Under arbetets gång med denna uppsats har flera saker uppenbarat sig. För det första har det visat sig att lärare tenderar att praktisera en system-språksyn vad gäller skriftlig respons på elevtexter. Detta kan dock förklaras på flera sätt. Dels tenderar system-språksynen att vara tydligare förknippad med skrift än med tal och vice versa och dels uppfattas det som svårare att ge respons på de mer globala delarna av texten. Samtidigt känns det problematiskt att det är såhär av den enkla anledningen att forskningen är överens om att denna typ av respons inte gynnar elevernas språkutveckling utan snarare är ett resultat av traditioner från den gamla produktinriktade skolan. Därtill går det inte att bortse från det faktum att skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig det offentliga språket, vilket i sig är starkt normerat. Denna problematik tangerar även kursplanen, i vilken element ur de båda språksynerna lyfts fram även om de också ordnas hierarkiskt med kommunikation-språksynen som den högst rankade. Vidare är inte relationen mellan kursplanen och språksynerna helt oproblematisk eftersom dess politiska kontext också avspeglas i den. Det har höjts röster kring just detta, att de revideringar som verksamma lärare har arbetat fram i sin tur har reviderats till oigenkännlighet och därmed blivit mer abstrakta. Alltså är kursplanen ett tydligt resultat av folkets komprimerade röst och vilja där även röster som inte är verksamma inom skolan får göra sig hörda. För kursplanens del innebär detta krasst att det inte enbart är personer med insikt i och erfarenhet av skolan som får påverka. Därmed kan också gamla traditioner leva kvar även om verksamma lärare försöker förändra dessa.
Det är, som tidigare poängterats, fullt möjligt att en bredare studie med respons på muntligt material också skulle ge en annan bild av lärarnas språksyn som till större del kongruerar med kursplanens språksyn, men samtidigt går det att praktisera en kommunikativ språksyn även i skriftlig respons på elevtexter. Detta deklarerar det som tidigare sagts, att det är svårare och kräver ett medvetet fokus för att ge sådan respons. Detta får oss att tänka på den brokiga miljö som vi själva ska praktisera i och vilka olika krafter som är satta i system där. Vi tänker inte minst på traditioner ute på de specifika arbetsplatserna, kursplanerna, lärarlagen, samhället samt förväntningar från elever och föräldrar. Vid analyserna av vårt material har tanken om att språksynen påverkas av flera olika krafter varit närvarande. En kraft kan sägas utgöras av det offentliga språket eftersom det är något som eleverna ska lära sig, samtidigt som personliga uppfattningar om språket och dess förflackning kan påverka. Det skulle kunna vara så att system-språksynen i vårt material regerar i den utsträckning som den gör på grund av att lärarna kan bära på en uppfattning om att vissa förändringar i språket också skulle innebära en
39
försämring av det. Språksynen i sin tur står i direkt relation till den respons som ges, vilken i sin tur har förutsättningarna för att påverka språkutvecklingen. Därmed är det många krafter i rörelse, vilka inte alltid nödvändigtvis leder mot samma mål. Vi säger så eftersom vi förutsätter att man som svensklärare har ambitionen att arbeta språkutvecklande samtidigt som våra analyser pekar på att innehållet i de flesta responserna i vårt material enligt forskning inte gynnar språkutvecklingen. En kommunikativ språksyn är vad som förespråkas men används inte i lika stor utsträckning. På så sätt blir språksynen också en avgörande del för språkutvecklingen.
