1
Den nya sportbagen
The New Gym Bag
Jelena Todorovic
Huvudområde: Produktdesign
2
Den nya Sportbagen
- Utvecklad med gymmet i fokus
The New Gym Bag
- Developed with the gym in focus
Jelena Todorovic Examensuppsats 15 hp Examinator: Jonas Larsen Handledare: Kristina Lindström
Produktdesign, HT 2009 – HT 2014 Teknik och Samhälle, Malmö Högskola
3 Sammanfattning
Detta examensarbete omfattar 15 hp och utfördes av Jelena Todorovic, student på Malmö Högskola, Produktdesignprogrammet.
Syftet med arbetet var att utveckla en sportbag för personer som bor i närheten av ett gym och som efter träningen duschar hemma. Projektets bas var Användarcentrerad design, som innebär att utvecklingen av konceptet sker efter användarens behov, önskemål och preferenser.
Användaren inkluderades i projektet i allt från skisser, intervjuer, observationer, utvärderingar och urval av koncept till slutkonceptet.
Studenten såg ett behov av en annan väska än den traditionella sportbagen. Projektets förstudie resulterade i att studenten sammanställde en kravlista på målgruppens önskemål och behov. En sportbag där funktionaliteten var viktigast kom att bli projektets fokus. Studenten hade som krav att miljö och hållbarhet skulle genomsyra projektet och slutprodukten. Vi behöver tänka på vår planet och för en designer är det en utmaning att utveckla en produkt som är snäll mot miljön, som går att använda länge och fylla sin funktion på ett bra sätt. Slutligen resulterade projektet i en funktionsmodell på den nya mer behovsanpassade sportbagen.
Abstract
This final thesis is written by Jelena Todorovic, studying Product Design at Malmö Högskola.
The purpose with this project was to develop a sport bag for people living nearby a gym and who showers at home instead of the gym after training. The main focus of the project is User
Centered Design, which means that the product development of the concept is based on the end users, or the customer’s preferences, needs and wishes. The user is included in every step of the project development, such as commenting and criticizing sketches and concepts, being
interviewed and observed, and evaluating the different stages of the concept and product.
The student saw a need of a different bag than the traditional sport bag. The pilot study resulted in a list of requirements based on the target group and their needs and preferences. A gym bag with focus on the functionality became the project. The student wanted the project and the final concept to be environmentally friendly, why a research in that field was necessary. We need to think about our planet, and for a Designer, it is a challenge to develop a product which is
environmentally friendly and sustainable. It is also desirable for a product to fill its function and last for a long time. Finally, the project resulted in a functionality model of the new gym bag.
4 Innehållsförteckning Sida 1. Introduktion 6 1.1 Disposition av uppsats 6 1.2 Bakgrund 7 1.3 Syfte 8 1.4 Mål 8 1.5 Frågeställning 8 1.6 Avgränsningar 8 1.7 Målgrupp 9 2. Metod – Förstudie 10
2.1 Cross Chart – Marknadsundersökning 10
2. 2. Intervjuer 10
2. 2.1. Intervjuer av målgruppen via E-post 11 2.2.2. Intervjuer av kunder i sportbutiker 11 2. 2.3. Intervjuer av butikspersonal i sportbutiker 12
2. 3. Frågeformulär 12
2. 4. Persona 13
2. 5. Observationer 14
2.6. Ämnesstudie 14
3. Resultat & Analys av förstudie 16
3.1. Cross Chart – Marknadsundersökning 16
3.2 Intervjuer 18
3.2.1 Intervjuer av målgruppen via E-post 18
3.2.2. Intervjuer av kunder i sportbutik 19
3.2.3. Intervjuer av butikspersonal 20 3.3. Frågeformulär 21 3.4. Personas 22 3.5. Observationer 23 3. 6. Ämnesstudie 23 4. Metod- Designdel 27 4.1 Idégenereringar 27 4.1.1Brainstorming i grupp 27
5 Sida 4.1.2 Individuell brainstorming 27 4.2 Kravspecifikation 27 4.3 Moodboard 28 4.4 Skisser 28 4.5 Urval 28 4.6 Koncept 28
5. Resultat & Analys av Designdel 30
5.1 Idégenereringar 30 5.1.1 Brainstorming i grupp 30 5.1.2 Individuell brainstorm 33 5.2 Kravspecifikation 35 5.3 Moodboard 35 5.4 Skisser 36 5.5 Urval 38 5.6 Konceptskisser 40 5.7 Skissmodell 40 5.8 Slutligt koncept 42
6. Slutsats och analys 49
Källförteckning 52
6 1. Introduktion
1.1 Disposition av uppsats
Huvudområdet för uppsatsen är Användarcentrerad Design, vilket innebär att utveckla ett slutresultat utifrån kraven och önskemålen från användaren av den framtida produkten. Det är viktigt att tänka på vem produkten riktar sig till. Man bör i varje designprojekt ta hänsyn till målgruppen som man designar för. Målgruppens värderingar är viktiga att lyssna på, samt att tänka igenom hur produkten kan påverka och vilka känslor den kan väcka. 1 En annan viktig
aspekt är att ta hänsyn till målgruppens specifika problem genom hela projektet. Genom att involvera dem från början till slut genom de olika utvecklingsfaserna kan man få fram
information kring hur de upplever problemen med de estetiska och även funktionella delarna. 2
Det är viktigt att produktutvecklaren inte baserar något i produktutvecklingen på egna åsikter. Användaren av framtida produkter ska vara nöjd och tillfredsställd med alla beslut som tagits under utvecklingens gång. Genom att ha förståelse för användaren kan designern skapa förutsägbar design, vilket innebär att samspelet mellan slutprodukten och användaren kan förutses på ett optimalt sätt. 3
Enligt IDEOs toolkit för ACD4 består grunden av tre huvuddelar. Designern ska först undersöka
vad målgruppen önskar med produkten, och sedan se hela designprocessen ur denna syn. Nästa del är genomförbarhet utifrån aspekter som teknik och organisation. Den sista grunddelen är genomförbarhet finansiellt. Produkten måste kunna tillverkas och vara inom finansiella ramar. Processen för ACD delas också in i tre delar. Den första delen är Hear, ”lyssna”. Designteamet samlar in information och inspiration från målgruppen. Sedan genomförs fältstudier. Nästa processteg är Create, ”skapa”. I detta steg sker designutvecklingen. Man arbetar utifrån konkreta idéer, till att arbeta mer abstrakt för att se flera möjligheter, för att sedan göra det mer konkret igen. Målet är att kunna visa lösningar och prototyper. Det sista steget är Deliver , ”leverera”. Denna fas utvecklar kostnadsmodellering, intäkter, kapacitetsbedömning och planen för genomförandet, lanseringen av produkten. 5
Uppsatsen består av två delar. Den första delen är en förstudie där empiri samlas in genom bland annat ämnesstudier, observationer och intervjuer. Ämnesstudier inom ämnet Hållbar
utveckling samt Miljövänlighet utförs för att studenten gärna ser att produkten ska ha så lite
1 Kenneth Österlin, Design i fokus för produktutveckling, 2:a omarbetade upplagan 2007, s.94
2 Chris M. Law , Paul T. Jaeger , Elspeth McKay, User-centered design in universal design resources?,
Springer-Verlag 2010, s.327
3Katarina Breides. Gesche Joost, Rosan, Chow. Designer och Användare. Design Research Journal 2009 s. 41
4 IDEO, Human Centered Design Toolkit, 2011, s.18 5IDEO, Human Centered Design Toolkit, 2011, s.21
7 miljöpåverkan som möjligt. För att den ska kunna ha det krävs en förståelse för begreppen och innebörden. Då användarcentrerad design är projektets fördjupning kommer hela projektet att baseras på observationer, intervjuer och fokusgrupper med och av målgruppen. Detta för att målgruppen och slutligen användaren av slutprodukten ska vara med i designprocessen från början och kunna bidra med åsikter och preferenser. Målgruppen intervjuas, observeras, samt används via fokusgrupper och diskussioner genom hela produktutvecklingen. Förstudien genererar en kravspecifikation för designprojektet. I del två av uppsatsen kommer
konceptualiseringen in som omfattar bland annat skisser, modellbygge och 3D – renderingar, baserat på kravspecifikationen från del ett. Skissprocessen och utvecklingen av modeller kommer att utvärderas med fokusgruppen och informanter.
