AVSLUTNINGSVIS VILL VI dela med oss av några erfarenheter och slutsatser från studierna som är av intresse för fortsatt forskning kring friluftsliv och turism i skyddade områden, för skötsel och planering av själva nationalparken, samt för besöksnäringen i regionen. Vi fokuserar därvid speciellt på datainsamlingen, faktorer som kan påverka förändringar i besöksmönster, områdets zonering och Fulufjället som besöksmål. Vi vill också peka på behovet av fortsatta undersök- ningar för att vägleda effektiva förvaltningsinsatser. Vad händer exempelvis om antalet besökare fortsätter att öka i den takt denna rapport redovisar? Vilka är de mer långsiktiga effekterna av nationalparken? Hur ska skyddet av naturen på bästa sätt kombineras med en positiv regional turismutveckling? Frågeställ- ningar av detta slag är värdefulla att få belysta också på längre sikt.
Ytterligare undersökningar av den typ som redovisas här behövs för att se om tendenserna i parkens startfas blir bestående eller om det svenska intresset klingar av medan informationseffekten för utländska turister medför en fort- satt ökning. Andra frågor av intresse är effekten av åtgärder för friluftslivets kanalisering, zonernas måluppfyllelse, turismens ekologiska, ekonomiska och sociala effekter inom och utom parken, metoder för fortsatt turismutveck- ling etc. Utöver detta behövs mer rutinmässig övervakning av faktorer som besöksfrekvens vid anläggningar i zon 4, besöksmönster i parkens olika delar etc. Genom de investeringar i systematiska undersökningar som nu är gjorda i Fulufjället, den relativt höga besöksfrekvensen och pågående turismsatsningar, skulle området dessutom vara väl lämpat för en fortsatt utveckling av forsk- ning och metoder kring naturförvaltning, friluftsliv och turismutveckling.
Datainsamlingen i Fulufjället har med några undantag fungerat väl. Lik- nande studier har tidigare genomförts i andra fjällområden och erfarenheter från dessa har bidragit till att utveckla och förbättra metodiken. Problem i samband med datainsamlingen var främst relaterade till den tekniska utrust- ningen. Strömlösa batterier och felaktig inställning av mätintervall medförde bristande resultat från trafikräknaren vid entrén till Njupeskär sommaren 2003. Folkräknaren på nya leden från Njupeskärs vattenfall gav otillfredsställande resultat båda åren, främst orsakade av svårigheter att hitta en bra placering. Detta resulterade i att passerande som fick syn på räkneverket i nyfikenhet gick fram för att undersöka den märkliga dosan, vilket upprepade gånger ledde till att kontakten mellan sändare och mottagare bröts. Räkneverket flyttades vid ett par tillfällen utan att problemet lyckades avvärjas. Detta visar på betydelsen av en bra placering samt kontinuerlig tillsyn av utrustningen. Självregistrerings- lådorna fungerade överlag mycket bra och problemen inskränkte sig till ett par fall med klotter inne i lådan samt ett antal stulna pennor. Även här måste bety- delsen av en kontinuerlig tillsyn understrykas.
Den förhållandevis omfattande datainsamlingen som gjordes i Fulufjället åren 2001 och 2003 ställer höga krav på genomförandet, är teknikberoende och blir totalt sett relativt kostsam. Samtidigt finns det få genvägar om målsätt- ningen är att skaffa en hyggligt heltäckande bild av besökarna i ett större natur- område. En jämförelse kan exempelvis göras med en mindre omfattande studie av besökare i Tyresta nationalpark sommaren 2003 med ett liknande syfte som studien i Fulufjället47. Här genomfördes datainsamlingen under en vecka i slutet
av maj med hjälp av personal i området som delade ut ett frågeformulär med 16 frågor (att jämföra med Fulufjällets 62 enkätfrågor) som besvarades på plats. Fördelen med denna metod är att resultaten blir tillgängliga snabbare och kost- naden per besvarad enkät blir lägre. Till nackdelarna hör emellertid betydligt sämre representativitet i tid och rum, en större personalåtgång samt en högre kostnad per besvarad fråga och individ. Och till skillnad från Fulufjället omfat- tade studien i Tyresta inte någon uppskattning av antal besökare eller kontroll av eventuellt bortfall.
