Bilden av tjänstemännen inom kommunen och arbetet som dessa utför, som informanterna uppgivit, stämmer väl överens med teorierna och litteraturen inom området. Informanterna menade att kommunala tjänstemän har som uppgift att förverkliga de mål som grundas på politikernas beslut. Därutöver är det tjänstemännens uppgift eller skyldighet att också kontrollera att verksamheten eller verksamheterna inom kommunen bedrivs på ett korrekt sätt med hänsyn taget till medborgarnas bästa. Därför är, som också ovan nämnts, offentliga tjänstemän belagda med andra, ofta tyngre krav än vad anställda inom privata organisationer är. Å ena sidan måste hänsyn tas till politiken och dess beslut och å andra sidan måste medborgarnas bästa också has i beaktande. I grund och botten är det alltså detta som utgör vad offentliga tjänstemän, däribland kommunala tjänstemän, är och bland informanterna rådde, när dessa intervjuades, en samstämmighet i svaren till mina frågor om vad det innebär att vara tjänstemän inom kommunen.
Vad gäller kommunens omorganisation under maj månad år 2017 har detta avsett en övergång från en princip (territoriell) till en annan princip (sektoriell). Motiveringen till övergången hade att göra med att kommunens nämndeverksamheter skulle kunna utveckla en djupare specialistkunskap genom att dels sysselsätta sig med ett fåtal istället för ett flertal sakområden och dels genom att sakområdet ifråga skulle gälla för hela kommunen och inte bara för en del av denna. Teorin och litteraturen kring detta har en viss koppling till det skedda inom kommunen. För det första är det vanligt med omorganisationer inom det offentliga, stora som små, eftersom det som Hall uttryckte det är organisationen samt målen och inte verksamheten i sig som är i fokus. För det andra handlar övergången om ett nytt sätt att styra inom
32
organisationen, med hjälp av specialistkunskap inom nämnderna, vilket talar för att det i viss mån kan röra sig om en omorganisation som är i linje med idén om New Public Management som betonar att styrning snarare än styrelse är viktigt att utveckla, även inom offentliga organisationer. För det tredje, och med hjälp av det instrumentella perspektivet kan omorganisationen av kommunen också förklaras. Detta genom att perspektivet säger att organisationsledningar, i detta fall kommunstyrelsen, kan besluta att omforma organisationen så att en viss typ av handlingar ska inrymmas för att organisationen ska kunna nå de mål som är satta, även om det inbegriper mål som är officiella dvs. av otydlig karaktär vad gäller hur dessa bäst ska uppfyllas. Men vare sig det rör sig om det ena eller det andra perspektivet så har omorganisationen också påverkat hur tjänstemännen för sitt arbete, vilket också är det som studien med hjälp av Lundquists tre frågor avhandlar.
Omorganisationen har påverkat kommunal verksamhet genom att tjänstemännens förståelse inför vad det är som ska göras dvs. vid implementering av politiska beslut har påverkats på ett positivt sätt med anledningar som har att göra med att politikerna i den nya nämnden är mer kunniga, att tjänstemännen får hjälp av nybildade strategiska avdelningar. Därutöver har den gemensamma erfarenheten bland den numera ökade personalstyrkan inom förvaltningen också underlättat för hur verksamheten bedrivs. Politikernas bättre kunnighet inom sakområdet ifråga ökar tjänstemännens förståelse i arbetet med att implementera politiska beslut eftersom besluten och målen med dessa är tydligare, enligt de informanter som intervjuats inom ramen för denna studie. Med de nyinrättade strategiska avdelningarna har tjänstemännens förståelse också ökat genom att avdelningar hjälper tjänstemännen med att tydliggöra hur arbetet mot målen ska framskrida och den ökade personalstyrkan inom förvaltningen av bland andra kommunikatörer, utredare och redovisningsekonomer bidrar med en ökad erfarenhet vilket också ökar förståelsen inom verksamheten och arbetet.