1.2 Bakgrund
Med examensarbetet vill studenten förbättra en redan existerande och väletablerad produkt. Sportbagen (Se fig 1) är en väska som under många år funnits där, men inte utvecklats mycket, och inte för olika träningsformer. Den vanligaste sportbagen är designad för att passa de flesta människor och ofta oberoende av val av sport. Detta resulterar i att väskan oftast är för stor och klumpig, och inte heller anpassad för olika sätt att transporteras på. Dagens sportbag har oftast en universell design. Det handlar i många fall om en större eller mindre storlek beroende på vad man anser sig behöva. Då det finns olika träningsformer finns det också olika behov. En väska kan inte passa alla. Det är svårt att ta med sig det allra nödvändigaste till träningen i en väska som går att exempelvis jogga med samtidigt som den ska vara smidig. Då studenten framförallt sett och hört från omgivningen och bekanta att det är ett problem bland folk som tränar på gymmet valde hon att utveckla en sportbag anpassad för just denna typ av träning och målgrupp.
8 Det finns idag många gym utspridda i de flesta städer. Detta leder till att de flesta bor nära ett gym. Har man nära till hemmet efter träningen är det många som väljer att duscha hemma istället för det gemensamma omklädningsrummet. I dessa fall behöver väskan inte ha plats för exempelvis en stor handduk eller extrakläder.
Förutom att slutprodukten skall vara ett resultat av användarcentrerad design ska studenten tänka på att den även ska ha så lite miljöpåverkan som möjligt.
1.3 Syfte
Syftet med examensarbetet är att utveckla en produkt som får människor att tänka i nya banor kring träningstillbehör. En universalbag som fungerar till alla tillfällen ska inte behöva vara ett självklart val i butiken, och funktionaliteten borde ses som ett bra alternativ. Produkten önskas resultera i ett koncept och en förstudie som någon i framtiden kan ha nytta av.
1.4 Mål
Målet med examensarbetet är att utveckla ett koncept på en behovsanpassad sportbag för personer som tränar på gym. Resultatet ska baseras på fördjupningsområdet,
Användarcentrerad design. Produktutvecklingen ska också resultera i någon form av slutmodell,
där form och/eller funktion visas. Val av material ska presenteras. Produkten ska också sträva mot att inte påverka miljön negativt.
1.5 Frågeställning
Huvudfrågeställningen för projektet är; Hur utvecklar man en behovsanpassad sportbag avsedd för gymmet? För att kunna besvara denna fråga behöver följande frågeställningar besvaras i förstudien.
1. Vad tar personer som tränar på gym men duschar hemma med sig till gymmet? 2. Hur tar sig dessa personer till gymmet?
3. Vilket material lämpar sig bäst för detta ändamål?
1.6 Avgränsningar
Sportbagen kommer att vara utvecklad främst för träning på gym. Inom angivna tidsramar kommer det att fokuseras på kvalitativa och inte kvantitativa intervjuer och observationer,
9 vilket innebär att fokus kommer att ligga på att intervjua en mindre grupp människor och få ut mer djupgående information. Produkten kommer att resultera i ett förslag till slutkoncept där detaljerad tillverkningsprocess samt omfattande budgetkalkyler inte ingår.
1.7 Målgrupp
Målgruppen för projektet är personer i åldern 25-40 som tränar på gym och duschar hemma efteråt, men som fortfarande behöver en väska att ta med diverse saker i. Personerna bor i mellanstora till stora städer och de bor i närheten av ett gym. Denna målgrupp valdes då det i städer finns fler gym utspridda på fler platser, än vad det hade funnit i exempelvis byar. Då det är nära hem efter träningen väljer målgruppen att duscha hemma för att de tycker att det är enklare och tidsbesparande, samtidigt som det allmänna duschutrymmet uppfattas som mindre hygieniskt än badrummet i det egna hemmet. Målgruppen lägger gärna pengar på ordentliga tillbehör och utrustning till gymmet då de tycker att det är viktigt med funktionalitet och hållbarhet. De går, springer eller cyklar till gymmet då de bor nära.
Åldern 25-40 har valts då yngre personer överlag inte antas ha en stabil ekonomi, vilket gör att de inte antas vill eller kan lägga mycket pengar på sporttillbehör. Ofta är yngre personer
exempelvis studenter, eller så har de nyligen börjat arbeta. Att spendera pengar på tillbehör för träning, som kan ses som i första hand ej nödvändig produkt kan i många fall vara omöjlig. Personer över 40 utesluts då det är svårt att utveckla en produkt som passar en för bred målgrupp. Många äldre har ofta familj och andra saker att prioritera före träning och
specialprodukter för gymmet. Samtidigt antas många äldre vilja bo längre ut från städerna och då även längre bort från gymmen.
10 2. Metod – Förstudie
2.1 Cross Chart - Marknadsundersökning
Bo Löfgren menar att steg 1 i en bra produktutveckling är att göra någon form av analys av marknaden. En produkt är i ett senare skede tänkt att marknadsföras och säljas, därför är det bra att undersöka konkurrenter och liknande produkter.6
Denna metod används för att kartlägga marknaden inom olika produktkategorier. Genom att placera ut existerande produkter i ett diagram utifrån värdeord viktiga för ändamålet kan man se vad som fattas på marknaden idag. Detta är ett effektivt verktyg för att undvika att designa liknande produkter som redan existerar, och istället se hålen i marknaden.
Studenten besökte tre olika sportbutiker under en dag för att samla in information kring sportbagar som finns till försäljning. Väskorna fotograferades. Bilderna togs sedan och
redigerades i Photoshop och placerades in i Cross Chart – diagrammet utifrån värdeorden som studenten ville undersöka. Värdeorden var Anpassningsbar, för hur mycket man kan ändra och spänna in väskan, dvs. anpassa den efter sina behov, samt Universal design, hur väl väskan är utvecklad för att passa olika stilar, preferenser och kön.
Alla tre besöken ägde rum 2014-02-15. Utrustning: Kamera.
Team Sportia, Emporia köpcenter, Malmö. Kl. 10.40 Intersport, Emporia köpcenter, Malmö. Kl. 10.50 Stadium, Emporia köpcenter, Malmö. Kl. 11.00
2. 2. Intervjuer
För att få en vetenskapligt professionellt genomförd intervju krävs det att det att man följer några krav för användbarheten. Intervjun ska ge tillförlitliga resultat och det ska vara möjligt för andra att kritiskt granska dessa.7 Det finns två olika sätt att utföra en intervju på, det ena är att
ha öppna intervjuer. Genom dessa ställs en fråga fritt och respondenten kan svara och utveckla sina svar utan begränsningar. Öppna intervjuer brukar ses som kvalitativa, då respondenten ger information kring upplevelser och uppfattning. Öppna intervjuer kallas även ostrukturerade intervjuer. Respondenten kan uppfatta frågan på olika sätt och svara fritt. Den andra formen är strukturerade intervjuer och enkäter, där det ofta finns i förväg bestämda svarsalternativ. Dessa
6 Bo Löfgren, Design och produktutveckling (Stockholm: Liber AB, 2002), 87 7 Annika Lantz, Intervjumetodik, (Lund: Studentlitteratur, 1993), 13
11 intervjuer syftar oftast till att ta reda på information från kvantiteter, då de sparar tid och även begränsar. Den vanligaste formen av intervjuer är en blandning av strukturerade och
ostrukturerade, och kallas då för semistrukturerad intervju. Frågor ställs och möjligheten att ge öppna svar finns. Samtidigt är frågan inte lika öppen som i helt ostrukturerade intervjuer.8
2. 2.1. Intervjuer av målgruppen via E-post
Studenten utförde fem stycken mailintervjuer på målgruppen. Alla fem intervjuer var semistrukturerade, dvs. studenten förberedde frågor som hon ville ha svar på från
informanterna. Frågorna var öppna där informanterna kunde svara fritt. Intervjuerna utfördes på fem personer som alla tränar på gym med olika intensitet. Syftet med dessa intervjuer var att samla in information och åsikter från individer i olika åldrar inom målgruppen.
2014-02-18.
Anna Thall, 24, Security på Casino Cosmopol i Malmö, tränar på gym dagligen på hög nivå.
2014-02-18.
Mikael Olsson, 42, Ställföreträdande produktionschef, Antonson Etikett AB, Arlöv, tränar för att hålla igång och ha bra hälsa.
2014-02-21.
Alexander Eriksson, 26, Butikschef på Kjell & Company Kristianstad, tränar regelbundet.
2014-04-02.
