I denna uppsats har jag velat ge en empiriskt grundad bild av det moderna bruket av feminina yrkesbeteckningar utifrån det inledningsvis formulerade grundantagandet att språket rymmer en stark samhällsförändrande potential och att språket också har en aktiv roll i jämställdhets-görandet. I en språkvårdspraktik där manligt konnoterade former uteslutande föredras utgör de feminina beteckningarna en intressant språkfråga, som i sin tur väcker många idéer och tankar om språkstyrning och språket som (feministiskt) styrmedel. I uppsatsen presenteras alltså dels en analys av bruket – och då närmare bestämt hur könskonstruktionen realiseras språkligt genom uttrycksformerna -(ar)inna, -(er)ska, -kvinna och kvinnlig – men också av de ramar som den språkpolitiska kontexten sätter för bruket.
Av analysen framkommer att detta är en mångfacetterad fråga, och det är också en fråga som språkvårdarna väljer att positionera på olika sätt, antingen i relation till traditionellt masku-lina former eller relativt nybildade könsneutrala benämningar på -person. I den korpusbaserade delundersökningen hamnade -(er)ska, främst med anledning av sjuksköterska, i topp. Näst mest
frekventa var yrkesrelaterade fraser med adjektivet kvinnlig, ett språkbruk som också överens-stämmer med rekommendationerna i språkvårdens normkällor. Här vill jag dock ytterligare trycka på behovet av empiri. Det är svårt att göra påståenden om en pågående språkförändring, men med denna uppsats hoppas jag att jag bidragit till att sätta fingret på de krafter som – på sina olika håll – verkar för förändring.
Referenser
Andersson, Thorsten, 1976: Manlig sjuksköterska. I: Lars Svensson, Anne Marie Wieselgren & Åke Hansson (red.), Nordiska studier i filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta
Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976. Lund: Studentlitteratur. S. 1–11.
Bjereld, Ulf, Marie Demker & Jonas Hinnfors, 2002: Varför vetenskap? Om vikten av problem
och teori i forskningsprocessen. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Boyd, Sally & Stina Ericsson, 2015: Sociolingvistik i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Brantenberg, Gerd, 1978: Egalias döttrar. (Övers. Ebba Witt Brattström.) Stockholm: Prisma. Bylin, Maria (u.u.): Adjektivböjningens -a och -e. Ett seglivat variationstillstånd.
Bylin, Maria, Lena Lind Palicki & Susanna Karlsson, 2015: Bör statlig språkvård vara språk-aktivistisk? I: Språk och stil nr 25. S. 190–194.
Cameron, Deborah, 1985: Feminism and Linguistic Theory. London: Macmillan.
Cooper, Robert Leon, 1989: Language Planning and Social Change. Cambridge, New York & Melbourne: Cambridge University Press.
Corbett, Greville, 1991: Gender. Cambridge: Cambridge University Press.
Edlund, Ann-Catrine, 2004: Kan män vara sjuksköterskor och kvinnor brandmän? Om sam-bandet mellan yrkesbeteckningar och kön. I: Den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Betän-kande av Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden. (Statens
Offen-tliga Utredningar 43.) Stockholm: Fritzes. S. 263–280.
Edlund, Ann-Catrine, Eva Erson & Karin Milles, 2007: Språk och kön. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Ehrenberg-Sundin, Barbro & Maria Sundin, 2015: Krångelspråk blir klarspråk. Från 1970-tal
till 2010-tal. Stockholm: Språkrådet och NE Nationalencyklopedin.
Grünbaum, Catharina, 1996: Strövtåg i språket. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Himanen, Ritva, 1990: Kvinnliga ombudsmän och manliga sjuksköterskor. Titlar och
yrkes-beteckningar i nusvensk dagspress. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Holmberg, Per, 1995: On female job-titles in modern Swedish. I: Per Holmberg & Kerstin Nordenstam (red.), Language and Gender. Case Studies from a Swedish Seminar. (MISS 11. Meddelanden från Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.) Göte-borg: Göteborgs universitet. S. 63–78.
Hornscheidt, Antje, 1998. On the limits of language planning. A comparison of Swedish and German language change. I: Inge Lise Pedersen & Jann Scheuer (red.), Sprog, køn – og
kommunikation. Rapport fra 3. Nordiske Konference om Sprog och Køn. København, 11.– 13. oktober 1997. Köpenhamn: Rietzel. S. 95–112.
Hornscheidt, Antje, 2003: Linguistic and public attitudes towards gender in Swedish. I: Marlis Hellinger & Hadumod Bussmann (red.), Gender Across Languages. The linguistic
rep-resentation of women and men. Volume 1–3. Amsterdam: John Benjamins. S. 339–368.
Hornscheidt, Lann & Mats Landqvist, 2014: Språk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur. Jobin, Bettina, 2004: Svenskan är inte könsneutral. I: Språkvård nr 4. S. 20–25.
Josephson, Olle, 2004: Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra
språk i Sverige. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Lind Palicki, Lena & Karin Milles, 2015: Feministisk språkplanering under den andra vågens kvinnorörelse. Exemplen Grupp 8 och den offentliga språkvården. I: Jenny Magnusson, Karin Milles & Zoe Nikolaidou (red.), Könskonstruktioner och språkförändringar.
