SLUTDISKUSSION - Staten och socionomen. En kvantitativ studie av social bakgrund och välfärdspo

Syftet med denna studie var att analysera i vilken utsträckning

socionomstudenters sociala bakgrund påverkar deras attityder till välfärdspolitisk omfördelning. Studien visar att det i flera fall saknas statistiskt signifikanta samband mellan studenternas sociala bakgrund och deras välfärdspolitiska attityder. Det är troligt att bristen på statistiskt signifikanta samband beror på urvalets ringa storlek och det förhållandevis omfattande bortfallet för flera av enkätfrågorna. Avsaknaden av statistiskt signifikanta samband kan ha orsakats av den begränsade variansen i respondenternas svar. Svaren domineras i flera fall av ett svarsalternativ, något som medför att det blir svårt att få statistisk signifikans för övriga svarsalternativ. På grund av bristen på statistiskt signifikanta samband blir det svårt att urskilja några övergripande mönster i studenternas attityder. Trots detta är det möjligt att utpeka statistiskt signifikanta resultat för vissa

studentkategorier och välfärdspolitiska indikatorer.

Studiens första frågeställning löd ”i vilken utsträckning påverkar studenternas klassbakgrund deras attityder till välfärdspolitisk omfördelning mellan olika grupper med skilda ekonomiska resurser?”. Även om frågeställningen inte kan besvaras fullt ut visar studiens resultat att studenternas klassbakgrund påverkar deras ställningstaganden i vissa välfärdspolitiska frågor;

- Socionomstudenter som är barn till icke-fackutbildade arbetare är mer positiva till jämlikhetssträvanden än studenter som är barn till tjänstemän på mellannivå.

- Socionomstudenter som är barn till högre tjänstemän är mer positiva till bidragsökningar än studenter som är barn till tjänstemän på mellannivå. - Socionomstudenter med tidigare yrkeserfarenhet som tjänstemän på

mellannivå är mer negativa till bidragsökningar än studenter som arbetat inom icke-facklärda arbetaryrken.

- Socionomstudenter som haft en dålig uppväxtekonomi är mer negativa till skattehöjningar än studenter som har haft en god uppväxtekonomi.

Utifrån studiens teoretiska ansats kan dessa attitydskillnader betraktas som kopplade till de olika gruppernas skilda klasserfarenheter. Studenter med lågutbildade arbetarföräldrar har troligtvis haft en annan umgängeskrets, bott i andra bostadsområden och (därigenom) tillägnat sig andra jämlikhetsnormer än studenter som vuxit upp i mer välbärgade tjänstemannafamiljer. En sådan tolkning stöds av den tidigare forskningen på området. Samtidigt visar denna studie på vissa motstridigheter i studenternas attitydmönster som blir svåra att förklara utifrån ett renodlat intresseperspektiv.

Enligt studiens hypotes H1 skulle socionomstudenter som är barn till högre tjänstemän vara mer negativa till välfärdspolitisk omfördelning än övriga

studenter. Med hänsyn till att studenternas uppväxtklass har en mycket begränsad statistiskt signifikant inverkan på studenternas attityder kan H1 varken bekräftas eller förkastas med utgångspunkt i studiens resultat. Enligt studiens hypotes H2 skulle socionomstudenter som har haft en god uppväxtekonomi vara mer negativa till välfärdspolitisk omfördelning än andra studenter. Med hänsyn till att

studenternas uppväxtekonomi har en mycket begränsad statistiskt signifikant inverkan på studenternas attityder kan H2 varken bekräftas eller förkastas med utgångspunkt i studiens resultat. Enligt studiens hypotes H3 skulle

välfärdspolitisk omfördelning än övriga studenter. Eftersom ingen av studenterna hade arbetat som högre tjänstemän vid studiernas påbörjande kan H3 varken bekräftas eller förkastas med utgångspunkt i studiens resultat.

Studiens andra frågeställning löd ”i vilken utsträckning påverkar andra faktorer som ålder, kön, födelseland och politisk hemvist studenternas attityder till välfärdspolitisk omfördelning mellan olika grupper med skilda ekonomiska resurser?”. Resultatet visar att socionomstudenternas ålder har en viss, om än mycket begränsad, inverkan på deras attityder till jämlikhetssträvanden;

- Socionomstudenter i åldersgruppen 26-30 år är mer positiva till jämlikhetssträvanden än studenter i åldersgruppen 20-22 år.

