Sammanfattning av diskussionskapitlet. Det är intressant att ingen av eleverna visste vad läroplanen eller kunskapskraven var eller kunde berätta något om dem. Även syftet med ämnet matematik var oklart för eleverna. Motivet med matematiken var att bli bra på det men sedan visste de inte hur den skulle användas. Taylor m.fl (2014) undersökte och fann
kopplingen mellan motivation och skolresultat. Motivationen och om eleverna saknade en klar bild av varför de gick i skolan visade forskarnas studieresultat på sämre skolresultat hos eleverna.
Gemensamt för flera studier är att resultaten visar att eleverna blir bättre på det de får öva på.
I läroplanen står det tydligt framskrivet att eleverna ska få öva för att utveckla sin förmåga att utöva inflytande, ta ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Flera frågor uppstår utan att de kan besvaras. Hur pratar elevernas lärare om läroplanen som innehåller matematikens syfte, centrala innehåll och kunskapskraven? Varför innehåller elevernas utsagor så lite om
läroplanen? Undviker lärare till elever med intellektuella funktionshinder dessa samtal och om de gör det varför undviks det i så fall? Hur beskriver lärarna vad det är eleverna ska lära sig, varför de ska lära det och framför allt hur de kan använda sina kunskaper? Utan
verklighetsförankring och tydlig mening riskerar eleverna att förlora motivationen och få sämre skolresultat vilket Taylor m.fl. (2014) och Forsmark (2009) studerat.
I denna studie framkommer väldigt lite om elevernas motivation och engagemang, eleverna får inga frågor om det under intervjuerna vilket nu i efterhand hade varit intressant att veta mer om. Enligt Forsmark (2009) når elever som själva söker mening och förståelse för vad de gör högre resultat. Det är skolans uppdrag att förebygga och undanröja hinder för att eleven ska utvecklas. Eleverna har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och har rätt att få stöd och vägledning för att söka mening och förståelse så som enligt Forsmark är
framgångsfaktorer.
Alla fyra eleverna som intervjuades i denna studie uttryckte en vilja att få delta i upplägget och planerandet av matematiklektionerna. Eleverna var inte säkra på om deras klasskompisar var mer delaktiga än de själva var. En elev berättar om valet att få sitta i lektionssalen eller i ett grupprum, vilket uppskattas. Vilket är intressant då Jorgensen och Lambert (2012) har utifrån sin studie erfarit att elever med intellektuell funktionsnedsättning som är placerade i grundskolan ofta fick sitta vid sidan om, isolerade ifrån klasskamrater och utan koppling till läroplanen. Martin uppskattar sin valmöjlighet men i vilken grad gynnar det hans utveckling?
Under avsnittet för studiens relevans för speciallärarprofessionen poängteras att i
specialläraruppdraget ingår bland annat att förebygga och undanröja hinder, vilket kan göras genom att lyfta fram delaktigheten och dess utformning.
I metoddiskussionen lyfts bland annat att uppföljande intervjuer hade kunnat ge ett större djup och utförligare förklaringar från eleverna. Följdfrågor som aldrig blev ställda hade då kunnat ställas för att inte gå miste om intressanta påståenden som inte blev tillräckligt belysta under första intervjun. Även observationer hade kunnat genomföras som en kompletterande metod men då hade inte fokus legat på elevernas röster som syftet var.
Referenser
Adeniyi, Y. C., & Omigbodun, O. O. (2016). Effect of a classroom-based intervention on the social skills of pupils with intellectual disability in Southwest Nigeria. Child Adolesc Psychiatry Ment Health, 10, 1-12. Doi: 10.1186/s13034-016-0118-3
Aneer, L. (2010) Kunskap och bedömning – etiska ställningstaganden. I R. Helldin. & B. Sahlin. (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 159 – 172). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Cederborg, A., Hellner Gumpert, C., & Larsson Abbad, G. (2009). Att intervjua barn med intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 36-57). Stockholm: Liber.
