Slutord - Drama som redskap i skrivundervisningen

8. Slutsats

8.1. Slutord

Resultatet av denna studie visar att drama är en betydande och gynnande metod att använda inte bara för elevernas skrivutveckling utan även för andra utvecklingsområden som kommunikativ och personlig utveckling. Trots det verkar det inte finnas lärare som arbetar med drama i sin undervisning i så stor utsträckning som man kan tro om man ser till resultatet av undersökningar som visar fördelar med drama för utveckling av olika förmågor. Enligt lärarna i studien är bristen på utbildning en av de huvudsakliga faktorerna till att drama uteblir i undervisningen och många lärare påpekade vikten av vidareutbildning för att öka lärarnas kunskaper om hur drama kan användas och integreras i undervisningen. Därför anser vi att det är av vikt för alla inom läraryrket samt för lärarutbildningarna att få ta del av forskning som visar på vilken sorts utbildning som behövs för att kunna säkerställa att lärare och blivande lärare får den kunskap som behövs för att de ska våga och vilja bedriva undervisning med drama. Vidare forskning skulle därmed kunna vara att undersöka på vilket sätt denna kunskap ska förmedlas på bästa sätt.

Referenslista

Anderson, M. & Dunn, J. (Red.) (2013). How Drama Activates Learning: Contemporary

Research and Practice. Bloomsbury Pu.

Andrikopoulou, E. & Koutrouba, K. (2019). Promoting Mindfulness about the Environment through the Use of Drama in the Primary Classroom: Greek Teachers’ Views and Attitudes.

Education Sciences, 9. Hämtad från

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ12119 02&site=ehost-live

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3(2), 77–101. Hämtad från: https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Liber.

Bulunuz, M. (2012). Developing Turkish Preservice Preschool Teachers’ Attitudes and Understanding about Teaching Science through Play. International Journal of Environmental

and Science Education, 7(2), 141–166. Hämtad från:

https://www.researchgate.net/publication/261145642_Developing_Turkish_preservice_presch ool_teachers'_attitudes_and_understanding_about_teaching_science_through_play/link/00b49 533565cb74f35000000/download

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Cremin, T., Goouch, K., Blakemore, L., Goff, E. & McDonald, R. (2006). Connecting drama

and writing: Seizing the moment to write. Research in Drama Education: The Journal of Applied

Theatre and Performance. 11. 10.1080/13569780600900636. Hämtad från: https://www.researchgate.net/publication/42794517_Connecting_drama_and_writing_Seizing _the_moment_to_write

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fredriksson, K. (2013). Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i

grundskolan. Licentiatavhandling. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-92848

Hägglund, K. & Fredin, K. (2011). Dramabok. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Hattie, John, (2012). Synligt lärande för lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Ivanič, R. 2004. Discourses of writing and learning to write. I: Language and education, 18(3). S. 220-245.

Lim Falk, M., & Wirdenäs, K. (2018). Skrivande på gymnasiet: Perspektiv på skrivutveckling

och textkompetens. Stockholm. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1270295/FULLTEXT01.pdf

Lindström, G. & Pennlert, L.Å. (2016). Undervisning i teori och praktik. En introduktion i

didaktik. Umeå: Fundo

Möllenborg, E. & Holmberg, K. (2014). Drama – viktig resurs eller hämmare för undervisningen i samhällskunskap? Nordidactica. 2014:2. S. 97–115. Hämtad från: http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A765238&dswid=-5448

Nationalencyklopedin, drama. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/drama (hämtad 2020-04-28)

Rasmusson, V. & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Från dramaövningar till

utvecklingsarbete. 3., förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur

Säljö, R. (2014). Den lärande människan-teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C (Red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Tredje upplagan. S. 251–309. Stockholm: Natur & Kultur.

Sengul, O. A. (2016). The Views of the Pre-Service Teachers about the Creative Drama as a Method Used in Primary Schools. Universal Journal of Educational Research, 4(5), 1244– 1251. Hämtad från: http://www.hrpub.org/download/20160430/UJER39-19506558.pdf Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. Sjätte upplagan. Stockholm: Skolverket.

Sternudd, M.M.F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. Diss. Uppsala: Uppsala

universitet. Hämtad från: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:165574/FULLTEXT01.pdf von Bahr, H. (2014). Att utveckla skolan med drama. En rapport om erfarenheter och lärdomar

från ett tvåårigt forskningsprojekt på en grundskola (F–6) i Umeå. Hämtad från:

https://nanopdf.com/download/att-utveckla-skolan-med-drama_pdf#

Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society - The Development of higher psychological Processes (3 uppl.). (M. Cole, Red.) Harvard.

Yuksekyalcin, G., Tanriseven, I., & Sancar-Tokmak, H. (2016). Mathematics and Science Teachers’ Perceptions about Using Drama during the Digital Story Creation Process.

