Slutord och fortsatt forskning

I dag verkar det som att pedagoger har en större insikt i varandras kompetenser än tidigare. Detta grundas på Munkhammars (2001) forskning samt vår egen undersökning. Vilket kan bero på att de numera arbetat en längre tid tillsammans i arbetslag i jämförelse med tidigare forskning om samarbete vid lärande. Utifrån vårt syfte kan vi utläsa av pedagogernas uppfattningar att samarbete är viktigt vid elevers läs- och skrivinlärning. Till en fortsatt forskning vore det väldigt intressant att få följa arbetslag för att se om deras uppfattning om samarbete stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Vi känner att om vi hade observerat våra pedagoger i undervisningen så hade vi kanske fått en annan bild av hur de samarbetar vid elevers läs- och skrivinlärning. Men nu var vi endast intresserade av hur de uppfattade detsamma. Eftersom det är ett så viktigt ämnesområde inom elevens lärande anser vi att det här är något som man ska ta tag i och se hur det verkligen fungerar ute i verksamheterna. För även om våra pedagogers uppfattningar är av stor betydelse så tror vi att det inte alltid fungerar som de uppfattar saken. En persons uppfattning är något personligt, men när det gäller elevers lärande inom läs- och skrivinlärning bör

pedagogerna ha en kommunikation angående sina olika uppfattningar berörande samarbete och elevers lärande i arbetslaget. Vår undersökning har väckt flera nya frågor som vi tidigare nämnt i resultatdiskussionen, men som vi även nämner nedan, vilket vi anser kan vara av intresse för fortsatt forskning.

Kan det vara så att lärarna är mer säkra i sin profession än förskollärare och fritidspedagoger när det gäller elevers läs- och skrivinlärning eftersom det var endast de som poängterade att tiden är oerhört viktig, då det gäller att samtala och dela med sig av erfarenheter vid elevers inlärning.

Hur ska det kunna ske ett lärandetillfälle som är positivt för eleverna när det inte finns rum att tillgå för avskildhet när så behövs samt hur mycket tar eleverna till sig i en miljö där de får sitta i korridorer eller små rum utan fönster och hur ska pedagogerna i sitt samarbete kunna arbeta för elevens fortsatta lärande?

REFERENSLISTA

Litteratur:

Alleklev, B & Lindvall, L. (2005). Listiga räven – Läsinlärning genom skönlitteratur. Stockholm: En bok för alla.

Arnqvist, A. (2007). Barns språk – utveckling. Malmö: Studentlitteratur.

Björk, M. & Liberg, C. (2003). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur.

Dahlgren, G., Gustavsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2006). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Elbro, C. (2008). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.

Eriksen Hagtvet, B. (2006). Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm: Natur och kultur.

Gunnarsson, B. (2008). Lärandets ekologi. Malmö: Studentlitteratur.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: studentlitteratur. Häggström, I. & Lundberg, I. (2007). Språklekar efter Bornholmsmodellen. Umeå:

Centraltryckeriet.

Imsen, G. (2006). Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi. Danmark: Studentlitteratur.

Jerlang, E. (2007). Jean Piagets teori om intelligens. Jerlang, E. m.fl. Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber

Kernell, L-Å. (2002). Att finna balansen. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur. Leimar, U. (1974). Läsning på talets grund. Lund: Liber.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I. (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur och kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2008). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur. Olsson, H. & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forsknings - metodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Kristianstad: Rabén & Sjögren. Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Thurén, T. (2003). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Linköpingsuniversitet. (2008). Utbildningsprogram. 09/10. Linköping: Elanders Gummessons.

Artiklar:

Eliasson, P-O. (2008). Svångrem och svängrum. Pedagogiska magasinet nr. 4, sid. 59-61.

Rayner, K., Foorman, B. R., Perfetti, C. A., Pesstsky, D. & Seidenberg, M. S. (2002). How should reading be taught?. Scientific American, sid. 84-91.

Rönnerman, K. & Gannerud, E. (2006). Lika som bär. Pedagogiska magasinet nr. 4, sid. 70-73.

Avhandling:

Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar. En studie av hur förskollärare,

fritidspedagoger och lärare formar en samverkan. Luleå:

Universitetstryckeriet.

Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön. Växjö: Växjö University Press. Rapporter:

Ahlstrand, E. (2007). Lärares samarbete över professionsgränserna. Granström, K. (red.). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus nr. 33. Myndigheten för skolutveckling.

Arnqvist, A. (2003). Läs och skrivutveckling i förskoleklassen. Lidholt, B., Granström, K. & Ahlstrand, E. Lagarbete och tidig läs och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö- En kunskapsöversikt om samspel mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i fokus nr. 25. Granström, K. (2003). Om vuxnas samarbete och kompetensutnyttjande. Lidholt, B.,

Ahlstrand, E. & Arnqvist, A. Lagarbete och tidig läs och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Internetreferenser: Internet 1:

Arbetsförmedlingen (2009). Fritidspedagog. Online. Internet.

http://www.arbetsformedlingen.se/yrken/YrkesBeskrivning.aspx?iYrkeId=110

Sökdatum: 091209. Internet 2:

Arbetsförmedlingen (2009). Förskollärare. Online. Internet.

http://www.arbetsformedlingen.se/yrken/YrkesBeskrivning.aspx?iYrkeId=122

Sökdatum: 091209. Internet 3:

Arbetsförmedlingen. (2009). Grundskollärare. Online. Internet.

http://www.arbetsformedlingen.se/yrken/YrkesBeskrivning.aspx?iYrkeId=142

Sökdatum: 091209. Internet 4:

Kalmarhögskola. (2009). Lärarprogrammet. Online. Internet. http://www.hik.se/lub/

Sökdatum: 091214. Internet 5:

Regeringen. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. Prop. 1997/98:94. Online. Internet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/51/74/906d9003.pdf Sökdatum: 991205.

Internet 6:

Skolverket. (2008). Kursplan för år 3. Online. Internet.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23& skolform=11&id=3890&extraId=2087 Sökdatum: 091211.

BILAGA 1 Intervjufrågor

Vilken uppfattning har pedagoger om hur de samarbetar när det gäller elevers läs- och skrivinlärning?

Vad uppfattar pedagoger är viktigt i sitt samarbete för att främja elevers läs- och skrivinlärning?

1. Vad har du för yrke och hur länge har du arbetat inom det? 2. Vad har du för utbildning?

3. Känner du till dina kollegors kompetenser, utbildning?

4. Hur ser ansvarsfördelningen ut inom lärarlaget vad det gäller elevers läs- och skrivinlärning?

5. Vad anser du är betydelsefullt mellan pedagogers samarbete när det gäller elevers läs- och skrivutveckling?

6. Hur uppfattar du att lärarlagets samarbete påverkar elevers läs- och skrivinlärning?

7. Vad i samarbetet uppfattar du som viktigt för att stödja eleverna i deras läs- och skrivinlärning?

8. Vad är det som påverkar ett samarbete så att det går att stödja elevers utveckling?

Miljö, resurser, tid, skolledare

9. Anser du att ni har samma syn på hur elevers läs- och skrivutveckling kan stödjas?

Vilken?

10. Bedömer du att ni inom arbetslaget ser på samarbete utifrån samma perspektiv?

Vilket?

11. Är det något du vill tillägga angående samarbete vid elevers läs- och skrivutveckling, som inte berörts?