Forsmark, S. (2009). Att lära matematik – främjande och hindrande faktorer. I A. Ahlberg. (Red).
Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Gaumer Erickson, A.S., Noonan, P.M., Zheng, C., & Brussow, J. A. (2015). The relationship between self-determination and academic achievement for adolescents with intellectual disabilities. Research in Developmental Disabilities, 36, 45-54. Doi: 10.1016/j.ridd.2014.09.008
Hart, R. A. (1992). Children´s participation from tokenism to citizenship. Florence: UNICEF International Child Development Centre.
Häggström, M. (2013). Delaktighet och kommunikation genom visuell representation. I T, Barow. (Red.) Mångfald och differentiering: inkludering i praktisk tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerup.
Ing, M., Webb, N. M., Franke, M. L., Turrou, A. C., Wong, J., Shin, N., & Fernandez, C. H. (2015). Student participation in elementary mathematics classrooms: the missing link between teacher practices and student achievement?. Educational Studies in Mathematics. 90, 341-356. Doi: 10.1007/s10649-015-9625-z
Jorgensen, C. M., & Lambert, L. (2012). Inclusion Means More than Just Being "in:" Planning Full Participation of Students with Intellectual and Other Developmental Disabilities in the General Education Classroom. International Journal of Whole Schooling. 8(2), 21-36. Artikeln finns tillgänglig via: http://www.eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ991531, hämtad 170410.
King, M., Shields, N., Imms, C., Black, M., & Ardern, C. (2013). Participation of children with intellectual disability compared with typically developing children. Research in Developmental Disabilities, 34, 1854-1862. Doi: 10.1016/j.ridd.2013.02.029
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25 (1), 16- 35.
McKay, J. (2014). Young people’s voices: disciplining young people’s participation in decision-making in special educational needs. Journal of Education Policy, 29, 760-773.
Doi:10.1080/02680939.2014.883649
Melboe Sagen, L., & Ytterhus, B. (2014). Self-determination of pupils with intellectual disabilities in Norwegian secondary school. European Journal of Special Needs Education, 29, 344-357.
Doi:10.1080/08856257.2014.909174
Molin, M. (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan.
Doktorsavhandling. Linköping : Linköpings universitet.
Molin, M., & Gustavsson, A. (2011). Delaktighet: ideologi och teori. I L. Söderman & S. Antonsson (Red.) Nya omsorgsboken (s. 272-283). Stockholm: Liber.
Pennington, R. C., & Courtade, G. R. (2015). An examination of teacher and student behaviors in
classrooms for students with moderate and severe intellectual disability. Preventing School Failure, 59, 40-47. Doi: 10.1080/1045988X.2014.919141
Sahlin, B. (2010). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. I R. Helldin. & B. Sahlin. (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 73 – 96). Lund: Studentlitteratur.
Samuels, J. (2007). When words are not enough: Eliciting children´s experiences of Buddhist Monastic life through photographs. I G. C. Stanczak, (Red.). Visual research methods: image, society, and
representation (ss. 197-224). London: SAGE.
Sermier Dessemontet, R., Bless, G., & Morin, D. (2012). Effects of inclusion on the academic achievement and adaptive behaviour of children with intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 56, 579-587. Doi:10.1111/j.l365-2788.2011.01497.x
SFS 2010:1969. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6. Hämtad 2017-05-07 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2010:800. Skollagen. (ss.13-26). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2017-04-11 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 2011:186. Examensförordningen speciallärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2017-04-11 från http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110186.PDF
Skolverket. (2011). Läroplanen för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017-04-17). https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundsarskola, hämtad 2017-04-17
Socialstyrelsen. Termbank. Sökord funktionsnedsättning. Hämtad 2017-04-13 från http://termbank.socialstyrelsen.se/
Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och häls – ICF. Svensk verision av International Classification of functioning, Disability and Health – ICF. Hämtad 2017-04-13 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1
SOU 2004:97. Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stancale, G. C. (2007). Introduction: Images, Metodologies and Generating, Social Knowledge. I G. C.