Jasmine Karlsson, 33, butikssäljare på H&M, Malmö, tränar två gånger i veckan.
2014-04-02.
Danijela Milojkovic, 40, jobbar med produktion, Smurfit Kappa, Eslöv, tränar tre gånger i veckan.
2.2.2. Intervjuer av kunder i sportbutiker
Sammanlagt utfördes 15 kortare semistrukturerade intervjuer i tre olika sportbutiker. Fem i varje butik. Studenten stod vid avdelningen för träningsväskor och fångade in kunder som såg ut
12 att vara i projektets målgrupp och som var intresserade av denna avdelning. Intervjufrågorna varierade mellan de olika informanterna.
Intervjuerna var korta och tog i genomsnitt 3 minuter per informant. Frågorna som i huvudsak ställdes var: Vilken sportbag tilltalar dig mest? Varför? Samt Vad ska väskan användas till? Studenten förde diskussionen vidare i vissa fall med hjälp av följdfrågor.
Alla butiker besöktes 2014-02-20 Utrustning: Papper och penna.
Team Sportia, Emporia, Malmö. Kl. 15.00 Stadium, Emporia, Malmö. Kl. 15.30 Intersport, Emporia, Malmö. Kl. 16.00
2. 2.3. Intervjuer av butikspersonal i sportbutiker
Studenten intervjuade en anställd vardera från de tre butikerna som besöktes. Syftet med dessa intervjuer var att få en inblick i marknaden samt vilka väskor som oftast såldes och varför. Butikspersonal kommer i kontakt med kunderna dagligen och kan ge värdefull information som annars kan vara svår att finna. Intervjuerna tog 5-10 minuter vardera och var ostrukturerade.
2014-02-20
Utrustning: Mobiltelefon med ljudinspelningsfunktion. Team Sportia, Emporia, Malmö. Kl. 15.20.
Stadium, Emporia, Malmö. Kl. 15.50. Intersport, Emporia, Malmö. Kl. 16.20.
2. 3. Frågeformulär
Ett frågeformulär delades ut på köpcentret Emporia, då det här finns tre sportbutiker på samma våning. Formuläret syftade till att få fram hur personer ur målgruppen ser den optimala
sportväskan. Då resultatet skulle baseras på Användarcentrerad design låg fokus på att få fakta kring vad målgruppen och framtida användare av produkten skulle vilja ha och tyckte var viktigt. Sammanlagt samlade studenten in 16 ifyllda formulär efter ca 10 minuter.
13
Fig 2. Formuläret som delades ut.
2. 4. Persona
Genom att skapa fiktiva personer, dvs. Personas kan målgruppen lättare representeras och förmedlas vidare. Personas byggs på bästa sätt genom insamlad data via exempelvis intervjuer och observationer. På så sätt utvecklar man förståelse för målgruppen, som sedan resulterar i en persona som kan ge kunskap kring målgruppens önskemål samt behov.9
9Tamara Adlin och John Pruitt. "The Essential Persona Lifecycle: Your Guide to Building and Using Personas
(Burlington: Morgan Kaufmann, 2010), 2.
Hej!
Mitt examensarbete handlar om att utveckla en ny sorts sportbag för de som tränar på gym och duschar hemma efter träningen. Produktutvecklingen av väskan kommer att ske utifrån målgruppens behov och krav.
Ålder:
Hur tar du dig till gymmet?______________________________________________ Duschar hemma/ på gymmet?___________________________________________ Vad har du med dig till gymmet?__________________________________________
Rangordna vad som är viktigast för dig vid val av träningsväska: ( 1- viktigast, 5- minst viktigt):
Pris :
Utseende :
Material :
Funktion :
Miljövänligt material, återvinning, etc :
Om du hade fått designa en egen väska, vad hade varit viktigast? Rangordna (1-viktigast)
Att den sitter bra (när man springer, går, cyklar) : Att den har tillräckligt många fack för alla behov : Att den går att reglera vid behov för exempelvis handduk, etc. : Att den släpper genom lukt och är lätt att rengöra :
Att den har en tilltalande design :
14 Personas utvecklades för att ha en bättre förståelse för vad målgruppen har för behov då de är på gymmet, samt vilka deras krav och önskemål är på sportväskor. Genom intervjuerna med målgrupp, i butikerna samt observationerna på gymmen samlade studenten in data som sedan skulle användas till detta syfte. Eftersom de intervjuerna med mest utförliga svar var intervjuer med målgruppens yngre del, baseras personan till största del på dessa åsikter.
2. 5. Observationer
Observationer är en fas där forskaren samlar in data som stödjer dens hypoteser. Här kan både kvalitativ och kvantitativ data samlas in. Det viktiga är att välja en metod som för projektet och frågeställningen är relevant och samlar in rätt information.10
Obervationer utfördes på två olika gym vid två olika tillfällen och tidpunkter. Ett av gymmen var under förmiddagen och det andra under eftermiddagen. Studenten undersökte vad de som tränar hade med sig och använde under träningspassets gång. Då projektet riktar sig mot de som duschar hemma observerades alla tränande, men fokus lades på de som inte hade en stor
handduk med sig.
Gymmet 24/7, 2014-02-12, Triangeln, Malmö Centrum. Klockan 09.00-09.30. Utrustning: Penna och block.
Gymmet 24/7, 2014-02-13, Rosengård, Malmö. Klockan 17.00-17.30. Utrustning: Penna och block.
Studenten befann sig på gymmet och antecknade det hon observerat, och i vissa fall fördes en dialog med de som tränade kring vad de har med sig i sin väska och varför de har den typen av väska. Inga bilder togs då studenten antog att informanterna inte ville bli störda av
fotograferande i träningen.
2.6. Ämnesstudie
Då studenten från början haft som önskemål att kunna utveckla en miljövänlig produkt behövdes en ämnesstudie. För att kunna definiera uttrycken Hållbar utveckling och
Miljövänlighet krävs det att information samlas in för att studenten främst ska veta vad hon
jobbar mot. En ämnessökning gjordes på Internet där de två begreppen undersöktes närmare.
15 En del information samlades in från litteratur. Detta resulterade i en kravlista, kallad
16 3. Resultat & Analys av förstudie
3.1. Cross Chart - Marknadsundersökning
Väskorna som studenten fann i de tre olika sportbutikerna hade ungefär samma design
funktionsmässigt. De flesta hade ett stort fack och två sidofack, axelrem samt två bärhandtag och ungefär samma design formmässigt. De som stack ut var de som i diagrammet var placerade längst till höger, och gemensamt för alla dessa var att de var mindre till designen, likt
handväskor, och ofta rosa, mönstrade och i klara färger. De väskorna hängde i avdelningen för kvinnor. De väskor som mest liknade en universalbag är de i vänstra sidan av diagrammet. Dessa väskor var oftast mörka till färgerna, formmässigt liknade de varandra och de hade oftast
märkets logga mitt på. Ingen av väskorna i diagrammet är mer anpassningsbar än vanligt, dvs. de går inte att reglera exempelvis storlek på, ändra funktion, etc. Axelremmen var i samtliga fall reglerbar. Den gråa bagen i mitten av diagrammet gick att öppna upp lite mer än de andra. I alla tre butiker fanns den klassiska gympapåsen som alternativ till sportbagen. Gympapåsen är en påse i tyg som bärs med tunna band över axlarna som en ryggsäck, och används vanligen av barn i grundskolan då de ska ha gymnastik. Gympapåsen är i butikerna oftast placerad i avdelningen för kvinnor, men används mestadels av barn. (Bild på nästa sida)
17
Fig. 3. Chross Chart med sportbagar funna i butik. Med universal menas att den är ”allomfattande”11 , dvs. kan passa många. Med
anpassningsbar menas om väskan går att reglera, ändra funktion på, storlek, etc.
Slutsats
Efter analysen av marknaden och utbudet av sportbagar i butik kunde studenten se att det fanns tre övergripande modeller av sportväskor. Den första kategorin var den enkla sportbagen. Mörk, en stor logotype, två bärhandtag och en axelrem. Detta var väskan som oftast hängde på
avdelningen för män. Den andra var den mindre väskan som i de flesta fallen kom i rosa eller lila färg, och som var nätt i modellen med rundade kanter och ofta formad som en handväska. Denna väska hängde på damavdelningen. Den tredje var ”gympapåsen” (se ovanstående figur) som endast fanns i färger och design som passade många. Det fanns exempelvis inga rosa
11 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/universal- 2014-11-24
18 gympapåsar (vid detta besökstillfälle). Gympapåsen har också endast en design, den kommer inte i olika former. Denna hängde på avdelningen för kvinnor och i väskavdelningen, aldrig på avdelningen för män.
