Som blivande lärare i årskurs F-3 hade denna studie stor relevans för min kommande yrkesroll och förhoppningsvis kan den användas av andra blivande eller redan verksamma lärare i årskurserna 1–3. Att arbeta med poetiska texter är något som alla lärare ska göra i sin undervisning då det uttryckligen beskrivs i det centrala innehållet i kursplanen för ämnet svenska (Skolverket, 2019). Som blivande lärare har det varit värdefullt att få dessa tips och idéer såväl från de verksamma lärarna som deltog i studien som från forskningen på hur arbete inom området kan utföras. Det jag främst tar med mig in i min kommande yrkesroll är att poetiska texters potential inte ska underskattas, då forskning visar att de är gynnsamma för att utveckla ett flertal områden inom den tidiga läs- och skrivutvecklingen som exempelvis läsflyt, muntlig framställning samt läsförståelse. Min förhoppning är att denna studie kan ses som ett kunskapsbidrag inom området poetiska texter och hur de kan användas i undervisningen både utifrån det som beskrivs i det centrala innehållet och inom andra områden såsom värdegrundsarbete, muntlig framställning, ämnesövergripande arbete samt med ett särskilt fokus på att främja läsflyt.
Denna studie har varit intressant att genomföra och den har väckt nya tankar inom området. Då denna studie riktades mot ett lärarperspektiv som gjordes genom semistrukturerade intervjuer hade det varit intressant att vidare undersöka vad eleverna har för tankar och upplevelser i arbetet med poetiska texter, exempelvis genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 3, då dessa elever förhoppningsvis har fått arbeta med poetiska texter redan från förskoleklass och därför bär på erfarenhet inom området. Det hade även varit intressant att göra en fältstudie med observationer av området eller en learning study där eleverna fått arbeta med att träna läsflyt genom poetiska texter för att på så vis koppla samman den forskning som finns på området med praktiken inom skolan.
36 Avslutningsvis vill jag rikta ett särskilt tack till de lärare som gjort denna studie möjlig genom deras medverkan i intervjuerna. Min handledare Marie-Louise Annerblom för konstruktiv kritik och stöttning under arbetets gång samt kurskamraterna Anna Norman och Fanny Tingsén för givande handledningstillfällen och intressanta tankar och åsikter som vi bollat med varandra under examensarbetsprocessen.
37
Referenslista
Back, C., & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s. 162–174). Liber.
Berg, E. (2011). Läs- och skrivundervisning: Teorier, trender och tradition. Studentlitteratur. Bertilsson, A., Norman, A. (2020). Poetiska texter i undervisningen, förskoleklass till årskurs 3: En litteraturstudie om hur poetiska texter i undervisningen kan användas för att utveckla elevers läsflyt och stimulera elever med lässvårigheter [Självständigt arbete, Jönköping University, Högskolan för kommunikation och lärande]. Digitala Vetenskapliga Arkivet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1428027/FULLTEXT01.pdf
Bolden, B., & Beach, P. (2021). Integrating Music and Literacy: Applying Invented Music Notation to Support Prosody and Reading Fluency. General Music Today, 34(2), 5–12. https://doi.org/10.1177/1048371320926603
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2015). InterViews: learning the craft of qualitative research interviewing. (3., [updated] ed.). Sage Publications.
Bross, H., Hansen, A. & Rosvall, C. (2007). Läsdax & skrivdax 1. (1. uppl.). Bonnier utbildning. Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber.
Carver Sekeres, D., & Gregg, M. (2007). Poetry in third grade: Getting started. The Reading Teacher, 60 (5), 466–475. https://doi.org/10.1598/RT.60.5.6
Carver Sekeres, D., & Gregg, M. (2008). The Stealth Approach: Geography and Poetry. Journal of Geography, 107 (1), 3–11. https://doi.org/10.1080/00221340801910129
Chall, J.S., Snow, C.E. (1988). Influences on Reading in Low- Income Students. The Education Digest, 54 (1), 53–56.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Studentlitteratur.
Elleström, L. (1999). Lyrikanalys: En introduktion. Studentlitteratur.
Fleer, M. (1990). Scaffolding Conceptual Change in early Childhood. Reaserch in Science Education, 20, 114–123.
Gough, P.B., Tunmer, W.E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. Remedial and Special Education, 7 (1), 6–10.
Hattie, J. & Yates, G. (2014). Hur vi lär: synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Natur & Kultur.
Heard, G. (2007). Allt gott på jorden och i solen: om dikt och diktskrivning. ([Ny uppl.]). Daidalos.