Dock skulle vi vilja utveckla reflektionen kring responsen och dess kontext genom att föra ett resonemang om dess betydelse. Även om vi i denna uppsats inte har tangerat detta område går det inte att bortse ifrån att själva responssituationen och dess syfte mycket väl kan påverka dess utformning. Det är inte ologiskt att responsen ser annorlunda ut om den ges under processens gång för att fylla en utvecklande roll i förhållande till om den ges på en slutprodukt. Det är inte heller omöjligt att responsen tar olika uttryckssätt beroende på relationen mellan eleven och läraren, vilken vi inte har kunnat kommentera i denna uppsats i någon större utsträckning. Det är möjligt att elever och lärare tolkar responsen på ett annat sätt än vad vi har gjort eftersom de är förtrogna med varandra och varandras sätt att skriva och kommentera. Sådana underförstådda kommunikationssituationer är svåra, om inte omöjliga, för en utomstående att finna och förstå sig på genom att enbart studera skriften. Responsgivande är därmed inte en isolerad företeelse utan påverkas av sin kontext. Därför är respons och responsgivande också komplext.
Samtidigt skulle det vara av intresse att undersöka i vilken utsträckning eleverna anser den system-inriktade responsen har för påverkan på språkutvecklingen eftersom forskning visar att den lokala responsen som kongruerar med system-språksynen inte gynnar den. Det skulle också vara intressant att få ta del av en studie där skolans förhållande till det offentliga språkets utveckling undersöktes. Påverkar skolans agerande kring språket språkbruket i det stora hela eller är det snarare så att eleverna tillägnar sig språk för olika arenor som de lär sig att skilja på? Den förhoppning som vi hade om att kunna föra en diskussion kring just detta, skolans roll i det offentliga språkets utveckling, är med vårt material inte möjlig. Dock har vi kunnat diskutera hur lärarnas språksyner kan påverka elevernas spårutveckling vilket är en liten bit på väg.
40
Källor
Tryckta källor
Bergöö, Kerstin, Jönsson, Karin och Nilsson, Jan (1997). Skrivutveckling och undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Blåsjö, Mona (2010). Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. Uppsala: Kph Trycksaksbolaget AB.
Culler, Jonathan (1976). Ferdinand de Saussure. Ithaca, New York.
Evensen, Lars Sigfred (1997). Å skrive seg stor: Utvikling av koherens og sosial identitet i tidlig skrivning. I: Evensen, Lars Sigfred och Løkensgard Hoel, Torlaug (red.) Skriveteorier og skolepraksis. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag AS.
Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997). Vägar genom texten. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo och Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB
Linnér, Bengt och Lundin, Katarina (2011). Klassrummens många språk. Att förhålla sig till elevers språkbruk. Lund: Studentlitteratur.
Løkensgard Hoel, Torlaug (2001). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Sundgren, Eva (2007). Sociolingvistik. Stockholm: Liber AB.
Teleman, Ulf (1997). Lära svenska. Om språkbruk och modersmålsundervisning. Uppsala: Svenska språknämnden.
Teleman, Ulf (1984). Språkrätt. Om skolans språknormer och samhällets. Lund: Liber Läromedel.
41
Elektroniska källor
Bergman- Claesson, Görel (2002). Tre lärare – tre världar. Lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser. Hämtad från http://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:133925/FULLTEXT01.pdf (2014-02-20).
Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, (2014). Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2014-02-15). Johan Kant (2011). Johan Kants blogg: Lgr 11 får lärarna att jobba i sitt anletes svett. Hämtat från http://johankant.wordpress.com/2011/03/20/lgr-11-far-lararna-att-jobba-i-sitt- anletes-svett/ (2014-02-27).
Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. (2011). Skolverket. Hämtat från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2567 (2014-02-27).
Kursplan för ämnet svenska. (2011). Skolverket. Hämtad från http://skolverket.se/laroplaner- amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska (2014-02-19).
Nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. – delredovisning. (2009). Skolverket. Hämtat från http://www.skolverket.se/om-
skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2202 (2014-02-27).
Redovisning av regeringsuppdrag om att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m. (2009). Skolverket. Hämtad från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2
Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2202 (2014-02-26).
Svenska Akademiens Ordbok, (1997). Sökord: ”Språksyn”. Hämtat från http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (2014-02-12).
42
Tydligare kursplaner för bättre skolresultat, (2010). Skolverket. Hämtad från
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2010/tydligare-kursplaner-for-battre- skolresultat-1.100437 (2014-02-26).