Av butikernas placering att döma kunde studenten dra en slutsats av att de mörka stora
sportbagarna oftast såldes och marknadsfördes för män, medan nästan alla väskor som riktades för kvinnor var färgglada med extra fack och annan, lite mindre annan design. Att gympapåsen oftast placerades på avdelningen för kvinnor kan betyda att kvinnor oftast antas handla åt sina barn. Gympapåsen används sällan av någon annan än barn i grundskolan, och dessa är oftast mindre än en sportbag och rymmer mindre. Hade de svarta väskorna placerats på avdelningen för dam, eller bland damväskorna så hade kanske fler kvinnor köpt dessa. Butikers placering av produkter kan påverka, och det kan leda till att kvinnorna inte ser väskorna på herravdelningen, och tvärt om.
3.2 Intervjuer
3.2.1 Intervjuer av målgruppen via E-post
Genom intervjuerna av målgruppen kom det fram att funktion är en egenskap som prioriteras högt. Funktion var viktigare, även om många svarade att de också ville ha en tilltalande design. Informanterna ansåg att dagens sportbag inte hade många funktioner mer än att vara en väska där sakerna ligger i till och från träningen. Alla fem informanter hade en önskan om att väskan skulle behöva ha många olika fack för bättre organisering av sakerna de tar med sig.
Transportsättet till gymmet visade sig vara främst promenad och cykel. Andra önskemål som framkom var att väskan bör vara smidig och bekväm, samt inte för stor för att ta med sig till gymmet, och att den skulle ha en tilltalande design. Med tilltalande design menas att
informanterna ville ha en väska de tyckte var fin och som de gärna skulle visa upp. (För
fullständiga intervjuer, se Bilaga 1)
Slutsats
De saker som informanterna främst ville kunna ta med sig till gymmet var: Träningsskor
Vattenflaska
Liten handduk för exempelvis svett i ansikte Tofsar och klämmor
Tamponger
19 Ombyte vid behov
Mobiltelefon/MP3-spelare Nycklar
Plånbok
Genom att ha ett personligt möte eller telefonintervju hade studenten kunnat ställa följdfrågor och be informanterna att specificera sina svar bättre. Mailintervjuer begränsade svaren och diskussionen en hel del då det är strukturerad form på intervjun.
3.2.2. Intervjuer av kunder i sportbutik
Intervjuerna i butik resulterade i information kring vad som tilltalar människor med de väskor som finns att köpa idag. I alla tre butiker fanns det allt från färgglada till mörka och dämpade färger, samt mindre till stora sportbagar. Färgerna på väskavdelningen för våren 2014 var i huvudsak rosa och limegrönt för kvinnor och militärgrön och svart för män/unisex. En intressant aspekt var att alla väskor på damavdelningen följde trendiga färger samt hade en mindre och mer ergonomisk design, många likt handväskor. Väskorna på herravdelningen var mer könsneutrala och såg i huvudsak ut som den klassiska sportbagen som designats för män har gjort de senaste årtiondena, mörka färger, med en stor logotype av märket över hela väskan.
9 informanter var kvinnor och 6 var män. 7 av 9 kvinnor valde en av de färgglada väskorna som hängde på damavdelningen som favorit, och de andra två trivdes inte med starka färger. 8 av 9 kvinnor tyckte att mindre väskor är att föredra då de är smidigare och påminner mer om en handväska än en träningsbag. 7 av 9 sa också att de helst köper en snygg träningsväska framför en funktionell då den ska passa ihop med deras övriga garderob. 7 av 9 fall skulle använda sin väska för träning på gymmet.
Hälften av männen tyckte mest om de sportbagar som var lite mindre och i färger som grått och militärgrönt, medan den andra hälften föredrog de svarta. 5 av 6 tyckte att det var viktigt att försöka välja en väska som inte är allt för stor och klumpig. De tre som valde den enkla svarta väskan reflekterade inte så mycket kring varför de valde den, 2 sa att det var för att den hade ett bra pris och 2 tyckte att den såg ut som en vanlig enkel bag.
Studenten lärde sig genom dessa intervjuer att många inte är intresserade av att svara på frågor då de är ute och gör inköp. Det var svårt att få tag på människor som ville lägga tid åt att svara, och intervjuerna blev korta och snabba för att studenten inte skulle störa kunderna.
20 Slutsats
Efter de korta intervjuerna kunde studenten se att både männen och kvinnorna ville ha mindre sportbagar för träning, speciellt de som skulle använda väskan för gymmet. Smidighet
prioriterades högt. De tillfrågade kvinnorna såg väskan som en accessoar som skulle vara fin och köpet tänktes noga igenom. Männen reflekterade mindre över sitt köp, och hade inte lika stora preferenser. Kanske kan det bero på att det inte finns mycket till val, mer än att köpa en rosa väska från damavdelningen istället för en mörk bag. Hade utbudet varit större, med fler färger och former hade åsikterna och svaren från informanten kunnat vara annorlunda.
3.2.3. Intervjuer av butikspersonal
Intervjuerna av butikspersonalen gav värdefull information kring ett beteendemönster hos kunder som köper sportväskor (och andra sporttillbehör). I alla tre butiker sa informanterna att det överlag är mycket färg, mönster och annorlunda design på väskor som säljer hos kvinnor. ”De påminner om handväskor, därför gillar tjejer dem!” sades inne på Team Sportia. Designen och färgvalen varierar kraftigt från säsong till säsong då väskorna och de övriga
träningstillbehören skall följa mode och trender. Männens val hamnade oftast på svarta och mörkgråa sportbagar. Det fanns inte mer än så på herravdelningen. I alla tre butiker sa informanterna att de sett ett mönster i att fler och fler idag väljer mindre sportväskor än tidigare. Modellen på väskan blir mindre och mindre och även männen väljer oftare en modell mindre på sin sportbag. På Stadium sa man att de manliga kunderna oftast går in och plockar en väska, medan kvinnorna gärna matchar väskan med andra saker de köper, som exempelvis träningsskor och tights, och att säsongens trendfärger ofta har stort inflytande på valet.
Slutsats
I alla tre butiker var det mycket färg och små väskor, liknandes handväskor på damavdelningen. På herravdelningen fanns det mycket mörka färger och enkla former. Då det endast var tre informanter som intervjuades kan resultatet skilja sig lite från verkligheten. För en så korrekt information som möjligt borde man istället ha intervjuat en större mängd butikspersonal. Då dessa intervjuer gjordes i marknadsundersökningssyfte valde studenten att istället lägga mer tid på intervjuer ur målgruppen. Då produktutvecklingen ska baseras på användarcentrerad design är det målgruppens svar och önskemål som är i fokus. En marknadsundersökning är dock bra att ha, eftersom det är önskvärt att det ska finnas en marknad för en framtida produkt.
21 3.3. Frågeformulär
Studenten valde vid utdelningen att dela ut formuläret till de hon trodde skulle passa in i målgruppen åldersmässigt, för att få så relevanta svar som möjligt. Av 16 svar var 12 personer mellan 25 och 40 och 4 var mellan 20 och 24. På frågan Hur tar du dig till gymmet? Svarade 8 att de cyklar, 2 att de oftast springer, 2 att de kör bil och 4 att de i huvudsak går. De svar som oftast kom upp på Vad har du med dig till gymmet? Var: Skor, Vattenflaska, Passerkort, Lås och nyckel, Plånbok, Mobiltelefon samt i några av fallen träningsrem och liten handduk (för exempelvis svett i ansikte och panna). Vid val av vad som är viktigast vid val av träningsväska svarade 10 funktion som första val, 3 valde utseende som första och 3 valde pris. Minst poäng fick material och miljövänligheten. Sista frågan var Vad hade varit viktigast då du skulle fått designa din egen
väska? Det svar som fick flest poäng var Att den har tillräckligt många fack för alla behov med 7
av 16. Att den sitter bra var nästa med 5 svarande som valde den på första plats, sen var det 3 som valde att den har en tilltalande design och 1 som valde att den går att reglera vid behov. På sista plats kom att den släpper genom lukt och är lätt att rengöra.
Svar i listform, flest poäng överst, minst poäng längst ner:
Hur tar du dig till gymmet?
Cyklar Går
Springer / Kör bil
Vad har du med dig till gymmet?
