Syftet med studien har varit att undersöka arbetet med elevinflytandet i gymnasieskolans samhällskunskapslektioner samt undersöka vilka förbättringsområden som finns för att utveckla skolans elevinflytande genom en enkätstudie. Studiens resultat har tolkats och förklarats med hjälp av studiens teoretiska ansats, John Deweys tankar om demokrati, utbildning och elevinflytande samt studiens tidigare forskning.
- På vilket sätt upplever eleverna arbetet med elevinflytande i allmänhet och på samhällskunskapslektionerna i synnerhet på tre gymnasieskolor i Halland?
Ett sätt att arbeta med elevinflytandet är att undervisningens demokratiska uppdrag realiseras i innehåll och form, men dock sker det i varierande grad. Resultatet från studiens stängda enkätfrågor visar att 82 % av eleverna anser att de har fått kunskaper om demokrati i skolan, vilket är positivt då skolan ska förse eleverna med kunskaper om vad demokrati är för att kunna realisera skolans demokratiuppdrag. Trots att en stor majoritet upplever att kunskaperna om demokrati är stora finns det nästan 20 % som inte instämt helt, vilket kan tolkas som att skolan bör fortsätta arbeta med att förse eleverna med demokratiska kunskaper.
Det demokratiska uppdraget ska realiseras genom att eleverna tillskansar sig demokratiska kunskaper vilket är väl uppfyllt men i undervisningens form visar det sig att endast 44 % instämmer helt på påståendet om att skolan är demokratisk. Detta går att förstås med hjälp av John Deweys teori som förespråkar att demokrati ska ske i praktiken. Skolan ska vara en demokratisk organisation som ska bidra till att eleverna får utvecklas till demokratiska medborgare. Det resultat som inhämtats från studiens öppna enkätfråga stärker det resonemang om att uppdraget har förbättringspotential genom det som undersökt av vad eleverna anser kan bli bättre. Cooper redogör för att skolan som organisation är ytterst ansvariga för demokratifostran. Det som Cooper redogör för och det resultat som studien visat, finns det ett behov av att utveckla skolan så att den i större utsträckning ska upplevas som demokratisk av eleverna. Att eleverna fostras demokratisk anses vara nödvändigt för att kunna bevara demokratin i framtiden enligt Cooper.
Utöver kunskaper om demokrati visar studiens resultat att 97 % har något av följande alternativ;
elevråd, klassråd eller programråd vilket handlar om gymnasieskolan i sin helhet. Dewey poängterar vikten av att eleverna får engagera sig i frågor som berör deras skolgång för att lära sig att ta ansvar och därmed bli kompetenta och självsäkra samhällsmedborgare, därmed
learning by doing. Att elever får ha ett inflytande i skolan anses vara viktig, inte endast för skolans demokratiska fostransuppdrag, men även för deras hälsa och välmående vilket i sin tur fodrar något gott.
Elevernas inflytande realiseras genom undervisningens tre former innehåll, planering och examinationer. Elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och i mindre utsträckning på undervisningens innehåll och planering. Detta resultat kan göras än mer begripligt med hjälp av Elvstrands resonemang om att undervisningens innehåll överlag är begränsad gällande elevinflytandet. Detta kan vidare förstås med Nihlfors tankar om att ett visst innehåll inte kan exkluderas på grund av skolans styrdokument och att ett önskat innehåll inte kan läggas till på grund av tidsbrist. Det kan vara en möjlig förklaring till att det oftare är examinationer som eleverna får påverka och inte kunskapsstoffet, då det i sin tur är präglad av centrala innehåll.
Sammanfattningsvis upplever eleverna att lärare arbetar med elevinflytandet på olika sätt i skolan och under samhällskunskapslektionerna. Skolorna erbjuder olika former av elevinflytande genom elevråd, klassråd och programråd, vilket är positivt då eleverna får yttra sig och komma med förslag för att påverka deras skolgång. Dessa typer av forum är positiva då teori och praktik kan i dessa arenor vävas ihop vilket är det som Dewey förespråkar. 82 % av eleverna instämmer helt på att de har fått kunskaper om demokrati från samhällskunskapslektionerna, vilket är positivt då eleverna behöver ha kunskaper om detta för att kunna utvecklas till demokratiska medborgare. Resultatet visar däremot på att det finns utrymme för förbättring och att elevernas kunskaper om demokrati kan förstärkas. Där det brister i frågan om skolans elevinflytande är om skolan upplevs som demokratisk, där endast 44 % instämmer helt på påståendet samt att det finns förbättringspotential för elevinflytandet när det gäller undervisningens innehåll och planering, däremot finns det ett större elevinflytande i val av examinationer i samhällskunskapslektionerna vilket är ett positivt resultat.
- Vilka förbättringsområden finns det ur elevperspektiv för skolans elevinflytande?
