Syftet med studien var att undersöka erfarenheterna och upplevelserna hos kvinnorna i Ung Kvinna och om de upplever att verksamheten leder dem till en förändrad livssituation. Studiens resultat kommer i detta avsnitt att diskuteras i relation till tidigare forskning under tre rubriker, ”Enkönad behandling”, ”Socialt stöd och relationer” och ”Självkänsla”.
8.1 Enkönad behandling
Studiens resultat visar att de intervjuade kvinnorna i Ung Kvinna ser fördelar med att behandlas tillsammans med enbart kvinnor även om det för fem av de sex kvinnorna inte spelar någon roll att behandlas tillsammans med män. Det som kvinnorna i Ung Kvinna lyfter som fördelar med enkönad behandling är att de kan prata om ämnen som de tror att män inte skulle förstå, att de tror det kan vara svårt att prata om dess utsatthet om det var män i gruppen och att de lättare förstår varandra då kvinnor tänker och är på ett sätt som skiljer sig från män. Flera studier (Kaskutas, 1994; Kauffman et al., 1995; Cummings et al., 2010; Godlaski et al., 2009) visar liknande resultat, att kvinnor ser fördelar med att behandlas i enkönad grupp. Dessa studier visar att kvinnor många gånger föredrar och uppskattar att behandlas avskilda från män. Det som kvinnorna i dessa studier sagt sig uppskatta med enkönad behandling är att de får dela erfarenheter med varandra och tala om könsspecifika frågor.
Likheterna mellan tidigare studiers resultat och denna studies resultat är att respondenterna nämner fördelar med att behandlas tillsammans med enbart kvinnor. Dock är skillnaden att kvinnorna som intervjuats i denna studie inte uppger att de föredrar att behandlas avskilt från män. Trots fördelarna med enkönad behandling som studiens intervjupersoner uppger så säger de samtidigt att det för dem inte spelar någon roll att behandlas tillsammans med män. Vi upplever att kvinnorna inte tidigare har reflekterat över skillnader mellan enkönad och
35 samkönad behandling och därför framstår som ambivalenta rörande denna fråga. Denna ambivalens tror vi beror på att kvinnorna känner en tillhörighet till missbrukare oavsett om de är män eller kvinnor just för att de har missbruket gemensamt samtidigt som de känner en tillhörighet till enbart kvinnor för att de tillsammans delar rollen som kvinna. De tre kvinnor som upplever att det inte spelar någon roll att de behandlas tillsammans med män trots att de utsatts för våld av män i sin omgivning, tror vi således beror på att de känner en sådan stark tillhörighet till andra missbrukare att de bortser från att de i en enkönad grupp kan tala om ämnen som de inte gjort i en samkönad grupp. Det skulle också kunna vara så att kvinnornas utsatthet är så förankrad i missbruksmiljön att de inte reflekterar över att de i missbruksmiljön är underordnade männen och således omedvetet accepterar detta. Genom denna omedvetna acceptans kan det tänkas att kvinnorna, i en miljö där män med missbruk är närvarande, inte ser några problem med att sätta sina egna behov åt sidan för att låta männen ta plats. Detta då det möjligtvis är den hierarki som råder i missbruksmiljön och som kvinnorna är vana vid. Det skulle också kunna vara så att kvinnorna inte förknippar alla män med våld och att det därför inte spelar någon roll för dem att behandlas tillsammans med män. En annan möjlig tolkning är att kvinnorna, när de varit i samkönad behandling, inte har tänkt på att det finns vissa ämnen de skulle vilja prata om.
