Jag vågar påstå att i undersökningen kom det fram att etnicitet och språket är de största problemen för invandrarelevers lärande och trivsel. Jag har själv erfarenhet av problemen, men blev överraskad av att så många elever födda i Sverige också hade svårigheter med språket. När man diskuterar invandrarelevers situation vad gäller trivsel och lärande letar man oftast efter negativa orsaker hos skolan. Genom min undersökning och mina litteraturstudier har jag förstått att lärarna i skolan försöker skapa en harmonisk klassanda och gemenskap mellan eleverna. Ändå brister det någonstans. Det finns invandrarelever som lyckas bra, också bättre än sina svenska jämlikar. Men varför presterar inte flertalet invandrarelever i samma klass goda resultat? Ska vi leta efter orsaker hos skolan anser jag att det i lärarkåren finns bristande kunskap om elevernas dubbla identitet och betydelsen av interkulturell undervisning. Som exempel nämner jag att endast en elev i min undersökning haft chansen att visa upp sitt land på kartan i klassen. Skolan behöver förstå att invandrarelever förlorar självkänsla och styrka i att dölja sin ena identitet och som Wellros (2008) nämner är det viktigt för invandrarelevers utveckling. Vill vi verkligen förstå invandrarelevers problematik bör vi jämföra läroplanens mål och intentioner med de studier som gjorts om invandrarelevers skolresultat och upplevelser av skolan. Själv har jag känt att det finns en misstänksamhet från svenskars sida gentemot invandrare.
Att skriva om invandrarelever låg mig varmt om hjärtat, eftersom jag själv kom till Sverige som ung och nu är mor till två andra generationens invandrarbarn. Därför kändes det både lärorikt och roligt att läsa och göra en undersökning i ämnet. Det skulle vara intressant att göra en fortsatt studie med högstadie- och gymnasieelever, förhoppningsvis kunde de förklara sina tankar och känslor lite mer öppet.
REFERENSLISTA
Baysan, S. & Bennerstam, H,R (1990). Kulturell förståelse- om
landsbygdsinvandrare i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Borgström, M. (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisningen. I Landenperä, P. (Red). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: studentlitteratur.
Can, M. (2006). Tätt intill dagarna. En berättelse om min mor. Stockholm: Norstedts Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barnens tankar –
Metodik för barn intervjuer. Stockholm: utbildningsförlaget.
Elmeroth, E (1997) Alla lika – Alla olika. Skolsituationen för elever med båda
föräldrarna födda utomlands. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
(Akademisk avhandling).
Elmeroth, E (2008) Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Engström, K (2007). Det mångkulturella klassrummet - villkor och möjligheter.
Växjö: Växjö universitetet.
Folkesson, A,-M. (2004) Datorn i det dialogiska klassrummet. En fallstudie av läs-
och skrivprocessen år 1- 3. Lund: Studentlitteratur.
Havnessköld, L. & Risholm Mothander, P. (2005). Utvecklingspsykologi.
Psykodynamisk teori i mya perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Heyman, A-G (1998). Invanda och invandrarkulturer. Lund: Liber AB. Illeris,K (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (2006). Samma gamla pedagogik? I invandrare och minoriteter.
Tidskrift för forskning, politik, kultur och debatt. Januari 2006.
Lundh, C. (2005). Invandringen till Sverige. Stockholm: SNS förlag
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Regeringens proposition 1999/2 000:135 (2000) En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Rojas, Mauricio (1995). Sveriges oälskade barn - att vara svensk men ändå inte. Finland: Brombergs Bokförlag.
Runfors A. (2003) Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur
Skolverket (2004). Elever med utländsk bakgrund. Svar på regeringensuppdrag. Dnr: 75-2004: 545
Skolverket (2004). Yngre elevers attityder till skolan 2003 - hur elever i årskurs 4-6
upplever skolan. Rapport nr: 256
Skolverket, (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Statens offentliga utredningar 1991: 60 (1991). Olika men ändå lika. Om
invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. Civildepartementet.
Svensson, A-K. (2007). Barnet, språket och miljön. Från ord till mening. Lund: Studentlitteratur .
Torpsten, A.C. (2008) Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som
andraspråk och svensk skola. Växjö: Växjö University Press. (Akademisk
avhandling).
Vetenskapsrådet (2000). Forskningsetiska principer. www.vr.se Online. Internet. Sökdatum: 20090502
Vygotsky, L.S. (1997). Educational Psycholog. Florida: St. Lucie press Wellros, S. (2007). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1
Hej!
Jag heter Asiye Sümbül och studerar till lärare vid Högskolan i Kalmar. Detta är min sista termin och jag ska skriva en C-uppsats om något ämne som berör skolan. Mitt val är att skriva om invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande trivsel och lärande. Därför vill jag be er om att få intervjua era barn under vecka 17. Elevernas svar kommer att vara helt anonyma och det kommer inte att synas i min uppsats på vilken skola jag varit och gjort min undersökning. Om ni har några frågor om detta så kontakta mig på telefon 0738- 522 219 eller 0486-480 41
Om ni inte vill att ert barn skall intervjuas, vänligen kryss i avsedd ruta.
Stort tack för er hjälp! Med vänliga hälsningar Asiye Sümbül
Asiye Sümbül Stationsvägen 10 385 50 Söderåkra
Mitt barn får intervjuas Mitt barn får ej intervjuas
Intervjufrågor
Inledande frågor
Flicka/pojke Hur gammal är du?
Vilket land kommer du ifrån?/Föräldrarnas ursprungliga land Hur gammal var du när du kom till Sverige?
Hur länge har du bott i Sverige?
Huvudfrågor
1.A - Kan du berätta något om dig själv? 1.B – Kan du berätta något om din familj?
2.A – Kan du berätta lite om hur du trivs med din lärare och klasskamrater? 2.B – Vad är speciellt med din klass?
3.A – Berätta lite om dina kompisar i skolan?
3. B- Vad brukar ni göra tillsammans i skolan och på fritiden? 3. C - De du leker mest med, vilket land de kommer ifrån? 4- Vad är positivt med att gå i skolan?
5- Vad lär du dig i skolan?
6 - Kan du ge något exempel på när du har pratat om ditt och dina föräldrars hemland i klassen? Kan du ge något mer exempel?
7- Hur klarar du dig med svenska språket? 8- Får du modersmålsundervisning? Hur går det? 9. Vilka svårigheter har du mött i skolan?
Avslutande och sammanfattande frågor
10. A- Vilka fördelar ser du med att växa upp med två olika kulturer? 10. B- Vilka nackdelar ser du med att växa upp med två olika kulturer? Har din familj kontakt med några svenska familjer? Hur påverkar dig?