Stanczak, (Red.). Visual research methods: image, society, and representation (ss. 1-22). London:
SAGE.
Svenska Akademins ordlista. (2013). Hämtad 2017-04-13 från http://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-ordlista-saol/saol-13-pa-natet
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Thornberg, R., & Elvstrand, H. (2012). Children's experiences of democracy, participation, and trust in school. International Journal of Educational Research, 53, 44-54. Doi:10.1016/j.ijer.2011.12.010 Taylor, G., Jungert, T,. Mageau, G. A., Schattke, K., Dedic, H., Rosenfield, S., & Koestner, R,. (2014). A self-determination theory approach to predicting school achievement over time: the unique role of intrinsic motivation. Contemporary Educational Psychology, 39, 342-358.
Doi:10.1016/j.cedpsych.2014.08.002
UNICEF, (2011). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. hämtad 2017-04-17, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humansitisk- samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vlachoua, A., & Papananou, I. (2014). Disabled students’ narratives about their schooling experiences.
Disability & Society, 30, 73-86. Doi:10.1080/09687599.2014.982787
Åkerlund, D. (2016). Guide till akademiskt skrivande. Karlstad: Karlstads Universitet.
Bilagor
Bilaga 1 Missivbrev och tillhörande svarsblanketter
Hej
Jag heter Jenny Enlund och läser min sista termin på Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads Universitet. Under vårterminen 2017 skriver jag mitt examensarbete. Syftet med studien är att beskriva några särskoleintegrerade elevers uppfattning om matematikundervisningen och hur de två läroplanerna hanteras vid planeringen och upplägget av undervisningen. För att möjliggöra min studie behöver jag samla in underlag och det är här som du kan bidra med värdefulla erfarenheter.
Jag planerar att först göra ett lektionsbesök där jag fotograferar material och händelser under en lektion för att fånga undervisningssituationen för varje enskild elev. Inga enskilda elever kommer fotograferas. Dessa fotografier kommer sedan att vara utgångspunkten vid de
enskilda intervjuerna med eleverna. Intervjuerna beräknas ta ca 40 minuter och jag är tacksam om jag får tillåtelse att spela in samtalet.
Under hela processen med examensarbetet förhåller jag mig till Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). Detta innebär att allt deltagande är frivilligt och att det när som helst går att avbryta din medverkan. Vidare så behandlas personuppgifter konfidentiellt och resultaten kommer enbart att användas som underlag till detta examensarbete. Jag kommer att avidentifiera materialet och det kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av materialet. Den färdiga rapporten kommer att publiceras i databasen DIVA, som nås via internet och t.ex. Karlstads bibliotek. Jag behöver skriftligt medgivande från den undervisande läraren, vårdnadshavare och eleven själv. Ta er gärna tid hemma och prata igenom vad deltagandet och rättigheterna innebär.
Jag kommer snart återkomma till dig för att höra huruvida du vill medverka eller inte. Om du väljer att medverka bestämmer vi tid och plats för lektionsbesöket och intervjun. Jag är mycket tacksam om du har möjlighet att medverka och göra min studie möjlig.
Vid frågor eller funderingar var vänlig kontakta mig eller min handledare för mer information.
Vänligen Jenny Enlund
Jenny Enlund: XXXXX@XXXXX.se 073- XXX XX XX Handledare: Carin Roos
XXXXX@XXXX.se
Svarsblankett lärare:
B
ehåll missivbrevet för att ha kvar informationen och mina kontaktuppgifter om du vill komma i kontakt med mig för några ytterligare frågor eller funderingar. Jag samlar in underskrivna svarsblanketter innan lektionsbesöket och intervjun.Ja, jag deltar i Jennys studie.
Nej, jag vill inte delta i Jennys studie.