Rap-port från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön. Stockholm: Södertörns
hög-skola. S. 145–165.
Lindgren, Birgitta, 2004: Förtjuserska men språkvårdare. I: Språkets vård och värden. En
festskrift till Catarina Grünbaum. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. S. 54–63.
Lindgren, Birgitta, 2007: Språkvården och könsneutral referens. I: Britt-Louise Gunnarsson, Sonja Entzenberg & Maria Ohlsson (red.), Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv.
Studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6–7 oktober 2006. Uppsala: Uppsala universitet. S. 237–242.
Lorenzon, Thorwald, 2002: ”Ursäkta, herr flygvärdinna!”. Några aspekter på femininbildande avledningar i svenskan. I: Sven-Göran Malmgren, Kerstin Norén och Mall Stålhammar (red.), Fem studier i lexikologi. (MISS 39. Meddelanden från Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.) Göteborg: Göteborgs universitet.
Milles, Karin, 2002: Könsneutralitet eller könsblindhet? En studie av två broschyrer från Socialstyrelsen. I: Marketta Sundman & Anne-Marie Londen (red.), Svenskans beskrivning
25. Förhandlingar vid Tjugofemte sammankomsten för svenskans beskrivning. Åbo den 11 och 12 maj 2001. Åbo: Åbo universitet. S. 189–199.
Milles, Karin, 2008: Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt. 1 uppl. Stock-holm: Språkrådet och Norstedts Akademiska Förlag.
Milles, Karin, 2013: En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomenet hen. I: Språk och stil nr 23. S. 107–140.
Molde, Bertil, 1976: Han, hon, den – eller vad? I: Språkvård nr 1. S. 4–7.
Nordin, Kerstin & Mats Thelander, 1977: Könsroller i språk. Förhandlingar vid
Fredrika-Bremer-förbundets symposium i Uppsala den 30 oktober 1976. FUMS-rapport 49.
Upp-sala: Uppsala universitet.
Oksaar, Els, 1966: Språket och samhället. I: Språkvård nr 4. S. 3–10. Pauwels, Anne, 1998: Women Changing Language. London: Longman.
Pauwels, Anne, 2003: Linguistic sexism and feminist linguistic activism. I: Janet Holmes & Miriam Meyerhoff (red.), The Handbook of Language and Gender. Oxford: Blackwell. S. 550–570.
Spender, Dale, 1980: Man Made Language. London: Routledge & Kegan Paul.
Språkriktighetsboken, 2005. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Svenska skrivregler, 2008. Stockholm: Liber.
Söderbergh, Ragnhild, 1968: Svensk ordbildning. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 34.) Stockholm.
Teleman, Ulf, 1995: Han, hon eller vem som helst. I: Språkvård nr 1. S. 3–9.
Teleman, Ulf, 2003: Tradis och funkis. Svensk språkvård och språkpolitik efter 1800. Stock-holm: Norstedts Akademiska Förlag.
Wessén, Elias, 1971: Svensk språkhistoria II. Ordbildningslära. 5 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Norstedts.
Wojahn, Daniel, 2015: Språkaktivism. Diskussioner om feministiska språkförändringar i
Sverige från 1960-talet till 2015. Uppsala: Uppsala universitet.
Normkällor för analysen av språkvården
Agazzi, Birgitta, 2015: Muntl. Intervju 2015-10-29.
Andersson, Lars-Gunnar & Anna Lena Ringarp, 2009: Språket. Svenska folkets frågor till
radioprogrammet Språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Bergman, Gösta, 1962: Rätt och fel i språket. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språk-vård 26.) Stockholm: Svenska bokförlaget.
Dahlstedt, Karl-Hampus, 1967: Språkvård och samhällssyn. I: Sture Allén (red.), Språk,
språk-vård och kommunikation. Uppsala: Verdandi. S. 93–112. Slutnoter s. 113–118.
Dunås, Rolf, 1970: Bättre svenska. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 2.) Lund: Studentlitteratur.
Grünbaum, Catharina, 1996: Strövtåg i språket. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Hultman, Tor G., 2003: Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien och Norstedts.
Josephson, Olle, 2004: Ju. Ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra
språk i Sverige. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Milles, Karin, 2008: Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt. 1 uppl. Stock-holm: Språkrådet och Norstedts Akademiska Förlag.
Milles, Karin, 2012: Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt. 2 uppl. Stock-holm: Språkrådet och Norstedts Akademiska Förlag.
Molde, Bertil, 1992: Svenska idag. Svar på språkfrågor. Stockholm: Prisma. Molde, Bertil, 1997: Mera svenska idag. Svar på språkfrågor. Stockholm: Prisma.
Myndigheternas skrivregler, 2014. 8 uppl. Stockholm: Språkrådet och Norstedts Juridik.
Språkrådet. Frågelådan. (2016-03-16.)
www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/frageladan
Språkriktighetsboken, 2005. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Wellander, Erik, 1973: Riktig svenska. En handledning i svenska språkets vård. 4 uppl. Solna: Esselte Studium.
Åkermalm, Åke, 1966: Modern svenska. Språk- och stilfrågor. (Skrifter utgivna av Moders-målslärarnas förening 103.) Lund: Gleerup.