Tjänstemännens möjligheter till att implementera politiska beslut och hur möjligheterna påverkats i takt med omorganisationen visade sig också vara av en positiv karaktär. Detta eftersom kompetensen inom både nämnden och förvaltningen ökat, genom att ordföranden inom nämnden numera utgörs av en heltidspolitiker, att nya avdelningar inom förvaltningen inrättats samt att mer kompetens inhämtats från olika håll inom kommunen. Därutöver har resurser i form av pengar också ökat, men informanterna uppgav att detta kunde vara orsakat av annat än själva omorganisationen. Det faktum att förvaltningens ifråga verksamhet berör hela staden har inneburit att tjänstemän som tidigare arbetat inom olika stadsdelar men med
33
samma fråga numera arbetar tillsammans vilket har lett till en ökad gemensam erfarenhet samt att arbetsreglerna har enhetliggjort förvaltningens anställda och detta menade informanterna har bidragit till att förvaltningen känns mer professionell. Tjänstemännens vilja till att implementera politiska beslut har också den påverkats positivt men, och som informanterna påpekade, kan vara en följd av omorganisationen och inte ett direkt mål med denna. Därutöver kan viljan hos tjänstemännen inte mätas på något konkret sätt varför svaren här avsåg enbart informanterna. Men den ökade viljan ansågs enligt informanterna ha att göra med att innan omorganisationen så uppfattades kommunens verksamheter som ibland motstridiga och att kommunens service på grund av detta var olika för olika stadsdelsbefolkningar. Efter omorganisationen känner dock informanterna att eftersom hela staden genom förvaltningen ifråga arbetar mot ett och samma mål, så har också viljan till att genomföra politiska beslut ökat och detta på grund av en större tjänstemannagemenskap.
7. Reflektioner
Intresset för offentlig verksamhet har studerats närmare i en aspekt som inbegriper hur verksamheten i kommun genom arbetet som tjänstemännen utför dvs. implementering av politiska beslut har påverkats i takt med en övergripande omorganisation av kommunen. Detta har genomförts med hjälp av Lundquists tre frågor eftersom dessa syftar till att identifiera olika problem och eller möjligheter som kan uppstå vid implementering av politiska beslut. Studiens syfte har således varit att bidra till en ökad förståelse för hur en omorganisation av kommunen bestående av förändrade nämnde- och förvaltningsorganisationer påverkar verksamheten inom kommunen. Bidraget till forskningen inom området utgörs av tjänstemännens upplevda förbättring av verksamheten genom hur det egna arbetet i takt med omorganisationen förändrats och skulle således kunna användas i andra sammanhang, exempelvis av andra kommuner i landet som står inför en omorganisation av likartat slag. Under arbetets gång har det dykt upp tankar om att undersöka hur nämndepolitiker uppfattar att deras beslut implementeras av tjänstemän i ett sammanhang som har att göra med förändrad förvaltningsorganisation, men detta var som sagt inte syftet med denna studie däremot kan det sagda utgöra ett tips på framtida forskning eftersom tjänstemännens arbete även här framstår, men ur en helt annan synvinkel. Så här i efterhand kan ännu ett tips på en intressant framtida undersökning utgöras i av att ta reda på vad det egentligen är som tjänstemän inom offentlig verksamhet menar när de säger att
34
förvaltningens verksamhet känns mer eller mindre professionell. Hur man ska gå tillväga är dock en annan fråga som lämnas till någon mer kunnig inom området.
8. Referenser
Bengtsson, Hans. 2014. Offentlig förvaltning: Att arbeta i demokratins tjänst. 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Christensen, Tom, Lägreid, Per, Roness, Paul G. & Rövik, Kjell A. 2012. Organisationsteori
för offentlig sektor. 3:e upplagan. Malmö: Liber.
Eriksson, Lars T. & Wiedersheim-Paul, Finn. 2014. Att utreda, forska och rapportera. 10:e upplagan. Stockholm: Liber.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena. 2017. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:e upplagan. Stockholm: Wolters Kluwer.
Granberg, Mikael & Montin, Stig. 2013. Moderna kommuner. 4:e upplagan. Stockholm: Liber.
Hall, Patrik. 2012. Managementbyråkrati - organisationspolitisk makt i svensk offentlig
förvaltning. 1:a upplagan. Malmö: Liber.
Hatch, Mary Jo. 2006. Organisationsteori – Moderna, symboliska och postmoderna
perspektiv. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Hysing, Erik & Olsson, Jan. 2012. Tjänstemän i politiken. 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Klasson, Torgny. 2010. Proffesioner i offentlig förvaltning. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
35
Lindblad, Hans. 2002. Ämbetsmannaväldet. Stockholm: Ekerlids förlag.
Lundquist, Lennart. 1997. I demokratins tjänst: Statstjänstemannens roll och vårt offentliga
etos. Rapport till förvaltningspolitiska kommissionen: 28. Stockholm: Allmänna förlaget
http://weburn.kb.se/metadata/184/SOU_7266184.htm (Hämtad 2018-03-15) Löfgren, Karl. 2012. Implementeringsforskning - en översikt. Malmö Stad.
http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800026373/Karl+L%C3%B6fgren_Imple menteringsforskning.pdf (Hämtad 2018-03-20)
Malmö Stads officiella webbplats, 2018. Arbetsmarknads- och Socialförvaltningen. https://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Forvaltningar.html (Hämtad 2018-03-20) Malmö Stad , 2014. Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa.
