Valet att skriva om skadereduktion och socialarbetares upplevelser av
skadereducerande arbete beror på att vi, uppsatsförfattarna, utbildar oss inom en svensk kontext där förhållningssättet fortfarande är kontroversiellt på grund av olika faktorer, men främst på grund av nolltoleransen, kravet på klienters
nykterhet/drogfrihet inom socialt arbete samt sociala attityder gentemot individer i substansbruk. Inför denna uppsats gjordes valet att fokusera på socialarbetare som jobbar utifrån skadereduktion med substansbrukande kvinnor. Valet att fokusera på socialarbetares upplevelser av, och motiv till, att arbeta utifrån skadereduktion med just kvinnor gjordes utifrån en förförståelse av att kvinnor påverkas i högre grad av sociala orättvisor på grund av strukturella förtryck. Strukturellt förtryck drabbar många olika grupper i samhället bland annat utifrån sexualitet, ålder, fysisk och psykisk funktionsförmåga, klass, hudfärg, härkomst,
minoritetstillhörighet och könsidentitet. Utifrån kvinnans ställning som
underordnad mannen, ställs skilda förväntningar på henne. Vi uppfattar att dessa förväntningar leder till att kvinnor i högre grad bestraffas när de avviker från normen. För en kvinna med små marginaler, leder brott mot eller avvikelser från normer till att hon blir synlig på ett ofördelaktigt sätt som reproducerar eller försämrar hennes redan underordnade ställning. En ställning som ytterligare försvåras om hon tillskrivs eller själv identifierar sig med de egenskaper som ovan nämns. Trots den här hållningen har vi en stor förståelse för att män i aktivt substansbruk också möter barriärer och förtryck på grund av deras bruk. Vi förstår även att tillskrivning, tillhörighet eller identifiering med de ovan beskrivna
egenskaperna påverkar deras situation ytterligare.
I denna studie presenteras resultat från intervjuer med socialarbetare som arbetar skadereducerande med kvinnor i aktivt substansbruk. Alla socialarbetare uttryckte att strukturer och normer påverkade deras klientgrupp. De menade på att det skadereducerande arbetet är ett etiskt försvarbart förhållningssätt till grupper som diskrimineras i, och döms ut av, samhället. Detta då principerna inom
skadereduktion utgår ifrån att grupper behandlas olika i samhället och att det därför behöver finnas praktiker där socialarbetare (och andra professioner) överlåter beslut som påverkar individen till individen själv. Socialarbetarna beskrev att skadereduktion som arbetssätt påverkade deras upplevelser av deras arbete. Många av dessa upplevelser var även motiv till varför de ville arbeta skadereducerande med kvinnor i aktivt substansbruk. Socialarbetarna beskrev att det skadereducerande arbetet gav utrymme för medkänsla, att möta kvinnan där hon är, att visa omtanke, att inta ett icke-dömande bemötande, att se
maktobalanser och ha möjlighet att utmana dessa. De upplevde även att det bidrog till en flexibilitet som påverkade deras syn på risk, deras riskbedömningar samt växlandet mellan olika professionella roller. De menade på att deras
yrkesutövande blev mer dynamiskt då kvinnans behov sattes i centrum för deras arbete.
Forskningen som presenteras i den här studien har utförts av två studenter. Intervjuer, bearbetning av data och skrivande har utförts av båda. På grund av projektets storlek och tidsmässiga ramar har det bara funnits utrymme att intervjua sju socialarbetare. Denna uppsats fyller inte alla kriterier för transparens, även om det har gjorts ett flertal ansträngningar för att beskriva forskningsprocessen och resultaten så väl som möjligt. Som forskare är vi med och påverkar resultaten. Det är därför svårt att säga något om generaliserbarheten av resultaten, då vi är av åsikten att det inte går att återskapa en identisk kontext inom vilken intervjuerna utfördes och forskningsprocessen bedrivits. Vi anser fortfarande att metodvalet är det som passat denna studie bäst, eftersom formatet för metoden gett utrymme att fokusera på informanternas upplevelser och erfarenheter vilket varit av störst intresse för denna uppsats. Dock har vi fört diskussioner kring de avgränsningar vi gjort inför arbetet med denna uppsats. Avgränsningarna avser främst temat som
undersöks samt valet av informanter. Temat som undersöks i denna studie hade med fördel kunnat utökas för att fånga komplexiteten i den vardag som
substansbrukande kvinnor lever i. I och med att vi utförde studien i Vancouver, Kanada, finns det en omfattande kolonial och postkolonial historia att ta hänsyn till. Rasistiska strukturer är en grund till social orättvisa i landet som präglar de områden de intervjuade socialarbetarna verkar i. Det faktum att denna aspekt helt utelämnats är delvis på grund av storleken på denna studie. En annan orsak till att vi valt att utelämna detta område är att vi av etiska skäl inte vill öppna en dörr som vi inte kan stänga. Med detta menar vi att vi som vita akademiker på besök i landet varken har tillräcklig kunskap eller tolkningsföreträde kring de upplevelser som tillhör first nations (ursprungsbefolkningen) i Vancouver. Den koloniala historien har skapat rasistiska strukturer som lett till trauman över generationer. I och med arbetets storlek, hade vi inte kunnat göra denna aspekt av kvinnornas och socialarbetarnas historia och vardag rättvisa. Av denna anledning har vi därför valt att inte utforska ämnet inom ramen för detta uppsatsarbete.
