Vårt syfte med denna studie var att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. När vi nu summerar vårt arbete kan vi se både likheter och skillnader på förskolorna. Vi har tyckt att det har varit speciellt intressant när pedagogerna har talat kring hur deras genomförande i samlingen förändrats under åren. Att vissa pedagoger menar att förmedlingspedagogiken upphört medan andra fortfarande praktiserar den. Men trots att de flesta påpekar att de utgår från det kompetenta barnet och att de ska få ha delaktighet och inflytande över samlingarna är det inte alltid så i verkligheten. Pedagogerna nämner att det i slutändan oftast ändå är de vuxna som bestämmer. I vår studie kan vi se att barnen ges förhållandevis mycket delaktighet men inte så mycket inflytande i samlingarna. Samlingarna är oftast planerade av vuxna, och barnen ges delaktighet genom att de får göra val. Att ge barnen möjlighet att få välja kort i sångsamlingen ger ett visst inflytande men beslutet om att ha en sångsamling kommer oftast från pedagogerna. Några förskolor menar att de inte har samling längre eftersom de inte har det som förr, klockan nio varje dag. Men vi ser att de har ”samlingar” i stort sätt varje dag innan lunch. Här finner vi dock stora variationer på samlingens innehåll och dess genomförande. Precis som Rubinstein Reich (1993:234ff) visar vår studie också att samlingen är ett återkommande moment i förskolans verksamhet. Till skillnad från Rubinstein Reich kan vi dock se att innehållet i de samlingar vi observerat inte alla har följt det mönster som hon beskriver. Hon redogör för att vanliga inslag i samlingen var närvaroupprop, datum, väder, sång och information, och dessa samlingar förekommer även i vår studie. Men vi ser ökade samlingstillfällen som grundar sig på barnens intresse och nyfikenhet.
Genom att studera barnets gester och sinnliga uttryck menar Johansson (2003:46) att vi kan urskilja om barnen har intresse för det som pågår eller inte. Några förskolor har kvar samlingen klockan nio och avbryter barnens lek för att det är samling. Barnen markerar tydligt genom deras kroppsspråk att det inte intresserar dem, trots det fortsätter pedagogen samlingen. En av pedagogerna berättar att de började ha samling vid frukten, eftersom barnen visade nyfikenhet och intresse, men resultatet anser vi blev en vuxenstyrd samling med barn som tvingas delta. I Arnérs (2006:91ff) avhandling hävdar hon att pedagoger har svårt för att se möjligheter att förändra sitt arbetssätt och förhållningssätt, och menar att detta hade sin orsak i gamla mönster och traditioner inom förskolans kontext. I vår studie ser vi att vissa
pedagoger aktivt arbetar med utveckling av sitt arbetssätt och synsätt, medan andra som i exemplet ovan håller fast vid rutiner och traditioner.
Vi ser att vissa förskolor tagit till sig av den reviderade läroplanen och har samlingar när barnen visar intresse för något. Genom att barnen och pedagogerna tillsammans utforskar det som intresserar barnen intar pedagogerna barns perspektiv. Detta är enligt Johansson (2003:47) den främsta inspirationskällan för barns gemensamma aktiviteter. Alla pedagoger vi intervjuat talar kring läroplanen, och det verkar vara ett levande verktyg som används aktivt i det dagliga arbetet med barnen. Det har varit intressant och givande att kunna studera samlingarna ur barnperspektiv och barns perspektiv, och hur det kan utövas på förskolorna.
Vi finner att samlingarna oupphörligt måste utvecklas och diskuteras runt om på förskolorna. Precis som Sara beskriver det måste verksamheten förändras med samhället och vi med dem. Vi tycker att vi fått en klar bild över pedagogernas syn på samlingarna genom våra intervjuer. Genom att analysera pedagogernas samlingar utifrån ett barnperspektiv respektive barns perspektiv kan vi tolka det som att alla pedagoger vill barnens bästa och att deras intentioner är goda. Däremot kan vi tyda det som att vilket perspektiv pedagogen tar avspeglar sig i hur samlingen genomförs och vad den innehåller. Vi kan resonera kring att ju mer pedagogerna håller värdegrunden vid liv genom samtal och diskussioner på sin förskola, desto medvetnare blir de om sitt förhållningssätt gentemot barnen och deras perspektiv. Genom våra observationer av samlingar kan vi uppleva att de pedagoger som nämner i intervjuerna att de har mycket diskussioner och läser aktuell litteratur, ger barnen mer delaktighet och inflytande i verksamheten. Något som sticker ut är pedagogernas tanke om att det finns vissa moment och kunskaper barnen måste ha med sig i sin ryggsäck. Men pedagogerna får inte glömma bort att utgå från barnens intressen och att fånga dem kring det barnen tycker är intressant. Kanske har det att göra med det som Johanessen och Sandvik (2012:42) talar om, att de vuxna måste släppa kontrollen och våga ta vara på de processer som sker här och nu, även om de inte vet hur utfallet blir.
Diskussionen kring det kompetenta barnet finner vi också intressant. Något vi tycker är tänkvärt är det som Johansson (2003:54) påpekar, att barn måste lära sig att deras perspektiv inte alltid kan tillgodoses. Vi finner det intressant att pedagogerna talar om att barnen förr skulle sitta tyst och stilla och lyssna på all kunskap som fröken hade att förmedla, och om barnen inte hade intresset var det fel på barnen. Vi menar att idag är det tvärt om, att om
pedagogen inte lyckas fånga barnen är det pedagogens fel. Diskussionerna om och kring samlingen anser vi måste fortsätta och kanske belysas än mer. Vi erinrar oss att samlingen på vissa förskolor fortfarande genomfördes som på 1940 talet. Med tanke på all forskning och alla styrdokument kring det kompetenta barnet anser vi att samlingarna i dag borde utgå mer från barnens intresse och nyfikenhet.
6.3 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att genomföra en studie likt Arnérs, där hon bedrev ett utvecklingsarbete med utvalda pedagoger. I studien, som vi hänvisar till i vårt arbete, genomfördes diskussioner där pedagogerna gjordes medvetna om sitt förhållningssätt gentemot barn. Detta hade varit intressant att genomföra med samlingen som fokus.
Något som vi också önskat kommit fram tydligare i denna studie är barnens tankar kring samlingen. Det hade varit spännande att göra en studie som var mer inriktad på barnens upplevelser av samlingen, om barnen upplever att de ges delaktighet och inflytande.
Referenser
Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?:
en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro: Univ., 2006
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Bjervås, Lotta (2003) Det kompetenta barnet; Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur ss 31-54
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2008). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik
för barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik: omsorg, lek och ramsor. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2012). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Johansson, Eva (2003) Att närma sig barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 8 (1–2) s 42-57
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ., 2004
Olofsson, Britta (2010). Meningsfull samling i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Patel, Runa & Davidson, Bo (2007). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pedagogiskt program för förskolan. (1987). Stockholm: Kundtjänst, Allmänna förl.
[distributör]
Persson, Elsie & Campner, Eva (2000). Vardagsperspektiv: pedagogens syn på läroplanen för
förskolan. Stockholm: Gothia
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 8 (1–2) s 70–84
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Rubinstein Reich, Lena (1993). Samling i förskolan. Diss. Lund: Univ.
Simmons-Christenson, Gerda (1997). Förskolepedagogikens historia. 4., omarb. och utvidgade utg. Stockholm: Natur och kultur
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2009). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
SOU 1972:26 Förskolan del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning Stockholm 1972
weburn.kb.se/sou/276/urn-nbn-se-kb-digark-2752649.pdf (20131019)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf. Hämtat 24 april 2013.