En förklaring som går i linje med studiens teoretiska ansats skulle kunna vara att dessa attitydskillnader beror på att en förhållandevis stor del av studenterna i åldersgruppen 26-30 år troligtvis har tidigare erfarenheter av tillfälliga

anställningar inom lågavlönade arbetaryrken med låga utbildningskrav. Det är dessutom troligt denna åldersgrupp innehåller flera ensamstående föräldrar. Utifrån teorin förefaller det rationellt att med sådana erfarenheter inta en positiv inställning till jämlikhetssträvanden.

Studiens resultat visar att kön och födelseland saknar en statistiskt signifikant inverkan på studenternas välfärdspolitiska attityder. Däremot finns det vissa statistiskt signifikanta samband mellan socionomstudenternas politiska hemvist och deras välfärdspolitiska attitydmönster;

- Socionomstudenter som sympatiserar med Miljöpartiet är mer positiva till jämlikhetssträvanden än studenter som sympatiserar med

Socialdemokraterna.

- Socionomstudenter som sympatiserar med Vänsterpartiet är mindre benägna att acceptera de rådande skattenivåerna än studenter som sympatiserar med Socialdemokraterna.

- Socionomstudenter som sympatiserar med Vänsterpartiet är mer negativa till påståenden om fusk med arbetslöshetsersättning än studenter som sympatiserar med Socialdemokraterna.

Enligt studiens hypotes H4 skulle äldre socionomstudenter vara mer negativa till välfärdspolitisk omfördelning än övriga studenter. Med hänsyn till att

studenternas ålder har en mycket begränsad statistiskt signifikant inverkan på studenternas attityder kan H4 varken bekräftas eller förkastas med utgångspunkt i studiens resultat. Enligt studiens hypotes H5 skulle manliga socionomstudenter vara mer negativa till välfärdspolitisk omfördelning än kvinnliga studenter. Med hänsyn till att kön visades sakna en statistiskt signifikant inverkan på studenternas attityder kan H5 kan varken bekräftas eller förkastas med utgångspunkt i studiens resultat. Enligt studiens hypotes H6 skulle en politisk högerorientering medföra negativa attityder till välfärdspolitisk omfördelning. Med hänsyn till att

studenternas partipolitiska hemvist har en mycket begränsad statistiskt signifikant inverkan på studenternas attityder kan H6 varken bekräftas eller förkastas med utgångspunkt i studiens resultat.

Denna studie visar att den sociala bakgrunden har en viss betydelse för

socionomstudenters välfärdspolitiska attityder. Klassbakgrund, ålder och politiska preferenser är faktorer som har en statistiskt signifikant inverkan på vissa av studiens attitydindikatorer. På grund av begränsningar hos det empiriska

dessa variabler påverkar studenternas attityder. Med hänsyn till dessa

begränsningar förefaller det väl motiverat att slå ett slag för vidare forskning om social bakgrund och välfärdspolitiska attitydmönster bland socionomstudenter och andra grupper av blivande gatubyråkrater. Det är troligt att dessa yrkesgruppers attityder och politiska agerande påverkar välfärdsopinionen hos befolkningen som helhet. På så sätt kan gatubyråkraternas sociala bakgrund och välfärdspolitiska attityder bli avgörande för välfärdsstatens framtid.

REFERENSER

Andreβ, Hans Jürgen & Heien, Torsten (2001), ”Four Worlds of Welfare State Attitudes? A Comparision of Germany, Norway, and the United States”,

European Sociological Review. Vol. 17, Nr. 4, ss. 337-356. Oxford.

Arne, Göran- Roman, Christine & Franzén, Mats (1996), Det sociala landskapet. En sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg.

Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran, ”Logistisk regression” i Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (2010), Statistisk verktygslåda 2 – multivariat analys. Lund. Bengtsson, Mattias (2008), Individen stämplar in. Arbetet, facket och lönen i sociologisk belysning.Doktorsavhandling i Sociologi. Göteborgs Universitet. Tillgänglig [online]: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/17280 [2010-03-15]. Blekesaune, Morten & Quadagno, Jill (2003), “Public Attitudes toward Welfare State Policies. A Comparative Analysis of 24 Nations” i European Sociological Review. Vol 19, Nr. 5, ss. 415-427. Oxford.

Boglind, Anders- Eliæson, Sven & Månsson, Per (2005). Kapital, rationalitet och Social sammanhållning. En introduktion till klassisk samhällsteori. Stockholm.

Carle, Jan (2004), ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion” i Månsson, Per (Red.), Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker.

Stockholm.

Dahlström, Karin (2005), Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Lund.

Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2005), ”Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete” i Socialvetenskaplig tidskrift. Nr. 2-3, ss. 246-267. Tillgänglig [online]:

http://svt.forsa.nu/Artiklar-SocialVetenskaplig-Tidskrift.aspx [2010-12-21]. Derks, Anton (2004), ”Are the underprivileged really that economically `leftist´? Attitudes towards economic redistribution and the welfare state in Flanders” i European Journal of Political Research. Vol. 43, Nr. 4, ss. 509-521.

Tillgänglig[online]: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1475- 6765.2004.00163.x/abstract [2010-12-21].

Dillinger, Ursula (2010), ”Public support for redistribution: what explains cross- national differences?” i Journal of European Social Policy. Vol. 20, Nr. 4, ss. 333-349. Tillgänglig[online]: http://esp.sagepub.com/content/20/4/333 [2010-12-19].

Djurfeldt, Göran- Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010), Statistisk

verktygslåda 1 – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund.

Edling, Christofer & Hedström, Peter (2003), Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund.

Elmér, Åke- Blomberg, Staffan- Harrysson, Lars- Petersson, Jan (2000), Svensk socialpolitik. Lund.

Esaiasson, Peter- Gilljam, Mikael- Oscarsson, Henrik- Wängnerud, Lena (2002), Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm.

Fahlén, Susanne (2007), Vem vill inte ha barn? En kvantitativ studie av barnlösa unga vuxnas framtida barnplaner och attityder till föräldraskap.

Magisteruppsats i demografi/sociologi. Sociologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Tillgänglig [online]:

http://www.suda.su.se/yaps/Fahl%C3%A9n_thesis.pdf [2010-12-03]. Fisken, Tim (2010), "Class" i Encyclopedia of Political Theory. SAGE Publications, 27 November 2010. Tillgänglig [online]:

http://www.sage-ereference.com/politicaltheory/Article_n73.html [2010-11-27]. Hasenfeld, Yeheskel & Rafferty, Jane (1989), “The Determinants of Public Attitudes Toward the Welfare State” i Social Forces. Vol. 67, Nr. 4, ss. 1027- 1048. Tillgänglig [online]: http://www.jstor.org/pss/2579713 [2010-12-19]. Huges, Jon- Sharrock, Wes & Martin, Peter (2009), Understanding classical sociology. London.

Jackman, Mary & Muha, Michael (1984), “Education and Intergroup Attitudes: Moral Enlightenment, Superficial Democratic Commitment, or Ideological Refinement?” i American Sociological Review. Vol. 49, Nr. 6, ss. 751-769. Kulin, Joakim & Svallfors, Stefan (2010), Class, values and attitudes towards redistribution. For

the 8th ESPAnet Conference 2010, Budapest 2-4 September 2010. Social policy and the global crisis: consequences and responses. Stream 16. Welfare State Attitudes and Economic Crisis. Tillgänglig [online]:

http://www.espanet2010.net/en/355.file/p_Kulin_Svallfors2.pdf [2010-12-08].

Lewin-Epstein, Noah- Kaplan, Amit & Levanon, Asaf (2003), ”Distributive Justice and Attitudes Toward the Welfare State” i Sociological Justice Research. Vol. 16, Nr. 1, ss. 1-27. Tillgänglig [online]:

http://www.springerlink.com/content/w25v5308664h5331/ [2011-01-10].

Lipsky, Michael (2010), Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. New York.

Lundström, Tommy & Sunesson, Sune (2006), ”Socialt arbete utförs i organisationer” i Meeuwisse, Anna- Sunesson, Sune & Swärd, Hans (Red.), Socialt arbete. En grundbok. Stockholm.

Marx, Karl (1852), Louis Bonapartes adertonde Brumaire. Tillgänglig [online]: http://www.marxists.org/svenska/marx/1852/08-d028.htm#h3 [2011-03-13].

Marx, Karl (1859), Till kritiken av den politiska ekonomin. Förord. Tillgänglig [online]: http://www.marxists.org/svenska/marx/1859/13-d010.htm

[2010-11-27].

Mau, Steffen (2004), ”Welfare Regimes and the Norms of Social Exchange” i Current Sociology. Vol. 52, Nr. 1, ss. 53-74. Tillgänglig [online]:

http://csi.sagepub.com/content/52/1/53.abstract [2011-01-22].

Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (2006), ”Vad är socialt arbete?” i Meeuwisse, Anna- Sunesson, Sune & Swärd, Hans (Red.), Socialt arbete. En grundbok. Stockholm.