Datum:___________________
Underskrift undervisande lärare: ______________________________________________
Namnförtydligande:________________________________________________
---
S
varsblankett elev:
B
ehåll missivbrevet för att ha kvar informationen och mina kontaktuppgifter om du vill komma i kontakt med mig för några ytterligare frågor eller funderingar. Jag samlar in underskrivna svarsblanketter innan lektionsbesöket och intervjun.Ja, jag deltar i Jennys studie.
Nej, jag vill inte delta i Jennys studie.
Datum:_______________
Underskrift elev: ______________________________________________
Namnförtydligande:________________________________________________
Svarsblankett vårdnadshavare:
B
ehåll missivbrevet för att ha kvar informationen och mina kontaktuppgifter om du vill komma i kontakt med mig för några ytterligare frågor eller funderingar. Jag samlar in underskrivna svarsblanketter innan lektionsbesöket och intervjun.Ja, jag tillåter att mitt barn deltar i Jennys studie.
Nej, jag tillåter inte att mitt barn deltar i Jennys studie.
Datum:_________________
Underskrift vårdnadshavare: ______________________________________________
Namnförtydligande:________________________________________________
Datum:__________________
Underskrift vårdnadshavare: ______________________________________________
Namnförtydligande:________________________________________________
Bilaga 2
Intervjuguide
Presentera min studie:
Syftet med studien är att beskriva några särskoleintegrerade högstadieelevers uppfattning om matematikundervisningen och hur de två läroplanerna hanteras vid planeringen och upp-lägget av undervisningen.
Påminn om etiken: Frivilligt och får avbryta, bara jag som kommer använda materialet, per-sonuppgifterna och avidentifieringen
Den färdiga rapporten kommer att publiceras i databasen DIVA, som nås via internet och t.ex. Karlstads bibliotek.
Det skriftliga medgivandet från läraren, vårdnadshavare och eleven själv.
Spelar in samtalet Bilderna
- Känner du igen det jag fotograferade?
- Berätta om vad du ser/ tänker när du tittar på dem.
- Någon favorit? Varför?
- Någon som du inte gillar? Varför?
- Hur får de dig att känna?
Vilka skolor har du gått på?
- Många olika lärare?
Dina tankar om matematik som ämne?
- Vilket är ditt favorit ämne?
- Vad tänker du om matematik?
Berätta för mig om några upplevelser/ tankar om matematikundervisningen?
- Varierat mellan lärare/låg- mellan- och högstadiet?
Pratar ni om kunskapskraven, centrala innehållet eller läroplanerna under matematiklektionerna?
- Vill du att ni pratar om dem?
- Vill att det pratas om din läroplan?
Vad tänker du om att själv vilja vara delaktig i matematikundervisningen och upplägget av den?
- Vill du vara med och påverka?
Hur mycket är du och dina klasskompisar delaktiga i planerandet av matematikundervisningen?
- Finns det några skillnader? Om: vilka skillnader märker du?
- Vad beror detta på tror du?
Om du har tre önskningar om matematiken, vilka skulle de vara?
- Om du fick ändra på något i matematikundervisningen, vad skulle det vara?
- Vad är du mest nöjd med när det gäller matematikundervisningen?
Bilaga 3
Några utvalda bilder ifrån lektionsbesöken som visades under intervjuerna.
Bilaga 4
Analysmatrisen
De olika stegen Elevernas utsagor Steg 1 -
Manipulation
Syns inte i materialet.
Steg 2 - Decoration Syns inte i materialet.
Steg 3 - Tokenism Martin om planeringen.
Mille om vad som ska läras och göras på lektionerna.
Martin, Mille, Matilda matematikens syfte.
Steg 4 – Assigned but informed
Matilda om utdelade planeringar och lärares genomgång av området.
Maria om syftet och användningsområdet Maria om genomgångarna
Steg 5 – Consulted and informed
Matilda och Maria om medbestämmandet.
Steg 6 –Adult-Initiated, share decisions with children
Martin om valet mellan klassrummet och grupprummet.
Steg 7 –
Child-Initiated and directed
Syns inte i materialet.
Steg 8 – Child-Initiated shared decisions with adults
Syns inte i materialet.