Hellsing, L. (2013). Herr Gurka, Krakel Spektakel och alla de andra 50 Hellsingsånger i urval och ackompanjemang av Johanna Hellsing och Klas Widén. (1. uppl.). Rabén & Sjögren. Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor. Natur & Kultur.
38 Kjellin, O. (1995). Svensk prosodi i praktiken: instruktioner och övningar i svenskt uttal, speciellt språkmelodin. (9.uppl.). Hallgren & Fallgren.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.). Gleerup.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys [Elektronisk resurs] exemplet fenomenografi. Studentlitteratur.
Lundberg, I., Herrlin, K. (2014). God läsutveckling- kartläggning och övningar. Natur & Kultur. May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (u.å.1). Lyrik. Hämtad 21 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lyrik
Nationalencyklopedin. (u.å.6). Poesi. Hämtad 20 maj 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/poesi
Nationalencyklopedin. (u.å.5). Prosodi. Hämtad 29 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/prosodi
Nationalencyklopedin. (u.å.2). Ramsa. Hämtad 21 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ramsa
Nationalencyklopedin. (u.å.3). Rim. Hämtad 21 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rim
Nationalencyklopedin. (u.å.4) Sång. Hämtad 21 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sång
Rasinski, T. (2014). Fluency matters. International Electronic Journal of Elementary Education, 7(1), 3–12. http://proxy.library.ju.se/login?url=https://www-proquest- com.proxy.library.ju.se/scholarly-journals/fluency-matters/docview/1630429492/se- 2?accountid=11754
Rasinski, T.V., Rupley, W.H., Paige, D.D., & Nichols, W.D. (2016). Alternative Text Types to Improve Reading Fluency for Competent to Struggling Readers. International Journal of Instruction, 9 (1), 163–178. https://doi.org/10.12973/iji.2016.9113a
Rasinski, T., Homan, S., & Biggs, M. (2009). Teaching Reading Fluency to Struggling Readers: Method, Materials, and Evidence. Reading & Writing Quarterly, 25 (2–3), 192–204.
https://doi.org/10.1080/10573560802683622
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2018. Skolverket.
Stange, T. V., & Wyant, S. L. (2008). Poetry proves to be positive in the primary grades. Reading Horizons, 48 (3), 201–214.
39 Stanovich, K.E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21 (1), 360–407.
Stark, U. (2005). Vi läser Första boken. (2. uppl.). Almqvist & Wiksell.
Stark, U., Wedsberg, M. & Örn, K. (2017). Livet i Bokstavslandet åk 3 Läsebok röd. (Första upplagan). Liber.
Säljö, P. (2020). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning. (Femte utgåvan). Natur & Kultur.
Tjernberg, C. (2018). Processinriktad läs- och skrivundervisning: en väg till inkludering. (Första upplagan). Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Vetenskapsrådet.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik- Tre inriktningarinom hermeneutisk teori. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s. 71–88). Liber.
Widerberg, G. (red.) (1994). Barnens ramsbok. En bok för alla.
Wolf, L. (2003). …Och en fräck förgätmigej: Mer om att läsa och skriva poesi i skolan. Studentlitteratur.
Wolf, L. (2004). Till dig en blå tussilago: Att läsa och skriva lyrik i skolan. Studentlitteratur. Wänblad, M. (2011a). Den magiska kulan C Läsebok / Mats Wänblad ; teckningar: Catharina Nygård Holgersson. (1. uppl.). Natur & kultur.
Wänblad, M. (2011b). Diamantjakten 2 B Läsebok. Natur & kultur.
Zavala, E., & Cuevas, J. (2019). Effects of repeated reading and rhyming poetry on reading fluency. International Journal of Social Sciences & Educational Studies, 6(2), 64-88. doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.23918/ijsses.v6i2p64
1
Bilagor
1 Samtyckesblankett Hej!
Jag studerar till grundlärare med inriktning F-3 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med sånger, dikter, rim och ramsor i svenskundervisningen i årskurs 1–3.
Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att genomföra en intervju med dig under ca 30–45 minuter, intervjun kommer att spelas in med mobiltelefon.
Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt i min mobiltelefon vilken endast jag har tillgång till. Materialet kommer bara att användas för forskning.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.
Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar
Anna Bertilsson
Kontaktuppgifter Bean17ab@student.ju.se
Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen. Accepterar du att delta i studien?
1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Namnteckning: Namnförtydligande:
2
2 Intervjuguide
Syftet med studien är att undersöka hur olika lärare i årskurs 1–3 beskriver att de pedagogiskt arbetar med poetiska texter i sin undervisning samt hur lärarna uppfattar och upplever detta arbete med särskilt fokus på att främja läsflyt.
