Som svar på vår första frågeställning, om hur ungdomarna upplever den sociala integrationen mellan etniskt svenska ungdomar och ungdomar med utländsk bakgrund, har vi kommit fram till att majoriteten av alla ungdomar upplever att det finns en blandning i umgängeskretsen på fritiden, i skolan och i familjen, men att detta skiljer sig lite åt beroende på ungdomarnas upplevelser av sig själva. Deras upplevelse av social integration beror på vad de själva känner sig som. Känner de sig som svensk så upplever de till större del att de lever i en miljö som är integrerad, samma gäller för om man känner sig som både svensk och
invandrare. Känner man sig som invandrare upplever man till större del att det finns stora uppdelningar mellan de båda grupperna. Samtidigt tror vi att vad dem känner sig som beror på hur de upplever den sociala integrationen. Dessa båda faktorer hänger ihop och är beroende av varandra.
Något anmärkningsvärt är att ungdomarnas upplevelser av den sociala integrationen och deras beskrivning av densamma inte stämmer överens. De beskriver en miljö som tenderar till att i de flesta fallen vara en homogen grupp människor trots att de upplever en situation som blandad. Det som vi har märkt är att trots att alla tre grupper beskriver sin umgängeskrets som homogen är det flest av dem som känner sig som invandrare som upplever en segregation. Anledningen till varför det är så, tror vi, beror på att invandraren som grupp är och har varit stigmatiserad i det svenska samhället, både via politiken och via samhället. Det kan då krävas mer innan denna grupp verkligen känner av att de är med och att deras umgängeskrets består av en blandning.
Resultatet av den andra frågeställningen finns det stora variationer på. Det finns många faktorer som, enligt ungdomarna, spelar roll för hur man kan främja social integration. De faktorer som de anser var positiva då de har upplevt att situationen har varit socialt integrerad har främst handlat om att de har haft blandade
skolklasser. Det har även handlat om att de anser att man själv har gjort ett aktivt val att lära känna nya människor. Något annat som ungdomarna anser har varit viktigt är att familjen har varit öppen inför människor med annan etnisk bakgrund. Dessa faktorer har påverkat den sociala integrationen på ett positivt sätt. De faktorer som de ansåg krävas för att få en socialt integrerad miljö var många och det fanns inget alternativ som stack ut avsevärt. Många av ungdomarna valde ett flertal faktorer för förändring. Dessa faktorer handlade om blandade skolklasser, att de själv vill göra ett aktivt val att lära känna nya människor. De efterfrågade även fler kulturevent och att politiker bryr sig och vill veta deras åsikter. Detta är något som de saknat fram tills nu. Det man kan sammanfatta resultatet av den andra frågeställningen som är att ungdomarna vill ha större inflytande i
integrationsprocessen. De vill själva ta ansvar för den sociala integrationen och vill att politiker ska lyssna på deras åsikter. De har mycket förslag på vad som kan göras och ser att det inte bara finns en väg att gå utan att många faktorer spelar roll i skapandet av ett socialt integrerat samhälle. Trots att många tyckte att skolklassernas sammansättning har varit en avgörande faktor till den sociala integrationen finns det ändå tankar kring att det borde bli bättre.
Vi hade som hypotes att ungdomar väljer vänner oberoende av etnicitet. Resultatet på denna hypotes är att ungdomarna inte vill tänka i termer av etnicitet när de väljer umgängeskrets. Trots detta har vi observerat att ungdomarnas
umgängeskrets är homogena grupper människor. Vi menar att de inte medvetet väljer vänner på grund av etnicitet men att det ändå sker ett omedvetet (?) val på basis av etnicitet. Vår hypotes styrks av ungdomarnas intention att inte välja vänner på grund av etnicitet, men det omedvetna (?) valet säger någonting annat. Vår andra hypotes är att samhället idag inte är integrerat och vi tror att dagens ungdomar är nyckeln till social integration. Det som vi kan se utifrån resultaten är att majoriteten av ungdomarna upplever att vardagen är socialt integrerad, men samtidigt beskriver de en miljö som enligt oss inte verkar särskilt blandad. De beskriver sin umgängeskrets på skolan, fritiden och hemma bestående av till största delen etniskt svenska vänner ifall de känner sig som svensk. Känner dem sig som invandrare beskriver de sin umgängeskrets som bestående av till största delen vänner med utländsk bakgrund. Känner de sig som både invandrare och svensk beskriver de umgängeskretsen som en blandning mellan etniskt svenska vänner och vänner med utländsk bakgrund.
