Studien har väckt många tankar kring elevers läsutveckling, läsprocess och läsintresse. Eleverna i studien var mycket positivt inställda till läsning som aktivitet och tyckte överlag att detta var kul och spännande. Skillnaderna mellan pojkar och flickor visade sig inte vara stor bland de trettio eleverna, vilket kan bero på att gruppen var relativt liten. Läsintresset var lika stort bland pojkarna som flickorna och att läsa böcker även på fritiden verkade uppskattas av eleverna.
Frågor kring vad som sker med elevernas lust och intresse inför läsningen och hur dessa känslor utvecklas genom åren i grundskolan har väckts under studiens gång.
Finns dessa positiva känslor för läsningen kvar hos samma elever då de börjar det sista året i grundskolan? Vad har hänt med deras läsintresse?
Vidare kan det ses som intressant att undersöka skillnader i läsförståelse mellan pojkar och flickor. Resultatet i studien visade på mest skillnader mellan pojkar och flickor i denna kategori. Flickorna var de som överlag kunde återberätta och beskriva vad de läst på ett mer utförligt vis. Pojkarna var de som hade svårast för att återberätta något ur den text de läst. Vad kan detta bero på? Hur skulle man kunna undersöka detta vidare?
7 REFERENSLISTA
Anmarkrud, Q. & Bråten, I. (2007). Motivation for reading comprehension. I Learning and Individual Differences (2009.) (Red.). Nr 19. (pp. 252-256).
Homepage: www.elsevier.com/locate/lindif
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Baker. L. & Wigfield, A. (1999). Dimensions of children´s motivation for reading and their relations to reading activity and reading achievement. I Reading Research Quarterly (Red.). Vol 34, No 4. (pp. 452-477). International Reading Association.
Boström, L, Damber, U & Ivarsson, L. (2010). Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska konsekvenser. [Elektronisk resurs] : Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna?. Tillgänglig på Internet:
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:377005/FULLTXT01
Bredmar, A-K. (2003). Dansa på bänken eller gunga på stolen. Möjligheter och hinder för lärande i olika miljöer. Magisteruppsats i pedagogik. Växjö: Växjö Universitet.
Bruner, J. (1996). The culture of education. Amerika: Cambridge, Harvard University Press. www.scholar.google.se
Cain, K. (1999). Ways of reading: How knowledge and use of strategies are related to reading comprehension. I British Journal of Developmental Psychology (1999). (Red.) No 17. (pp. 295-312). England.
Damber, U. (2010). Reading for Life. Three studies of Swedish students Literacy Development. I Linköping studies in Behavioural science. (Red.) No. 149.
Linköping: Linköpings Universitet.
Doverberg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.
Frost, J. (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Glasser, W. (1996). Motivation i klassrummet. Jönköping: Brain Books AB.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling- barns livsvärldar.
Lund: Studentlitteratur.
Illeris, K. (2007). Lärande. Polen: Studentlitteratur och Pozkal.
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Danmark:
Studentlitteratur.
Ivarsson, L. (2008). Att kunna läsa innan skolstarten – läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare. Akademisk avhandling. Umeå: Umeå Universitet.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.
Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution.
Katzir, T, Lesaux, N-K. & Kim, Y-S. (2009). The role of reading self-concept and home literacy practices in fourth grade reading comprehension. I Reading and Writing (Red.). Volume 22, nr 3, 2009. (ss. 261-276).
Lansfjord, M. (1999). God Reading and Writing Skills. For realizing individual potential. Stockholm: Liber.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Logan, S. & Johnston, R. (2009). Gender differences in reading ability and attitudes:
examining where these differences lie. I Journal of Research (2011). (Red.).
Volume 32, Nr 2. (ss. 199-214). England: Blackwell Publishing.
Logan, S. & Medford, E. (2011). Gender differences in the strength of association between motivation, competency, beliefs and reading skills. I Educational Research (2011). (Red.). Volume 53, Nr 1. (ss. 85-94). England: Routledge.
Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön- en studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning. Acta Wexionensia Nr. 20/2002. Doktorsavhandling.
Växjö: Växjö Universitet.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund:
Studentlitteratur.
Ryan, R. & Deci, E. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. I Contemporary Educational Psychology (Red.). Volume 25, 2000. (ss. 54–67). http://www.idealiberary.com
Sandström Kjellin, M. (2002). Läsutveckling i ett helhetsperspektiv: Fjorton barns läsutveckling under första och andra skolåret. Doktorsavhandling. Stockholm:
Stockholms Universitet.
Skolverket (2010). PISA 2009. Rustad att möta framtiden? Om 15- åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturkunskap. Rapport 352.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisning i Sverige 1995-2007. Rapport 304/2007. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2004). PISA 2000. Att lära för livet. Elevers inställningar till lärande.
Skolverkets aktuella analyser 2004. Stockholm: Fritsez
Smith, F. (2004). Understanding Reading. Sixth Edition. Amerika: Lawrence Erlbaum Associates, New Jersey.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svensson, A-K. (2011). Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning. I Malmö studies in educational sceiences (Red.).
No. 58. Malmö: Malmö Högskola.
Taube, K. (2007a). Läsinlärning och självförtroende. Uddevalla: Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, K. (2007b). Barns tidiga läsning. Finland: Bokwell WS.
Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Vygotskij, L. (1934). Tänkande och språk. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.
BILAGA 1
Undersökningsverktyg för en kvalitativ undersökning
Intervjufrågor
1. Kan du berätta för mig vad du heter och hur gammal du är?
2. När jag säger ordet läsa, vad tänker du på då? Berätta 3. Kan du berätta för mig vad du tycker om att läsa?
Vad tycker du om din egen läsning?