Förändringar över tiden i antalet besökare, sammansättningen av besö- kare, deras attityder och beteenden beror naturligtvis på ett stort antal faktorer, varav många sannolikt inte omfattats av denna studie. De två undersökning- arna omfattar endast två mätpunkter och det är naturligtvis vanskligt att utgå ifrån att eventuella förändringar utgör en trend. För att bekräfta detta behövs ytterligare studier. Förändringar i resultat mellan studierna kan bero på faktiska förändringar i den fysiska miljön (natur, slitage, nedskräpning etc.), den sociala miljön (antal andra besökare och deras beteenden), områdets förvaltning och skötsel (skyltar, leder, naturum, infrastruktur etc.). Det kan också bero på att delvis nya grupper av besökare söker sig till området med annan bakgrund, andra förväntningar och motiv. Förändringar i socioekonomiska variabler som ålder, hemort, kön, nationalitet etc. kan förklara underliggande förändringar i attityder, motiv och beteenden. Rapporten har bara delvis förmått tränga på djupet i detta avseende, men dylika frågor kommer vara föremål för fortsatt och mer fördjupad forskning utifrån insamlat material. Samma sak gäller effekterna av förekommande bortfall vid självregistreringslådorna.
En faktor vi speciellt vill uppmärksamma, och som i många sammanhang har en stark effekt på turisters beteende, är vädret. Statistik från SMHI för perioden juni – september visar att sommaren år 2003 var torrare, varmare och soligare jämfört med 2001. I Gördalen uppmättes sommaren 2003 en neder- börd på 419 mm jämfört med 506 mm år 2001. Dygnsmedeltemperaturen i Idre var i genomsnitt 1,1 grader högre sommaren 2003 än 2001. I Borlänge – vilket är den närmast belägna mätplatsen för soltid – uppmättes sommaren 2003 i genomsnitt 7,2 timmar per dygn vilket är 0,6 timmar mer än sommaren 2001. Mycket talar naturligtvis för att detta bidrar till det ökande antalet besökare 2003. Vi finner också att det finns en signifikant positiv korrelation mellan antal registreringar på gamla leden till Njupeskär och dessa väderdata. Figur 21 visar
Figur 21. Sambandet mellan antal registreringar vid gamla leden mot Njupeskär och
dygnsmedeltemeperaturen i Idre. Korrelation 0,592.
Etablerandet av nationalparken i Fulufjället omfattade som tidigare påpe- kats flera investeringar i anläggningar och infrastruktur för besökare – varav många är förlagda till zon 4. Vägarna i området rustades upp liksom skylt- ningen till parken. Även dessa faktorer har sannolikt haft en positiv effekt på områdets besöksströmmar. Dels kan exempelvis ett naturum vara en attraktion i sig som motiverar en resa, men framför allt har sannolikt förekomst av leder, skyltar och annan information kanaliserat besökarna. Detta bidrar således till att fler besöker zon 4 eftersom man från förvaltningens sida aktivt önskat styra besökare till den delen av parken.
Bildandet och invigningen av nationalparken innebar naturligtvis en ökad massmedial uppmärksamhet av Fulufjället, framför allt lokalt med även natio- nellt. Att detta bidrar till fler besökare är också troligt. Om man antar att denna effekt minskar med det geografiska avståndet kan det möjligen synas något förvånande att ökningen i andelen besökare från Dalarna är lägre jämfört med övriga Sverige. Å andra sidan är det troligt att Fulufjället uppmärksammades i nationella media framför allt i samband med invigningen (dvs. året mellan de två studierna), medan den lokala bevakningen mer kontinuerligt följt händelse- förloppet med att etablera nationalparken och således i högre grad uppmärk- sammat området även tidigare år. Även negativ publicitet kan utgöra reklam, och i sammanhanget bör nämnas att vintern 2002 inträffade en tragisk klät- terolycka på Njupeskärs is vilken fick stor uppmärksamhet. Turistbroschyrer och andra trycksaker har naturligtvis också uppmärksammat den nya national- parken och sannolikt bidragit till fler besökare. Däremot kan man nog anta att exempelvis sambandet mellan dygnsmedeltemperaturen i Idre och antal registre- ringar på leden mot Njupeskär (perioden 23 juni – 24 augusti).
