Jag har i min uppsats belyst frågan kring transsexuella rättigheter, genom att påvisa ett samband mellan transnationell aktivism och kroppspolitik som teoretiskt perspektiv. Genom att använda mig av en
jämförande fallstudie på Chile och Finland, som båda är aktuella i frågan om transpersoners rättigheter, har jag kunnat påvisa både likheter och olikheter i hur länderna i fråga mottagit transnationell aktivism. Min forskningsfråga “Påverkar transnationell aktivism Chiles och Finlands interna lagar kring transsexuella rättigheter?”, har jag besvarat genom att jämföra interna faktorer i vardera land. Valet av Finland och Chile föll naturligt eftersom staterna i fråga väl illustrerar debatten för transsexuella rättigheter och hur kroppar materialiseras och ses som en statlig angelägenhet. Eftersom jag utgått från en most similar system design, väljer jag fall som skiljer sig på en oberoende variabel. Chile och Finland visade sig ha mycket gemensamt, men skiljer sig åt på den religiösa aspekten, där Chile fortfarande har en stark relation till den katolska kyrkan, medan Finland ses som en sekulär stat. Att använda mig av den religiösa aspekten som oberoende variabel föll naturligt, eftersom jag på detta sätt kunde koppla det till mitt teoretiska perspektiv inom kroppspolitik, som refererar till normer och traditionella samhällsvärden. På detta sätt har jag kunnat problematisera, analysera och illustrera den pågående debatten kring transsexuella rättigheter och illustrera hur kropp och stat möts, samt hur stat och den globala arenan möts. För att återgå till själva
forskningsfrågan, går det att konstatera att varken Chiles eller Finlands interna lagstiftningar (ännu) påverkats av den transnationella aktivismen. Den transnationella aktivismen har i Chiles och Finlands fall inte skapat konkreta lagförändringar, men grott ett frö i det normativa tänkandet och politiska sfären. Genom att hänvisa till Olesen, är det uppbyggandet och accepterandet av specifika problem som internationella, som möjliggör att den transnationella aktivismen lyckas påverka och skapa förändring. Min analys av Chile och Finland, påvisar att den internationella uppmärksamheten kring ländernas lagar inte varit tillräcklig varav Piper och Uhlins påminnelse om att inte glömma bort den statliga kraften i formandet av diskurser syns. Varken i Chile eller Finland, har konkreta lagförändringar skett. Min forskningsfråga har besvarats genom en innehållsanalys av ländernas traditionella samhällsnormer, politiska partier, den katolska kyrkans (i Chiles fall) uttalanden, samhällsdebatter samt engagemang ifrån aktivistnärverk. Uttalanden ifrån transpersoner har gett den verkliga, individuella uppfattningen som behövs för att kunna förstå situationen.
Genom att koppla individer, till den globala kontexten, har jag påvisat de olika nivåerna som existerar på individ, statlig och global nivå, inom transnationell aktivism och kroppspolitik.
Jag har genom teoretiska begrepp inom transnationell aktivism och kroppspolitik skapat en förståelse till varför Chile och Finland representerar liknande politiska verkligheter. Begrepp som politisk möjlighet och framing, har varit grunden till att förstå den transnationella aktivismen och hur den påverkat Chile och Finland. Den politiska möjligheten, som tyder på strukturella förhållanden inom aktivism, möjliggör uppkomsten och riktningen för aktivism, och förklarar den komplexa relationen mellan politiska och diskursiva dimensioner inom den transnationella aktivismen. Den politiska möjligheten i Chile präglas även av den historiska aspekten, med demokratiseringsprocessen som en viktig historisk aspekt. På detta sätt går det att förstå den liberala politik Chile påtagit sig i början av 90-talet efter Pinochets fall. Den politiska möjligheten kunde därmed ses som öppen för aktivism även i frågan inom transsexuella rättigheter, men där studien påvisat den inrikespolitiska diskursens makt. I Chile är det frågan om en oenig regering, där en synlig relation mellan den katolska kyrkan och staten påvisar på vilket sätt traditionella samhällsvärden och normer “beskyddas” mot en slags genus ideologi som uppfattas som påtvingad. Jag har i Finlands fall belyst debatten kring en tvåkönsnorm, som trätt fram i debatten av translagen. Eftersom det krävs en majoritet, har det högerpopulistiska partiet Sannfinländarnas motstånd till en ny translag varit omöjlig. Detta påvisar den transnationella aktivismens maktlöshet inför den interna politiska situationen och den politiska möjligheten.
Den första operationaliserande frågan “På vilket sätt är fallen i Chile och Finland lika?”, går att koppla till de kontrollvariabler jag utgått från, samt att de båda fallen inte kunnat påvisa den transnationella aktivismens konkreta påverkan. Chile och Finland visade sig ha mycket gemensamt, trots den oberoende variabeln som skilde dem åt. Genom den andra operationaliserande frågan “Utgör den oberoende variabeln, religion, en skillnad i hur länderna mottar aktivism?” påvisar studien att skillnaden till en sekulär stat och en stat som starkt sammankopplad till den katolska kyrkan inte varit den avgörande faktorn. Trots att Finland ses som sekulärt, kan politiska partier med traditionella samhällsvärden och familjeideal förhindra
förändring. Det ligger i Finlands fall inte i det faktum att det är sekulärt, utan att genusnormer genomsyrar politik, oberoende av religion.
Svårigheterna och utmaningarna i både Finlands och Chiles fall är den inrikespolitiska situationen, som påvisat sig väga tyngre än den internationella pressen. I både Chile och Finland, har det påvisats en tolerans och aktivism inifrån landet, från befolkningen, vilket tyder på att transsexuella rättigheter inte i sig borde vara ett problem i staternas interna politik. Både Chile och Finland har visat sig vara samhällen som understöder liberala värderingar och mänskliga rättigheter, specifikt i frågan kring transpersoners rättigheter. Pågående politiska skeenden och politiska omskapanden är svåra att studera och behöver mer tid, för att utveckla en mer långsynt och djupare uppfattning om ämnet.
De intressanta faktorerna är hur det i Chiles fall varit frågan om ett politiskt omskapande med post- Pinochet tiden och demokratiseringsprocessen som skapade en ny grund för Chile i det internationella samfundet. I Finland finner jag den nuvarande inrikespolitiska situationen intressant med tanke på hur mycket makt Sannfinländarna har i frågan om transpersoners rättigheter. Partiet skapar en politisk situation där Finlands regering varken kommer framåt eller bakåt i frågan och är den mest avgörande faktorn som förhindrar en lagförändring.
Vinsten med min studie, är att den gett upphov till vad som fungerar och inte fungerar i en
jämförande fallstudie som denna. Min studie har bidragit till ett bekräftande i den roll och makt stater har i det internationella samfundet och hur historiska aspekter påverkar staters politik. Jag anser att denna studie genererar behov av mera forskning inom ämnet, eftersom min uppsats känns som ett skrap på ytan vad gäller ämnesområden inom transsexuella rättigheter, och sambandet mellan kroppspolitik transnationell aktivism.