4. Hur känns det för dig när du vet att du ska läsa någonting?
Vad är det som gör att du känner så?
5. Vilken bok läste du senast? Kan du berätta om den boken? Vad handlade den om? Var den bra/dålig?
Vad var det du tyckte var bra eller dåligt?
Vem bestämde att du skulle läsa den här boken?
6. Har du en bänkbok/läsebok i skolan?
Hur använder ni den här boken?
Hur arbetar ni med boken?
Vad tycker du om den här boken, berätta
7. Kan du berätta för mig om hur det går till när du läser i skolan?
Vad tycker du om att läsa i skolan?
Hur känns det?
Vad är det som gör att du känner såhär?
8. Varje vecka får du en läsläxa, hur känner du när du får läsläxa?
Varför tror du att man får läsläxa?
För vem läser du din läsläxa?
Kan du berätta för mig om hur det går till när du läser din läsläxa?
9. Ni har haft intensivläsning i klassen i fem veckor, då ni läste mycket i skolan och hemma. Hur upplevde du denna intensivläsning?
Hur tyckte du att det kändes att läsa oftare i skolan och hemma?
Hur upplevde du att få läsa i mindre läsgrupper, berätta?
10. Kan du berätta hur du tycker att det är att läsa högt/tyst i klassrummet?
Kan du berätta för mig om du tycker att det finns något som gör att du läser bättre/sämre i klassrummet?
11. Brukar du gå till biblioteket för att låna böcker?
Vad tycker du om att låna böcker på biblioteket?
Vilka böcker brukar du låna?
Hur tycker du det känns då du går till biblioteket?
12. Finns det någon speciell situation (skolan/hemmet) som får dig att känna dig extra glad för att läsa? Berätta
Kan du berätta för mig om det finns något som gör att du känner att läsningen är extra rolig, som gör att du vill läsa mer?
13. Kan du berätta om vad din lärare kan göra för att du ska vilja läsa mer i skolan?
Berätta om vad dina föräldrar gör för att du ska bli motiverad att läsa hemma?
14. Om du läser någonting, brukar du läsa för dig själv eller för någon annan?
Berätta
15. Läser du någon gång böcker hemma som inte är läsläxor?
Varför/varför inte?
Vilka böcker läser du helst då?
I vilka situationer läser du hemma, berätta?
16. Känner du dig trygg i klassen?
Vad är det som gör att du känner dig trygg/otrygg?
Hur känner du om du ska läsa något för någon/klassen?
17. Kan du berätta för mig om det finns några tillfällen då dina klasskamrater får dig att läsa sämre/bättre?
18. Du ska nu få läsa en kort text.
Hur upplevde du texten? På vilket sätt tyckte du att texten var lätt/svår?
Vad handlade texten om?
BILAGA 2
Till er föräldrar!
Mitt namn är Annefrid Gustafsson och jag går just nu min sjunde och sista termin på Lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö.
Det sista 10 veckorna av min utbildning består av ett s.k. examensarbete.
Detta är ett undersökande arbete där jag har valt att rikta in mig på elevers läsutveckling. Genom att göra intervjuer med elever vill jag få fram hur de tänker kring läsning och sitt eget läsande. Jag vill även få syn på vilka olika faktorer som kan påverka en elevs läsprocess, både positivt och negativt.
Min målgrupp för denna undersökning är (lärare) och (lärare) klasser, d.v.s. era barn i åk 2 som jag bekantat mig med under mina senaste VFU-perioder. Min fråga till er föräldrar är om jag kan få tillåtelse till att intervjua era barn med frågor som berör detta nämnda område.
Intervjuerna kommer att spelas in för att jag senare ska kunna gå tillbaka för att se vad eleverna sagt och på detta sätt få ett säkert resultat på min undersökning.
Jag garanterar att mina intervjuer sker anonymt eftersom varken skolan, era barn eller deras lärare kommer att namnges i mitt examensarbete. För att kunna genomföra dessa intervjuer behöver jag ert tillstånd. De elever som inte har föräldrarnas tillstånd kommer inte att ingå i min studie. Jag är tacksam för ert samarbete och behöver svarsblanketterna så fort som möjligt för att kunna sätta igång med min tänkta undersökning.
Kontakta gärna mig om ni som föräldrar har frågor eller funderingar kring examensarbetet och intervjuerna.
Svarsblankett medföljer.
Med vänligaste hälsning
Annefrid Gustafsson, lärarstudent.
Svarsblankett
Denna blankett lämnas snarast till respektive klasslärare. Senast torsdagen den 7 april, vecka 14.
Elevens namn: ………
Jag ger min tillåtelse till att mitt barn medverkar i en intervju gällande deras tankar och uppfattningar kring läsning och sitt eget läsande.
Ja ………
Nej ……..
Vårdnadshavares underskrift: ………..
Ort och datum: ………
BILAGA 3
Blodligan
Vid slutet av gatan finns ett gammalt ödehus. Ingen har bott där på länge. Fönsterrutorna är sönderslagna och dörren hänger på sned. Gräset i trädgården är högt och träd och buskar ser vilda ut. På hösten är de gamla äppelträden fulla med äpplen. De stora killarna brukar smyga dit och sno äpplen.
Tania och Teo har aldrig vågat gå in i trädgården. De har bara stått utanför och kikat in. Men i dag tänker de gå dit. Det känns ganska pirrigt. De håller varandra hårt i handen.
– Tror du att vi vågar? säger Teo. Tänk om någon kommer!
– Men det är ju ingen som bor där, säger Tania.
Äpplena faller bara till marken och ruttnar. Det gör nog inget om vi tar några.
– Hallå! Vart är ni på väg? Skriker någon bakom dem.
Skolverket 2010.
Text: Helena Bross
www.skolverket.se/sb/d/2854