Slutkonceptet resulterade i en funktionsmodell av sportbagen. Den har separata fack för alla saker som målgruppen önskade. I skofacket finns en skopåse, detta för att man inte ska behöva tvätta hela väskan då det behövs. Varje fack är storleksmässigt utformat efter produkterna som är tänkta att läggas i. (Resultatet av intervjuerna i förstudien) Detta är då inte utmarkerat, väskan ska kunna användas hur varje individ vill. Mobilfacket kan bli ett fack för strumpor, vattenflaskan för en T-shirt, etc. beroende på behov och önskemål. Facken är utvecklade efter det innehåll målgruppen önskade ha fack för, men behövs inte begränsas för fler
användningsområden. Dock så måste vissa av facken ha vissa storlekar, för att exempelvis en mobiltelefon ska få plats, eller en vattenflaska. Remmarna över axlar och bröst är reglerbara för att väskan ska kunna passa de flesta och kunna regleras efter behov.
Miljön är viktig, och därför har studenten som önskemål att formen i framtiden och
vidareutveckling av projektet ska vara tidlös. Fokus i projektet har framförallt varit att utveckla funktionen framför formen. Ju längre en produkt kan användas utan att den blir omodern och föråldrad, desto mindre blir miljöpåverkan. Om väskan tillverkas av bra material av hög kvalitet kommer den även att hålla bra. Istället för att köpa billiga väskor oftare, så bör man satsa på en ordentlig som har en klassisk och hållbar design och som är tillverkad av bra material.
43
44
Sportbagen i användning
Fokusgrupp
Studenten använde sig även av fokusgruppen för att utvärdera den slutliga funktionsmodellen. För vidare utveckling av sportbagen skulle några ändringar behövas göras. Fokusgruppen ville ändra:
Ett hårdare material hade krävts vid tillverkning. Väskan tenderade att säcka ihop om den inte fylldes med saker.
Väskan bör gå att köpa i olika storlekar. En kvinna i fokusgruppen hade storlek 37 och mannen hade storlek 42. Skillnaden blir för stor, och väskan blir för liten eller för stor och klumpig.
Skopåsen bör också komma i olika storlekar, av samma anledning.
Den reglerbara remmen bör vara ergonomisk. Den böjde sig för mycket över bröstet, vilket hade kunnat åtgärdas genom att ha en mer ergonomisk rem som är anpassad efter olika axlar och bröst.
45
Ergonomisk form. Eftersom ett hårdare material skulle behövas är det då också viktigt att ändra formen till mer ergonomisk och följsam för ryggen.
Material
Det finns många olika material som hade kunnat passa för detta projekt. Studenten valde att ha miljöfokus. Att välja ett material som har så lite inverkan på miljön är viktigt för framtiden. Sportbagen ska sys av återvunnen polyester. Yttermaterialet för en väska som ska bäras
utomhus bör vara vatten och smutsavvisande, och lätt att hålla ren. Polyester finns i många olika former, och kan tillverkas av exempelvis gamla PET-flaskor eller polyesterkläder och tyger som återvinns. På så sätt återvinner man redan utvunnen olja, istället för att behöva ny. Olja är en resurs som vi har lite av på jorden och behöver vara rädda om. 23 Naturskyddsföreningen har en
kravlista på material och textilier som är licensierade och som kan kallas för miljövänliga material. Återvunnen polyester är ett av dessa material, om man vid återvinningen följer de kriterier som finns i listan, exempelvis att ej tillsätta miljöfarliga infärgningsmedel eller ytbehandlingsämnen. 24
För att hålla ihop väskan och remmarna krävs spännen och dragkedjor. Spännena kan tillverkas av en termoplast. Termoplaster är de plaster som går att återvinna, oftast flera gånger. 25 En
termoplast som passar bra är PE, Polyeten. Denna plast klarar extrema temperaturer och är återvinningsbar. 26 Dragkedjorna som ska användas är den allra vanligaste modellen, och består
av tyg och metall. Dragkedjan är svår att återvinna helt då det är två blandade material. Dragkedjor ska sorteras som metallskrot27, i detta fall sorteras metallen i första hand. Då
hållbarhet är i fokus kan man även välja att använda sig av bra material med lång hållbarhet. En komponent i bra kvalitet kommer att hålla länge, och på så sätt kan man värna om miljön. Genom att använda en produkt som inte går sönder och behöver kasseras under en längre tid sparar man på material och resurser. Vid återvinning borde alla delar separeras och kastas bland rätt material. Då produkten är utvecklad för att hålla länge kommer man vid kassering att behöva klippa upp spännen och dragkedjor för sortering.