0 200 400 600 800 1000 1200 0 5 10 15 20 25 Antal registreringar Dygnsmedeltemperatur Idre
information i guideböcker och på kartor inte haft någon större effekt redan året efter nationalparkens bildande eftersom dessa produkter har en betydligt längre livslängd. Något som sannolikt bidragit till att andelen utländska besökare minskat i relation till de svenska eftersom det visat sig att de i hög grad använ- der sig av dessa informationskanaler.
Zoneringen synes ha varit framgångsrik i flera avseenden. Dels har både det absoluta antalet besökare men också andelen besökande i zon 4 ökat, dels har andelen i de mindre tillrättalagda zonerna minskat. En kanalisering av korttids- besökare till de turistiskt viktiga områdena och ett tillrättaläggande för olika besöksgrupper kombineras således med bevarande av naturvärden och vild- marksupplevelse i andra områden av parken. Det pedagogiska värdet i att med god tillgänglighet och tillrättläggande visa stora naturkrafters spel i Göljådalen framstår som miljöpolitiskt värdefullt att ytterligare utveckla. Om man i zone- ring innefattar också Fulufjällets omland får principen också stöd när det gäller utveckling av turism. Dock är en betydande minoritet av besökarna negativa till turism i själva nationalparken. Zoneringen har också varit framgångsrik när det gäller själva grundprincipen för ROS-modellen, dvs. att besökarna har kunnat erbjudas ett spektrum av upplevelsemöjligheter. Resultaten visar att besökarnas upplevelser i hög grad svarar mot det som zoneringen avser att erbjuda. Delvis kan detta förklaras av att zoneringen också fungerar som en viktig källa till information om vad som erbjuds vilket gör det möjligt att träffa medvetna val.
Om besökarna indelas efter sina preferenser för orörd natur (purismskalan) framgår det också att zoneringen fungerar särskiljande. De som enbart besöker zon 4 dvs. i huvudsak besökare vid Njupeskär, har lägre krav på orördhet och högre tolerans för spår av mänsklig verksamhet. Detta gäller såväl 2001 som 2003. Genomsnittsvärdet på purismskalan har emellertid sjunkit från år 2001 till 2003, och andelen urbanister har ökat avsevärt. En jämförelse med resultat från andra undersökningar i Sverige och Norge visar att Fulufjäll attraherar besökare som ligger lågt på skalan, dvs. är mer urbanistiskt orienterade. Detta har förstärkts mellan undersökningarna. Ur turismsynpunkt är det emellertid intressant att inom ett begränsat område kunna tillfredsställa olika efterfrågan utan att dessa kommer i konflikt med varandra.
Fulufjället som besöksmål attraherar avsevärt fler besökare sommaren 2003 jämfört med två år tidigare. Även om många faktorer spelar in är det ställt utom allt rimligt tvivel att nationalparken förmått fånga uppmärksamheten hos ett ökat antal besökare, framförallt svenskar. Huruvida denna ökning är en bestående funktion av nationalparken eller ett övergående fenomen som sam- manhänger med själva tillkomsten av parken är naturligtvis en viktig fråga som idag inte kan besvaras. Det är rimligt att tänka sig att en nybildad nationalpark har betydelse bland annat genom informationseffekten och den kvalitetsstäm- pel som den innebär. Att nationalparken har större betydelse för besökarna i zonerna 1-3 än i zon 4 talar också för detta. Emellertid är det i det korta per- spektivet av våra undersökningar framförallt antalet svenska besökare utan- för Dalarna som förefaller ha ökat som resultat av nationalparksbildningen.
En intressant fråga att följa är huruvida parken på sikt kommer lockar andra grupper eller nationaliteter, för vilka informationseffekten har ett långsammare förlopp.