Skor/ Vattenflaska / Passerkort
Lås och nyckel / Plånbok / Mobiltelefon Träningsrem / liten handduk
Vad är viktigast vid val av träningsväska för dig?
Funktion Utseende / Pris
Material / Miljövänlighet
Vad hade varit viktigast om du designat din egna väska?
Tillräckligt många fack för alla behov Att den sitter bra
Tilltalande design Går att reglera
22 Släpper igenom lukt / Lätt att reglera (ingen valde dessa)
Slutsats
Studenten lyckades genom frågeformuläret samla in 12 svar från målgruppen. Främsta transportmedel till gymmet visade sig vara cykel. Funktion var viktigare än utseende och pris, och målgruppen hade som främsta önskan att en sportbag skulle ha många fack för olika behov. Målgruppen hade med följande saker till gymmet: skor, vattenflaska, passerkort, nycklar, plånbok, lås & nyckel, mobiltelefon. I vissa fall hade de även med sig träningsremmar och liten handduk.
3.4. Personas
Jason är 29 år gammal. Han jobbar på Securitas och tränar cirka fem dagar i veckan eftersom det är viktigt att ha god fysik på grund av jobbet. Jason bor i Malmös innerstad, och tränar på
gymkedjan 24/7. Han har nära till tre gym. Oftast går han till favoritgymmet som bara ligger fem minuter bort, men har han mer tid att spendera väljer han gärna ett längre bort och joggar dit som uppvärmning. Jason tycker att det är viktigt med ordentlig utrustning och tillbehör till gymmet då han spenderar så mycket tid där. Han köper gärna saker av bra kvalitet och vill att sakerna ska hålla länge. Därför lägger han också gärna pengar på att få det han vill ha och behöver. Efter passet går han eller joggar hem. Duschen på gymmet tycker han inte om, den är ofräsch. På så sätt slipper han släpa med sig saker som handduk, deodorant, parfym, nya kläder samt hårwax.
Sandra bor i Lund, i ett hus med sin man och lilla dotter. Sandra är 37 år gammal och sedan hon fick barn för fem år sedan har hon försökt träna regelbundet. Under graviditeten insåg hon att det kommer krävas en del träning för att bli av med extrakilona och för att orka vara tillräckligt pigg med en knatte i familjen. Sedan dess har Sandra tränat ca två pass på gymmet i veckan, i kombination med några längre promenader i veckan. Då tiden är knapp om kvällarna väljer Sandra att cykla till gymmet, och även duscha hemma efteråt. Som den modemedvetna mamma Sandra är, köper hon ofta nya träningstillbehör och kläder i säsongens färger och design, och föredrar de små väskorna som finns i butik. Helst av allt hade hon velat ha en liten ryggsäck, men hittills har hon bara hittat tråkiga friluftsliv-ryggsäckar. Det Sandra behöver ha med till gymmet är i huvudsak skorna, vattenflaskan, passerkortet, mobilen, lås, hörlurar och sportbandet till armen/mobilen.
23 3.5. Observationer
Under observationerna i Rosengård kom studenten fram till att de flesta som tränade där bodde på studenthemmet som ligger precis bredvid gymmet. De som kom och tränade gick därför endast ner till gymmet och många kom helt utan väska, med träningskläder på med skor och flaska i handen. Under tiden studenten var och observerade tränade 15 personer på gymmet. 4 kom utan väska. Dessa hade skor och vattenflaska, och 3 av dem hade en träningströja de tog av med fickor i, som de förvarade nycklar och passerkort i. Tröjan tog de sedan av och la vid maskinen de tränade på. 11 hade väska med sig. Av dem pratade studenten med 8 st och där hade de flesta skor, flaska, lås och nyckel och passerkort med sig. Många hade även ett sportarmband som fästs på överarmen och används som hållare för mobil, samt hörlurar i öronen. 3 av de observerade hade en liten handduk de torkade av pannan med emellanåt. 8 av 11 hade en sportbag, 1 hade en ryggsäck och de 2 sista kom med en tygpåse. Ingen duschade på gymmet.
På Triangeln observerades 11 personer. Alla hade någon typ av väska med sig. 9 hade en sportbag och två hade ryggsäck. 3 av de som tränade hade en stor handduk med sig med avsikt att duscha på gymmet. Resultatet på vad som fanns i träningsväskorna var nästan likadant som för observationen på Rosengård. De två som hade ryggsäck hade med sig träningsremmar och handskar också och tränade tillsammans. 5 av 11 hade med sig en liten handduk och 2 hade sportarmband.
Slutsats
Observationerna var korta och studenten hann endast observera 26 personer. Dock så fick hon ungefär samma svar från de flesta som hade med sig saker till gymmet, och de flesta hade en sportbag som träningsväska. Man hade kunnat observera en större kvantitet, men i detta fall där studenten såg tydliga liknelser ansåg hon det inte behövas. Observationerna hade också kunnat vara längre, men studenten insåg snabbt att de som tränade såg ett obehag i att vara
observerade. För träning krävs fokus, och de flesta tränar för sig själva. Studenten märkte att många började bli nervösa efter en stund av observationer.
3. 6. Ämnesstudie
Hållbar utveckling: Utvecklingen som bearbetar sociala- och miljöaspekter som kommer att gynna mänskligheten och planeten i framtiden.12
24
Hållbar utveckling är ett uttryck som ofta används, och beroende på användningsområde
varierar även definitionen och sammanhanget. Oftast talar man om att Hållbar utveckling är ett tänk som gör att man idag bryr sig om naturen för att framtida generationer inte ska behöva lida, genom exempelvis att jordens resurser tar slut, växthuseffekten, etc. Företag använder sig ofta av uttrycket för att visa att de på något sätt strävar mot en bättre miljö genom nya
materialval, bättre förhållanden i fabrikerna, mindre och bättre transporter, mm. Aktivister använder ofta uttrycket då de vill arbeta för människors och djurs rätt och även naturens. 13
Det finns många saker som vi människor gör varje dag och som hotar vår miljö. Exempelvis använder vi oss allt mer av kemikalier i framställning av mat, produkter, läkemedel, besprutning, etc. Vi utnyttjar jordens resurser (träd, olja, etc.) för fort, de biologiska mångfalden blir mindre och mindre och arter blir utrotningshotade eller försvinner helt. Vi har mer och mer avfall och föroreningar och klimatet har under de senaste 50 åren börjat förändras. 14
Vid produktutveckling är det viktigt att man försöker att påverka miljön mot det positiva. Olja är exempelvis en icke förnyelsebar resurs, vilket betyder att den finns i begränsad upplaga på jorden. Att minimera användningen av olja vid produktion, materialval och transport är viktigt. Då vi skördar mycket skog kan man exempelvis bidra genom att plantera nya träd eller välja alternativa material och produktionsmetoder. Att produkter ska gå att återvinna på ett enkelt sätt och utan för mycket påverkan på miljön är också viktigt. Exempelvis är det viktigt att tänka på att de olika materialen i en produkt lätt ska kunna separeras för återvinning, och att
infärgningsmetoder och lackering inte ska vara giftig. Att designa produkter som är hållbara och som kan användas länge hellre än slit och släng är en annan metod som är skonsammare mot miljön.15
När hållbar utveckling ska tillämpas på produktdesign är det bra att göra en Livscykelanalys på produkten. Denna behandlar en produkt från början av produktutvecklingen till slutet, då produkten är färdiganvänd och ska kasseras. Genom att göra en sådan kan man se hur stor påverkan en produkt har för miljön, och man kan också se till att ändra på de steg som behövs ändras på för att produkten ska vara snällare mot miljön. 16 Ofta kan det handla om att välja det
material som har minst miljöpåverkan, ett transportsätt som har mindre utsläpp, att göra produkten lätt att plocka isär vid återvinning eller återanvändning. 17
13 Anne Thorpe, The Designer´s atlas of sustainability (Washington DC: Island Press, 2007), 6. 14 http://ec.europa.eu/clima/sites/campaign/pdf/e_toolkit_brochure_sv.pdf , 3. 2014-08-08 15 http://ec.europa.eu/clima/sites/campaign/pdf/e_toolkit_brochure_sv.pdf , 16. 2014-08-08 16 Anne Thorpe, The Designer´s atlas of sustainability (Washington DC: Island Press, 2007), 38. 17 Bo Löfgren, Design och produktutveckling (Stockholm: Liber AB, 2002), 101.