23 http://www.radron.se/artiklar/Tveksam-nytta-med-miljovanligt-tyg/ - 2014-10-19 24 http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/bra-miljoval/bmv-textil- kriterier.pdf - 2014-11-25 25 http://www.ne.se/termoplast - 2014-10-19 26 http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/polyeten.htm - 2014-10-19 27 http://atervinningsbar.se/metallskrot/dragkedja/ - 2014-11-25
46 Livscykelanalys
1. Råvaror & Halvfabrikat: För att värna om miljön och resurser kommer väskan att tillverkas av återvunna material. Textilier och plastkomponenter kommer att vara av återvunnen polyester och PE. Dragkedjan i metall är den komponent som inte kommer att vara återvunnen vid tillverkning. Att följa Naturskyddsföreningens regler för återvunna material och textilier är en bra guide. Exempelvis ska ej icke miljöklassade ämnen tillsättas vid återvinning av textilier. Genom att återvinna material och hålla resten av produktionen i det land väskan ska säljas i, eller närheten undviker man dyra transportkostnader och höga utsläpp från exempelvis bensin.
Polyestern som används i sportbagen kan exempelvis beställas från företaget Ljungbergs Factory som ligger i Rydboholm, nära Borås i Sverige.28 Deras fabrik tillverkar tyger av hög
kvalitet. Eftersom sportbagen är tänkt att säljas i Sverige är tillverkning i Rydboholm ett bra alternativ. Artex är ett annat företag som erbjuder helhetstjänster (vid behov) med/ eller
textilproduktion.29 De använder sig av tyger som är producerade i Danmark av företaget Gabriel,
som de sedan syr ihop efter kunders önskemål, och till sist levererar. Gabriels tyger är i sin tur ECO- och Oeko-Tex Standard 100- certifierade, vilket innebär att en stor del av hälsofarliga ämnen har tagits bort i tygframställningen, samt att tyget är hälso och hållbarhetsgaranterat, från början till slut i produktionen.30 Artex erbjuder även komponenter till produkterna de
tillverkar, i detta fall dragkedjan och PE-komponenterna. Genom att välja att använda sig av en fabrik i Sverige eller Danmark behöver inte textilierna transporteras långt till nästa steg som är tillverkningen av väskan.
2. Tillverkning: Väskan kan exempelvis sys på företag som Artex i Sverige. Borås är en stad med mycket textilproduktion och tillverkning. Produktionskostnader blir högre än om tillverkningen exempelvis hade skett i Asien. Ur miljösynpunkt är en lokal produktion att föredra, då
transportsträckor blir kortare. Genom att tillverka textilen i fabriker i Danmark eller Borås, och sedan sy väskan i en annan fabrik i Borås håller man transportsträckan väldigt kort. I många fall kommer textilier från ett land som sedan skeppas till exempelvis Kina för billig tillverkning, och sedan skeppas vidare för försäljning. Ofta när man tittar på tyglappen i tröjan eller i skorna står det Bangladesh eller Kina. I detta fall hålls alla tre steg i processen inom Norden.
3. Distribution: Då all tillverkning sker i Norden är transportsträckorna kortare och utsläppen är mindre än om tillverkning hade skett utomlands. Produkten kan transporteras genom alla
28 http://www.ljungbergsfactory.se/ - 2015-01-08 29 http://www.artex.se/ - 2015-01-08
47 processteg med tåg istället för flygplan eller lastbil, då tåg kan ta en större last och har mindre utsläpp. Det finns inga hav att korsa, tåg kan därför ta hela sträckan.
Eftersom produkten är en väska i textil som kan vikas ihop och bli platt kan många exemplar transporteras i samma lådor och på så sätt också ge mindre utsläpp. Ett lager kan hållas någonstans inom Sverige, förslagsvis nära produktionen. Då väskan är tänkt att säljas inom Sverige finns det inget behov av lagerhållning i andra länder. Frakten till kunden kan därför också transporteras via tåg.
