Arbetet med denna studie har gett mig personligen kunskaper kring ett område där jag saknat kompetenser och insikt, jag hoppas att uppsatsen kommer att kunna bidra till
kunskapsutveckling för någon mer. Att forskning kring elever i grundsärskola saknas visste jag innan arbetet med denna uppsats inleddes, men att svensk forskning kring nyanlända elever i grundsärskolan lyser med sin totala frånvaro förvånar mig något. Som Nilsson och Bunar (2016) skriver i sin artikel så har svensk skola tagit emot nyanlända elever sedan 1960-talet, vilket gör att det känns som ett rimligt antagande att viss del av dessa elever tillhört grundsärskolans elevgrupp. En elevgrupp med stort behov av stöd, där en vetenskapligt och evidensbaserad förankrad undervisning är av största vikt, jag hittar heller inga som helst nationella riktlinjer för hur mottagande samt undervisning ska organiseras och utföras för den här specifika elevgruppen.
Lärarnas svar i samband med intervjuerna har dock gett en bild av att de innehar kompetens och förståelse för vad goda förutsättningar för dessa elever innebär. Deras svar visar stor samstämmighet med områden som forskningen lyfter som viktiga aspekter av framgångsrik undervisning för nyanlända elever i grundsärskolan.
Den internationella forskningen och lärarnas egen förståelse för goda förutsättningar pekar på att studiehandledning på modersmålet är ett viktigt stöd för en framgångsrik undervisning av nyanlända elever. Att denna resurs inte är mer organiserad och reglerad från beslutande myndigheter förvånar mig. Min mening är att det skulle skapa bättre förutsättningar för nyanlända elever i grundsärskolan om studiehandledning på modersmålet fick riktlinjer i form av rekommenderad timplan men även någon form av fortbildning för dessa studiehandledare vore önskvärt.
Förslag på fortsatt forskning har jag flera, en tanke är att en komparativ studie vore intressant där lärare samt rektorer kunde intervjuas. För att sedan jämföra om deras svar kring hinder och förutsättningar skiljer sig åt. Ytterligare forskning som skulle tillföra kunskapsbidrag vore att på ett djupare sätt undersöka hur de nyanlända elever vilka läser ämnesområden påverkas av att komma till en svenskspråkig miljö. Många av dessa elever har själva inte talat språk som kommunikationssätt men de har ändå en förståelse för det talade språk vilket
omgivningen använder. Jag tycker att det vore intressant att undersöka hur dessa elever påverkas av tvåspråkighet.
Referenser
Andersson, G. (2013). Utvecklingsekologi och sociala problem. I A. Meeuwisse & H. Swärd(red.)
Perspektiv på sociala problem. Andra omarbetade utgåvan.(ss. 204-216). Stockholm: Natur &
Kultur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard university press.
Bronfenbrenner, U., & Morris, P. (2007). The bioecological model of human development. I W. Dammon & R. Lerner(Eds.), Handbook of Childpsychology. Vol.1, 795-828.
Doi.org/10.1002/9780470147658.chpsy0114
Dahlin- Ivanoff, S.(2011). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson(red.) Handbok i kvalitativa
metoder (ss.72- 82) Stockholm: Liber.
DS 2013:6. Utbildning för nyanlända elever. Mottagande och skolgång. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Edgin, J.O., Kumar, A., Spanò, G. & Nadel, L. (2011). Neuropsychological effects of second language exposure in Down syndrome. Journal of Intellectual Disability Research. 55(3), 351-356. Doi:10.1111/j.1365-2788.2010.01362.x
Eriksson- Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson(red.) Handbok i
kvalitativa metoder (ss.36-57) Stockholm: Liber.
Gallegos, A., & McCarty L.L. (2000). Bilingual multicultural special education: an integrated personnel preparation program. Teacher Education and Special Education. 23(4), 264-270.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105-112. Doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. I L. Söderman, & S. Antonson (red.), Nya
omsorgsboken (ss.12-19). Malmö: Liber.