Liksom i andra delar av södra fjällen bör man vara uppmärksam på att utländska besökare i högre grad attraheras av skogsmiljöerna än av de begränsade och relativt beskedliga fjällmiljöerna. I Fulufjället är det områdets naturkvaliteter snarare än andra mera allmänna turistiska faktorer som har den högsta rangen bland motiv, och själva det faktum att området är nationalpark anges som betydelsefullt för beslutet att besöka området av en betydande andel. Samtidigt visar svaren på vilka upplevelser man haft att frågor som gäller träng- sel, slitage osv. måste ägnas fortsatt uppmärksamhet. Dels finns anledning att följa utvecklingen, dels kan konkreta åtgärder för ytterligare kanalisering för att undvika upplevelse av trängsel behövas. Möjligheten att minska exponeringen genom att i en slinga vandra olika vägar fram och tillbaka till Njupeskär från entrén förefaller inte ha förmått fullt ut kompensera ökningen av antalet besö- kare när det gäller upplevelse av trängsel.
Andelen korttidsbesökande har ökat och även om antalet personer som övernattar i eller nära nationalparken är ungefär oförändrat, så innebär detta att betydelsen av nationalparken som attraktion gäller ett större område än det ”omland” som ingått i planeringen av parken och i det statliga åtagandet i planeringsprocessen. Fortsatta insatser för att parkens omedelbara närhet skall få ett ökat utbyte av turismen förefaller därför nödvändiga, något som främst berör andra aktörer och drivkrafter än vad som gällde för själva bildandet av parken. Nationalparken kan sägas utgöra en ”motor” för en fortsatt positiv socio-ekonomisk utveckling via olika privata, kommersiella och offentliga ini- tiativ. Andelen besökare som haft ekonomiska utgifter i nationalparken, men framför allt omlandet, är ganska låga (45 respektive 32 procent). Visserligen har andelen besökare med utgifter ökat, men samtidigt minskar utgifternas genom- snittliga storlek. Detta kan till viss del sannolikt förklaras med det ökande antalet kortvariga besökare, men frågan skulle behöva studeras mer ingående. En utveckling av turismen i och omkring Fulufjället bör rimligen bryta detta mönster.
Avslutningsvis konstaterar vi att en central fråga för framtiden blir hur naturvård, friluftsliv och naturturism ömsesidigt kan stödja varandra – i Fulufjället och i Sverige men även globalt. Mycket talar för att intresset för och betydelsen av regional utveckling kring skyddade områden kommer att öka – något som i sin tur öppnar nya möjligheter till utveckling av friluftsliv och turism på hållbara grunder. Men för att lyckas med detta krävs mer kunskap om naturvårdens, friluftslivets och turismens många olika relationer. Här har sannolikt Fulufjällets nationalpark goda möjligheter att i flera avseenden bli ett nationellt föregångsexempel.
Aas, Ø., Vistad, O-I., Dervo, B., Eide, N.E., Kaltenborn., B., Haaland, H., Andersen, O., Svarstad, H., Skår, M. & Nellemann, C. 2003. Bruk og forvaltning av nasjonal-
parker i fjellet. Norsk institut for natur- forskning, Fagrapport 72.
Bodén, B. & Rosenberg, L. 2004. Kommer-
siell turism och lokal samhällsutveckling. En studie av sex svenska fjälldestinatio- ner. ETOUR, rapportserien, R2004:115.
Clark, R. & Stankey, G. 1979. The recre-
ation opportunity spectrum: A frame- work for planning, management and research. USDA Forest Service Research Paper, PNW-98.
Driml, S. & Common, M. 1995. Economic
and financial benefits of tourism in major protected areas. Australian Journal of Environmental Management, 2(2): 19-39.
Eagles, P.F.J. & McCool, S.F. 2002. Tourism
in National Parks and Protected Areas. Planning and Management. Cabi Publis- hing.
Emmelin, L. 1986. Femundmarka, Rogen,
Långfjället projektet – effekter av olika förvaltningsstrategier. I Bäck, L. (red.) Turism och naturvård. Acta Universitatis Upsaliensis C 53.
