Under vår tid som studenter, har det skett två stora förändringar som vi har lagt märke till. Här talar vi om den nya lärarutbildningen som nu har valt att skilja på förskola och grundskolans tidigare år, vilket sägs ska ge en mer specificerad kunskap inom ditt val av inriktning. Vi funderar på varför denna förändring är nödvändig? Är det för att lärarutbildningen vi nu går saknar något? Den andra stora förändringen är läroplanen, den nya reviderade för förskolan. Varför skulle läroplanen ändras nu? Har de två förändringarna ett samband med varandra? Är det så att förskollärare behöver en bredare, mer specifik kompetens med tanke på den nya läroplanen? I vilket fall som helst, ser vi ett ständigt föränderligt samhälle och en strävan över att hela tiden utvecklas. Dessa två förändringar kanske blir en öppning för begreppet dyslexi i förskolan? Om inget annat kanske förändringarna ger en bredare kunskap om språksvårigheter, som kan bidra till att fler barn med svårigheter upptäcks tidig och får den hjälp de är i behov av.
6 Metoddiskussion
Vi tycker att valet av metod passade vårt sätt att arbeta. Vi fick mycket material genom intervjuerna och transkriberingen gav oss ytterligare en fördjupning i resultatet då vi upptäckte intressanta ingångar till detta examensarbete. Transkriberingen gjorde även att vi fick syn på viktiga delar i intervjuerna som vi tros hade missat annars. Om vi hade valt att observera i stället för att intervjua tror vi inte vi hade fått svar på våra frågor. Detta tror vi utifrån pedagogernas svar då de inte sägs arbeta med dyslexi i förskolan. Hur skulle vi kunna observera ett arbete som inte finns? Enkäter är en annan metod som vi funderar på. Vad skulle hända om pedagogerna fått svara på frågor som redan fanns tryckta på ett papper utan att kunna fråga oss någonting? Vi ser det som en intressant tanke men som vi tidigare nämnt ser vi vårt metodval till fördel för vårt slutresultat.
6.1 Arbetsgången
Vår arbetsgång har varit upp och ner då datorer har blivit dåliga och dokument har försvunnit. Ändå har vi varje gång lyckats hitta tillbaka till fokus och tagit vid där vi tappade tråden. Vi har för det mesta arbetat i par och detta ser vi som en fördel utifrån de diskussioner vi har haft. De har varit djupgående och intressanta då de ibland fått oss att se på saker ur olika perspektiv. Vi har även känt att det ibland har varit till fördel att arbeta ensamt med studien. Under dessa perioder har vi skrivit individuellt för att senare ta del av varandras material. Allt arbete vi har gjort enskilt eller tillsammans har vi gemensamt granskat och analyserat. Svårigheterna med att jobba i par visade sig då vi skulle diskutera upplägget av arbetet. Vi är två individer med olika viljor vilket ibland kunde skapa små konflikter. Genom diskussioner och kompromisser löste sig dessa på ett enkelt och smidigt sätt och vi känner båda oss nöjda och stolta över vårt arbete.
6.2 Framtida forskning
Under arbetets gång kom vi in på tankar kring dyslexins verkliga upptäckt. Här tänker vi vart dyslexi problematiken börjar. Hur långt ner i åldrarna kan man finna en dyslektiker? Det hade varit intressant är att studera en förskoleklass, hur ser pedagogernas tankar ut där? Har de samma syn på dyslexi som i förskolan eller ser den annorlunda ut med tanke på att de ingår i skolans område? Det
hade även varit intressant att intervjua andra förskollärare runt om i Sverige för att höra hur de ser på begreppet dyslexi i förskola. En tanke är också att gå in djupare på hur vi kan arbeta vidare med barn som har en tendens att utveckla dyslexi och även följa upp dessa barn för att undersöka hur skolgången blir för dem. Många intressanta tankar har som sagt väckts och kanske stöter man på dessa frågor igen under andra omständigheter.