Hsieh, H.F.,& Shannon, S.E.(2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health
Research. 15(9), 1277-1288.
Doi:10.1177/1049732305276687
Jegatheesan, B. (2011). Multilingual development in children with autism: perspectives of south asian muslim immigrant parents on raising a child with a communicative disorder in multilingual contexts,
Bilingual Research Journal, 34:2, 185-200.
Doi:10.1080/15235882.2011.597824
Kay-Raining Bird, E., Genesee, F., & Verhoeven, L. (2016). Bilingualism in children with developmental disorders: a narrative review. Journal of Communication Disorders. 63(2016)1-14
Doi.org/10.1016/j.jcomdis.2016.07.003
Kay-Raining Bird, E., Lamond, E., & Holden, J. (2011). Survey of bilingualism in autism spectre disorders.
International Journal of Language and Communication Disorders. 47(1), 52-64.
Doi:10.1111/j.1460-6984.2011.00071.x
Kay-Raining Bird, E., Trudeau, N., & Sutton, A. (2016). Pulling it all together: the road to lasting bilingualism for children with developmental disabilities. Journal of Communication Disorders.
63(2016) 63-78.
Doi.org/10.1016/j.jcomdis.201607.005
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur.
Marina-Todd, S.H., Colozzo, P., Mirenda, P., Stahl, H., Kay-Raining Bird, E., Parkington, K.,… Genesee, F.(2016). Professional practices and opinions about services available to bilingual children with developmental disabilities: An international study. Journal of Communication Disorders. (2016), 47-62.
Doi.org:10.1016/j.jcomdis.2016.05.004
Nilsson, J., & Bunar, N. (2016). Educational response to newly arrived students in Sweden: understanding the structure and influence of post-migration ecology. Scandinavian Journal of Educational
Research, 60(4), 399-416.
Doi:10.108000313831.2015.1024160
Rodriguez, D., (2009). Meeting the needs of english language learners with disabilities in urban settings.
Urban Education, 44(4), 452-464.
Doi:10.1177/0042085909337598
Rutter, J. (2006). Refugee children in the UK. UK: Open university press. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:185 Skolförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Examensförordningen speciallärarprogrammet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Sinkkonen, H.M., & Kyttälä, M.(2014). Experiences of Finnish teachers working with immigrant students.
European Journal of Special Needs Education. 29(2) 167-183,
Doi:10.1080/08856257.2014891719
Skolverket.(2013). Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskolan. Skolverkets allmänna råd. Skolverket: Stockholm.
Skolverket. (2014). Att bana väg för nyanländas lärande- mottagande och skolgång. Skolverket: Stockholm.
Skolverket.(2016). Utbildning för nyanlända elever. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Skolverket: Stockholm.
Sullivan, A., L.(2011). Disproportionality in special education identification and placement of English language learners. Exceptional Children. 77(3) 317-334.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ware,J.,Bethan Lye, C.,& Kyffin, F.(2015). Biligualism and students(learners) with intellectual disability: A review. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 14(3), 220- 231.
Doi:10,1111/jppi.12124
Bilaga 1
Intervjuguide Bakgrundsfrågor
Hur länge har du jobbat inom grundsärskolan? Vad har du för utbildning?
Har du jobbat med många nyanlända i grundsärskolan?
Frågor gällande pedagogiska förutsättningar för nyanlända elever i grundsärskolan Vad är goda pedagogiska förutsättningar för nyanlända i grundsärskolan? Hur arbetar du för att ge goda förutsättningar för nyanlända i grundsärskolan? Vilka rutiner finns på skolan för att ta emot nyanlända i verksamheten? Hur skapas nya relationer med eleven?
Har du fått extra resurser från skolledningen när/om du känt att det behövts? På vilka sätt får eleverna visa sina kunskaper om språket brister?
