Slutgiltigt koncept

Eftersom studien ämnar undersöka en sittmöbel, ett bord och en hylla faller det sig naturligt att slutprodukterna avser att resultera i en sittmöbel, ett bord och en hylla. På grund av projektets tidsbegränsning på 20 veckor valde jag att avgränsa slutprodukterna till endast en sittmöbel och ett bord.

48 Studien resulterade i en produkt med konceptet att dra motsatta attribut, färg och

materialstatus till sin spets, i detta fallet av att ta in en form med förnimmelsen av ett ornament i form av en romersk pelare, i färgen orange samt att klä foten i frigolit.

49

Figur 32 Pelarnas fötter dekorerades i behandlad frigolit

6 Diskussion

Studiens syfte är bland annat att synliggöra normer inom svensk möbeldesign vilket även ger förståelse till varför de finns, studien har lyft teorier om klass och genus och dess påverkan i form av normer som för längesedan grundades i maktordningar och strukturer, hade det funnits mer tid hade andra även andra normer kunnat undersökas och resultatet hade blivit ett annat. Jag lade mycket vikt i att jämföra teorin med empiri, då väldigt mycket hänt gällande normer i samhället under bara det senaste året. Inte minst #metoo-rörelsen som skapades och spreds globalt för att uppmärksamma omfattande sexuella trakasserier och maktutövning mot kvinnor som pågått under väldigt lång tid, #metoo-rörelsen har flyttat många kvinnors och icke-mäns positioner lite närmre jämställdhet på arbetsplatser men också i samhället. Jag är övertygad om att resultatet hade blivit annorlunda om studien bedrivits bara något år tidigare. Det är av stor vikt för en normkreativ studie att det ingår hög mångfald bland deltagarna ur målgruppen, något som jag fick till trots att designbranschen idag är mycket homogen i Sverige (Sylwan 2016). Alla deltagare var bekanta med de tre svenska designklassikerna de huvudsakligen undersökte, men med detta kom även förutfattade meningar. Det visade sig att

50 de förutfattade meningarna om möblernas höga status, gjorde det svårare för deltagarna att själva sätta ord på och beskriva hur de själva skulle värdera dessa formerna som autonoma, något jag hoppats på att just denna grupp skulle kunnat göra hur lätt som helst. Kanske hade en annan, inte så insatt grupp kunnat göra detta enklare. Att de möblerna som undersöktes i metod-delen presenterades på fotografier snarare än i verkligheten kan också varit en

bidragande faktor till hur resultatet blev. En ytterligare faktor jag tillsammans med deltagarna ur målgruppen fann var att vanligt genuskodade form och färg-uttryck inte gäller i

formgivning av möbler så som i andra produktkategorier, till att döma på resultaten som studien gett så är ett objekts värde snarare baserat på förmodad status och klasstillhörighet - ju längre bort ifrån det lågstatus formspråk jag tidigare redovisade i kapitel 2.3.1, desto högre status bär det på. På så vis flätas genus och klass samman då något med stereotypt feminint formspråk direkt förmodas bära på låg materialkvalité, men om den feminina produkten mot förmodan skulle råka vara producerat av hög materialkvalité anses den direkt både mer maskulin och bära på mer status. Vidare kan resultatet tolkas som att det handlar om konsumenternas ekonomiska förutsättningar och att de mer välbeställda kan köpa saker av bättre kvalité och högre status. Eftersom denna grupp oftast förknippas med medel- och överklassmän blir i sin tur möblerna som dessa föredrar, en norm.

Även om studien genomgående har strävat efter att undvika en moraliserande ton gentemot individer som införskaffar sig och uppskattar skandinavisk design har jag under mitt projekt upplevt att människor känt sig utpekade och provocerade av projektets tema: att undersöka svenska designklassiker ur ett normkritiskt perspektiv. Kanske för att de har någon av möblerna hemma eller ser väldigt mycket upp till någon av formgivarna, detta var något jag inte alls räknat med att folk skulle provoceras över då möbler känns så opolitiskt. Produkter som av konsumenter men även av andra formgivare anses bära status är inte problematiska i sig, problemet ligger snarare i att de inte ger plats till nya möjligheter, tankesätt och

formgivare.

7 Slutsats

Denna studie hade som mål att besvara frågeställningen Hur kan design användas som

51 var det nödvändigt att först ta reda på vilka normer som råder inom svensk möbeldesign. Detta gjordes till viss del genom det teoretiska ramverket men även med hjälp av den större målgruppen nyblivna designers. Resultatet av styrande normer som jag har undersökt och hittat, har omfattat genusnormen som speglar samhällets könsmaktsordning och klassnormen som speglar egendomsförhållanden och maktfördelning. Vidare har jag under studien funnit andra verkande normer inom svensk möbeldesign så som tex. vithetsnormen som fungerar för att stänga ute alla icke-vita personer och i detta fall icke-etniska skandinaver. Det hade varit intressant att undersöka hur resultatet hade blivit om det funnits tid att undersöka fler normer, samt vilket formmässigt uttryck de bidrar till, eller kanske resultatet blivit det samma? Vidare undersökte frågeställningen vilka förmässinga uttryck dessa normer bidrar till, och både teori och empiri besvarar denna fråga med avskalade, funktionella och rena former som bär hög status inom designfältet; något som sällan problematiseras då det tas för givet. Om normen grundats på de som styrt och varit framgångsrika under en lång tid är det inte konstigt att många tar efter i förhoppning om att framställa en lyckad produkt, vilket i slutändan bidrar till reproducerandet av samma uttryck och i slutändan ett homogent formspråk på marknaden. Produkterna blir till en bromskloss som varken släpper in nya formmuttryck eller personer bakom uttrycken på marknaden, designbranschen och alla dess aktörer.

Projektet har även undersökt hur normkreativa arbetsmetoder grundade på studiens teoretiska ramverk tillsammans med målgruppens upplevelser, kunnat generera tankar och idéer bortom redan cementerade förhållningsätt och normer kring formideal. Resultatet av metoderna utförda av målgruppen visade sig vara att överdriva motsatsen. Slutligen har två normkritiska produkter producerats, där resultatet togs fram som ett möjligt svar bland andra eventuella alternativ. Produkten synliggör normen genom att driva med den, genom att dra motsatsen till sin spets och använda extrema attribut, material och färg som inte skulle kännas bekanta i typisk skandinavisk design. För att förtydliga syftet och öka synliggörandet och

medvetenheten kring problematiken hade fler produkter kunnat tagits fram med andra extrema attribut, färger och material som avviker från den rådande normen. Målgruppens stora förmåga att relatera till skandinavisk design, och att konkretisera vad den innebär underlättade analysen av slutprodukten och målet att få dem att reflektera över vad den inte innebär eftersom konceptet har som mål att skapa insikt, diskussion och att väcka frågor. Studiens andra syfte var att med normkreativa processer uppmärksamma nyblivna designer

52 normkreativa workshops grundade på den tidigare beskrivna NOVA-kortleken. Målet är att studiedeltagarna kommer att bära med sig metoderna de fick lära sig utöva i samband med workshoparna och att de förhoppningsvis kan resultera i nya infallsvinklar i designbranschen framöver. Dessutom är förhoppningen att kunskapen kan spridas till andra som kommer i kontakt med dessa nya designers.