Arbetsprocessen med denna studie var givande, lärorik och intressant för författaren. Den har presenterat en fördjupad bild av motivationsfaktorer hos elever samt belyst lärares vardagliga arbetssätt för att främja elevers motivation till matematik. Som blivande lärare har författaren därmed fått möjlighet till att reflektera över hur lärare kan arbeta motivationsfrämjande med elever.
Studiens tre frågeställningar har redogjorts på ett tydligt och brett sätt. Både tidigare forskning och denna studie visar att motivation är en betydelsefull aspekt av elevers lärandeprocess och utveckling i skolan. De främsta motivationsfaktorer som påverkar elever till att lära sig matematik är relationer, tro på sin egen förmåga (självförtroende), varierande arbetsmetoder samt individuella intressen. Studiens resultat överensstämmer med vad tidigare forskning framhåller om motivation. Däremot kan resultatet från denna studie inte anses fullständig då det inte inkluderar alla motivationsfaktorer. Författaren valde att bara studera några motivationsfaktorer. Således kan studien inte medverka till en fullständig kunskap om motivation på grund av begränsningen av studien.
Som en fortsättning på denna studie vore det intressant att undersöka de motivationsfaktorer som inte diskuterades i denna studie. Vidare forskning skulle kunna inkludera flera klassrumsobservationer, flera respondenter (deltagande lärare i flera årskurser) samt elevers åsikter genom enkäter. Dessutom kan speciallärare med inriktning på matematik inkluderas i vidare forskning för att analysera om de arbetar med elevers motivation på andra sätt. Det vore även intressant att studera om det finns några skillnader vad gäller genus och motivation samt hur lärare kan motivera elever med svårigheter.
REFERENSER
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö (Elektronisk resurs). Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Hämtad från: file:///C:/Users/yamsal1/Downloads/gupea_2077_47615_1%20(4).pdf
Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol.7, No 4, p: 279–305. Hämtad från:
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/02/skoleffekter_pdf_13919.p df
Giota, J. (2006) Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och
prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol.11, No 2, p: 94–115. Hämtad från: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1310/1155
Herges, R. Duffield, S. Martin, W. & Wageman, J. (2017). Motivation and Achievement of
middle school mathematicis students. The mathematics Educatar, Vol 26, No 1, p:83-106 https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1153299.pdf
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Minten, E. (2013).Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/4_Kollegialtlarande/dokument/Puff/Forskning_for_kla ssrummet.pdf
Pantziara, M. & Philippou, G. (2014). Students`Motivation in the mathematics Classroom.
Revealing causes and Con sequences. International Journal of Science and Mathematics
Education 13(2).DOI: 10.1007/s10763-013-9502-0
Peterson, L, A. (2012). Matematik behöver också en berättelse - ett pedagogiskt ledarskap
med fokus på elevens motivation. Acta Didactica Norden. Vol. 6, No 1, p: 1-17 https://doi.org/10.5617/adno.1080
Schunk, D.H. & Zimmerman, B.J. (2008). Motivation and self- regulated learning
[Elektronisk resurs]: theory, research and applications. New York: Lawrence Erlbaum
https://doi.org/10.4324/9780203831076
Skaalvik, E & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur Skolverket (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar
2001–2002.Stockholm:Skolverket
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverketf
Skolverket (2018). Motivation för matematik. Stockholm: Skolverket https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1327223/FULLTEXT02
Skolverket (2015). Hur man ökar elevernas motivation för matematik. Stockholm: Skolverket http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1167377/FULLTEXT01.pdf
Tambunan, H. (2018). The Dominant Factor of Teacher`s Role As a Motivator of Students`
Interest and Motivation in Mathematics Achievement. International Education Studies, Vol
11, No 4, p:144-151 https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1175276.pdf
Thomson, M & Wery, J. (2013) Motivational startegies: Motivational strategies to enhance
effective learning in teaching struggling students. Nasen: Support for learning. Vol. 28, No 3,
p: 103-108. Hämtad från:
http://dx.doi.org/10.1111/1467-9604.12027
Thorèn, M. (2009). Motivation för matematik. Hämtad från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/5761_09_2.pdf
BILAGOR
Bilaga 1: Brev till elevernas vårdnadshavare Bilaga 2: Brev till lärare
Bilaga 3: Händelseförlopp- Obervation1 Bilaga 4:Händelseförlopp- Observation 2 Bilaga 5: Intervjufrågor- intervju 1, 2 och 3
Bilaga 1
Brev till elevernas vårdnadshavare.
