4.1 Slutdiskussion
Syftet med mitt arbete var att undersöka vilket stöd till språkutveckling elever med annat modersmål får för att kommunicera och för att underlätta inlärning. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar:
1. Hur resonerar och hur arbetar två pedagoger kring tvåspråkiga elevers lärande gällande modersmål och svenska? Hur ser dessa pedagoger på sin möjlighet att uppfylla utbildningssystemets målsättning avseende språkutveckling?
2. Vilka är tvåspråkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina språkkunskaper vad gäller sitt modersmål och svenska?
Utifrån arbetets syfte och frågeställningar valde jag intervjuer som metod. Dessa intervjuer kombinerade med tidigare forskning har gett utrymme till en tolkning av materialet och framställning av ett resultat.
Bland tidigare forskning har Ladberg (2000) belyst språkets betydelse för identitet och kultur. Om elevernas språk och kultur ses med förakt från omgivningen kan det få förödande konsekvenser. Ett sådant negativt synsätt kan påverka elevernas självförtroende, självbild och motivation till skola och att lära sig svenska. Båda pedagogerna i mitt arbete försöker ge elevernas kulturella bakgrund ett värde genom uppgifter som lyfter fram elevernas bakgrund, erfarenheter och intressen. Eleverna berättar att Stina och Susanne visar intresse för deras bakgrund, språk och kultur och att utrymme finns för att visa upp sin kultur. Om lärares insatser skulle kunna påverka modersmålens status i omgivningen är svårt att bevisa, men inom skolans område gör båda pedagogerna intrycket av att motverka negativa reaktioner baserade på kulturella skillnader.
Att det kan vara problematiskt för elever med annat modersmål än svenska att klara av omkopplingen från vardagsspråket till skolspråket är väl dokumenterat (se avsnitt 2.1.1). Stina och Susanne är överens om att andraspråkselever, överlag har ett ytspråk som kan göra det svårt att följa med i undervisningen. Båda pedagogerna försöker
motverka detta bl.a. genom att integrera svenska och SO ämnena. Elever verkar, i mitt tycke, inte se denna omkoppling som något problematiskt, de klarar av att delta i olika diskussioner och kan svara på sina uppgifter.
Båda pedagogerna är medvetna om att ett starkt modersmål stärker elevernas språkutveckling i svenska. Dessutom menar Stina och Susanne att modersmålsundervisning är viktigt för att utveckla elevernas självkänsla och identitet. Eleverna berättar att de går till modersmålsundervisning frivilligt för att lära sig sitt respektive modersmål.
Beträffande andraspråksinlärning använder båda pedagogerna olika arbetsmetoder för att utveckla elevernas språkkunskaper, t.ex. kognitivt krävande uppgifter och mycket dialog och interaktion samt att höga förväntningar. Eleverna upplever att de får varierande arbetsuppgifter, att de kan redovisa på olika sätt och att det inte bara är en envägskommunikation mellan lärare och elev där läraren informerar och eleverna tar emot.
Båda pedagogerna säger att de har en positiv inställning till tvåspråkighet och att de försöker fokusera på elevernas starka sidor och inte på elevernas brister. Dock är de rädda för att eleverna blir nollspråkiga i och med att de hoppar av modersmålsundervisningen och har svårt att följer undervisningen i svenska. Eleverna verkar inte tänka på samma sätt som sina lärare, de menar att de är tvåspråkiga.
4.2 Slutsats
En sak som överraskade mig var skillnaderna mellan elevernas och pedagogernas inställning till modermålets betydelse. Pedagogerna ser modersmålsundervisning som något som är viktigt för inlärning av svenska och utvecklingen av elevernas identitet. Eleverna har inte samma synsätt. De går på modersmålsundervisningen för att lära så mycket som möjligt av sitt respektive modersmål för att kunna kommunicera med familj och släktingar. De verkar nöjda med det. Båda pedagogerna säger att de skulle vilja ha mer kontakt med modersmålslärarna för att stödja elevernas språkutveckling. Även i detta avseende skiljer sig elevernas och pedagogernas åsikter åt. Eleverna säger att de inte använder sina modersmålslärare för att få hjälp med sina ämnen (förutom
Enzo under en period i årskurs 8), de går till modersmålsundervisning för att lära sig modersmålet och om hemlandets kultur.