Resultatet i denna studie visar även att samtliga kvinnor som intervjuats upplever att gemenskapen och de delade erfarenheterna i Ung Kvinna utgör ett stöd för dem i processen att ta sig ur missbruket. Att det är viktigt att dela erfarenheter med andra kvinnor framkommer även i andra studier (Trulsson, 2000; Reisler, 2012; Godlaski et al., 2009). Dock visar Godlaski et al.´s (2009) studie att kvinnor i en enkönad grupp känner en viss oro för att det som sägs i gruppen ska föras vidare och upplever det ibland svårt att lita på andra kvinnor. Detta är något som kvinnorna i vår studie inte upplever. Att kvinnorna i vår studie inte känner någon oro inför att dela med sig av erfarenheter till varandra tror vi beror på att ålderspannet i gruppen är brett. Detta främjar möjligtvis dynamiken i gruppen där kvinnorna förmodligen inte känner någon konkurrens till varandra som kvinnorna eventuellt hade gjort om de hade varit yngre och jämnåriga. Att dynamiken i Ung Kvinna är god tror vi även kan bero på att de tillsammans med gruppen utför aktiviteter som får kvinnorna att känna att de deltar i ett sammanhang som inte har med missbruket att göra. De intervjuade kvinnorna i denna studie uppger att de har få eller inga vänskapsrelationer utanför missbruksmiljön och att utföra aktiviteter tillsammans tror vi gör att de lär känna varandra bättre och således skapar vänskapsband i andra sammanhang än i missbruksmiljön. Detta resonemang finner vi stöd i Skårners (2001) studie där hon belyser vikten av att kvinnor med missbruk får utföra aktiviteter i grupp där de kan skapa nya relationer i sociala sammanhang utanför missbruket. 8.2 Socialt stöd och relationer
Denna studies resultat visar att kvinnornas positiva relationer utgör ett socialt stöd som är av stor vikt för dem i processen att ta sig ur missbruket samt bibehålla nykter och/eller drogfrihet. Vissa av kvinnorna upplever att deras barn är en motivation för dem till att fortsätta vara drogfri och/eller nykter medan andra har vänner och familj som stöttar dem. Exempelvis berättar Karin och Kerstin att de motiveras till att förändra sin livssituation då de inte vill förlora sina barn på grund av missbruket. Samtliga kvinnor upplever att Ung Kvinnas behandlare är ett av de viktigaste stöden de har i processen att förändra sin livssituation. Att stödet är viktigt i processen är även något som flera andra studier visar (Skårner, 2001; Tracy et al., 2012; Brown et al., 2015; Ellis et al., 2004; Riesler, 2012; Trulsson & Hedin, 2003). Att kvinnorna i denna studie upplever att Ung Kvinna utgör ett viktigt stöd för dem dels genom behandlingspersonalen, dels genom de andra kvinnorna, tror vi beror på att samtliga kvinnor har få relationer utanför som kan verka som stöd för dem i processen att förändra sin livssituation. Flera av kvinnorna berättar att de utan Ung Kvinna inte hade varit där de är idag.
36 Detta tror vi beror på att Ung Kvinnas behandlare bemöter dem som likvärdiga med ett genuint intresse i att finnas där för dem samt att de inte dömer kvinnorna vid återfall. Vikten av hur professionella bemöter klienter är något som framkommer i Skårners (2001) studie. Skårner (2001) menar att det är behandlarnas höga tolerans vad gäller återfall av droger och alkohol i början av behandlingen som utgör grunden för den goda relationen mellan behandlare och klient. Att behandlarna är professionella och inte kräver något tillbaka eller har en personlig vinning i att skada kvinnorna är något som uppskattas och ger trygghet. Relationen mellan behandlare och kvinnorna är betydande för kvinnornas upplevelser av behandlingen samt processen att ta sig ur missbruket. Vi tror även att Ung Kvinnas behandlare har kunskap om missbruk som utgör en trygghet för kvinnorna när de befinner sig i riskzonen för återfall. En trygghet som de kanske inte finner i andra relationer i sin omgivning då de eventuellt inte besitter samma kunskap gällande vad som kan förhindra återfall.
Oavsett kunskap eller inte om att hindra återfall så utgör sunda relationer ett viktigt stöd för kvinnorna i återhämtningsprocessen. Fem av de sex intervjuade kvinnorna i vår studie upplever att Ung Kvinna gett dem verktyg för att kunna leva ett liv med enbart sunda relationer. Att behandlare arbetar för att kvinnor med missbruk ska ha sunda relationer i sina liv visar ett flertal studier är viktigt (Skårner, 2001; Brown et al., 2015; Riesler, 2012; Sun, 2007). Att kvinnorna i behandling lär sig att utveckla och omvärdera befintliga relationer samt att de lär sig skapa nya är viktigt för att de inte ska återfalla i missbruk (Skårner, 2001). Om kvinnorna får lära sig att omvandla destruktiva relationer till positiva relationer kan de utgöra ett stöd för dem i återhämtningsprocessen, något som i Brown et al.´s (2015) studie framkommer att behandlarna tycks förbise. Gunilla är den kvinnan som upplever att hon inte har några destruktiva relationer samtidigt som hon berättar att det oftast är på grund av konflikter med sina barn som hon tar återfall. Att dessa relationer påverkar Gunillas mående negativt kan möjligtvis visa på att relationerna ändock är osunda. Det kan därmed tänkas att behandlarna i Ung Kvinna bör arbeta mer med att ge kvinnorna kunskap om sunda relationer samt hur de kan utveckla och omvärdera redan befintliga relationer. Eftersom Gunilla ändock ser sina barn som motivation skulle de relationerna, istället för att få henne att ta ett återfall, kunna verka som stöd i hennes process att förändra sin livssituation om hon fick kunskap om hur hon kan utveckla och omvärdera dem.