4. Användning: Under användning har väskan ingen negativ miljöpåverkan. Inga ämnen släpps ut och ingen el eller batterier används. Då väskan är av bra kvalitet kommer den inte behöva bytas ut eller kasseras under en längre tid, vilket är bra för miljön.
5. Återvinning/ Kassering: Alla komponenter kan kasseras och sorteras. En sax används för att separera sömmar, textilien polyester kan återvinnas till nya textilier och PE kan också
återvinnas. Dragkedjan sorteras som metall, metallen återvinns medan tyget metallen sitter fast i går till spillo.
Den vanligaste textilien idag är bomull. Bomull finns också i ekologiska framställningar, men kräver fortfarande mycket bekämpningsmedel och vatten för att framställas. Bomull använder sig även av mycket jord, vilket istället kan användas för odling av mat.31 Återvunnen polyester är
ett bättre alternativ då råoljan som en gång utvanns kan användas om och om igen. Höga halter vatten och bekämpningmedel krävs inte, och inte heller jord för odling.
Diskussion av resultat
Resultatet av detta projekt blev en funktionsmodell utvecklad efter slutanvändarens preferenser. Då förstudien resulterade i att målgruppen valde funktion framför form valde studenten att lägga fokus på att utveckla funktionen snarare än den exakta formen av sportbagen. För att få en bra slutlig modell skulle det behövas ett steg till i projektet, där funktionsmodellen förbättrades på de punkter fokusgruppen kommenterade och utvärderade. Studenten hoppas ha bidragit med en förstudie och konceptualisering som kan hjälpa andra att utveckla väskor i framtiden. Det är också en bra grund för eventuella framtida
vidareutvecklingar av detta projekt.
48 Hade studenten valt ett styvare material från början hade resultatet kunnat komma att se
annorlunda ut. En mer noggrann form hade kunnat utvecklas, även om det är en
funktionsmodell. Rätt material ger en bättre förståelse för olika kanter, hörn, ergonomiska aspekter, osv. Det var väldigt svårt att hitta rätt material att sy väskan i, då det är ovanligt att den tjocka polyestern används av privatpersoner som syr.
Om studenten hade valt en större fokusgrupp, eller testat väskan med en person i taget hade resultatet också kunnat se annorlunda ut. Människor påverkar varandra och varandras åsikter. En fokusgrupp är väldigt informationsrik och det är ett bra sätt att få fram en diskussion kring produkten, men många kanske inte vågar uttrycka sin åsikt bland andra som inte delar den.
Livscykelanalysen av slutprodukten visar på att många av komponenterna i väskan är
återvinningsbara och på så sätt värnar om miljön. Dragkedjan är dock en komponent som inte går att återvinna fullt ut. Man hade kunnat utveckla en revolutionerande produkt eller substitut för dragkedjan för att inte behöva använda sig av blandade material i en komponent. Metall är en mycket begränsad resurs och bör undvikas om det går. Exempelvis hade dragkedjorna kunnat elimineras och ersättas av fickor med lock, eller kanske ersättas av dragskon som används för vattenflaskan på väskan. Materialen hade också kunnat diskuteras. Resultatet i detta projekt består av tre olika material; textilier, metall och plast. Genom att utveckla en väska i endast ett material hade det endast behövts ett material till skillnad från i detta fall då det krävs tre. Vid återvinning hade hela väskan kunnat återvinnas och ingen separation av komponenter hade krävts.
En annan syn på väskans miljöpåverkan är att tillverkningen sker av bra, hållbara material som är närproducerade och där det är enkelt att kontrollera kvaliteten. På så sätt håller produkten under en längre tid. Klassiska produkter i design tenderar att hålla längre och falla många i smaken under en längre period. På så sätt behåller användaren längre än då det handlar om en produkt som följer de senaste trenderna i både modell och färg.
