Slutdiskussion

Genom arbetets gång har vi stött på en mängd olika frågor som rör arbetet som text, metod och utformning, samt studiens innehåll och resultat. Våra frågeställningar har gett upphov till en mängd följdfrågor och tankar, som tillexempel är: Är lärares

ledarskap annorlunda jämfört med andra yrkesgrupper? Detta är en fråga som vi inte

fullt kan svara på, eftersom vi endast studerat lärare, men enligt lärarna vi intervjuat är svaret ett tydligt ja. De menar att som lärare behöver man många kompetenser i sin yrkesroll, såväl sociala, som kunskapsmässiga och ledarskapsrelaterade. Vi kan se att läraryrket är präglat av ett stort ansvar, eftersom att lärare inte bara ansvarar för elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling. Lärare ska även se till att eleven har vänner i skolan, inte gör sig själv eller någon annan illa på rasten, samt se till att eleven blir en demokratisk individ i samhället. Som lärare har man även fler ögon på sig än om man arbetar som ledare inom andra yrken, eftersom att även föräldrar har förväntningar på hur man sköter sitt arbete. Förväntningarna på lärarna kommer från många olika håll och skiftar ofta i mening, vilket bidrar till att lärarens ledarskap och yrkesroll är i förändring. Juul och Jensen (2003:22) skriver att även eleverna förändras, idag ser barn sig själva som självklara i samhället. Barn är inte lägre rädda för vuxna utan ser sina rättigheter på ett helt annat sätt än för bara en generation sedan (a.a.). Detta betyder att lärarens auktoritet inte längre är självklar, utan lärare måste förtjäna sitt ledarskap i skolan. För att återgå till frågan hur lärarens ledarskap skiljer sig från andra ledaryrken, ser vi att lärarens relation till elever närmar sig det sätt som arbetsledare förhåller sig till sina arbetskamrater. Vi menar att i lärarens yrkesroll kommer ledarskap alltid att ingå, men hur det ser ut kommer att förändras i framtiden.

Studiens påverkan för vår yrkesframtid

Det vi diskuterat under denna studie är saker som har direkt relation till vår framtida yrkesroll. Ledarskap är en viktig del av läraryrket oberoende på om man arbetar på grundskolan eller i förskolan, eftersom hur man är som ledare alltid påverkar barn, elever och andra inom skolan. Det vi kommer att ta med oss är de tankegångar som startats, vi önskar oss själva att vi fortsätter att ställa frågor om ledarskapets villkor och utförande. Genom möjligheten att få inblick i elevernas perspektiv har vi sett hur elever upplever lärares auktoritet och ledaregenskaper. Det vi tar med oss är kunskapen om

37

röstens och tonlägets betydelse för lärarens och elevernas relation. Med kunskapen om hur elever hör och upplever utskällningar, vill vi hitta metoder för att få ordning i klassen som undviker just detta. Genom detta arbete har vi insett ledarskapets betydelse i klassrummet och vikten av att alltid reflektera över hur ens handlande påverkar elever.

Att belysa lärarens ledarskap i arbetslaget

Vårt förslag på hur lärare skulle kunna arbeta med ledarskap i skolan är att arbetslagen, med jämna mellanrum, skulle kunna studera varandra när de utövar sin yrkesroll. För att sedan samlas för en gemensam diskussion där de aspekter tas upp som de individuella lärarna kan behöva arbeta vidare med. Lärarna skulle i arbetslagen kunna lära sig att både kunna ge och ta konstruktiv kritik, vilket skulle kunna utveckla lärarens ledarskap framåt. Ett annat område som lärare behöver uppmärksamma är hur rösten används för att få ordning i klassrummet. Många elever i vår studie hänvisade till lärares röstläge som något negativt, inte bara för dem själva utan även för läraren. Vi kan se att lärare behöver andra metoder för att få ordning i klassen. Vidare menar vi på att det behövs mer fortbildning om hur lärarens röstläge och tonfall påverkar elever och lärares umgänge i klassrummet.

Kunde vi gjort annorlunda?

