Vi är båda överens om att detta arbete hade fått ett bredare resultat om det pågått under en längre tid, som t.ex. en termin eller t.o.m. ett år. Då hade vi även kunnat inkludera flera estetiska uttrycksformer, som musik, skapande verksamhet m.m. i ett längre temaarbete skulle vi även kunna arbeta mer effektivt med matematik, tidig läs- och skrivinlärning samt det svenska språket som är extremt viktigt framför allt för de flerspråkiga barn som vi har jobbat med. Det skulle också vara fascinerande att ta reda på om barnen i vår undersökning själva kan berätta egna påhittade sagor. En annan aspekt kan vara att göra en undersökning på vilken inverkan musiken från olika sagor kan ha i den fria leken.
Som vi skriver ovan hade det varit spännande att göra vidare undersökningar på om barnen fick någon uppfattning kring vad som är ont och gott i våra folksagor? Hur skulle de uppfatta ont och gott i så fall? Det kanske skulle skilja sig från våra uppfattningar.
Öhman (2003) menar att sagoberättande ger bra möjligheter att förstärka barns empatiska förmåga. Det hade varit intressant att ta reda på hur sagoberättande förstärker barns empatiska förmåga.
Avslutningsvis anser vi att det finns en hel del frågor att lyfta fram till fortsatt undersökning inom detta område.
Referenser
Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan, (2003). Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Bettelheim, Bruno, (1979). Sagans förtrollade värld. Folksagornas innebörd och
betydelse. Stockholm: AWE/Geber. (2:a tryckningen)
Bettelheim, Bruno (1989). Sagans förstrollade värld. Danmark: Nörhaven Rotation.
Claesdotter, Annika (1998) Lek, metoder och goda idéer. Temaserie från tidningen Förskolan, Trelleborg: Lärarförbundets förlag.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid, (2003) Att förstå barns tankar.
Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag, (2001). Barn- och ungdomspsykologi. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fagerli, Oddvar, Lillemyr, Fredrik & Söbstad, Frode (2001). Vad är förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur.
Graf, Johanna, Helmadotter, Anne-Marie & Ruben, Susanna (1991). Visst är det
skillnad! Om att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Stockholm: Liber Utbildning.
Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm: Liber.
Gren, Katarina & Nilsson, Birger (1994). Elefantboken. Mölndal: Lutfisken Ab.
Haglund, Tommie & Löfberg, Elisabet, (1996). Känsloresan. Barns fantasi- och
Henriksson, Lisa, (2000). Bokpuffar Lekidéer kring bilderböcker för förskola och lägre
skolstadier. Stockholm: En bok för alla.
Hwang, Philip och Nilsson Björn (2003). Utvecklingspsykologi. (Andra utgåvan) Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan – Barns första skola. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk. Stockholm: Liber.
Lindqvist, Gunilla (1989). Från fakta till fantasi. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annika (2004). Förskolebarns gemensamma lekar. Stockholm: Studentlitteratur.
Lökken, Gunvor & Söbstad, Frode, (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling, Ingrid, Asplund Carlsson, Maj & Klerfelt, Anna, (1993). Lära av sagan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Reinecker, Lotte (2003). Problemformulering . Stockholm: Liber.
Repstad, Pål, (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Rithander, Susanne, (1991). Flickor och pojkar i förskolan. – Hjälpfröknar och rebeller. Stockholm: Liber AB.
Torén, Bellita, (1999). Handdockans möjligheter i förskolan och skolan. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Utbildningsdepartementet, (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Stockholm: CE Fritzes AB.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev Semenovic, (1930/1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Wehner Godée, Christina, 2000. Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med
hjälp av olika medier. Stockholm:Liber.
Wikipedia (2006). Tillgängligt 2006-05-01 och 2006-05-14. http://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_uppslagsbok
Ärnström, Ulf & Hagberg, Peter, (1991). Berättarboken. En bok om att berätta med
egna ord. Stockholm: Kulturkemi förlag.
Öhman, Margareta (2003), Empati genom lek och språk. (Andra uppl.), Stockholm: Liber AB.
Öhman, Margareta & Aspeli, Widar, (2001). Lekfull närvaro. Samspel och samvaro,