25
Fig 4. Exempel på vad som bör ingå i en livscykelanalys.
Ordet Miljövänlig är idag vanligt förekommande. Enligt konsumentverket måste en produkt vara bättre för miljön än andra liknande produkter för att få kallas för miljövänlig. Miljöinverkan får inte skadas eller förändras på något negativt sätt, och begreppet får användas då miljön
förbättras av en produkt. Påstår man att produkten är miljövänlig eller liknande ska detta kunna styrkas genom fakta och bevis. Detta för att man inte ska lura till sig kunder och alltid vara ärlig mot dem.18
Per Kristav, forskare i Designvetenskaper menar att en produktutvecklare vid
produktutvecklingsprocessen bör tänka på sammanhanget med allt runtomkring slutprodukten. Genom att tänka på relationen till människan, omgivning och andra produkter kan man få en produkt att hålla längre genom att skapa ett mervärde. Exempelvis tenderar människor att slänga produkter tidigare än nödvändigt om de är för komplicerade, har får få funktioner eller lätt blir föråldrade, exempelvis mobiltelefoner. Genom att tänka på relationen till omgivningen för en produkt kan alla dessa faktorer tänkas igenom och på så sätt kan en produkt skapas som kan användas och behållas under en längre tid. 19
18 http://www.konsumentverket.se/Lagar--regler/marknadsforing-och-reklam/Reklam--miljo/ 2014-03-14 19 http://www.ur.se/Produkter/160284-UR-Samtiden-Design-for-hallbarhet-Anvandarvanlig-och-miljovanlig 2014-08-08
26 Genom att produkten utvecklas baserat på Användarcentrerad Design, där användaren är med och bidrar med sina åsikter och önskemål, och där studenten kan lära känna behovet och målgruppen, kan produkten få ett mervärde. Att veta vad målgruppen tycker om och värderar gör att man kan optimera en produkt som för dem är viktig och som speglar deras åsikter och tankar. På så sätt hoppas studenten kunna utveckla en produkt som kommer att användas under en lång period, och kanske även ärvas. Att se ett mervärde i något man äger gör att man inte vill kassera detta i onödan, eller att man känner ett behov av att köpa något nytt för att ersätta.
Sportbagen ska tillverkas av återvunna material så mycket det går. Genom återvinning används redan använda resurser, istället för att nya ska utvinnas. Varför utvinna mer olja, eller hugga ner fler träd om det inte behövs? Det är också ett krav att slutkonceptet ska kunna plockas isär för återvinning vid kassering.
27 4. Metod- Designdel
4.1 Idégenereringar
I boken Design i fokus menar Österlin att det inte finns några dåliga idéer. Det är viktigt att vara positiv vid idéegenereringsprocessen och lyssna på alla förslag som kommer fram. På så sätt begränsas inte idéerna och man lär sig tänka positivt och hitta nya möjligheter.20
Studenten utförde två idégenereringsmetoder för att påbörja tankeprocessen. Den ena var i grupp med tre vänner och den andra var individuell.
4.1.1 Brainstorming i grupp
Studenten samlade ihop tre vänner, Frida, Anna och Zarah, för brainstormingen. Att tänka i grupp valdes först eftersom det var bra att ha flera synsätt och infallsvinklar från början. Mötet ägde rum den 2014-03-03, Kl. 11-12 på Orkanen, Malmö Högskola. Deltagarna ombads skriva ner olika produkter som på något sätt kunde bäras med handtag, rem eller liknande. Detta skrevs ner på Post-it lappar som sedan sattes upp på väggen. Därefter diskuterades produktens och bäranordningens positiva och negativa egenskaper. Dessa skrevs också ner på en lapp och sattes upp på väggen.
4.1.2 Individuell brainstorming
En individuell brainstorming gjordes med syftet att få studenten att tänka i rätt banor och få igång tankesättet. Studenten satt ner 2014-03-03, Kl. 15.00- 16.00 och skrev ner liknande produkter som sportbagen (i sportsammanhang) samt hur dessa hade löst problemet med att bäras på ett bra sätt, både för människan men också för exempelvis smidigheten.
4.2 Kravspecifikation
En kravspecifikation liknar en beställning, antingen från uppdragsgivaren eller från designern själv om där inte finns någon uppdragsgivare. Då det är en samling krav i denna specifikation är det viktigt att följa den så gott det går för att få ett så bra och relevant projekt som möjligt. 21
20Kenneth Österlin, Design i fokus (Malmö: Liber AB, 2007), 44.
28 Genom intervjuerna och idégenereringarna kom studenten fram till ett antal krav som ställdes på produkten. Dessa krav skulle användas som riktlinjer i produktutvecklingen, och dessa var också önskvärda att uppfylla i slutkonceptet.
4.3 Moodboard
Studenten utförde en moodboard för att förmedla känslan som målgruppen ville ha på och kring slutprodukten. Värdeorden som moodboarden byggde på kom fram genom intervjuerna och observationerna studenten tidigare gjort, och var: Kvalitet, hållbarhet, modern känsla samt smidighet. Bilderna till moodboarden samlades in via Googles bildsök, och redigerades sedan i Adobe InDesign för att sedan sättas in i ett kollage.
4.4 Skisser
Genom handgjorda skisser kan man kommunicera och testa en idé med sig själv och andra. Med hjälp av skisser kan idéer snabbt fås ner på papper, de är enkla att presentera och förklara för andra, och man kan göra dem var som helst, ingen vidare utrustning krävs.22
Efter idégenereringarna började studenten att skissa efter de idéer som uppkommit under brainstormingarna. Hon gjorde två steg av skisser där steg två var en vidareutveckling av det första steget.
4.5 Urval
Urval bland skisserna gjordes. De olika skisserna valdes/ valdes bort med hjälp av listade positiva och negativa egenskaper. De skisser och koncept med flest positiva egenskaper går vidare till nästa steg och utveckling. Urval görs efter varje skiss och modellsteg, för att gå vidare mot slutprodukten. Första urvalet gjordes ihop med en av informanterna för projektet som också ingår i målgrppen, Anna Thall, för att följa reglerna för användarcentrerad design och sikta mot att få produkten utvecklad för målgruppen.
4.6 Koncept
Efter skisserna var det dags för konceptutveckling. Genom urvalsmetoderna och diskussioner med informanten, dvs. den slutliga användaren av produkten, kunde studenten arbeta fram fyra
29 skisskoncept, som även de utvärderades via samma urvalsmetod, denna gång med en
fokusgrupp på fyra personer ut målgruppen. Efter det slutliga valet av koncept som skulle arbetas vidare med sydde Studenten en skissmodell som sedan testades av samma fokusgrupp och vidareutvecklades med hjälp av vidare skisser och funktioner. Genom skissmodellen kunde studenten lättare se den nödvändiga storleken för väskan och också formen. Baserat på
fokusgruppens resultat resulterade slutmodellen i en funktionsmodell. Fokus låg på
utvecklingen av funktion och inte den estetiska utformningen då studenten var tvungen att hålla sig inom angivna tidsramar. Funktionsmodellen utvärderades sedan i slutet av projektet
återigen av fokusgruppen och studenten, för att se vad man i en vidareutveckling skulle behöva arbeta vidare på eller ändra.
30 5. Resultat & Analys av Designdel
5.1Idégenereringar
5.1.1 Brainstorming i grupp
Brainstormingen gjorde studenten med tre andra personer. Det skrevs ner produkter med någon form av bärhandtag eller bäranordning. Sedan togs det fram positiva och negativa egenskaper. Vissa bilder är hämtade från Google Bildsök, andra tagna av studenten, och omarbetade i photoshop. För källor, se källförteckning.
Produkt Positivt Negativt
Kommer bort från värmen Tung att hålla i med vätska Passar handen fint Handled får jobba hårt Mugg
Rymmer mycket Svår att bära
Går att anpassa storlek Klumpig med mycket vikt
Går att tvätta Ej estetiskt utformad
Slitstark Går att färga Potatissäck
Någorlunda slitstark Går sönder lätt, ex. hål.