Det vi under hela uppsatsen gång ständigt har kommit tillbaka till är funderingar kring integrationspolitikens uppbyggnad. Gång på gång läser vi om hur olika insatser inte ger något resultat men trots det så väljer man att benämna insatserna som framgångsrika. Det vi menar då är hur man kan påstå att projekt har varit framgångsrikt när det inte finns några som helst bevis på att så är fallet. Hur kan man helt strunta i vad utvärderingen kommer fram till bara för att den är kritisk mot dess brist på resultat? Att inte våga ifrågasätta sin politik och ta till sig av kritiken kan aldrig vara positivt. Avsäger man sig ansvaret och inte vill ta till sig av det som skrivs i olika utredningar kommer det aldrig att ske en utveckling. Det vi frågar oss då är vad meningen med dessa utredningar är? Det handlar trots allt om ett helt lands framtid och då måste man, enligt oss, ta till sig av kritiken trots att det kanske inte var det resultat som man hade förväntat sig.
Det vi anser att man kan göra för att främja den sociala integrationen är att lyssna på vad befolkningen i allmänhet och ungdomar i synnerhet själva anser behövas för att en social integration ska bli en verklighet. Ungdomarna anser vi är nyckeln till framtidens framgångar inom social integration, då de är nästa generation och framtidens folk. Tankar om integration måste, enligt oss, börja vid det personliga mötet människor emellan. Finns det inget engagemang i mötet mellan människor i deras vardag tror vi inte att det går att arbeta för integration i samhället i stort. Processen måste börja i det lilla för att sedan utvecklas till något stort.
Något annat som vi har uppmärksammat är att ungdomarna, enligt oss, har en sund syn på vad integration innebär, nämligen att det är allas ansvar. Det vi undrar då är hur det kommer sig att inte integrationspolitiken har insett detta faktum? Så länge politiken inte uppmärksammar det gemensamma ansvaret för integration kommer det alltid att bli en grupp människor som ska integrera sig med den andra gruppen. Svensk integrationspolitik är den som formar hur Sverige utvecklas och i och med detta bör de vara en politik som är vägvisande för hur vi tillsammans kan nå ett idealsamhälle. Politiken måste genomsyras av tydliga mål och riktlinjer för att samhället ska kunna veta hur de olika instanse ska arbeta för att främja social integration. Finns det inga tydliga riktlinjer och mål är det omöjligt att se några resultat.
6.1. Förslag på vidare forskning
Utifrån de resultat som vi nått i denna uppsats har intresset väckts till fortsatta studier. Något som vi tycker borde undersökas djupare är hur ungdomars sysselsättning på fritiden påverkar den sociala integrationen. Vi upptäckte nämligen att ¼ del av alla ungdomar som svarade på enkäterna inte hade någon fritidsaktivitet. Det skulle vara intressant att studera ifall en fritidsaktivitet kan främja den sociala integrationen eller inte och isåfall på vilket sätt.
Någonting annat som vi skulle vilja veta är ifall resultatet hade blivit annorlunda ifall vi hade haft ett ytterliggare svarsalternativ på definition av etnisk svensk och utländsk bakgrund. Vi hade inget alternativ som säger att den som känner sig som svensk eller utländsk och av andra definieras som det, är det. Det hade varit intressant att se hur många som hade kryssat i detta alternativ.
Något annat som vi tycker är märkligt är att lagstiftarna inte fram tills nu har tyckt det var tillräckligt relevant att införa faktorer som etnisk tillhörighet m.m. i
beskrivningen av vem som ska ha tillgång till likvärdig skolgång. Faktorn kön har varit viktigare men vi anser att i och med att situationen i skolan inte är lika för alla bör även denna faktor dvs. etnicitet lyftas fram i lagen. Det finns statistik på att personer med utländsk bakgrund har det svårare än personer med etnisk svensk bakgrund i skolmiljön. Därför skulle det vara intressant att belysa detta i vidare forskning och se hur skollagen påverkar skolornas syn på vem som ska ha tillgång till likvärdig skolgång.
För att gå djupare i vårt resultat hade det varit spännannde att komplettera våra enkäter med djupintervjuer för att få ett vidare perspektiv på vad ungdomar tycker om social integration.