Efter diskussioner togs beslutet att skriva denna uppsats på svenska. Detta då uppsatsförfattarna upplever att de i skrift behärskar det svenska språket bättre än engelska, och att det analytiska arbetet får ett större djup när de uttrycker sig på svenska. Alla informanter som intervjuats till denna studie har engelska som modersmål och kommer därför inte att kunna tillgodogöra sig det som skrivs i denna uppsats. Alla informanter informerades om att uppsatsen skrivs, och presenteras, på ett svenskt universitet.
Det material som vi samlat in hade kunnat analyseras utifrån andra teoretiska perspektiv än de valda. Vi anser att ett intersektionellt, organisatoriskt,
postkolonialt, feministiskt eller anti-förtryckande perspektiv hade varit intressanta teorier att applicera på vår insamlade data. Hade vi applicerat andra teorier hade det även kunnat påverka det resultat vi fått. Vi anser dock att de valda teorierna, ett etiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv, passade väl utifrån hur informanterna själva pratade om sina upplevelser av och motiv till att arbeta skadereducerande.
Det finns ett intresse för att utöka skadereducerande insatser för personer i substansbruk i Sverige. Trots detta har det skadereducerande perspektivet fått lite uppmärksamhet under vår utbildning på socionomprogrammet. Vi anser inte att skadereduktion så som det bedrivs i Vancouver direkt kan översättas eller överföras till en svensk kontext. Vi ser att det finns skillnader mellan
omständigheterna i Vancouver och Sverige. Dock har vi efter detta arbete också sett att där finns likheter i de samhälleliga attityderna gentemot substansbrukande kvinnor. Därför anser vi att skadereduktion behöver utforskas mer i en svensk kontext. Detta för att kunna fånga upp behov hos individer som på olika sätt marginaliseras och stängs ute från sociala stödinsatser när de inte uppnår krav eller förväntningar på drogfrihet och nykterhet. Vi tror att studier om
skadereduktionens verkningar hade gynnats av perspektiv som tar klass, makt, sociala positioner och orättvisor i beaktning. Det hade även varit intressant att för vidare forskning undersöka synen på hur risk påverkar klienter, social
marginalisering och fältet för socialt arbete. Utifrån ett organisationsteoretiskt eller postmodernt perspektiv hade det även varit intressant att titta på hur
samspelet mellan den ökande individualiseringen i det nyliberala väst samspelar med utvecklingen av skadereducerande insatser.
REFERENSER
Allman D & Suleymanov R (2015) Articulating Connections between the Harm- Reduction Paradigm and the Marginalisation of People Who Use Illicit Drugs.
British Journal of Social Work, 46, 1429–1445
Ambjörnsson F (2016) Vad är Queer? Stockholm: Natur & Kultur Apers P (2011) Etnografiska metoder. Malmö: Liber
Banks S (2012) Ethics and values in social work. Basingstoke: Palgrave, 4. ed.
Banks S (2016) Everyday ethics in professional life; social work as ethics work.
Ethics and social welfare, 10:1, 35-52.
Bayliff S, Broderick F, Lindhorst D M & Mancini M A (2008) Challenges to implementing the harm reduction approach. Journal of Social Work Practice in the Addictions (J SOC WORK PRACT ADDICT), 8(3), 380-408.