Emmelin, L. 1997. Turism-Friluftsliv-Natur-
vård ett triangeldrama. Rapport 1997:1 Institutionen för turismvetenskap. Mitt- högskolan.
Emmelin, L. & Iderot, A. 1999. Mittåkläp-
pen – en omstridd naturattraktion. ETOUR Working Paper 1999:23.
Emmelin, L. & Ohlsson, A. 1999. Besöks-
mönstret i Femundsmarka-Rogen- Långfjället sommaren 1998 jämfört med 1985/86. ETOUR working paper, 1999:25.
Emmelin, L., Fredman, P. & Sandell, K.
2005. Planering och förvaltning för friluftsliv – en forskningsöversikt. Naturvårdsverket rapport 5468.
Fredman, P & Emmelin, L. 2001. Wilderness
purism, willingness to pay and management preferences. A study of Swedish mountain tourists. Tourism Economics, 7(1):5-20.
Fredman, P. & Hansson, A. 2003. Besöka-
ren i nationalparken. Stillhet och vacker natur lockar flest. In: Tio år med Tyre- sta nationalpark. Dokumentation av de svenska nationalparkerna. Naturvårds- verket, rapport 5302.
Fredman, P. & Heberlein, T.A. 2003.
Changes in Skiing and Snowmobiling in Swedish Mountains. Annals of Tourism Research, 30(2) pp. 485-488.
Hall, C.M. 2001. Tourism and World Heri-
tage in OECD Countries. Tourism Recre- ation Research, 26(1):103-105.
Heberlein, T & Fredman, P. 2002. Motiva-
tion, Constraints and Visits to the Swedish Mountains. European Tourism Research Institute, working paper 2002:2.
Heberlein, T.A., Fredman, P. & Vuorio, T.
2002. Current Tourism Patterns in the Swe- dish Mountain Region. Mountain Research and Development, 22(2), pp 142-149.
Hultman, S-G. & Wallsten, P. 1988. Besöks-
mönstret i Rogen-Långfjället somma- ren 1985. University of Trondheim, KOMMIT Report 1988:3.
Hörnsten, L. & Fredman, P. 2002. Besök och
besökare i Fulufjället 2001. En studie av turismen före nationalparksbildning. Turism- forskningsinstitutet ETOUR, U2002:6.
Kaltenborn, B. & Vorkinn, M. 1993. Vårt
friluftsliv: Aktiviteter, miljøkrav og för- valtningsbehov. Temahefte 3. NINA.
Referenser
Kamfors, G. 1999. Turism och affärsresande.
Nya idéer och strategier. Sellin, Stock- holm.
Loomis, J.B. & Walsh, R.G. 1997. Recre-
ation Economic Decisions: Comparing Benefits and Costs. Venture Publishing, State College, Pennsylvania.
Lundberg, C., Fredman, P., Junger, E., Gud- mundsson, A. & Emmelin, L. 2000. Tyskar
i fjällen. Resultat från en fältundersökning i Femundsmarka, Rogen och Långfjället. Working paper 2000:3. European Tourism Research Institute, Östersund.
Lundqvist, R. 2002. Fulufjället. National-
park i Dalafjällen. Naturvårdsverket.
Machlis, G.E. & Field, D.R. 2000. National
Parks and Rural Development. Practice and Policy in the United States. Island Press. Washington, D.C.
Manning, R.E. 1999. Studies in Outdoor
Recreation. Search and Research for Sat- isfaction. Oregon State University Press.
Naturvårdsverket, 1989. Nationalparksplan
för Sverige. Naturvårdsverket informerar.
Naturvårdsverket, 2002. Fulufjällets Natio-
nalpark: skötselplan. SNV Rapport 5246. Naturvårdsverket.
Newman, P. 2003. Research on visitor mana-
gement in Yosemite National Park, USA. Rekreation, friluftsliv och turism i natur- skyddade områden. Rapport från semi- narium i Stockholm 16 juni 2003. Natur- vårdsverket, ETOUR, Fjällmistra.
