Inledningsvis har det i uppsatsen ansetts vara tydligt att rätten till abort stadgas i abortlagen (1974:595) samt i HSL och genom Socialstyrelsens allmänna råd om abort. Genom åren har rätten till abort förändrats, inte minst har kriminaliseringen av abort avskaffats och fostrets rättigheter är inte längre den centrala tyngdpunkten i lagstiftningen, utan kvinnans rätt till självbestämmande är skyddad i den nya abortlagstiftningen. Det finns inte heller en klar defi- nition av vad samvetsfriheten innebär och hur den skyddas i svensk rätt, då RF inte innehåller begreppet samvetsfrihet. Utbildningsdepartementet anser dock att de personer som söker sig till barnmorskeyrket måste vara beredda på att kunna utföra alla arbetsuppgifter som ingår i yrket. Vidare anser utbildningsdepartementet och riksdagen att en samvetsklausul skulle kunna innebära ett hot mot barnmorskors yrkeskunnande. En abortsökande kvinna ska också bli bemött av vänlig personal som är förstående och inte fördömande i sitt synsätt. Barnmors- kor måste också inse att deras arbetsmarknad begränsas om de vägrar att utföra eller med- verka vid aborter. Därutöver ansåg dem att patientens intresse skulle ha företräde framför personalens intressen och därmed ansågs socialstyrelsens allmänna råd innefatta ett tillräckligt skydd för vårdpersonalens rätt till samvetsfrihet.
EKMR tillhandahar heller ingen tydlig definition av vad som avses med begreppet samvetsfri- het. Den närmaste definitionen av samvetsfrihet gavs av författarna Christina Zampas och Ximena Andión-Ibañez som ansåg att samvetsfrihet innefattar en vägran att utföra vissa ar- betsuppgifter på grund av att det strider mot individens samvete, moral eller religion. Praxis från Europadomstolen kan dock tillämpas analogt eftersom de har ett prejudikatvärde och är bindande för medlemsstaterna. Därför kan möjligen Pichon Sajous mot Frankrike användas analogt i Ellinor Grimmarks fall. Där framkommer det att alla handlingar som kan utföras i den privata sfären inte skyddas av artikel 9 EKMR. Eftersom aborter är en lagstadgad rättig- het i Sverige kan ett möjligt utfall i Ellinor Grimmarks ärende omfatta ett resonemang där det slås fast att det finns andra sätt att manifestera sin tro igenom än att vägra utföra eller med- verka vid aborter. Eftersom det finns en teoretisk möjlighet för Ellinor Grimmark att söka andra arbeten inom andra organisationer skulle en möjlig utgång kunna vara att abortvägran inte omfattas av artikel 9 EKMR. Dock kan vägran mot aborter anses vara en så stark överty- gelse att det omfattas av artikel 9 ändå som i fallet Bayatyan. Till skillnad från militärtjänstgö- ring är dock inte barnmorskeyrket en medborgerlig skyldighet och därför kan Bayatyan inte användas analogt i Ellinor Grimmarks fall. Vidare får det anses tydligt att ett accepterande av en tjänst innebär att personen underkastar sig de arbetsuppgifter som ingår i det yrket och därmed finns det ingen lagstadgad rättighet till att vägra utföra abort på grund av en konflikt med personens samvete eller religion. Genom resolutionen 1763 (2010) om rätt till samvets- vägran inom lagligt utövad medicinsk vård kan Sverige anses vara bundna till att inkorporera en samvetsklausul. Därmed finns det en möjlighet att Sverige bryter sina konventionsåtagan- den gentemot resolutionen och EU:s sociala stadga genom att inte inkorporera och lagreglera en samvetsklausul.
Slutligen kan det inte anses finnas ett skydd under religionsfriheten i artikel 9 EKMR, då väg- ran att utföra en abort på grund av samvetsbetänkligheter inte är en allmänt vedertagen form för utövandet av religionen. Därmed kan det anses förhålla sig så att Ellinors vägran att utföra eller medverka vid aborter inte är lagligt grundad varken under religionsfriheten och samvets- friheten i artikel 9 i EKMR.
Slutsatsen är således tvådelad. Det kan möjligen anses att Ellinor Grimmarks vägran att utföra eller medverka vid aborter på grund utav en konflikt med hennes samvete och religion inte
omfattas av skyddet i artikel 9 då det finns andra sätt att manfestera sin tro igenom. Däremot kan det vara möjligt att Sverige bryter sina konventionsåtaganden gentemot EKMR och reso- lutionen 1763 (2010) samt EU:s sociala stadga genom att inte inkorporera en lagreglering om rätten till samvetsfrihet. Om det förhåller sig så, borde Sverige implementera en samvetsklau- sul inom svensk rätt eftersom utbildningsdepartementets och regeringens argument inte är giltiga i Europadomstolen.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
PropositionerProposition 1940:70 Kungl. Majts proposition med förslag till abortlag, m.m.