Frågor gällande utmaningar med nyanlända elever i grundsärskolan
Vad ser du som hinder för goda förutsättningar för lärande när det gäller dessa elever?
Hur skapas en meningsfull miljö för eleverna, när livet förändrats på grund av flykt och kanske förlust av familj?
Har du upplevt att elevens upplevelser och trauman påverkat inlärningen negativt?
Finns det något du skulle vilja förbättra med verksamheten för de aktuella eleverna?
Frågor gällande nyanlända elevers levnadsvillkor
Hur ser du på samverkan mellan skola-familjen för den nyanlända eleven? Vad anser du om kartläggning och utredning av de nyanlända elevernas
kunskaper och funktionsnedsättningar?
Har eleverna genomfört utredningarna på sitt starkaste språk?
Får du tillräcklig information om elevens skolbakgrund och anser du det relevant att få reda på det?
Bilaga 2
Brev till rektor för att komma i kontakt med undervisande lärare i grundsärskolan. Hej!
Jag heter Lena Uvesten och läser på speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning på Karlstads universitet, under vårterminen skriver jag examensarbete och det är av den anledningen som jag kontaktar dig. Mitt
examensarbete syftar till att undersöka vilka pedagogiska förutsättningar som ges nyanlända elever i grundsärskolan. Min avsikt är att undersöka vilka förutsättningar lärare anser behövs, vilka resurser som tillhandahålls från huvudman och vilka hinder som kan finnas för att goda förutsättningar ska uppnås. För att få underlag till arbetet kommer jag att genomföra intervjuer.
Jag skulle därför behöva komma i kontakt med undervisande lärare i grundsärskolan som arbetar/ har arbetat med nyanlända elever. Finns någon i din verksamhet som skulle kunna passa in på detta och som vill delta i min blygsamma studie så be dem kontakta mig:
Lena Uvesten XXXXXXX XXXXXXXXXXXXX
Annars kan du ge mig deras kontaktuppgifter så tar jag kontakt själv. Vid frågor kan du kontakta mig eller min handledare:
Kerstin Göransson professor i specialpedagogik Institutionen för pedagogiska studier, Karlstaduniversitet
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Med vänlig hälsning
Lena
Bilaga 3
Medgivande brev till lärare som ska intervjuas. Hej!
Jag heter Lena Uvesten (XXXXXXXXXX) och läser på speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning på Karlstads universitet, under vårterminen skriver jag examensarbete och det är av den anledningen som jag kontaktar dig. Jag vill fråga om du vill delta i min studie.
Studien kommer att handla om vilka förutsättningar till lärande nyanlända elever i grundsärskolan ges. Min avsikt är att undersöka vilka förutsättningar lärare anser behövs, vilka resurser som tillhandahålls från huvudman och vilka hinder som kan finnas för att goda förutsättningar ska uppnås. För att få underlag till arbetet kommer jag att genomföra intervjuer vilka jag har för avsikt att spela in.
Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst välja att avbryta ditt
deltagande utan risk för negativa följder. Intervjuerna används endast i studien och när studien är slutförd kommer all data att förstöras. Namn och annat som kan användas för att identifiera dig kommer inte att användas i studien utan behandlas konfidentiellt. Obehöriga kommer inte åt insamlad data. Det färdiga examensarbetet kommer att finnas tillgängligt på Karlstads Universitets bibliotek.
Har du några frågor så kontakta mig eller min handledare
Kerstin Göransson professor i specialpedagogik Institutionen för pedagogiska studier, Karlstaduniversitet
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Om du accepterar att delta i studien ber jag dig att skriva under talongen. Talongen kan du maila mig eller så tar jag hand om den när vi träffas.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning Lena
Jag väljer att delta i studien gällande förutsättningar för nyanlända i grundsärskolan.
___________________________________________ Ort och datum
____________________________________________________________ Underskrift