Hej!Mitt namn ät Yaman Saleh och jag studerar grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 vid Gävle högskola. Just nu skriver jag mitt examensarbete. Ämnet som jag valt handlar om motivationsarbete inom matematikämnet i skolan. Jag behöver samla in material och data för att kunna besvara mina frågeställningar i denna undersökning. Det skulle jag göra genom observation. Jag kommer att sitta i klassrummet och vara en passiv observatör, jag kommer alltså inte delta aktivt på lektionen utan att anteckna ner vad som sker.
Observationen ska genomföras under v.11–12. Vi behöver medgivande från er som vårdnadshavare om ert barn går i en klass som ingår i min undersökning.
Enligt etiska regler kommer alla deltagare att garanteras anonymitet. Detta betyder att skolan, klasser och elever som finns med i studien kommer att presenteras helt anonymt.
Deltagande är frivilligt och ni som vårdnadshavare har era rättigheter att avbryta erat barn deltagande när ni vill.
Tack på förhand
Har ni ytterligare frågor ber vi er kontakta mig på nedanstående adress
yamans1990@hotmail.com
Handledare: Mirko Radic Mirko.Radic@hig.se Med vänliga hälsningar
Bilaga 2
Brev till lärare.
Hej!Mitt namn ät Yaman Saleh och jag studerar grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 vid Gävle högskola. Just nu skriver jag mitt examensarbete. Ämnet som jag valt handlar om motivationsarbete inom matematikämnet i skolan. Jag behöver samla in material och data för att kunna besvara mina frågeställningar i denna undersökning. Det skulle jag göra genom observationer och intervjuer av tre lågstadielärare som är behöriga att undervisa i matematikämnet. Nu söker jag några lärare som kan tänka sig att delta i min studie.
Observationerna och intervjuerna ska genomföra helst någon gång under v.11–12. Jag kommer att vara en passiv observatör under matematiklektionen där jag antecknar ner vad som sker. Detta betyder att jag inte kommer delta aktivt på lektionen. Jag kommer att titta på både elevernas och lärarens ageranden.
Intervjun kommer att genomföras efter observationen med beräknad tid på 30 minuter då spelas in. Intervjun kommer inte genomföras direkt efter lektionen utan den kommer att planeras mellan mig och deltagande läraren.
Ditt deltagande i observationen och intervjun är frivilligt och materialet och resultatet som kommer att presenteras i min undersökning är helt anonymt. Information från intervjuer och observationer är helt konfidentiella, kommer att användas i undersökningsändamål och att förstöras efter att examensarbetet har lämnats in.
Har du frågor till mig får du gärna kontakta mig på Mobilnummer: 0700499674
e-postadress: yamans1990@hotmail.com Handledare: Mirko Radic Mirko.Radic@hig.se
Tack på förhand Mvh Yaman
Bilaga 3
Händelseförlopp - observation 1
Observationen gjordes i årskurs 1, i en klass med 21 elever.
Lektionen började efter första rasten ca kl. 9.30, den andra lektionen för dagen. Lektionen är ca 50 minuter. Lektionen börjar med att läraren hälsar alla elever välkomna tillbaka därefter repeterar läraren klassens och skolans regler och hur man ska bete sig skolan. Läraren påminner eleverna att man får mindre poäng om man inte sköter sig på ett bra sätt. Därefter säger läraren att vi har en mattelektion nu. Läraren berättar att hen rättade matteböckerna och att eleverna ska gå genom sidorna där har de gjort fel.
Läraren visar eleverna några uppgifter på tavlan och försöker lyssna på hur de tänker och hur de har räknat. Läraren och eleverna tar upp olika strategier för att räkna. Därefter skriver läraren upp två mål på tavlan . Det första målet är att eleverna ska arbeta med matteboken tills de får ett stopptecken. Det andra målet är att eleverna får spela ett mattespel (10 Monkeys) på sina datorer.
Läraren går runt i klassrummet hela tiden för att stötta och hjälpa eleverna, både de som räcker upp handen och ber om hjälp och de som inte ber om hjälp. Läraren försöker förtydliga och förenkla uppgiften för eleverna som inte har förstått. Hen ger inga direkta svar utan förklarar och förenklar för eleven och uppmuntrar denne att arbeta själv med de kommande uppgifter. Läraren pratar även engelska med en elev som inte kan prata svenska för att hjälpa eleven att skapa förståelse. Hen använder lyftande kommentarer för att förstärka elevernas självförtroende såksom ”Titta, du kan ”, ”Vilket snyggt jobb”. Eleverna verkar motiverade och vill arbeta. Eleverna som blir klara med första målet får de hjälpa sina kompisar.