Proposition 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighets- frågor
Proposition 1997/98:82 Europarådets sociala stadga
Statens offentliga utredningar
SOU 1994:84. Samvetsklausul inom högskoleutbildningen SOU 2005:90. Abort i Sverige
Betänkanden
SoU 1983/84:3 Socialutskottets betänkande om vissa abortfrågor
1984/85: SoU11 Socialutskottets betänkande om familjeplanering och abort 2011/12:KU14 Fri och rättigheter
Övrigt
Motion 1993/94:UB 726 (s) Samvetsklausul inom högskoleförordningen Motion 1993/94:UB 601 (fp) Samvetsklausul i vårdutbildningarna
Motion 1993/94:UB 652 (Fp) Införandet av samvetsklausul i utbildningar Motion 1993/94 683 (s) Samvetsklausul i barnmorskeutbildningen
SOSFS 2009:15 (M) Om Abort
Interpellation 2013/14-363 (SD) Samvetsklausul och fallet Ellinor Grimmark
Internationellt
Europeiska Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ratificerad 4 november 1950, trädde i kraft den 3 september 1953) ETS No. 5, 213 U.N.T.S. 222
Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, proklamerad i Strasbourg 12 december 2007, blev juridiskt bindande genom Lissabonfördragets ratificering 1 december 2009
Europarådet
Resolution 1763 (2010) The right to conscientious objection in lawful medical care, (svensk titel är rätt till vägran av samvetsskäl i lagligt utövad medicinsk vård)
Tryckt litteratur
Danelius H. Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 4:1 upplaga, Vällingby; Författare och Nordstedts Juridik AB 2012
Fahlbeck R. Bed och Arbeta; om religionsfrihet i arbetsliv och skola; ora et labora, Malmö; Liber AB 2011
Korling F; Zamboni M. Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB 2013
Lindqvist I. Abortlagen med kommentar, Stockholm; Rosenlundstryckeriet AB 1975
Sterzel F; Bull T. Regeringsformen en kommentar, 2:1 upplaga, Lund; Studentlitteratur AB 2013
Van Dijk, P, Van Hoof, F, Van Rijn, A & Zwaak, L. Theory and Practice of European Convention on Human Rights, 4 upplaga., Intersentia 2006
Artiklar
Fahlbeck R. Religionsfrihet och mänskliga rättigheter, JT 2014/15 s 3-27 Sandgren C. Är rättsdogmatiken dogmatisk?, Tidsskrift för Rettsvitenskap 2005
Zampas C; Andión-Ibañez X. Conscientious Objection to Sexual and Reproductive Health Services: International Human Rights Standards and European Law and Practice, 19 European Journal of Health law (2012) s 231-256
Rättsfall och andra avgöranden
Internationella och utländska domstolarEuropakommissionen
Angeleni mot Sverige, mål 10491/83, beslut 3 december 1986, D&R 51
Arrowsmith mot Storbritannien, mål 7050/75, beslut 12 oktober 1978, D&R 19 C mot Storbritannien, mål 10358/83, beslut 15 december 1983, D&R 37
F. P mot Tyskland, mål 19459/92, beslut 29 mars 1993, cit. Holocaust-fallet (opublicerat) Grandrath mot Tyskland, mål 2299/64, domslut 12 december 1966
G. Z mot Österrike, mål 5591/72, domslut 2 april 1973
Konttinen mot Finland, mål 24949/94, beslut 3 december 1996 (opublicerat) X mot Storbritannien, mål 7291/75, beslut 4 oktober 1977, D&R 11 (1978) X mot Tyskland, mål 8741/79, beslut 10 mars 1981, D&R 24
Yanasik mot Turkiet, mål 14524/89, beslut 6 januari 1993, D&R 74 Europadomstolen
Bayatyan mot Armenien, mål 23459/03, domslut 7 juli [2011] ECHR 1095, (2012) 54 EHRR 15
Campell and Cosans mot Storbritannien, mål 7511/76 och 7743/76, 25 februari 1982, Series A no. 48 (1982) 4 EHRR 293
Eweida m.fl. mot Storbritannien, mål 48420/10 m.fl. domslut 15 januari [2013] ECHR 37 Kokkinakis mot Grekland, mål 14307/88, domslut 25 maj [1993] ECHR Reports 260-A Leyla Sahin mot Turkiet, mål 44774/98, domslut 10 november [2005], ECHR Reports 2005- XI
Manoussakis mot Grekland, mål 18748/91, domslut 26 september [1996], ECHR, Reports and decisions 1996-IV s. 1346
Pichon och Sajous mot Frankrike, domslut 2 oktober [2001], ECHR 2001-X RR mot Polen, mål 27617/04, domslut 26 maj [2011], ECHR
Europeiska kommittén för sociala rättigheter
Federation of Catholic Family Associations in Europe (FAFCE) mot Sverige, Complaint No. 99/2013, 15 Mars 2013
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannens beslut 2014-04-10 ANM 2014/12