8.3 Självkänsla
Samtliga intervjuade kvinnor i denna studie uppger att de i sitt missbruk haft låg självkänsla. Att kvinnor med missbruk många gånger har låg självkänsla visar även ett flertal andra studier. För att stärka kvinnornas självkänsla bör behandlare använda sig av strategier för att motivera kvinnorna till att vara och bibehålla drogfrihet och nykterhet. Den låga självkänslan kan göra att kvinnorna många gånger fortsätter missbruka (Kaskutas, 1994; Kauffman et al., 1995; Greenfield et al., 2013; Laanemets, 2002; Sun, 2007; Trulsson & Hedin, 2003). Samtliga kvinnor uppger att de fått bättre självkänsla sedan de gick med i Ung Kvinna. En möjlig förklaring till förbättringen kan vara att behandlarna i Ung Kvinna arbetar med att stärka självkänslan hos kvinnorna. Exempelvis berättar Karin och Erika att deras självkänsla stärkts i och med Ung Kvinna. Karin berättar att hennes stärkta självkänsla gör att hon kan stå emot drogerna och Erika berättar att hon nu inser att hon fungerar bättre utan alkohol. Om det är arbetet med att stärka självkänslan i Ung Kvinna som just stärker kvinnornas självkänsla är dock svårt att säga. Detta då exempelvis Kerstin och Pernilla erhåller annan professionell hjälp utöver Ung Kvinna som även de kan tänkas ha bidragit till deras förbättrade självkänsla. Det kan även vara så att kvinnorna stärks genom relationerna till behandlare och de andra deltagande kvinnorna, via gemenskapen och atmosfären i gruppen eller det faktum att de är
37 drogfria och nyktra eller har minskat användningen av droger och/eller alkohol. Det behöver alltså inte vara sessionerna om självkänsla i sig som stärkt dem utan faktorer runt omkring. Ett bra bemötande från behandlarna kan således tänkas stärka kvinnornas självkänsla. Lander (2003) menar att det på grund av rådande normer i samhället om hur en kvinna bör vara kan försvåra arbetet med att stärka kvinnor med missbruk. Detta då behandlarna många gånger tar med sig samhällets normer in i behandling och behandlar kvinnorna som okvinnliga och mindre vetande om sitt eget bästa då de inte lever upp till normen för hur en kvinna bör vara. Exempelvis har Kerstin och Pernilla upplevt sig blivit illa bemötta i tidigare behandlingsinsatser och påpekar vikten av att mötas som människa och inte som missbrukare. Samtliga kvinnor i Ung Kvinna upplever att de har en bra relation till och blir bemötta väl av behandlarna i Ung Kvinna vilket har en stor betydelse för dem i processen att förändra sin livssituation. Det kan därmed tänkas att behandlarna i Ung Kvinna inte tar med sig samhällets normer in i behandlingen då de låter kvinnorna vara delaktiga och har möjlighet att påverka vad som ska behandlas under sessionerna. Exempelvis uppger samtliga intervjuade kvinnor i Ung Kvinna att de känner att de får vara delaktiga och påverka behandlingens innehåll. Att Ung Kvinnas behandlare möter kvinnorna som likvärdiga samt låter dem vara delaktiga i behandlingen kan tänkas vara det som stärker kvinnorna.
Vi vill belysa att kvinnorna som intervjuats upplever att Ung Kvinna på olika sätt hjälper dem till en förändrad livssituation. Vissa av kvinnorna upplever att de inte skulle vara där de är idag utan Ung Kvinna. Utifrån kvinnornas berättelser upplever även vi att Ung Kvinna hjälper dem till en förändrad livsituation där de såsmåningom kan leva eller lever ett liv utan missbruk. Det verkar som att Ung Kvinna i sin behandling har en helhetssyn där kvinnorna får arbeta med att utveckla samt omvärdera relationer till sunda samtidigt som de får lära sig att hantera missbruket och stärka sin självkänsla. Dock förstår vi svårigheterna kring att uttala sig om det är Ung Kvinna och/eller dess innehåll i behandlingen som hjälper dem eller om det finns omständigheter runtomkring som påverkar kvinnorna till att förändra sin livssituation. Vi upplever att det kanske inte är behandlingens innehåll i sig som har den största betydelsen för kvinnornas förändrade livssituation utan faktumet att kvinnorna i Ung Kvinna känner en gemenskap och tillhörighet som gör att de ser fram emot att komma till Ung Kvinna, en ny mening med livet som inte innefattar missbruk.