Educational Media International, 53(3), 216–227. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ11178 47&site=ehost-live

Öfverström, C. (2006). Upplevelse, inlevelse och reflektion - drama som en aktiv metod i

lärandet: en teoretisk analys och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de använder drama som metod. Licentiatavhandling. Linköping: Linköpings universitet.

Bilagor

Bilaga 1, Inlägget på Facebook

Vi är två lärarstudenter vid Högskolan i Gävle som nu skriver examensarbete. Vi söker lärare i åk 1–3 som arbetar med drama i skrivundervisningen och kan tänka sig att svara på en enkät. Klicka på länken nedan för att komma till enkäten.

Tack på förhand för din tid och medverkan! Stéphanie Nyman och Jennifer Ståhlberg

Bilaga 2, mejlet som skickades ut till rektorer och lärare

Hej,

Vi är två lärarstudenter vid Högskolan i Gävle som nu skriver examensarbete. Vi söker lärare i åk 1–3 som arbetar med drama i skrivundervisningen och kan tänka sig att svara på en enkät. Det skulle vara till stor hjälp om du ville vidarebefordra denna information till berörda lärare.

Mer information om vårat examensarbete finns på webbsidan för enkäten. Klicka på länken nedan för att komma till enkäten.

https://sv.surveymonkey.com/r/CJ8RTR5

Tack på förhand för din tid och medverkan!

Bilaga 3, Informationen i försättsbladet på enkäten

Vi är två lärarstudenter som gör vårt examensarbete på grundlärarprogrammet vid Högskolan i Gävle under vårterminen 2020. Vi undersöker hur lärare i årskurs 1–3 använder drama som ett verktyg i skrivundervisningen, främst i skrivandet av berättande texter.

Till materialet i vårt examensarbete hör en enkät till lärare i årskurs 1–3. Antalet svar på enkäten är av stor vikt för undersökningens resultat, och vi hoppas att du har möjlighet att svara på frågorna i enkäten.

Ditt deltagande i enkätundersökningen är anonymt, men om du kan tänka dig att delta i en fördjupande intervju ber vi dig att lämna dina kontaktuppgifter sist i enkäten. Intervjun kommer att ske genom ett möte alternativt via telefon.

Vid frågor kontakta Stéphanie Nyman eller Jennifer Ståhlberg: Stephanienyman@me.com eller stahlbergjennifer@gmail.com. Vår handledare heter Ann Blückert (Ann.Bluckert@hig.se).

Med vänliga hälsningar

Stéphanie Nyman och Jennifer Ståhlberg

I denna enkät finns frågor med öppna svar där du i kommentarrutan formulerar ditt eget svar. Det finns även några frågor med svarsalternativ där du har möjlighet att välja flera alternativ samt ge kommentarer i kommentarrutan om du vill tillägga någonting eller formulera ett eget svar.

Med drama avser vi i denna undersökning pedagogiskt drama, där drama används som ett verktyg i undervisningen. Fokus ligger då på samspel, kommunikation och upplevelser genom olika lekar, aktiviteter och gestaltningar där olika sinnen och fantasi får användas

Bilaga 4, Intervjuguide

1. Hur anser du att en utveckling syns hos eleverna inom skrivandet? 2. Kan du rangordna de olika faktorerna du har valt?

-Hämmande. -Möjliggörande.

3. Vad anser du skulle behövas för att utveckla drama i undervisningen?

4. Anser du att det är viktigt att eleverna vet varför de dramatiserar? Om ja, varför? 5. Behöver man förklara kopplingen mellan dramat och skrivandet? Om ja, varför? 6. Anser du att eleverna utvecklas muntligt genom dramatiseringarna?

7. Vad är viktigt att tänka på vid utformningen av dramatiseringar för att eleverna ska utvecklas muntligt?

8. Hur sker den utvecklingen i förhållande till skrivandet?

9. Anser du att drama kan ha någon mer fördel än inom skrivande och muntlig utveckling?

Bilaga 5, Mejlet till intervjurespondenter Hej,

Tack för att du tog dig tid att svara på vår enkät om drama i skrivundervisningen. Vi vill gärna följa upp med en fördjupande intervju med dig via videosamtal alternativt vanligt telefonsamtal. Återkom gärna så fort som möjligt med datum och tid som passar dig. Har du några frågor så kontakta oss.

Vi vill informera dig om att du i resultatet kommer att vara helt anonym och dina uppgifter kommer endast att behandlas av oss som utför denna studie. Med din tillåtelse kommer intervjun att spelas in för att sedan kunna transkriberas och användas i studiens resultat och diskussion. När studien är över kommer i dina uppgifter, intervjuinspelningen och transkriberingen att tas bort.

Mvh Jennifer Ståhlberg & Stephanie Nyman

Stahlbergjennifer@gmail.com eller stephanienyman@me.com

Här nedan följer de frågor som ligger till utgångspunkt för intervjun som vi kommer att samtala utifrån.

Intervjufrågor.