Tar lite plats Ej miljövänlig
Billig Användbar
31 Produkt Positivt Negativt
Klarar tung last Klumpig
Stapelbar Svår kantig form
Kamouflerar innehåll Ej ergonomisk Slitstark
Lätt material
Flyttlåda
Lätt att bära med sig Ont i ryggen vid tung last Rymmer oftast mest nödvändiga
Handväska
Avlastar kroppen Vridmoment i kroppen
Kan vara tyngre då man ej bär
Resväska på hjul
Enkel att ta med Rymmer lite
Tar lite plats Jobbig att ha i handen Väger lite
32 Produkt Positivt Negativt
Skönt att ha över ryggen Axel kan ta skada Kan vara stor också Vobblar när man går Blir inte tung så lätt
Axelremsväska
Nära kroppen, sitter fast Rymmer lite
Säkert ställe mot ficktjuvar Trillar runt, svår plats
Magväska
Sitter på bröstet, stabil Tung
Full kontroll framifrån Axelrem skär in
Dragspel
Full kontroll på barn Kan bli tung Mjuka axelremmar
Bra slitstarka material Bärsele
Nära handen, lättillgänglig Klarar inte tunga vikter Svår att tappa Väska måste vara liten
33 5.1.2 Individuell brainstorm
Studenten skrev ner liknande produkter som sportbagen (i sportsammanhang) och hur dessa hade löst problemet med att bäras/tas med.
Produkt Lösning på problemet
Sätts fast med kardborre på överarmen. Gjort i dykarmaterial. Klarar svett och sitter ordentligt fast på armen även vid kraftiga rörelser. Sitter nära kroppen och ger inger luftmotstånd.
Sportarmband
Har många remmar som går att spänna in vid olika punkter på kroppen. Gör att väskan hålls nära och stabil, och inte vobblar runt. Ryggsäcken är formad efter ryggen, följer strukturen och sitter riktigt nära på ryggen.
Vandringsryggsäck
Sitter fast med remmar kring huvud och hjässa. Går att spänna in ordentligt för varje individuell användning, även för keps, mössa.
Pannlampa
Gjord i mjukt och tåligt material, sparar på så sätt plats. Dras ihop med remmar och tar inte mer plats än vad den behöver. Inga detaljer som tar plats och enkel att rengöra.
34 Trehjuling. Mestadels av vikten läggs mot förälderns kropp för att vara lätt att styra och spara plats. Mindre luftmotstånd då den är smal i början och blir bredare.
Barnvagn på tre hjul
Utformad för ett klot och ett par skor. Inga onödiga fack och extra utrymme finns. Följer formen på innehållet.
Bowlingväska
Följer formen på racketen, tar minimalt med plats. Väldigt lätta väskor och slits inte som vanliga väskor då de endast har ett användningsområde.
35 5.2 Kravspecifikation
Observationerna, intervjuerna och frågeformulären resulterade i en kravspecifikation som slutkonceptet bör följa så mycket som möjligt. Studenten samlade ihop de viktigaste resultaten och kraven från målgruppen och informanterna;
Väskan ska vara bekväm att bära. Den ska ha många fack för olika saker. Den ska vara reglerbar för olika behov.
Man ska kunna gå och cykla med den på ett bekvämt sätt. Önskvärt är att man även ska kunna jogga med väskan.
5.3 Moodboard
36 5.4 Skisser
Steg 1 av skissandet började med att studenten fritt började att skissa ner idéer som uppkommit genom den individuella brainstormingen. Det skissades det på hur väskan ska knäppas ihop, ”gympakassemodellen” fast i uppdaterad variant med ordentliga handtag och fack. Sådana väskor tar lite plats och är flexibla. ”Rörmodeller” blev en av skisserna, där tanken var att de skulle ta så lite plats som möjligt på kroppen, att sakerna komprimerades i väskan.
37 Steg 2 av skisserna gick vidare till att testa olika handtag, som kom fram under brainstormingen i grupp. Handhållna väskor började att testas. Människan har två händer, och om man
exempelvis promenerar elelr springer till gymmet kan det vara smidigt att hålla väskan i handen och slippa axelremmar, etc. Två väskor, en i varje hand, för bättre belastning och mindre
greppyta. Studenten kom även på att väskan kan vara påbyggnadsbar eller reglerbar, att man kan knäppa av eller på vissa delar för de gånger man exempelvis behöver en stor handduk, något extra med till gymmet, etc. Att ha valet att kunna ändra utseendet och funktionen på väskan efter behov kan ge mervärde till produkten. Kunden kan själv välja efter behov.
Urval
38 5.5 Urval
De olika skisserna utvärderades med informanten Anna Thall. Studenten och Anna pratade öppet om de olika skisserna, och valde ut fyra olika till att bli projektets skisskoncept. De fyra koncepten valdes ut då de ansågs vara realistiska och nytänkande av informanten. Då hon ingår i målgruppen valde studenten att ställa följdfrågor och lyssna, och helt utesluta sina egna åsikter för form och design.
Dessa fyra koncept diskuterades sedan med en fokusgrupp på fyra personer, varav tre kvinnor och en man, alla mellan 27 och 34 år gamla. Fördelningen av kön och ålder beror inte på något speciellt, det var helt enkelt dessa personer som kunde komma till mötet. Koncepten vägdes med positiva och negativa egenskaper. Se sammanfattning nedan.
1. Påsmodellen
+
Hopvikbar, lätt att packa och ta med. Lättvikt, bra vid transport och miljö.
Passar många, mjuk och anpassas efter kroppen.
-
Tunt polyestermaterial slits fort. Inte så slitstarkt. För enkel, går ej att ha för mycket fack och alternativ.
”Påse”, allt hänger rakt ner i väskan, inget stöd för kropp eller saker.
2. Rörmodellen
+
Tar lite plats då allt är måttanpassat efter verkliga behov. Sitter bra på kroppen, och jämnvikt är lätt att få.
-
Kan bli för stor och klumpig då man behöver tänka på att stora skostorlekar ska få plats. Att ha stora skostorlekar innebär inte nödvändigtvis att människan behöver vara stor.
39 3. ”Bygg på / Reglera” modellen
+
Många fack, rymmer mycket och är organiserat. Anpassas efter behov och aktivitet.
Ergonomisk.
-Kan bli dyr med för mycket alternativ att anpassa. För ”meckigt” att ändra väskan varje användning.
4. Handmodellen
+
Kan delas upp i två väskor, lättare vikt. Smidigt vid löpning, håll i händerna.
-Går ej vid cykling.
För mycket saker gör väskan svår att bära och för tung. Svår och stor vid stora skostorlekar.
Efter vägningen av koncept kom studenten tillsammans med fokusgruppen fram till att ”Bygg på och reglera” – modellen var den bästa av de fyra koncepten, och studenten valde därför att gå vidare med detta. Vägningen gjordes efter att fokusgruppen gemensamt diskuterat fram konceptens positiva och negativa egenskaper. Efter detta röstade fokusgruppen och studenten på det bästa konceptet . ”Bygg på och reglera” fick fyra röster och ”Rörmodellen” fick en. Efter röstningen frågade studenten varför informanterna valt dessa koncept. ”Bygg på” valdes för att det sågs som en funktionell modell. Samtidigt var det en modell av väska många känner igen, vilket informanterna trodde skulle gynna försäljning.
40 5.6 Konceptskisser
Studenten skissade vidare på konceptet. Tanken att väskan skulle gå att bygga om/på helt utvecklades istället till en modell med många fack. Studenten frågade femav sina vänner, alla personer ur målgruppen om påbyggnadsväskan och det generella svaret var att denna typ
av väska var för
avancerad och att man antagligen inte skulle orka bygga på den eller ändra design när man vill till gymmet. Istället ville de ha något enkelt och smidigt, men samtidigt behålla funktionaliteten med alternativ för ägaren av väskan. Studenten valde därför att gå vidare med konceptet med mycket fack och
förvaringsmöjligheter.
5.7 Skissmodell
Studenten valde att samla ihop de saker som
målgruppen ville ha i sin träningsväska; liten handduk, skor, nycklar, mobiltelefon, hörlurar, tofsar & klämmor, plånbok och vattenflaska.
Sedan användes tidningspapper för att få ihop allting och se ungefärliga mått.
41 Tyg klipptes för varje del av innehållet som skulle finnas i väskan. På så sätt fick studenten fram små fickor som sedan sattes ihop till en väska.
Ihopsydd, här kunde studenten få en bild av storleken på den slutliga väskan.
42 Test av skissmodellen
Fokusgruppen provade skissmodellen, och utvärderade den. De ombads bortse från design av utseendet på väskan helt, och fokusera på formen, funktionaliteten och modellen. Det som framkom av testet:
Väskan är för liten. Den passar skorna den är utformad för, en storlek 38, men ej större.