Avslutningsvis vill vi lyfta att vi tror, precis som tidigare studier visar, att kvinnor främjas av att behandlas avskilt från män. Att vi tror att kvinnor främjas av att behandlas i enkönad grupp beror på att kvinnorna i vår studie berättat att de där kan tala om ämnen som de inte skulle göra i en samkönad grupp. Dock tycker vi att det är intressant att majoriteten av kvinnorna som intervjuats trots fördelarna berättar att det inte spelar någon roll för dem att behandlas tillsammans med män. I Sverige finns ett behov av fler behandlingshem riktade till enbart kvinnor (Norberg, Linder & Boman, 2014, 7 februari). Detta då forskning visar att kvinnor främjas av att behandlas tillsammans med enbart kvinnor i och med att de är extra utsatta i samhället på grund av att de utsätts för våld, främst av män (Greenfield, Cummings, Kuper, Wigderson & Koro-Ljungberg, 2013; Cummings, Gallop & Greenfield, 2010). Tre av de fem intervjuade kvinnorna i denna studie som uppger att det för dem inte spelar någon roll att behandlas tillsammans med män har tidigare utsatts för våld av män i deras omgivning. Därför anser vi att det vore intressant för framtida forskning att undersöka huruvida kvinnor med missbruk är ambivalenta inför att behandlas tillsammans med män och vad det i sådana fall kan tänkas bero på.
38
9. Slutsatser
I denna studie har vi kommit fram till att kvinnorna i Ung Kvinna ser fördelar med att behandlas med enbart kvinnor. Detta då kvinnorna upplever att de i en grupp med enbart kvinnor kan tala om vissa ämnen som de inte skulle kunna om det var män med i gruppen. Samtliga intervjuade kvinnor i Ung Kvinna upplever att de har sunda relationer som utgör ett viktigt stöd för dem i processen att förändra sin livssituation. Stödet de har utgörs främst av familj, vänner och professionella. Alla av de intervjuade kvinnorna upplever att de i sitt missbruk haft en låg självkänsla som idag för var dag stärks. I och med den stärkta självkänslan upplever kvinnorna att de börjar se på sig själva på ett annat sätt vilket bidrar till en positiv förändring av deras livssituation.
39
10. Referenser
Askheim, Ole Petter (2007). Empowerment – olika infallsvinklar. I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.). Empowerment - i teori och praktik. (s. 18-32). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Askheim, Ole Petter & Starrin, Bengt (2007). Empowerment – ett modeord? I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.). Empowerment - i teori och praktik. (s. 9-17). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Askheim, Ole Petter & Starrin, Bengt (2007). Utmaningar inom socialt arbete. I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.). Empowerment - i teori och praktik. (s. 206-231). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas. (2011). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. (2. uppl.) Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Brown, Suzanne, Tracy, Elisabeth M., Jun, MinKyoung, Park, Hyunyong och Min, Meeyoung O (2015). Personal network recovery enablers and relapse risks for women with
substance dependence. Qualitative Health Research 2015, Volym 25(3), 371-385. doi: 10.1177/1049732314551055
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Castells, Manuel. (2000). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Bd 2,
Identitetens makt. Göteborg: Daidalos.
Collins, David (1997). Two cheers for empowerment: some critical reflections. Leadership & Organization Development Journal, Volym 18(1), (1997): 23-28. Hämtad 20150429 från, http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/docview/226914309?pq-origsite=summon Cummings, Amanda M, Gallop, Robert J & Greenfield, Shelly F (2010). Self-efficacy and
substance use outcomes for women in single gender versus mixed-gender group treatment. J Groups Addict Recovery 2010, Volym 5(1): 4-16. doi:
10.1080/15560350903543915
Duckert, Mona (1989). Kvinnelige narkotikamissbrukere har spesielle behandlingsbehov i Nordisk sosialt arbeid 1989:2 s. 28-36.
Edman, Johan (2004). Torken – Tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige 1940-1981. (Diss.) Stockholm: Studies in History 70.
Edvardsson, Bo (2003). Kritisk utredningsmetodik: begrepp, principer och felkällor. (2., omarb. och utvidgade uppl.) Stockholm: Liber.