Gällande studiens syfte så har resultatet från den öppna enkätfrågan bidragit med en insyn om vad eleverna anser bör förbättras gällande skolans elevinflytande. Av de tidigare presenterade 48 enkätsvar som tillkommit under kategorin negativa, som är den kategori som behandlas förbättringsförslagen, kan man sammanfatta de som att en del svar har varit mer specifika,
välutvecklade och av mer engagerad karaktär. Något som var återkommande i enkätsvaren är att eleverna inte anser sig bli hörda eller tagna på allvar. Detta är problematiskt för skolans arbete med elevinflytande då eleverna i vissa fall inte får en positiv respons av lärare. Detta kan påverka eleverna negativt och bidra till att dessa elever inte kommer att ta eget initiativ till elevinflytandet i framtiden. Det är även av intresse att redogöra för en majoritet ur elevperspektivet påpekar att det är innehållet som de känner de har minst påverkan på. Det är även det som tidigare forskning och Nihlfors har visat på. Deweys teori blir även här påtaglig, likt i det kvantitativa analyserandet av studiens empiri, att om inte eleverna får möjligheten att känna sig delaktiga blir demokratiuppdraget bristande, då det är vitalt för den demokratiska processen att inte endast känna sig hörd och sedd utan att även få vara med och besluta om frågor gällande skolan samt undervisningen. Av syfte för studiens andra frågeställning så var intresset att undersöka vilka förbättringsområden som eleverna anser bör tillämpas, är det också intressant att ställa dessa mot de enkätsvar som skapat kategorin positiva, då det fanns en skara elever som faktiskt upplevde arbetet gott gällande elevinflytandet. Dessa svar kan diskuteras ur olika perspektiv – har eleverna endast svarat för bekvämlighetens skull eller är det som eleverna upplevt det? Det finns en del tidigare forskning som visar på att elevinflytandet faktiskt finns och implementeras av lärare i samhällskunskapsämnet. Det går därför att argumentera för att det finns även de lärare som bör förbättra arbetet gällande att involvera eleverna i beslutsfattande processer om innehåll och planering, inte endast vid val av examinationer som det allt oftast ter sig vara.
I diskussionen om elevinflytandet, trots de elevsvar som visar på motsatsen, verkar det finnas en underbyggd mening om att det är givande utifrån flera aspekter, inte minst för elevers välmående. Det kan vara vitalt att något som är så demokratiskt präglat ska dels implementeras, dels fullföljas i större utsträckning än hur det i dagsläget ser ut. Elevinflytandet om det görs, på rätt sätt och på rätt premisser, ger förutsättningar för engagerade elever och i framtiden engagerade medborgare. Elevinflytandet är en process som kan och bör förbättras, med det sagt är det en process som aldrig bör anses färdig. Det är inte en kritik mot att lärare inte aktivt arbetar med demokratiuppdraget utan elevinflytandet i sig är osäkert på hur det kan verkställas i den praktiska undervisningen. Därför bör det arbetas vidare inom gymnasieskolan och i samhällsdebatten där ungdomarna känner allt större behov av att bli både sedda och hörda, vilket också stärker påståendet om att det finns ett behov av ytterligare forskning utifrån elevers perspektiv.
Som författare för en sådan här typ av uppsats inom våra ämnen, bekräftar det faktumet att lärarprofessionen inte är ett ensamt yrke. Det är en social arena präglat av många attityder och lärdomen som tillkommit är hur viktigt det faktiskt är att inkludera våra medmänniskor, inte endast i den bemärkelse av elevinflytande, blir väldigt uppmärksammad för oss som snart yrkesverksamma pedagoger.
En fråga att ställa sig i slutfasen av egentliga alla former av vetenskapligt skrivande är hur pass säkra och tillförlitliga resultaten är som studier kommer fram till. I detta fall är studiens resultat säkert för dessa tre gymnasieskolor som undersökts och därmed inte generalisbar för exempelvis hela Halland eller elevinflytande i allmänhet på gymnasieskolor runt om i landet.
Som avslutande ord vill vi därmed påvisa att vi även tänkt på studiens generaliserbarhet, det vill poängteras att denna studie inte berört så pass stort urval av skolor så den kan generalisera elevinflytandet av större kontext. För att fortsätta på den tråd om generaliserbarhet kan även enkäten diskuteras, med det sagt kan vi inte säkerställa att alla elever har förstått frågornas innebörd vilket kan ha påverkat på det insamlade resultatet.
Uppsatsens kunskapsbidrag kan karakteriseras som en bekräftelse av att elevinflytandet är något eftersträvansvärt även ur elevperspektivet där studien också kommit med förbättringsförslag på hur detta kan realiseras.
Studien har även strävat att ge en överblick om elevers uppfattning om arbetet med elevinflytande och det demokratiska uppdraget i gymnasieskolan och även vart det upplevs kunna vara bristande. Avslutningsvis kan studien endast ge en överblick om det upplevda elevinflytandet på tre gymnasieskolor och inte det faktiska arbetet med elevinflytandet.
7.1 Vidare forskning
Vi anser att det finns behov av ytterligare forskning om elevernas upplevelser av elevinflytande, då forskning som vi har tagit del av har varit fokuserad på lärarnas upplevelser av demokratiuppdraget och hur undervisningen har formats för att ge eleverna inflytande. Det finns attityder och perspektiv att navigera sig bland inom området av elevdemokrati, elevinflytande och elevperspektiv. Det skulle därför vara intressant om studier av denna karaktär genomfördes i större skala eller att man i nästa led undersöker vilka elever som uppfattar arbetet med elevinflytande viktigare än andra, och vad det kan bero på.
Varför inte ta hjälp av de som berörs mest utav ovissheten om den otydliga framställningen på hur det faktiska elevinflytandet ska och kan genomföras?