49 6. Slutsats och analys
Då funktionalitet varit ett av ledorden genom projektet valde studenten att utveckla en sportbag med funktion och hållbarhet i fokus. Efter förstudien stod det klart att målgruppen önskade sig en sportväska som rymde alla deras tillbehör till gymmet, men som också skulle vara så kompakt som möjligt och gärna ha en för dem tilltalande design. Med tilltalande design menas att användaren ska tycka om väskans utseende. Efter förstudiens resultat blev utvecklingen av en funktionsmodell relevant för projektet. Formen utvecklades efter funktionen i projektet, dock valde studenten att inte designa en slutlig form. Människor har olika tankar och åsikter kring vad de tycker är fint, och det skulle krävas en större undersökning i förstudien. Den slutliga formen lämnas för framtida vidareutvecklingar av projektet.
Genom förstudien kom det också fram att de flesta väskor som finns att köpa i butikerna idag oftast är utvecklade för antingen män eller kvinnor. De väskor som ansågs vara mest unisex var de ryggsäckar som var anpassade för friluftsliv då dessa var i dova och jordnära färger som beige, militärgrönt och brunt. Bland sportväskorna var det tydligt uppdelat i färger som rosa och neongult för kvinnor och svart för män. På denna avdelning var det extra viktigt att väskorna inte var unisex och att mycket energi hade lagts på designen av väskorna för kvinnor, men inte för män. Detta ville studenten vända sig och sin design mot. Det är ett föråldrat tankesätt att dela upp allt i samhället mellan de olika könen. Istället ansåg studenten att det är bättre att utveckla en produkt som istället kan komma i olika storlekar och färger. Funktionsmodellen är utvecklad efter ett par skor i storlek 38. För någon med storlek 46 behövs självklart en större väska. Genom att sälja en väska i olika storlekar och färger finns det en större valmöjlighet för kunder, samtidigt som man går ifrån uppdelningen mellan män och kvinnor. Rosa är en färg som väcker mycket känslor och många kan relatera till, men många tycker också om svart. Genom att ha en färgskala som kunden kan välja mellan kan de som tycker om rosa få ha rosa medan andra kan ha gult. Gällande färgskalan så hade studenten behövt göra undersökningar kring färger och hur de uppfattas, och generella åsikter kring dem. Dock så skulle svart vara en självklar färg, då det är den vanligaste färgen och också den färg som passar till mycket. Ur försäljningsperspektiv skulle även rosa vara en bra att erbjuda, då detta var en mycket populär färg på träningsredskap och kläder för kvinnor. Vid intervjuerna i sportbutikerna framkom det även att rosa idag nästan är en basfärg på träningskläder och tillbehör till kvinnor.
Projektet baserades på marknadsundersökningar från fysiska butiker. Genom att göra en större marknadsundersökning från exempelvis näthandeln och andra länder hade resultatet troligtvis sett annorlunda ut. Näthandeln är en global handel där kunder kan få tag på varor som inte finns i det egna landet eller på den egna marknaden. Många människor använder sig idag av
50 webbhandel, och där finns också mer valmöjligheter och alternativ. Studenten valde att begränsa sig till fysiska butiker då det annars skulle bli för omfattande och då många fortfarande
använder sig av fysiska butiker i första hand.
Hade studenten gjort en större förstudie hade resultatet kunnat baseras på flera åsikter och önskemål. Genom kvantitativa undersökningar kommer man åt många människor. I detta projekt är åsikterna inte lika objektiva då det är få personer som intervjuats. Undersökningarna gjordes också endast i fysiska butiker och på köpcentrum. Detta resulterar också i att
informanterna endast ingår i en grupp, dvs. de som köper sina väskor i fysiska butiker. Näthandeln är helt utesluten från projektet.
Metoderna för förstudien (Intervjuer, observationer, marknadsundersökning, etc) är bra metoder för att samla in information. Dock utfördes få intervjuer och observationer, hade man utökat dessa hade resultatet kunnat bli mer precist efter målgruppen. Marknadsundersökningen utfördes i fysiska butiker, vilket inte ger en helt korrekt bild av marknaden. Näthandeln är stor i Sverige och många köper sina varor från andra länder då frakt inte är några problem.
Brainstormingen hade kunnat vara större för högre idéhöjd och variation på idéer, och fler skisser hade också bidragit till fler koncept.
