Detta är min sista termin på grundlärarutbildningen, inriktning f-3 och jag såg detta som ett ypperligt tillfälle till att göra en läromedelsanalys med fokus på läsförståelse. Läsförståelse är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag blir orolig när Skolverket redovisar resultat att elevernas förståelse om texter sjunker. Snart står jag framför en klass där jag har ansvaret för undervisningen och ska ge eleverna de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Redan nu är det många frågor och tankar som far runt i mitt huvud inför val och arbete med läromedel: Överensstämmer läromedlet med gällande kursplan? Vad behöver mina elever för
förkunskaper för att arbeta på egen hand? Vad är det eleverna utvecklar genom att arbeta i läromedlet? I inledningen till denna uppsats visar jag på att det inom läsförståelse finns många olika metoder för undervisning. Kan det stora antalet av metoder leda till att läraren har svårt att få en överblick och där lösningen då kan vara att ta till ett läromedel som både säger sig överensstämma med läroplanen och utveckla elevens läsförståelse?
Syftet med denna uppsats var att analysera hur väl Äppel stämmer överens med läroplanen, vilka strategier eleven får använda för att utveckla sin läsförståelse och vilka förkunskaper eleven bör inneha för att arbeta med övningarna. Genom resultatet i uppsatsen har jag fått insikt om att alltid analysera läromedel, att inte till 100 % lita på läromedlets egna uppgifter om kopplingar till läroplanen. Dessvärre tror jag att lärarens ständiga brist på tid kan leda till att läromedel väljs och används i undervisningen utan någon djupare analys. Resultatet i denna uppsats visar att Äppel kan användas som ett komplement i
läsförståelseundervisningen, men eleven behöver inneha viss läsförståelse och vissa
grundläggande förkunskaper för att kunna arbeta med övningarna på egen hand. Eleven ges möjlighet att till viss del utveckla sin läsförståelse via läsförståelsestrategier i Äppel, men resultatet visar på stora skillnader mellan vilka strategier som eleven får arbeta med. Jag har också reflekterat över att det i Äppel inte finns några instruktioner eller förklaringar till varken läraren eller eleven om vilka läsförståelsestrategier som ska användas och hur de används. Detta visar att lärarens analys av läromedel blir ännu viktigare innan användning i
undervisningen, för att kunna fånga upp kritiska aspekter i läromedlet och för att anpassa innehållet i undervisningen.
Barbro Westlund (2013, ss. 168-170) skriver att läromedel i läsförståelse används när eleven på egen hand ska öva på att läsa mellan raderna, det vill säga göra inferenser. Dessvärre har jag svårigheter att se att eleven utvecklar sin läsförståelse när hen lämnas ensam med texter utan stöd, speciellt när det gäller elever i de yngre årskurserna. Under min VFU lyste den explicita undervisningen i läsförståelse med sin frånvaro. Det fanns inga diskussioner om texter där eleverna fick ta del av läsförståelsestrategier. Äppel kan ses som en arbetsbok som enbart innehåller övningar, där det varken finns stöd eller instruktioner för utveckling av läsförståelse. Boel Englund (1999, s. 342) anser att denna typ av läromedel styr eleven mot innehåll och arbetssätt. Kan det vara så att elever som enbart möter denna typ av läromedel i läsförståelse tilldelas ett visst arbetssätt och när texterna och övningarna blir svårare har eleven inga djupare läsförståelsestrategier att ta till? Detta visar sig senare i de låga resultaten i de olika mätningarna som görs av undervisningen, exempelvis PIRLS.
När denna uppsats skrivs har Skolverket gått ut med information om att från den 1 juli 2016 kommer Lgr 11 att kompletteras med kunskapskrav i läsförståelse för årskurs 1. Detta kunskapskrav ska ses som ett stöd till läraren för att upptäcka eleven som har problem eller som har kommit längre i sin utveckling (Skolverket, u.å.). Enligt min mening är det alltid bra när läraren får stöd i sin undervisning och bedömning. Men jag är kluven inför detta
kunskapskrav då jag anser att eleven i årskurs 1 redan har så mycket att utveckla att
ytterligare ett krav kan leda till stress och ge motsatt effekt. Vidare kan man reflektera över om detta kommer ge andra effekter på läroplanen då det är många olika ämnen och innehåll som kan ses som viktiga och som kan bedömas att ha kunskapskrav från årskurs 1. Jag anser att detta komplement kunde ha lagts till under det centrala innehållet i läroplanen, inte som ett kunskapskrav. Det nya kunskapskravet för läsförståelse i årkurs 1 är:
Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter. (Skolverket, u.å.)
Referenslista
Anmarkrud, Øistein (2008). Skickliga lärares läsundervisning – med fokus på läsförståelse. I Ivar Bråten (red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 197-228. Bråten, Ivar (2008a). Läsförståelse – inledning och översikt. I Ivar Bråten (red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 11-22.
Bråten, Ivar (2008b). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I Ivar Bråten (red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 47-84.
Dymock, Susan & Nicholson (2010). “High 5!” Strategies to Enhance Comprehension of Expository Text. Reading Teacher, v64(3), 166-178.
Eckeskog, Helena (2013). Varför knackar han inte på? En studie om arbetet med läsförståelse i åk 1-2. Diss. Umeå: Studier i pedagogiskt arbete 7 & Studier i språk och litteratur från Umeå universitet 19.
Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige 1999. Årgång 4, nr 4. S. 327-348. ISSN: 1401-6788. Hämtad från:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7805. Hämtad2016-04-11.
Eriksson Barajas Katarina, Forsberg Christina & Wengström Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg Robert (2012). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB, ss. 13-37.
Halvarsson Christina & Sjöberg Anna (2011). Läsförståelse. I Henry Alastair, Gurdal Sevtap & Asplund Carlsson Maj (red.) Läraryrket – ett mångfasetterat uppdrag. Lund:
Studentlitteratur.
Jakobsson, Lilly (2015). Äppel – läsförståelse. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Johansson, Harrie, Anna (2009). Staten och läromedlen: en studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Doktorsavhandling. Linköping: Studies in Pedagogic Practices No. 10 och Studies in Behavioural Science No. 142.
Korsell, Ingela (2007). Läromedel – Det fria valet? Stockholm: Liber.
Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och kultur.
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen: Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport, nr. 284. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2567.pdf%3Fk%3D2567. Hämtad 2016-04-13. Skolverket (2012). PIRLS 2011 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Rapport, nr. 381. Stockholm: Skolverket
Skolverket (u.å.). Nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1. Hämtad från:
http://www.skolverket.se. Hämtad: 2016-04-19.
Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos.
Strømsø, I. Helge (2008). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse – om läsning och forskning om läsförståelse. I Ivar Bråten (red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 23-46.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren (2. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningskurser i grundskolans mellanår. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Bilaga 1, Tabell 1
Steg 1: Övning 1 Övning 2 Övning 3 Övning 4
Återge Resonemang Relatera Steg 2: Frågor Struktur Inre bilder Inferenser
Tabell 2
Steg 3: Avkodning av ord Ordförrådet Grundläggande
God