Båda pedagogerna säger att de använder varierande arbetsmetoder för att hjälpa sina elever att utveckla sina språkkunskaper. En metod som pedagogerna säger sig använda är att arbeta och samtala kring tidningsartiklar. Trots det är jag inte säker på att pedagogerna anammat Gibbons idéer till fullo beträffande just denna arbetsmetod. Mitt intryck är att båda pedagogerna har för avsikt att ge eleverna mycket plats och har en lärare-elev interaktion som är dubbelriktad. Emellertid kvarstår en ojämn maktsymmetri, då båda pedagogerna är alltid till hands för att kunna förklara istället för att låta eleverna förklara för varandra. På så sätt har pedagogerna kommit en bra bit på väg, enligt Gibbons idéer, eftersom inflödet blir större då det inte är bara läraren som pratar. Emellertid undrar jag om utflödet blivit större om eleverna själva hade varit tvungna att göra sig förstådda. Möjligtvis är det så att pedagogernas arbetssätt bygger på det traditionella arbetssättet, och att de inte har riktigt släppt in Gibbons idéer. Vad jag menar är att enligt ett traditionellt arbetsätt väljer pedagogen ett ämne och utifrån ämnet jobbar man med ett tema och sedan kommer stödinsatserna. Enligt Gibbons bör pedagogen börja med språket, vad eleverna behöver utveckla språkligt, sedan kan man jobba runt ett tema. Om jag hade haft möjlighet att observera några lektioner, kanske hade jag sett om eleverna resonerat och reflekterat över sina uppgifter.
4.3 Metoddiskussion
En nackdel med så få intervjupersoner är att det blir svårt att kunna generalisera kring de resultat som mitt arbete har visat. Fler intervjupersoner hade kanske gett andra resultat.
Ett slags validitet där man fråga vad man har bidraget till med sitt arbete kallar Fangen (2005) pragmatisk validitet. För egen del tycker jag att genom detta arbete har jag fått större och fördjupande kunskaper om hur pedagoger och elever resonerar kring språkutveckling. Förhoppningsvis kommer detta vara positivt i mitt fortsatta yrke som lärare i bl.a. språk.
Som nämnts i inledningen till detta arbete har jag själv invandrad, från ett annat europeiskt land, till Sverige och detta har naturligtvis påverkat min syn på ämnet. Min förhoppning är att det inte har lett till en alldeles för subjektiv inställning och tolkning. Det hade varit intressant att i framtiden utveckla några områden, t.ex. elevernas attityder till modersmålundervisning, koppling mellan modersmål och svenska och i vilken utsträckning pedagoger håller sig á jour med nya rön i andraspråkselevers språkutveckling i både modersmål och svenska.
Referenser
Borgström, Maria (2004). Lärarens Interkulturella Kompetens i Undervisningen. I: Lahdenperä, Pirjo (red), 2004 Interkulturella Pedagogik i Teori och Praktik. Studentlitteratur.
Boyd, Sally 2010. Vems Svenska Ska Beskrivas? I: Falk, Cecilia, Nord, Andreas & Palm, Rune (red.), Svenskans Beskrivning: Förhandlingar vid Trettionde Sammankomst
För Svenskans Beskrivning, Stockholm den 10 och 11 oktober 2008, Institutionen för
nordiska språk, Stockholms Universitet, Stockholm, 2010.
Dysthe, Olga. (1996). Det Flerstämmiga Klassrummet. Lund. Studentlitteratur. Fangen, Katrine. (2005). Deltagande Observation. Liber.