När lektionen lider mot sitt slut, säger läraren till eleverna att nu är det dags att man städar och plockar undan och att man ska ställa sig bakom sin stol för att snart gå och äta lunch.
Bilaga 4
Händelseförlopp - observation 2
observationen gjordes i årskurs 3, i en klass med 21 elever.
Lektionen hölls direkt efter första rasten kl.10.00. Lektionen var halvklass, då hälften av eleverna hade idrott.
Läraren startar upp lektionen genom att skämta och skoja med eleverna om vardagliga saker och frågar eleverna om vad de har gjort på rasten. Därefter berättar hen för eleverna om vad de ska arbeta med på lektionen. Idag ska de fortsätta arbeta med kapitel 6 som handlar om repetition innan de börjar med nationella proven. Läraren börjar med en kort genomgång. Läraren skriver olika uppgifter på tavlan för att eleverna ska få träna addition och subtraktion med och utan tiotalsövergång samt uppställning. Läraren frågar eleverna hur man löser uppgifterna och att de också ska visa och förklara hur de tänker. Läraren och eleverna tar upp olika strategier för att lösa uppgifterna. Det syns tydligt att hen försöker inkludera alla elever och göra de delaktiga genom att låta alla svara.
Sedan visar läraren upp två mål på projektorn där första målet är att eleverna ska arbeta med deras digitala mattebok fram till stopptecknet. Andra målet är att arbeta med Nomp (en sida där läraren kan skapa olika uppgifter för eleverna) och där står att eleverna först ska arbeta med 1G 2st, 2B 2st och 2D 2st. Eleverna arbetar digitalt med sina egna datorer men de använder ändå skrivhäfte och pennor för att svara på några uppgifter. Läraren är tydlig med att hen tror att alla kan klara av det första målet.
Läraren går runt i klassrummet för att stötta och hjälpa alla elever oavsett om eleven räcker upp handen eller inte. Medan läraren går runt småpratar hen med eleverna om hur de tänkte och vilka strategier de använder. Eleverna får sitta bredvid varandra eller lyssna på musik medan de arbetar och läraren går runt hela tiden och överblickar klassrummet för att säkerställa att alla arbetar. Läraren försöker ge extra stöttning till eleverna som inte har förstått riktigt bra och hjälpa dem genom att förenkla uppgiften och förklara på ett annat sätt. Därefter uppmuntrar läraren att eleven försöker själv på samma sätt som hen visade. Alla elever verkar motiverade och vill arbeta. Eleverna som har svårigheter med läsning kan lyssna på uppgifterna genom att använda en special webbsida ”Edge” när de ska arbeta
med räknehändelser. Läraren använder lyftande ord för att stimulera eleverna att arbeta vidare ”Toppen”, ”Du kan väl göra det”. En elev säger att hen är klar med alla uppgifter och att alla svar är rätta. Läraren accepterar inte detta och förklarar för eleverna att på det här
sättet blir kompisarna påverkade negativt det vill säga kan skapa negativa känslor hos dem. Man ska istället säga att det var så kul att arbeta med uppgifterna.
Läraren använder belöningssystem genom att eleverna som arbetar bra får poäng för den lektionen samt låter några elever som blev klar med alla mål att arbeta med
programmeringsprogrammet ”Scratch”. Eleverna verkar intresserade av att arbeta med programmering.
När lektionen lider mot sitt slut, klappar läraren sina händer för att låta eleverna lämna tillbaka sina datorer i dataskåpet och gör sedan en väldigt kort repetition av vad eleverna arbetat med under lektionen. Läraren tackar alla elever och säger att det var en väldigt bra lektion.
Bilaga 5
Intervjufrågor
1. Hur många år har du varit lärare?
2. Hur planerar du dina matematiklektioner? 3. Vad betyder motivation för dig?
4. Är elevernas motivation något du tänker på? Varför?
5. Tycker du att det är svårt att motivera eleverna? Finns det någon skillnad på elevers motivation inom ämnet matematik än vad det gör i andra ämnen?
6. Vad tycker du gör eleverna motiverade?
7. Hur märker du att elever är omotiverade? Vad gör du för att motivera dem? 8. Vad tycker du är den största faktorn till vad som skapar motivation hos eleverna? 9. Tycker du att belöningar är ett verktyg som kan främja elevernas motivation?
Använder du några former av belöningar?
10. Tycker du att relationsarbetet hänger ihop med elevernas motivation? 11. Tycker du att varierade arbetsformer kan påverka elevernas motivation?
12. Tycker du att din roll, din inställning för matematikämnet spelar roll för elevernas motivtation till att lära sig matematik? I så fall hur?