I slutet av vårt arbete har vi funderat på om det finns något som skulle gjort annorlunda i vår studie. Finns det andra metoder som vi skulle kunnat använda oss av? Vi diskuterade detta och kom fram till att det framför allt var våra intervjuer som vi skulle utvecklat något mer. Vi inser att intervjutekniken kommer med erfarenhet. Vi var ovana vid intervjusituationen men känner dock att vi fick ut mycket material att jobba med. Det vi reflekterat över, som skulle gjorts annorlunda, är att det även skulle genomförts både korta individuella intervjuer och gruppintervjuer med både lärare och elever. Intervjuat fler lärare och ställt fler följdfrågor. Dessutom funderar vi på vad det skulle gett för vår studie om vi intervjuat samma elever ytterligare en gång. Detta skulle kunna

38

skapa andra svar och skapa ett djupare material. För övrigt anser vi att arbetet under studiens gång fungerat bra.

Förslag på fortsatt forskning

Våra förslag på fortsatt forskning är att betydelsen av lärarens ledarskap skall lyftas fram ännu mer. Ständig forskning ger bättre förutsättningar för lärarna att utvecklas inom ledarskap. Det är av yttersta vikt att belysa vilken betydelse den har för både elever och lärare. Vidare anser vi att det skulle förekomma mer forskning om röstens betydelse. Vilka metoder skulle lärarna kunna använda sig av för att undvika att höja rösten? Eleverna på de båda skolorna var överens när det gällde röstens makt och den inverkan de har på dem som elever. En annan intressant ingång är att undersöka skillnaderna i ledarskap. I arbetet skriver vi fram en tydlig bild av vad ett auktoritärt respektive demokratiskt ledarskap inbegriper. Frågan är om det verkligen finns en tydlig gräns mellan dessa ledarstilar, går det att vara demokratisk på ett auktoritärt sätt och tvärtom? Kan en lärare med en auktoritär ledarstil ha ett demokratiskt klimat i klassen där alla blir hörda och respekterade? Dessa frågor skulle vara intressant att studera vidare.

39

Referenser

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (1985). Att förstå barns tankar.

Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.

Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber AB.

Forslund, Kenneth & Jacobsen, Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete

med barn. Malmö: Gleerup Utbildning AB.

Jensen, Elsebeth & Löv, Ole (red.) (2011). Pedagogiskt ledarskap. Om att skapa goda

relationer i klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbete i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i

Uppsala AB.

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sigsgaard, Erik (2003). Utskälld. Trelleborg: Liber AB.

Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2004). Kvalitativa intervjuer. Lund: studentlitteratur.

Wennerberg, Bodil & Norberg, Sofia (2004). Makt, känslor och ledarskap i

klassrummet. Falkenberg: Natur och Kultur.

Wikberg, Eva (1998). Lärarens ledarskap. Värnamo: Ekelunds Förlag AB.

Tidningsartikel:

40 Hemsida: http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D2575

Bilagor:

Bilaga 1: Intervjufrågor till eleverna. Bilaga 2: Intervjufrågor till lärarna.

41

Bilaga 1

Intervjufrågor till eleverna:

1. Vet ni vad en intervju är för något? 2. Vad/hur är en ledare?

3. Hur är en bra lärare?

4. Hur gör lärarna när de vill ha ordning/arbetsro i klassen?

5. Är det någon skillnad mellan lärarna när det gäller hur de gör för att få ordning/arbetsro i klassen?

6. Om du var lärare hur skulle du då vara? 7. Varför skulle du vara så?

8. Vad tycker ni att lärarna skall få bestämma om? 9. Vad får ni vara med att bestämma?

10. Alla lärare harolika sätt att leda sin klass. Varför tror ni att det är så? 11. Vad tycker ni bäst om hos lärarna och varför?

42

Bilaga 2

Intervjufrågor till lärarna:

1. Hur är en bra lärare?

2. Vad är specifikt med att vara ledare i skolan? 3. Vad finns det för utmaning?

4. Känner du att det finns förväntningar på dig hur du skall vara i din ledarroll? 5. Varifrån tror du att de förväntningarna kommer?

6. Ser du skillnader på ledarskap i skolan NU och DÅ? 7. Vad beror det i så fall på, tror du?

8. Om du skulle jämföra demokratisk ledarstil med auktoritär ledarstil hur skulle du då beskriva och jämföra dessa?

9. Vad påverkar lärares utvecklande av ledarskap? 10. Hur tror du att din ledarstil skapats?

11. Finns det några avgörande händelser eller inspirations tillfällen som gjort att du utvecklat det ledarskap som du utövar?

12. Vilka egenskaper tror du att eleverna uppskattar hos lärarna?