Facken borde vara på insidan istället för utsidan. Att ha avtagbara fack var inte
intressant, då informanterna ansåg detta vara onödigt och en lyxdetalj. Istället ville de ha facken på insidan, vilket kändes säkrare, vid exempelvis stölder, och att inget ska falla ut.
Axelbanden borde vara reglerbara. Människor är olika stora, och väskan behöver kunna justeras. En informant föreslog samma knäppning som vandringsryggsäckar har, för stabiliteten.
Istället för att bygga väskan på bredden, bygg på höjden. Det är smidigare att ha en avlång väska än bred, den följer ryggens form bättre.
5.8 Slutligt koncept
Slutkonceptet resulterade i en funktionsmodell av sportbagen. Den har separata fack för alla saker som målgruppen önskade. I skofacket finns en skopåse, detta för att man inte ska behöva tvätta hela väskan då det behövs. Varje fack är storleksmässigt utformat efter produkterna som är tänkta att läggas i. (Resultatet av intervjuerna i förstudien) Detta är då inte utmarkerat, väskan ska kunna användas hur varje individ vill. Mobilfacket kan bli ett fack för strumpor, vattenflaskan för en T-shirt, etc. beroende på behov och önskemål. Facken är utvecklade efter det innehåll målgruppen önskade ha fack för, men behövs inte begränsas för fler
användningsområden. Dock så måste vissa av facken ha vissa storlekar, för att exempelvis en mobiltelefon ska få plats, eller en vattenflaska. Remmarna över axlar och bröst är reglerbara för att väskan ska kunna passa de flesta och kunna regleras efter behov.
Miljön är viktig, och därför har studenten som önskemål att formen i framtiden och
vidareutveckling av projektet ska vara tidlös. Fokus i projektet har framförallt varit att utveckla funktionen framför formen. Ju längre en produkt kan användas utan att den blir omodern och föråldrad, desto mindre blir miljöpåverkan. Om väskan tillverkas av bra material av hög kvalitet kommer den även att hålla bra. Istället för att köpa billiga väskor oftare, så bör man satsa på en ordentlig som har en klassisk och hållbar design och som är tillverkad av bra material.
43
44
Sportbagen i användning
Fokusgrupp
Studenten använde sig även av fokusgruppen för att utvärdera den slutliga funktionsmodellen. För vidare utveckling av sportbagen skulle några ändringar behövas göras. Fokusgruppen ville ändra:
Ett hårdare material hade krävts vid tillverkning. Väskan tenderade att säcka ihop om den inte fylldes med saker.
Väskan bör gå att köpa i olika storlekar. En kvinna i fokusgruppen hade storlek 37 och mannen hade storlek 42. Skillnaden blir för stor, och väskan blir för liten eller för stor och klumpig.
Skopåsen bör också komma i olika storlekar, av samma anledning.
Den reglerbara remmen bör vara ergonomisk. Den böjde sig för mycket över bröstet, vilket hade kunnat åtgärdas genom att ha en mer ergonomisk rem som är anpassad efter olika axlar och bröst.
45
Ergonomisk form. Eftersom ett hårdare material skulle behövas är det då också viktigt att ändra formen till mer ergonomisk och följsam för ryggen.
Material
Det finns många olika material som hade kunnat passa för detta projekt. Studenten valde att ha miljöfokus. Att välja ett material som har så lite inverkan på miljön är viktigt för framtiden. Sportbagen ska sys av återvunnen polyester. Yttermaterialet för en väska som ska bäras
utomhus bör vara vatten och smutsavvisande, och lätt att hålla ren. Polyester finns i många olika former, och kan tillverkas av exempelvis gamla PET-flaskor eller polyesterkläder och tyger som återvinns. På så sätt återvinner man redan utvunnen olja, istället för att behöva ny. Olja är en resurs som vi har lite av på jorden och behöver vara rädda om. 23 Naturskyddsföreningen har en
kravlista på material och textilier som är licensierade och som kan kallas för miljövänliga material. Återvunnen polyester är ett av dessa material, om man vid återvinningen följer de kriterier som finns i listan, exempelvis att ej tillsätta miljöfarliga infärgningsmedel eller ytbehandlingsämnen. 24
För att hålla ihop väskan och remmarna krävs spännen och dragkedjor. Spännena kan tillverkas av en termoplast. Termoplaster är de plaster som går att återvinna, oftast flera gånger. 25 En
termoplast som passar bra är PE, Polyeten. Denna plast klarar extrema temperaturer och är återvinningsbar. 26 Dragkedjorna som ska användas är den allra vanligaste modellen, och består
av tyg och metall. Dragkedjan är svår att återvinna helt då det är två blandade material. Dragkedjor ska sorteras som metallskrot27, i detta fall sorteras metallen i första hand. Då
hållbarhet är i fokus kan man även välja att använda sig av bra material med lång hållbarhet. En komponent i bra kvalitet kommer att hålla länge, och på så sätt kan man värna om miljön. Genom att använda en produkt som inte går sönder och behöver kasseras under en längre tid sparar man på material och resurser. Vid återvinning borde alla delar separeras och kastas bland rätt material. Då produkten är utvecklad för att hålla länge kommer man vid kassering att behöva klippa upp spännen och dragkedjor för sortering.
23 http://www.radron.se/artiklar/Tveksam-nytta-med-miljovanligt-tyg/ - 2014-10-19 24 http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/bra-miljoval/bmv-textil-kriterier.pdf - 2014-11-25 25 http://www.ne.se/termoplast - 2014-10-19 26 http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/polyeten.htm - 2014-10-19 27 http://atervinningsbar.se/metallskrot/dragkedja/ - 2014-11-25
46 Livscykelanalys
1. Råvaror & Halvfabrikat: För att värna om miljön och resurser kommer väskan att tillverkas av återvunna material. Textilier och plastkomponenter kommer att vara av återvunnen polyester och PE. Dragkedjan i metall är den komponent som inte kommer att vara återvunnen vid tillverkning. Att följa Naturskyddsföreningens regler för återvunna material och textilier är en bra guide. Exempelvis ska ej icke miljöklassade ämnen tillsättas vid återvinning av textilier. Genom att återvinna material och hålla resten av produktionen i det land väskan ska säljas i, eller närheten undviker man dyra transportkostnader och höga utsläpp från exempelvis bensin.
Polyestern som används i sportbagen kan exempelvis beställas från företaget Ljungbergs Factory som ligger i Rydboholm, nära Borås i Sverige.28 Deras fabrik tillverkar tyger av hög
kvalitet. Eftersom sportbagen är tänkt att säljas i Sverige är tillverkning i Rydboholm ett bra alternativ. Artex är ett annat företag som erbjuder helhetstjänster (vid behov) med/ eller
textilproduktion.29 De använder sig av tyger som är producerade i Danmark av företaget Gabriel,
som de sedan syr ihop efter kunders önskemål, och till sist levererar. Gabriels tyger är i sin tur ECO- och Oeko-Tex Standard 100- certifierade, vilket innebär att en stor del av hälsofarliga ämnen har tagits bort i tygframställningen, samt att tyget är hälso och hållbarhetsgaranterat, från början till slut i produktionen.30 Artex erbjuder även komponenter till produkterna de
tillverkar, i detta fall dragkedjan och PE-komponenterna. Genom att välja att använda sig av en fabrik i Sverige eller Danmark behöver inte textilierna transporteras långt till nästa steg som är tillverkningen av väskan.
2. Tillverkning: Väskan kan exempelvis sys på företag som Artex i Sverige. Borås är en stad med mycket textilproduktion och tillverkning. Produktionskostnader blir högre än om tillverkningen exempelvis hade skett i Asien. Ur miljösynpunkt är en lokal produktion att föredra, då
transportsträckor blir kortare. Genom att tillverka textilen i fabriker i Danmark eller Borås, och sedan sy väskan i en annan fabrik i Borås håller man transportsträckan väldigt kort. I många fall kommer textilier från ett land som sedan skeppas till exempelvis Kina för billig tillverkning, och sedan skeppas vidare för försäljning. Ofta när man tittar på tyglappen i tröjan eller i skorna står det Bangladesh eller Kina. I detta fall hålls alla tre steg i processen inom Norden.
3. Distribution: Då all tillverkning sker i Norden är transportsträckorna kortare och utsläppen är mindre än om tillverkning hade skett utomlands. Produkten kan transporteras genom alla
28 http://www.ljungbergsfactory.se/ - 2015-01-08 29 http://www.artex.se/ - 2015-01-08