Månsson, Per (2004), “Marxism” i Månsson, Per (Red.), Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm.

O´Neill, Harry (1967), “Response style influence in public opinion surveys” i The Public Opinion Quarterly. Vol. 31, Nr. 1, ss. 95-102. Tillgänglig [online]:

http://poq.oxfordjournals.org/content/31/1/95.extract [2010-12-19].

Ponza, Michael- Duncan, Greg J.- Corcoran, Mary & Groskind, Fred (1992), ”The Guns of Autumn?: Age Differences in Support for Income Transfers to the Young and Old” i The Public Opinion Quarterly. Vol. 52, Nr. 4. ss. 441-466. Tillgänglig [online]: http://www.jstor.org/pss/2749255 [2011-01-17].

Ribe, Martin (1999), ”Oddskvoter berättar” i Välfärdsbulletinen. Nr. 4, ss. 14-15. Tillgänglig [online]:

http://www.scb.se/Grupp/Klassrummet/_Dokument/Skolan499.pdf [2010-12-17]. Rosengren, Karl Erik & Arvidsson, Peter (2005), Sociologisk metodik. Malmö Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2002), Kunskapens former.

Vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm.

Statistiska Centralbyrån (1982), Socioekonomisk indelning (SEI). Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4. Tillgänglig [online]:

www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_1982A01_BR_X11%c3%96P8204. pdf [2010-11-17].

Statistiska Centralbyrån (2010:a), Socioekonomisk indelning (SEI). Tillgänglig [online]: www.scb.se/sei [2010-11-17].

Statistiska Centralbyrån (2010:b), Alfabetisk förteckning över yrkesbenämningar klassificerade enligt Socioekonomisk indelning (SEI). Version 2010-02-01. Tillgänglig [online]:

www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/S EI_webb.pdf [2010-11-17].

Sohlberg, Peter & Leiulfsrud, Håkon (2005), ”Social ojämlikhet, sociala klasser och strukturperspektiv” i Goldberg, Ted (Red.), Samhällsproblem. Lund.

Svallfors, Stefan (1989), Vem älskar välfärdsstaten? Attityder, organiserade intressen och svensk välfärdspolitik. Lund.

Svallfors, Stefan (1995), ”The End of Class Politics? Structural Cleavages and Attitudes to Swedish Welfare Policies” i Acta Sociologica. Vol. 38, Nr. 1, ss. 53- 74. Tillgänglig [online]: http://asj.sagepub.com/content/38/1/53.abstract [2010-12- 19].

Svallfors, Stefan (1996:a), ”Klass, kön och välfärdsstatlig integration: om attityder till välfärdspolitiken” i Palme, Joakim & Wennemo, Irene (Red.), Generell

välfärd. Hot och möjligheter? Skriftserien Fakta/kunskap. Nr 3. Socialdepartementet. Stockholm.

Svallfors, Stefan (1996:b), Välfärdsstatens moraliska ekonomi. Välfärdsopinionen i 90-talets Sverige. Umeå.

Svallfors, Stefan (1997), ”Worlds of Welfare and Attitudes to Redistribution: A Comparison of Eight Western Nations” i European Sociological Review. Vol. 13, Nr. 3, ss. 283-304. Tillgänglig[online]:

http://esr.oxfordjournals.org/content/13/3/283.abstract [2010-01-27]. Svallfors, Stefan (2004), Klassamhällets kollektiva medvetande. Klass och attityder i jämförande perspektiv. Umeå.

Taylor-Gooby, Peter (2007), “`Hollowing out´ versus the new interventionism. Public attitudes and welfare futures” i Svallfors, Stefan & Taylor-Gooby, Peter (Red.), The end of the welfare state? Responses to state retrenchment. London. Thorsén, Håkan (2010), Människosyn och etik. Stockholm.

Valmyndigheten (2010), Val till Riksdagen – Röster. Tillgänglig [online]: http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html [2010-11-27]. Vetenskapsrådet (2010), Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig [online]:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2010-12-11].

Vulcan, Patrik (2009), Mellan klass, samhälle och marknad. Anställdas attityder till facket i sociologisk belysning. Examensarbete för Master i Sociologi.

Göteborgs Universitet. Tillgänglig [online]:

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21559/1/gupea_2077_21559_1.pdf [2010- 12-14].

Western, Mark (2010), "Class" i Encyclopedia of Identity. SAGE Publications. 27 November 2010. SAGE reference online. Tillgänglig [online]: http://www.sage- ereference.com/identity/Article_n33.html [2010-11-27].