Beirness D, Jesseman R, Notarandrea R, Perron M (2008) Harm Reduction:
What’s in a Name?
>http://www.ccsa.ca/Resource%20Library/ccsa0115302008e.pdf< PDF (2017-05- 01)
Blennberger E (2005) Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Blennberger E (2013) Bemötandets etik. Lund: Studentlitteratur
British Columbia Centre of Excellence for Women’s Health (2009) Gendering the
National Framwork. >http://bccewh.bc.ca/wp-
content/uploads/2014/02/2010_GenderingNatFrameworkTraumaInformed.pdf< PDF (2017-05-01)
Bryman A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Cahana A & Hurst S (2008) Voluntary Informed Consent in Research and Clinical Care: An Update. Pain Practice, 446-451
Canadian Nurses Association (2011) Harm Reduction and Currently Illegal
Drugs. Implications for Nursing Policy, Practice, Education and Research.
>https://www.cna-aiic.ca/~/media/cna/files/en/harm_reduction_2011_e.pdf< PDF (2017-04-01)
CAUT (2016) CAUT Guide to Acknowledging Traditional Territory.
>https://www.caut.ca/docs/default-source/professional-advice/list---territorial- acknowledgement-by-province.pdf?sfvrsn=12< PDF (2017-05-10)
Collins R (1993) Emotional Energy as the Common Denominatior of Rational Action. Rationality and Society, 5, 203-230
Dahlgren L & Starrin B (2004) Emotioner, vardagsliv & samhälle - en
introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber
EMCDDA (European Monitoring Center for Drugs and Drug
Addiction/Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) (2016) Europeisk narkotikarapport - trender och utveckling.
>http://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/2637/TDAT16001SVN. pdf< PDF (2017-12-03)
Fook J (2002) Social work critical theory and practice. London, England: Sage. Fook J & Gardner F (2007) Practicing critical reflection: A resource handbook. Maidenhead, England: Open University Press.
Henriksen J-O & Vetlesen, A J (2013) Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur
International Harm Reduction Association (2017) What is Harm Reduction? >https://www.hri.global/what-is-harm-reduction< HTML (2017-04-29) Johnson B, Richert T & Svensson B (2017) Alkohol- och narkotikaproblem. Lund: Studentlitteratur
Layder D (2006) Understanding social theory. Second edition. London: Sage Publications Ltd
MacPherson D, Mulla Z & Richardson L (2006) The evolution of drug policy in
Vancouver, Canada: Strategies for preventing harm from psychoactive substance use. International Journal of Drug Policy, Volume 17, 127-132.
Malmö stad (2017) Bostad först. >http://malmo.se/Social--- familjefragor/Hemloshet/Bostad-forst.html< HTML (2017-11-13)
Mancini M & Wynter W-W (2013) Consumer and Practitioner Perceptions of the Harm Reduction Approach in a Community Mental Health Setting. Community Mental Health Journal, 49, 14-24.
Mattsson T (2010a) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerup
MattssonT (2010b) I viljan att göra det normala. En kritisk studie av
genusperspektivet i missbruksvården. Malmö: Égalité
Ministry of Health (2005) Harm reduction. A British Colombia Community
Guide.
>http://www.health.gov.bc.ca/library/publications/year/2005/hrcommunityguide.p df< PDF (2017-04-05)
Morén S (2015) Undran inför socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Payne M (2006) What is Professional Social Work? Bristol: Policy Press
Richert T (2014) Överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering –
Livsvillkor för personer som injicerar narkotika. Hälsa och samhälle, Malmö
högskola. Doctoral Dissertation; 5
Riley D (1998) Drugs and Drug Policy in Canada: A Brief Review &
Commentary. >https://sencanada.ca/content/sen/Committee/371/ille/library/riley-
e.pdf< PDF (2017-04-28)
Socialstyrelsen (2017) Definition av våld och utsatthet i nära relationer. >http://www.socialstyrelsen.se/valds-
ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition< HTML (2017-04-18)
Socialstyrelsen (2015) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och
beroende.
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19770/2015-4- 2.pdf< PDF (2017-11-13)
Socialstyrelsen (2011) Skylla sig själv? - Utbildningsmaterial om våld mot
kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem.
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18433/2011-10- 1.pdf< PDF (2017-11-13)
Svensson B (2007) Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Svensson B (2012). Narkotikapolitik och narkotikadebatt. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-