6.3 Framtida yrkesroll
Detta arbete har varit givande och intressant att skriva. Vi har fått mycket lärodom kring begreppet dyslexi och många nya tankar som tidigare inte funnits har väckts hos oss. Vi har fått en kunskap om att dyslexi, med koppling till språksvårigheter, går att upptäcka så tidigt som i förskolan och vi ser en förhoppning om att detta arbete ska göra oss mer observanta kring tidiga tecken i vår kommande yrkesroll. Vi har sett hur viktigt det är att upptäcka språkavvikelser tidigt för att hjälp ska kunna sättas in. Vår ambition är att verksamma pedagoger läser vår uppsats och finner en nyfikenhet kring dyslexibegreppet i förskolan. Vi ser detta som viktigt då vi tycker att begreppet bör uppmärksammas av fler och kompetensen inom området bör bli större.
7 Källförteckning
Nedan följer de källor vi använt oss av i denna uppsats.
7.1 Litteratur
Andersson Bodil, Belfrage Louise, Sjölund Eva (2006) Smart start vid lässvårigheter och dyslexi, Bokförlaget Natur och kultur: Stockholm.
Andersen S Erling & Schwencke Eva (1998) Projektarbete - En vägledning för studenter. Studentlitteratur.
Bjar Louise och Frylmark Astrid (2009) Barn läser och skriver Studentlitteratur: Lund.
Bjurwill, Christer (2001) A, B, C och D - Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe Martyn (2000). Forskningshandboken – För småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund.
Emsheimer Peter (2007) En studie av uppsatssyften.
Ericson Britta (2010). Utredning av läs och skrivsvårigheter. Studentlitteratur: Lund. Frost Jörgen (2009) Läsundervisning och läsutveckling. Studentlitteratur: Lund.
Gillberg Christopher & Ödman Maj (1994) Dyslexi vad är det? Natur och kultur: Borås. Hagtvet Eriksen Bente (2004) Tal och skrift i förskoleåldern Natur och kultur: Stockholm.
Höien Torleiv & Lundberg Ingvar (2004) Dyslexi- från teori till praktik. Natur och kultur: Stockholm.
Johansson Bo & Svedner Per-Olov (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget: Uppsala.
Kere Juha & Finer David (2008) Dyslexi, stavfel i generna. Karolinska institutet university.
Lindström, Lars & Lindberg Viveca (2011) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms universitetsförlag: Stockholm.
Myrberg, Mats (2008) Dyslexi: Vad säger forskningen? [Elektronisk resurs] Vetenskapsrådet: Stockholm.
Riddersporre Bim & Persson Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Natur och kultur: Stockholm.
Rudberg Lili-Ann (1992) Barns tal- och språksvårigheter, Studentlitteratur: Lund.
Samuelsson Stefan (2009) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, Natur och kultur: Stockholm.
Sheridan Sonja, Pramling Samuelsson Ingrid, Johansson, Eva (2010). Förskolan- arena för barns lärande. Liber: Stockholm.
Stadler Ester (1994) Dyslexi en introduktion. Studentlitteratur: Lund.
Starrin Bengt och Svensson Per-Gunnar (1996) Kvalitativmetod och vetenskapsteori. Studentlitteratur: Lund.
Trost Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Westerlund Monica (2009). Barn i början, Språkutveckling i förskoleåldern. Natur och kultur: Stockholm.
Zetterqvist Nelson Karin (2003). Dyslexi- en diagnos på gott och ont. Lund: Studentlitteratur.
7.2 Internetkällor
http://www.forskning.se/download/18.caa241c11a39c26e6980001484/DYSLEXI.pdf
7.3 Intervjuer
Anna (8/9-2011) Ödåkra Berit (8/9-2011) Ödåkra
Intervjufrågor
Vad vet du om dyslexi?
Vad anser du om kunskapen i förskolor om dyslexi?
Har du några erfarenheter av dyslexi i förskolan?
Hur ställer du dig kring begreppet dyslexi i förskolan?
Hur tror du en tidig diagnos kan påverka ett barn?
Hur kan man upptäcka tendenser till språksvårighet i förskolan?
Vilka metoder kan användas för att upptäcka språksvårighet bland
förskolebarn?
Vilken/Vilka metod/er kan rekommenderas?