Pine, B.J. & Gilmore, J.H. 1999. The Experi-
ence Economy. Harvard Business School Press, Boston, Mass.
Power, T.M. 1996. Lost Landscapes and
Failed Economies. The Search for a Value of Place. Island Press. Washington, D.C.
Regeringens skrivelse 2001/02:173. En
samlad naturvårdspolitik.
Regeringens proposition 2004/05:56. En
politik för en långsiktigt konkurrenskraf- tig svensk turistnäring.
Shafer, E. 1969. The average camper who
doesn´t exist. U.S.D.A. Forest service Research Paper NE-142, 27 sid.
Shelby, B. & Heberlein, T.A. 1986. Carrying
Capacity in Recreation Settings. Oregon State University Press.
Sörlin, S. & Sandell, K. 1999. Friluftshisto-
ria. Från härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik. Carlssons förlag.
Vuorio, T. 2003. Information on recreation
and tourism in spatial planning in the Swedish mountains – methods and need for knowledge. Blekinge Institute of Tech- nology, Department of Spatial planning. Licentiate dissertation series no. 2003:03.
Wallsten, P. 1982. Vad tål vildmarken? – en
studie av rekreativ bärförmåga. Stad och Land/Rapport nr 10. Sveriges Lantbruks- universitet. 60 sidor.
Wallsten, P. 1988. Rekreation i Rogen – till-
lämpning av en planeringsmetod för friluftsliv. KOMMIT Rapport 1988:2. Universitetet i Trondheim.
Wallsten, P. 2003. The ”Inside-Out” Pro-
cess. A Key Approach for Establishing Fulufjället National Park in Sweden. Mountain Research and Development, 23(3):227-229.
Watson, A.E., Cole, D.N., Turner, D.L. & Reynolds, P.S. 2000. Wilderness Recrea-
tion Use Estimation: A Handbook of Methods and Systems. USDA Forest Service, General Technical Report RMRS- GTR-56.
Weiler, S. & Seidl, A. 2004. What’s In A
Name? The Impact of National Park Designation. Journal of Regional Science, forthcoming.
Wells, M.P. 1997. Economic perspectives on
nature tourism, conservation and deve- lopment. Environment department paper No. 55, Pollution and environmental economics division. Washington DC, The World Bank.
Bilagor
Rapportens bilagor utgörs av en bifogad CD skiva innehållande; 1. Data från folkräknarna
2. Självregistreringskort
3. Självregistreringskortets svar för samtliga respondenter 4. Postenkät med svar för samtliga respondenter (utan kartor) 5. Postenkät (svensk)
6. Postenkät (tysk översättning) 7. Påminnelsekort (svenskt)
Peter Fredman är forskningsledare vid Mittuniversitetets turismforskningsin-
stitut ETOUR i Östersund. Han är utbildad jägmästare, har disputerat i skogs- ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet och har utbildning i journalistik från Stockholms universitet. Peter har tidigare arbetat för bland annat Naturvårds- verket och Fjällsäkerhetsrådet. Hans forskningsintressen omfattar analyser kring ekonomi, planering och attityder med inriktning mot natur- och ekotu- rism, friluftsliv samt skyddade områden. peter.fredman@etour.se
Lisa Hörnsten Friberg är jägmästare, har disputerat i skogshushållning vid
Sveriges lantbruksuniversitet och har som forskare arbetat med frågeställningar kring planering för friluftsliv och naturturism. Hon har också studerat natur- turismföretagare. Lisa har tidigare varit verksam inom ETOUR och har också arbetat praktiskt med naturturism i fjällen och alperna. Hon är medlem i Fri- luftsrådet. lisa.hornsten@foi.se
Lars Emmelin är gästprofessor vid ETOUR och professor i miljökonsekvensbe-
dömning vid Blekinge Tekniska Högskola samt adjungerad till MKB-Centrum vid SLU. Han var tidigare forskningsledare för naturturism vid ETOUR. Han har forskat om naturvård och friluftsliv i fjällen vid Universitetet i Trondheim