Bakgrunden till studien är att jag och en annan student skrev en litteraturstudie med syfte att belysa hur poetiska texter i förskoleklass till årskurs 3 kan användas i undervisningen. Det som framkom i resultatet av den studien väckte intresset att undersöka vidare hur lärare arbetar inom området.
Ordet poetiska texter betyder i denna studie: sånger, lyrik, rim och ramsor. Detta är taget från kursplanen i svenska.
Med lyrik menas dikter, som ofta är skrivna med en särskild rytm och kan men behöver inte följa ett särskilt mönster.
Jag kommer att spela in intervjun i syfte att kunna transkribera den till text efteråt för att kunna analysera och kategorisera materialet för att få fram ett resultat för studien.
Materialet används enbart för denna studie och kommer att raderas när studien är färdig. Det du säger i intervjun kommer att avidentifieras så att det inte framgår att det är du som sagt något, du kommer att få ett fiktivt namn i studien och jag kommer inte skriva ut exakt hur gammal du är eller vilken skola som du arbetar på. Du har rätt att avbryta ditt deltagande när du vill utan att ange någon orsak.
3
Forskningsfrågor
Intervjufrågor
Inledande frågor
Hur gammal är du?Hur länge har du arbetat som lärare? Vilken behörighet har du?
Hur beskriver lärarna att de pedagogiskt arbetar med sånger, lyrik, rim och ramsor i svenskundervisningen?
Vad har du för inställning till att arbeta med poetiska texter i undervisningen?
Har du ett eget intresse för området? I det centrala innehållet i svenska står det att eleverna ska få arbeta med poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter
Hur arbetar du med detta innehåll i din undervisning?
Är det någon form av poetisk text (rim, ramsor, sånger lyrik) som du anser passar bättre än någon annan i arbetet med att belysa människors upplevelser och erfarenheter?
Det beskrivs även i det centrala innehållet att eleverna ska få arbeta med poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen, hur arbetar du med detta innehåll?
Har du något konkret exempel på några poetiska texter som du brukar använda som är från olika tider och skilda delar av världen?
Kan du berätta om när du senast använde poetiska texter i din undervisning? Hur arbetade ni?
Är det något av lyrik, sånger, rim och ramsor som får ta större plats i din undervisning? I så fall vad och varför?
Använder du dig av något digitalt hjälpmedel ex youtube i samband med lyrik, sånger, rim och ramsor?
Använder du dig av instrument i samband med poetiska texter? I så fall vilket?
Ges eleverna inflytande i undervisningen om poetiska texter?
Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?
4
rim och ramsor?
Om ja, med vilket ämne, innehåll och på vilket sätt?
Om nej, varför inte?
Vad har du för tankar om att träna muntlig framställning med hjälp av poetiska texter? Vad tänker du om att arbeta med
värdegrundsfrågor med hjälp av poetiska texter?
Vilka uppfattningar och upplevelser har lärarna kring det pedagogiska arbetet med sånger, lyrik, rim och ramsor i svenskundervisningen?
Hur agerar du i situationer med sång, rim, ramsor och lyrik? Sjunger du? Rör du dig? Gestikulerar? Är du engagerad? Känner du dig bekväm? Hur upplever du att elevernas intresse och engagemang är i arbetet med poetiska texter? Känner du att du har tillräcklig kunskap för att undervisa om poetiska texter?
Brukar du läsa studier om poetiska texter? Om ja, varför?
Om nej, varför inte?
Ser du några särskilda fördelar eller nackdelar i arbetet med lyrik, sånger rim och ramsor?
Hur beskriver lärarna sin syn på att arbeta med poetiska texter för att utveckla elevernas läsflyt?
På vilket sätt får dina elever träna sitt läsflyt? Vad har du för tankar om att använda poetiska texter till att träna elevernas läsflyt?
Har ni läsläxa?
Vilken texttyp har ni som läsläxa? Vad är syftet med läxan?
Skulle du kunna tänka dig att använda en poetisk text, som läsläxa?
Om ja varför? Om nej, varför inte?
5 Jag tackar så mycket för ditt engagemang och för att jag har fått ta din tid. Du kommer att ges möjlighet att ta del av studien när den är färdig.
6
3 Läsläror som nämnts i intervjuerna
Den magiska kulan (Wänblad, 2011a) Diamantjakten (Wänblad, 2011b)
Livet i bokstavslandet (Stark, Wedsberg & Örn, 2017) Läsdax (Bross, Hansen & Rosvall, 2007)
Vi läser (Stark, 2005)