Malmökommissionens slutrapport. https://malmo.se/download/18.3108a6ec1445513e589b90/1491298327791/malmökommissio nen_slutrapport_2014.pdf (Hämtad 2018-03-28) Nationalencyklopedin, implementeringsforskning. http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/implementeringsforskning (Hämtad 2018-05-18)
Remissförslag från Stadskontoret till Kommunstyrelsen i Malmö, 2016. Stadskontoret. https://miso.se/wp-content/uploads/2016/07/Remissversion-organisationsöversyn.pdf (Hämtad 2018-03-21)
Sannerstedt, Anders. 2001. Implementering - hur politiska beslut genomförs i praktiken. I Rothstein, Bo (red.). Politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag. s. 18-48.
SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform (Regeringsformen). 2017. Riksdagens officiella webbsida. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny- regeringsform_sfs-1974-152 (Hämtad 2018-03-20)
36
SOU 1996:196. Kommunala Förnyelseproblem – En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga I till slutbetänkande av Kommunala förnyelsekommittén. Stockholm. 1996.
Stiwne, Elinor Edvardsson. 1997. Förändringsprocesser i kommunal organisation - En studie
av organisering och meningsskapande i två förvaltningar. Linköping: Roland Offset.
Styhre, Alexander. 2009. Byråkrati - teoretiker, kritiker och försvarare. 2:a upplagan. Stockholm: Liber.
Yrlid, Henrik. 2016. Perspektiv på organisationsförändringar - En studie om förändringar av
kommundelsnämnder och stadsdelsnämnder i Borås och Göteborg. Intervjuer:
Intervjuerna den 4:e maj tog ca 60-90 minuter vardera att genomföra. Intervjuerna den 9:e och 11:e maj tog ca 40-60 minuter vardera att genomföra. Intervjutillfällena har spelats in och därefter transkriberats. Intervjuerna är genomförda i Malmö.
Informant 1: Enhetschef inom ASF, avdelning social resurs, 4:e samt 11:e maj 2018. Informant 2: Projektledare inom ASF, avdelning social resurs, 4:e samt 11:e maj 2018. Informant 3: Enhetschef inom ASF, avdelning boende och etablering, 9:e maj 2018. Informant 4: Enhetschef inom ASF, avdelning arbetsmarknad, 4:e maj 2018.
9. Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor för samtalen den 4:e maj 2018 samt den 11:e maj 2018 Bilaga 2: Intervjufrågor för samtalet den 9:e maj 2018
37
Bilaga 1
Frågor för informantintervjuer den 4:e maj 2018 samt 11:e maj 2018 • Vilken betydelse har tjänstemän för exempelvis en kommun?
• Vilka är en tjänstemans huvudsakliga arbetsuppgifter inom offentlig verksamhet? • Vad är syftet med enhetschefer inom offentlig verksamhet?
• Vilka utmaningar ställs enhetschefer och projektledare inför i det dagliga arbetet? • Hur bemötte ni beskedet om att Malmö Stad skulle omorganiseras, alltså en övergång
från stadsdelsnämnder till facknämnder?
• Tänkte ni att omorganisationen kommer att innebära något särskilt för ert dagliga arbete?
• Är det bättre med facknämnder i en kommun som Malmö Stad?
• Känns omorganisationen som en form av centralisering av kommunens politiska makt? • Efter omorganisationen: är er förvaltnings verksamhet på något sätt förändrad?
• Hur har er förståelse för vad som ska göras påverkats efter omorganisationen?
• Hur har era möjligheter i form av bland andra resurser, lagar och regler påverkats efter omorganisationen?
• Hur har er vilja till att genomföra arbetet mot de politiska mål som tagits fram påverkats i takt med omorganisationen?
38
Bilaga 2
Frågor för informantintervju den 9:e maj 2018
• Vilken betydelse har tjänstemän för kommunen?
• Vilka är tjänstemannens arbetsuppgifter inom offentlig verksamhet? • Vad är syftet med enhetschef inom offentlig verksamhet?
• Vilka utmaningar ställs enhetschefer och projektledare inför i det dagliga arbetet? • Hur bemötte ni beskedet om att Malmö Stad skulle omorganiseras, från
stadsdelsnämnder till facknämnder?
• Tänkte ni att omorganisationen kommer att innebära något särskilt för ert dagliga arbete?
• Är det bättre med facknämnder i en kommun som Malmö Stad?
• Känns omorganisationen som en form av centralisering av kommunens politiska makt? • Efter omorganisationen: är er förvaltnings verksamhet förändrad på något sätt?
• Hur har er förståelse för vad som ska göras påverkats efter omorganisationen?
• Hur har era möjligheter i att genomföra arbetet i form av bland andra resurser, lagar och regler påverkats efter omorganisationen?
• Hur har er vilja till att genomföra arbetet mot de politiska mål som tagits fram påverkats i takt med omorganisationen?