Eliasson, Mona (2006). En kunskapsöversikt – Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Hämtad 150407 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-177-9.pdf
Ellis, Bruce, Bernichon, Tiffiny, Yu, Ping, Roberts, Tracy, Herrell M., James (2004). Effect of social support on substance abuse relapse in a residential treatment setting for women. Evaluation and Program Planning, Volym 27 (2004): 213–221. Hämtad 150408 från, http://ac.els-cdn.com/S0149718904000126/1-s2.0-S0149718904000126-
main.pdf?_tid=a53b0702-de8d-11e4-8620-
00000aab0f6b&acdnat=1428566247_5fba1597b71ab4b8675902060b418e5c
Forsberg, Gunnar & Wallmark, Johan (2002). Nätverksboken: om mötets möjligheter. (2., [bearb. och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.
Godlaski, Theodore M., Butler, Lynn, Heron, Missy, Debord, Sherry & Cauvin Lynn (2009). A Qualitative Exploration of Engagement Among Rural Women Entering Substance User Treatment. Substance Use & Misuse, Volym 44: 62-83. doi:
10.1080/10826080802525819
Greenfield, Shelly F, Cummings, Amanda M, Kuper, Laura E, Wigderson, Sara B & Koro- Ljungberg, Mirka (2013). A Qualitative Analysis of Women’s Experiences in
Single-Gender Versus Mixed-Gender Substance Abuse Group Therapy. Substance Use & Misuse, Volym 48, 772-782. doi: 10.3109/10826084.2013.787100
40 Johnsson, Eva (2009). Narkotikamissbrukare, sociala band och vändpunkter. I Eva Johnsson,
Leili Laanemets & Kerstin Svensson (red.). Narkotikamissbruk – Debatt, behandling och begrepp. (uppl. 2;1) (s. 53-67). Lund: Studentlitteratur.
Kaskutas, Lee Ann (1994). What do women get out of self-help? Their reasons for and attending Women for Sobriety Alcoholics Anonymous. Journal of Substance Abuse Treatment, Volym 11(3), 185-195. Hämtad 150324 från,
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0740547294900752
Kauffman, Eda, Morrison Dore, Martha & Nelson-Zlupko, Lani (1995). The role of women’s therapy groups in the treatment of chemical dependence. Amer. J. Orthopsychial, Volym 65(3). Hämtad 150324 från,
http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=daaa571c-b76d- 4359-ad83-787a8400785d%40sessionmgr4003&vid=1&hid=4114
Knutsson, Johannes (1977). Stämplingsteori – en kritisk granskning. Rapport 1977:1 Brottsförebyggande rådet.
Laanemets, Leili (2002). Skapande av femininitet – om kvinnor i missbrukarbehandling. Lund: Lunds Universitet.
Lander, Ingrid (2003). Den flygande maran – en studie om åtta narkotikamissbrukande kvinnor i Stockholm. Stockholm: Stockholms Universitet.
Lidskog, Rolf & Deniz, Fuat. (2009). Mångkulturalism - socialt fenomen och politisk utmaning. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Masreliez-Steen, Gunilla & Modig, Maria (2004). Självkänsla – kvinnlig, manlig – mänsklig. (2:a utg.) Stockholm: Natur och Kultur.
Milton, Pia (1979). Kvinnomissbruk. Stockholm: Ronzo Boktryckeri AB.
Mulinari, Diana (1996). Kvinnoprojekt och feminism. I Ingrid Sahlin (red.) Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Norberg, Paula, Linder, Tobias & Boman, Markus (2014, 7 februari). Behandlingshem för enbart kvinnor behövs. Svenska Dagbladet. Hämtad 20150402 från
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/behandlingshem-bara-for-kvinnor- behovs_8882038.svd
Overelid, Bjarne (2007). Empowerment är svaret, men vad är frågan? I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.). Empowerment - i teori och praktik. (s. 48-61). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Reisler, Elizabeth (2012). Positive and negative aspects of social support experienced by
women in recovery from alcohol and drug addiction. Azusa Pacific University. Hämtad
150310 från,
http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/socialservices/docview/1520321432/2218DEB78 5724588PQ/1?accountid=8028
Rönning, Rolf (2007). Brukarmedverkan och empowerment – gammalt vin i nya flaskor? I Ole Petter Askheim & Bengt Starrin (red.). Empowerment - i teori och praktik. (s. 33-47). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Scheff, Thomas (1997). Emotions, the social bond, and human reality: part/whole analysis. Cambridge: Cambridge University Press.
Scheff, Thomas (1990). Microsociology: discourse, emotion and social structure. Chicago: Univ. of Chicago Press.
Skårner, Anette (2001). Skilda världar?: en studie av narkotikamissbrukares sociala relationer och sociala nätverk. Göteborg: Göteborgs Universitet.