Flera Språk – Fler möjligheter, Utveckling av Modersmålsstödet och
Modersmålsundervisningen, 2002. Rapport från Skolverket, tillgänglig 2014-01 29:
www.skolverket.se/polopoly_fs/1.969
Gibbons, Pauline. (2002). Stärk Språket Stärk Lärandet – Språk- och
Kunskapsutvecklande arbetssätt För och Med Andraspråkselever i Klassrummet.
Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Gibbons, Pauline. (2010) Lyft Språket Lyft Tänkandet: Språk och Lärande. Halmstad: Bull Graphics.
Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, 2012. Rapport från
Skolverket, tillgänglig 2014 -02 17 : www.lh.umu.se/digitalAssets/82/82559_greppa- sprket-pdf.
Hyltenstam, Kenneth (2007). Modersmål och Svenska Som Andraspråk. I: Skolverket (2007) Att Läsa och Skriva – Forskning och Beprövad Erfarenhet. Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=1887
I Det Nya Mångspråkiga Sverige, Inger Lindberg, Flerspråkighet: Utbildning och Demokrati 2009, vo. 18, nr 2, 9-37, tillgänglig 2014-02-15 :
www.oru.se/PageFiles/15299/Inger%20Lindberg.pdf
Kvale, Steinar. (1997). Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, Gunilla. (1994) Alla Barns Skola? Att Undervisa Utsatta Barn … och Alla
Andra. Rädda Barnen.
Ladberg, Gunilla. (2000). Skolans Språk och Barnets – Att Undervisa Barn Från
Språkliga Minoriteter. Lund. Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla. (2003). Barn Med Flera Språk – Tvåspråkighet och Flerspråkighet i
Familj, Förskola och Samhälle. Stockholm: Liber.
LPO 94. Läroplan För Det Obligatoriska Skolväsendet, Förskoleklassen och
Fritidshemmet. Utbildningsdepartementet, Stockholm.
Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport från
Skolverket, tillgänglig, 2014 02-20 : www.skolverket.se/publikationer?id=2116
Paulin, Arja (1999). Från Brister och Svårigheter Till Resurser och Möjligheter. Licentiatuppsats Framlagd Ht 1999. Lärarhögskolan, Stockholm.
Repstad, Pål. (1999). Närhet och Distans – Kvalitativa Metoder i Samhällsvetenskap. Lund. Studentlitteratur.
Roth, Hans Ingvar (1998). Den Mångkulturella Parken-om Värdegemenskap i skola och
Samhälle. Liber. Stockholm.
Skolverket. (2011). Läroplanen För Grundskolan, Förskoleklassen och Fritidshemmet
2011. Västerås 2011.
Språk- och kunskapsutveckling, för barn och elever med annat modersmål än svenska.
Skolinspektionens rapport 2010:16, Diarienummer 40-2009:1 849, Stockholm, 2010.
Tillgänglig 2014- 01-31 :
www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/sprak- kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-slutrapport.pdf
Strandberg, M (1996). Mångfalden En Guldgruva. I: Hultingen E-S & Wallentin C (red), 1996, Den Mångkulturella Skolan. Lund. Studentlitteratur.
Vad Påverkar Resultaten i Svensk grundskolan? Kunskapsöversikt Om Betydelsen av
Olika Faktorer Sammanfattande Analys, 2009. Rapport från Skolverket, tillgänglig 2014-02-01 : www.gul.guse/...Sammanfattande%20analys%VAD%20påverkar.pdf
Veli, Tuomela. (2001). Modersmålsundervisningen – En Forskningsöversikt. Skolverket Dnr 2001: 2751. I: Khalif, I, (2012), Tvåspråkiga elever i skolan. Malmö Högskolan. ( Examensarbete i Lärarexamen)
Vid Sidan av Eller Mitt i? – Om Undervisning För Sent Anlända Elever i Grund- och
gymnasieskolan, 2005, Myndighet för Skolutveckling, Skolverket, Stockholm, Tillgänglig 2014-02-15 : www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006