Vårt syfte var att undersöka hur förskolan arbetar med tvåspråkiga barns lärande. Vi var intresserade av att veta hur förskolepedagoger gör för att utveckla tvåspråkiga barns svenska språk, vilka metoder de använder, samt vilken betydelse miljön har för lek och språkkunskap. Pedagogerna har nästan samma arbetssätt och är båda eniga om att lek,
modersmålsundervisning i förskolan, sagoläsning, användning av varierad litteratur och miljö är helt nödvändiga beståndsdelar vid starten på ett barns tidiga språkinlärning. Enligt Fast (2009:90) innebär det att när ett litet barn hämtar en bok åt en vuxen för att barnet vill att man ska läsa den, så betyder det att läsprocessen har börjat hos barnet. Detta barn vet att de små krumelurerna förmedlar något roligt att höra.
Under vår undersökning upptäckte vi att förskolans pedagoger vid sitt arbete med tvåspråkiga barn lägger mycket stor energi på att främja såväl det svenska språket som modersmålet. Pedagogerna konstaterar att modersmålet är en nödvändig och användbar förutsättning för de tvåspråkiga barnen. Utan modersmålet kan de tvåspråkiga barnen inte lära sig svenska på ett bra sätt. Modersmålet är alltså underlaget för och nyckeln till förvärvandet av andra språk. Vi tror att det hade varit bra om modersmålsträning i förskolan började redan när barnet var ett år gammalt, så att barnet fick en möjlighet att lära sig båda språken parallellt redan från början. I läroplanen 98, står det att:
”förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som sitt modermål”.
Vår undersökning har visat att miljön fungerar som ett barns andra lärare och vi har dragit slutsatsen att miljö och lek har stor betydelse för barns inlärning av det nya språket. Kennedy hävdar i sin bok att miljön talar sitt tydliga språk till barnen och att barnen formar rummet precis som de vill och efter sitt eget behov i leken (Kennedy 1999:126)
Pedagogerna lär barnen att hantera situationer som konflikter och dessutom lär de barnen att lösa sina konflikter på ett effektivt sätt. Pedagogernas avsikt är att få dessa tvåspråkiga barn att prata med varandra så att de tränar sitt svenska språk. I förskolan ska ett barn ha möjlighet att utveckla och nyansera sitt talspråk. Detta ska barnet göra med hjälp av en lärare (Pramling Samuelsson & Sheridan 2006:73).
De två pedagogerna hade alltså samma mål, vilket var att lyfta upp de tvåspråkiga barnens lärande. Vi funderade över vad vår studie skulle ha gett för resultat om vi hade intervjuat pedagoger som hade olika arbetssätt och olika metoder för att främja dessa tvåspråkiga barns lärande. Vi funderade också över vad mer man skulle kunna undersöka i vår studie och hur vårt arbete hade sett ut om vi t.ex. hade besökt en förskola där antalet tvåspråkiga barn var lite mindre och hur en sådan miljö hade påverkat deras språkutveckling. Vi upptäckte i samband med denna forskning att om förskolan har en förskollärare som talar samma modersmål som barnet bör läraren gärna prata modersmål med barnet. Även om barnets föräldrar talar modersmål med barnet i hemmet, så talar föräldrarna inte alltid ett kunskapsrelaterat språk med barnet. Just därför kan det vara bra om barnet får ett kunskapsrelaterat modersmål i förskolan.
8. Tankar som väcktes
När vi genomfört vår undersökning hade vi några frågor som vi under arbetets gång har reflekterat över. Vi tyckte att det hade varit mycket intressant att forska vidare, om hur det t.ex. hade varit om enspråkiga barn hade befunnit sig i en mångkulturell förskola. Hur skulle då kommunikationen se ut?
Om förskolan hade både enspråkiga och flerspråkiga barn hur skulle då pedagogernas arbetssätt ha sett ut? Vi tycker att det kunde ha varit intressant att undersöka hur Kamelens förskola hade sett ut om här hade gått både enspråkiga och flerspråkiga barn och hur detta då skulle ha påverkat förskolans miljö. Hur skulle dessa tvåspråkiga barns svenska språk ha blivit om de hade fått chansen att leka med enspråkiga kamrater?
Referenser
Arnberg, Lenore (2004) Så blir barn tvåspråkiga. Falun: Scandbook AB Arnqvist, Monika (1993). Barnsspråkutveckling. Lund, studentlitteratur
Aul Löken & Åse Melkeraaen (1996). Fånga språket när svenska är barnens andra språk.upl 1: Malmö. Runa förlag AB
Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa,
skriva och samtala om texter i förskola och skola /c Monica Axelsson .... 1. uppl. Stockholm:
Liber
Brodin, Marianne & Hylander Ingrid (1999). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. Stockholm: Liber AB
Benckert,Susanne & Wallin,Karin (2008). Flerspråkighet I förskolan en referens och
metodmaterial. Myndighet för skolutveckling, skolverket
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 2). Liber: Malmö. Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur Forsberg Ahlcrona Mirella (2012). Forskolans didaktik och dockan som redskap,
kommunikation och skapande i förskolan. Studentlitteratur, Lund AB
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren studieförlag AB
Kennedy, Birgitta (1999). Galgfåglar i molnen om temaarbete och dokumentation ur en
praktikers perspektiv. Stockholm
Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Studentlitteratur, Lund AB
Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhäll. Stockholm: Liber AB.
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språket. Studentlitteratur, Lund AB
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter: omskapande lekpedagogisk i förskola och
skola: studentlitteratur. Lund
Lärareförbundet (2011). Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska, principer. Fn:sbarnkonvention
Lökken, Gunvor, Haugen, Synnöve, Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik,
fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Liber AB:Stockholm
Myndigheten för skolutveckling (2004). komma till tals – flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Liber
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003):Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011): Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Peterson, Abby; Svensson, Lennart & Addy, Tobias (2003). Ungdomar i vardagens väv. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Strandberg, Leif (200&). Vyogtskij i praktiken, Bland plugghästar och fusklappar. Finland, Norstedts Akademiska förslag
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer:
Bilaga 1
Intervju frågor
1-Hur länge har du arbetat som pedagog? 2- Vad använder ni för material?
3-Hur arbetar pedagoger med olika språkmaterial?
4- Hur utnyttjar ni pedagoger vardagssituationer för språkträning?
5- Vilka arbetssätt tycker du som pedagog bäst främjar ett flerspråkigt barn? 6- Hur gammalt får barnet vara när han eller hon börjar modersmålsträning? 7- Tycker ni att det är viktigt med modermål? Varför?
8- Tas det någon särskild hänsyn till tvåspråkiga barns utveckling när alla i arbetslaget planerar en aktivitet?
9- Vilken erfarenhet har du av att arbeta med tvåspråkiga barn? 10-Vad har föräldrar för syn på modersmålsträning?
11- Vilken inverkan har miljön på barns inlärning? 12-Vilken roll spelar leken för språkutvecklingen?
13-Vilka metoder använder ni pedagoger för att stödja barns språkutveckling?