Wright, Eric Ohlin (1980), “Class and occupation” i Theory and Society. Vol. 9, Nr. 1, ss. 177-214. Tillgänglig [online]:

APPENDIX

Appendix A: Målpopulation och urval

Population = 641 (550 kvinnor, 91 män) Urval = 216

Individbortfall = 71

Tabell A.1 Målpopulation & urval

Inriktn. Term. Antal stud. Datum enkätutdeln. Antal insaml. enk.**

1 1 58 2010-11-19 41 1 2 30 - - 1 3 36 2010-11-22 28 1 4 35 - - 1 5 33 - - 1 6 38 - - 1 7 49 - - 2 1 37 2010-11-19 20 2 2 28 - 2 3 35 2010-11-22 19 2 4 22 - - 2 5 27 - - 2 6 23 - - 2 7 29 - - 3 1 * - - 3 2 25 - - 3 3 26 2010-11-22 18 3 4 24 2010-11-18 19 3 5 24 - - 3 6 34 - - 3 7 25 - - *Startade ej HT 2011.

40 Appendix B: Enkät

Enkät om socionomstudenters klassbakgrunder och attityder till

välfärdsstaten

Ansvarig för enkätundersökningen: Jeff Hausel, studerande Socionomprogrammet IFS termin 6, Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola. Enkätundersökningens resultat kommer att presenteras inom ramen för ett examensarbete i ämnet Socialt arbete.

På senare tid har det forskats en del om sambanden mellan den svenska befolkningens levnadsförhållanden och dess attityder till välfärdsstaten. Det saknas dock studier om samband mellan klassbakgrund och attityder till välfärdsstaten inom olika professioner.

Syftet med denna studie är att analysera i vilken utsträckning

klassbakgrund påverkar socionomstudenters attityder till den svenska välfärdsstaten. Studien genomförs med hjälp av en enkät som delas ut i sex klasser inom Socionomprogrammet på Malmö Högskola.

Enkäten innehåller bland annat frågor om dina föräldrars yrkestillhörighet samt om dina attityder i olika välfärdspolitiska frågor. Du förväntas inte uppge ditt namn när du fyller i enkäten. Dina svar kommer inte heller att kunna härledas till dig som person. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan vidare motivering. Det tar dig ungefär tio minuter att svara på frågorna.

Jag hoppas att du kan ta dig tid att besvara frågeformuläret så utförligt och fullständigt som möjligt. Jag ber dig att svara särskilt noga på frågor där du själv får formulera ditt svar, eftersom dessa svar är särskilt viktiga för undersökningen.

Om du har synpunkter eller vill ha ytterligare upplysningar om studien är du välkommen att kontakta mig.

Med vänliga hälsningar Jeff Hausel

Socionomprogrammet IFS

Fakulteten för Hälsa och Samhälle Malmö Högskola

Telefon: xxx-xxx xx xx

1. Kön: ⁪Man ⁪Kvinna

2. Ålder: ⁪18-19 år ⁪20-22 år ⁪23-25 år ⁪26-30 år ⁪31-40 år ⁪över 40 år

3. Födelseland: ⁪Sverige ⁪Skandinavien (ej Sverige) ⁪Europa (ej Skandinavien) ⁪Utanför Europa

4. Inriktning inom Socionomprogrammet ⁪FÅ ⁪VU ⁪IFS

5. Termin inom Socionomprogrammet ⁪1 ⁪2 ⁪3 ⁪4 ⁪5 ⁪6 ⁪7

6. Arbete före studierna

a) Arbetade du före dina studier? ⁪Ja ⁪Nej

b) Om ja på fråga 6a, vilket var ditt yrke? _______________________________

Om nej på fråga 6a, gå till fråga 7.

7. Föräldrarnas yrken

a) Vilket är din fars (senaste) yrke? _______________________________

b) Vilket är din mors (senaste) yrke? _______________________________

8. Om du skulle beskriva den familj du växte upp i, vilken av nedanstående kategorier stämmer då bäst?

⁪ Arbetarklass ⁪ Medelklass ⁪ Överklass

9. Hur skulle du vilja beskriva din familjs ekonomi under din uppväxt?

⁪Bra ekonomi ⁪Dålig ekonomi ⁪Vet ej

Här följer ett antal påståenden ur den aktuella debatten om den offentliga sektorn och socialpolitiken i Sverige. Ange för vart och ett av påståendena det som du tycker stämmer bäst med din åsikt.

10. Det finns för mycket jämlikhetssträvanden i Sverige idag