BRIS fall är det svårt att dra några slutsatser om hur väl de lyckas stötta de barn som ringer eller mejlar, men det är i alla fall detta resultat som verkar intresserar dem.
I näringsidkande verksamheter är det som bekant oftast inte det resultatet som fokuseras utan snarare det ekonomiska och det resoneras i näringslivet kring visionsbaserat ledarskap och delade värderingar för att nå gemensamma mål. Utan att ha empiriskt belägg för det vågar vi säga att de inte riktigt lyckas fullt ut med detta. Kan denna typ av verksamhet lära något av verkligt visionsdrivna organisationer?
Vi har väldigt svårt för att se det eftersom grundförutsättningarna och huvudsyftena ofta går isär. Visst kan man byta ut barnperspektiv mot kundperspektiv och låta medarbetarna agera utifrån kundens bästa i alla lägen. Men vi tror ändå inte att en
anställd skulle se kopplingen mellan sina egna personliga visioner, företagets visioner, kundperspektivet och uppgiften han/hon har att lösa. Vi har även svårt att se att den känslomässiga kopplingen skulle finnas i kundperspektivet på ett liknande sätt som i barnperspektivet.
Förutsättningarna för att jämföra med företag som har till yttersta syfte att gå med ekonomisk vinst är alltså inte rättvisa. Men hur ser det ut om man jämför andra ideella organisationer som också är intresserade av det verksamheten åstadkommer mer än det finansiella resultatet? Är visionen ett styrande inslag i dessa organisationer? Arbetar de medvetet eller omedvetet med någon typ av kollektiv perspektivbildning för att delaktiga ska se sin del i resultatet och koppling till organisationens syfte? Vi menar att även detta är tveksamt.
Förhållandena i själva kärnverksamheten med en så intim och direkt kontakt med de man hjälper är gynnsamma för lärandet eftersom jourarna i samtalet kan få en direkt återkoppling på deras insats. Denna återkoppling gör säkert att meningsskapandet och kopplingen till visionen blir tydligare på BRIS än vad de blir i en organisation där man inte så direkt kan märka vad ens insats får för betydelse.
Vad kan då organisationer lära av detta kunskapsbidrag? Det unika hos vår fallorganisation är just deras praktiska koppling mellan vision och praktiskt utförande och att denna koppling återskapas i verksamheten kontinuerligt. Detta återskapande av en organisations syfte är något som ledning i alla organisationer, men främst visionsdrivna bör fundera på. Vet alla ideellt arbetande människor varför de utför sina uppgifter och varför? Är de verksamma av ”rätt” anledning, gör deras insatser någon skillnad för målgruppen och får de ta del av det resultat de är med och skapar? Denna koppling tror vi blir viktigare och viktigare eftersom ideellt arbete mer och mer utförs av individer som ställer lika stora krav på verksamheten som verksamheten ställer på sina ideella. Att känna sig delaktig i organisationens syfte och att uppfatta hur ens insatser för en mot det kollektiva målet är den största anledningen till att ideellt arbetande individer fortsätter erbjuda sina tjänster.
När vi nämner delaktigheten i resultatet menar vi inte främst resultatet i siffror, (tex statistik över besvara samtal eller liknande) utan mer känslan av att ha hjälpt ett barn som behövt det just då. Det är ju detta resultat som är intressant för verksamheten just då, även om statistiken är viktig för verksamheten så berör den inte de ideellt arbetande i själva samtalen. Och just denna känslomässiga koppling mellan insats och resultat är svår att åstadkomma ju längre från kärnverksamheten man arbetar.
Det är väl just denna organisationens grundtanke och dess genomförande som vi tycker vår fallstudie belyser. Vi hoppas att våra resultat kan komma till att inspirera och entusiasmera personer som vill se sin organisations grundtanke i användning, inte bara som tjusigt uttalade ord utan som fysiska kommunikativa uttryck i sin vardagliga organisatoriska kontext."
6. Källförteckning
6.1 Litteratur
Amnå, E. (1995). Medmänsklighet att hyra? Örebro: Libris
Anttila, M. (1997). Kompetensförsörjning: företagets viktigaste process. Stockholm: Ekerlids Förlag
Bjerlöv, M. (1999). Om lärande i verksamhetsanknutna samtal. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Bjurwill, C. (1998). Reflektionens praktik. Lund: Studentlitteratur BRIS rapporten. (2001). Samtal och mejl.
Collins, J. (2001). Good To Great. Stockholm: Bookhouse Publishing AB
Dalin, Å. (1997). Den lärande organisationen – kompetensutveckling i arbetslivet. Lund: Studentlittertur
Denscomb, M. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur
Drucker, P. (1989). What Business Can Learn From nonprofits. Harvard Business
review.
Eneroth, K. (1997). Strategi och kompetensdynamik. Lund: Lund University Press Hyvönen, U. & Olofsson, I. (1997). Barnsamtal i nöd och lus t– Frivilliga och
anställda i BRIS om arbetet med Barnens Hjälptelefon. Umeå: BRIS
Kolb, D. (1984). Experimental learning experience as the source of learning and
development. New Jersey: Prentice – Hall cop.
Moxnes, P. (1984). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Borås: Natur och Kultur Ohlsson, J. (1996). Kollektivt lärande - lärande i arbetsgrupper inom barnomsorgen.
Solna: Arbetslivsinstitutet
Sandelin, G. & Nauclér, M. (2001). BRIS 30 år. Stockholm: Sigma Förlag Senge, P M. (1995). Den femte disciplinen. Stockholm: Nerenius & Santérus Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Vedin, B-A. (2000). Innovation och kreativitet. Malmö: Alhambra AB
von Krogh, G., Nishiguchi, T. & Nonaka, I. (2000). Knowledge creation : a source
of value. Basingstoke : Macmillan ; New York : St. Martin's
Örndahl, M. (1999). Learning through dialogue. Helsingfors: Swedish School of Economics and Business Administration.
6.2 Internetkällor
http://www.bris.se (2002-05-02) http://www.bris.se (2002-05-03) http://www.pfdf.org (2002-04-15)6.3 Intervjuer
J 3: 020423 antal min: 35 BO 3: 020424 antal min: 41 BO 1: 020425 antal min: 55 BO 2: 020425 antal min: 43 J 1: 020429 antal min: 25 J 4: 020429 antal min: 20 J 2: 020430 antal min: 426.4 Deltagande observationer
Utförda i BRIS region Syds lokaler på Kronoborgsvägen 8a, 217 42 Malmö mellan
Bilaga 1
Intervjufrågor för Brisombud
1.) Vad betyder lärande för dig?
2.) Vilken utbildningsbakgrund och övrig relevant erfarenhet har du? 3.) Vilka lärtillfällen anser du att ni har på BRIS?
4.) Önskar du att det fanns fler? Vilka?
5.) När upplever du att du lär dig som mest? Varför? Kan du ge några praktiska exempel?
6.) Tror du lärandet ser annorlunda ut på BRIS på grund av organisationens ideella karaktär?
7.) Diskuteras det olika kanaler för lärande eller utveckling?
Intervjufrågor för jourare
1.) Vad betyder lärande för dig?
2.) Vilken utbildning och övrig relevant erfarenhet har du? 3.) När upplever du att du lär som mest?
4.) Hur anser du att kommunikationen mellan jourare och Brisombud fungerar? 5.) Finns det något speciellt tillfälle, då du lärt mer och vad utmärker i så fall