Om studenten hade lagt mer tid på skisser, större fokusgrupper och utvärdering så hade resultatet kunnat bli bättre och mer precist för målgruppen och informanterna. Skissprocessen hade kunnat utvecklas i flera steg och flera modeller hade kunnat byggas. Den slutliga designen hade också kunnat slipas på. I detta projekt lade studenten mycket av tiden på att tillverka en funktionsmodell. Istället hade modellen kunnat vara enklare, och mer av tiden hade kunnat läggas på exempelvis flera intervjuer och skisser. Detta kan dock ses som ett underlag för framtida fortsatta utveckling av en sportväska eller liknande.
Ett önskemål som studenten hade var att en fokusgrupp skulle kunna utvärdera resultatet. Användarcentrerad design innebär att basera resultat på användaren. Detta uppnåddes med projektet. Hade det gjorts större undersökningar och längre intervjuer med fokusgruppen hade modellen och resultatet kunnat bli bättre utvecklat. Fokusgruppen deltog i utvärderingen av slutmodellen. Där kom det fram att det skulle behövas lite ändringar för framtida utveckling. En ändring som skulle behövas var mer ergonomiska axelremmar och spänne. En annan var att materialet skulle behöva vara mer styvt och att informanten som har skostorlek 42 inte fick ner sina skor i väskan.
51 Projektet hade som mål att vara så skonsamt mot miljön som möjligt. Studenten tänkte på val av tillverkningsmaterial samt på väskans hållbarhet. Genom att använda återvunna material bidrar man till att återanvända resurser istället för att utvinna nya. Hade projektet varit närmare slutskedet hade studenten kunnat presentera mer specifika material eller metoder för
återvinning. Det är exempelvis viktigt att väskan lätt går att separera, för att alla delar ska kunna återvinnas. Genom att använda sig av bra material kan användaren ha väskan under en längre period vilket gynnar miljön. Kanske ärver någon den.
Sportbagen resulterade i en väska anpassad efter målgruppens verkliga behov. Till skillnad från de väskor som finns i butikerna är den nya sportbagen utvecklad med användaren i fokus. Sportbagen utvecklades till att bli en ryggsäck för att underlätta transporten till gymmet då användaren cyklar, promenerar eller springer. En ryggsäck är mer ergonomisk då båda axlar belastas och väskan bärs tätt på ryggen. En sportbag har en axelrem och hänger på kroppen. Till skillnad från sportbagarna i butikerna så har den nya väskan många fack i olika storlekar för att användaren lätt ska kunna hitta och sortera sina saker. En skopåse gör att lukten av skorna efter träning inte sprids i väskan. Skopåsen kan tvättas ofta och väskan förblir ren längre.
Användarcentrerad design var grunden i projektet. Grundprinciperna för ACD (Lyssna, Skapa och Leverera) följdes fullt ut. En förstudie utfördes där information och inspiration av
målgruppen samlades in. Studenten eliminerade alla egna åsikter och preferenser och använde sig endast av målgruppens önskemål. Produktutvecklingen följde målgruppens önskemål till stor del. Detta resulterade i att designprocessen inte blev så abstrakt som den borde. Studenten lyssnade mycket på fokusgruppen och informanterna. ACD går ut på att lyssna på målgruppen, men även att utforska nya metoder och lösningar. Nya och annorlunda metoder och lösningar behöver inte vara något negativt för målgruppen, i vissa fall kan det handla om att målgruppen inte vet om att dessa kan existera. Projektet lyssnade väldigt mycket till målgruppens önskemål och åsikter, och detta begränsade produktutvecklingen och idéhöjden en del. Fokugruppen var liten, vilket resulterade i att ACD användes, men för en mindre målgrupp. Hade produkten kunnat testas och utvärderas av större grupper av människor hade resultatet blivit mer objektivt. I detta fall representerar få personer målgruppen under designprocessen, vilket kan leda till att resultatet är mer subjektivt än önskat.
52 Källförteckning
LITTERATUR
Adlin, Tamara och John Pruitt. The Essential Persona Lifecycle: Your Guide to Building and
Using Personas. Burlington: Morgan Kaufmann, 2010.
Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur, 1998. Lantz, Annika. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur, 1993.
Law, Chris M, Paul T. Jaeger , Elspeth McKay, User-centered design in universal design