5 Resultat och diskussion
5.3 Slutord
Denna undersökning har speglat hur situationen angående enkätanvändning ser ut i några olika skolor i Västerviks kommun. Det är en ganska liten undersökning och syftet har inte varit att dra några långtgående slutsatser. Vi har snarare kunnat belysa några olika aspekter av enkätanvändning med hjälp av resultaten från ett antal öppna frågor och med hjälp av metodlitteratur. Vi har motiverat användningen av enkäter med hjälp av teorier och kunskap från det utbildningsvetenskapliga fältet.
Det skulle vara bra att följa upp undersökningen med intervjuer för att få fördjupade svar och för att vara säker på att inga missförstånd uppkommit. Särskilt intressant vore det att fånga upp de som inte svarat om enkäter för att se om deras uppfattningar innebär något nytt. Deras svar skulle kunna jämföras i en ny undersökning. Men det får eventuellt bli i en framtida fortsättning av detta projekt.
REFERENSLISTA
Aili, Carola (2006). Kvalificerande arbete: lärares vardagliga arbete som bas för
lärarprofessionens autonomi. Stockholm: Lärarförbundet.
Antonovsky, Aaron (1979). Health, stress, and coping. San Francisco: Jossey-Bass. Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB.
Bardine, Bryan (1996) Teacher to Teacher: Using Pre-Instruction Questionnaires to
Improve the Small Group Writing Class. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://literacy.kent.edu/Oasis/Pubs/0300-12.htm> (2008-12-27).
BUN (Barn- och utbildningsnämnden Västerviks kommun) (2007) Kvalitetsredovis-
ning. (Elektronisk) PDF format. Tillgänglig:
<http://www.vastervik.se/upload/Barn%20och%20utbildning/kval%20red/Kva litetsred%20%202007,%20sista%205.pdf> (2008-12-21).
BUN (Barn- och utbildningsnämnden Västerviks kommun) (senast uppdaterad 2007- 12-17 av Drufva, Barbro). Cockpit. (Elektronisk) Ansvarig Fredrik Blom. Till- gänglig:
<http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2435> (2008- 12-27).
Csíkszentmihályi, Mihály (2006). Finna flow: den vardagliga entusiasmens psykolo-
gi. Stockholm: Natur och Kultur.
Edling, Lars (1998). Kompissamtal - Kommunikation istället för tystnad och våld. Solna: Eklunds förlag AB.
Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet. Natur och Kultur, Stockholm Elfström, Ingela (2003). Portfolio, individuella utvecklingsplaner och pedagogisk
dokumentation - vad är skillnaden? Modern Barndom, vol 7. s. 14. Citerar Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: HLS förlag.
Forssell, Anna (2007). Boken om Pedagogerna. Stockholm: Liber AB. Citerar De- wey, John (1948). Demokrati och uppfostran. Stockholm: Natur och kultur. Forssell, Anna (2007). Boken om Pedagogerna. Stockholm: Liber AB. Citerar Vy-
gotskij, Lev Semenovi, (1978). Mind in society: the development of higher
psychological processes. Cambridge, Mass. : Harvard U.P.
Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitte- ratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan – barns första
skola! Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan – barns första
skola! Lund: Studentlitteratur. Citerar Carr, Margaret (2001). Assessment in early childhood settings. Learning stories. London: Paul Chapman Publishing.
Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen. Stockholm: HLS Förlag. Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, H (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Nordänger, Ulla Karin (2002). Lärares raster: innehåll i mellanrum. Diss. Lund Universitet. Malmö: Malmö högskola.
Ngaosuvan, Leonard (2004). Motivation and episodic memory performance. (Elek- tronisk) Diss. Umeå universitet. PDF format. Tillgänglig:
<http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-304> (2008-12-27).
Passer, Michael (2007). Psychology: the science of mind and behavior. Boston: McGraw-Hill.
Passer, Michael (2007). Psychology the science of mind and behavior. Boston: McGraw-Hill. Citerar Atkinson, John W. & Birch, David (1978). An introduc-
tion to motivation. New York: Van Nostrand.
Passer, Michael (2007). Psychology the science of mind and behavior. Boston: McGraw-Hill. Citerar Deci, Edward L. and Ryan, Richard M. (1985). Intrinsic
motivation and self-determination in human behavior. New York: Plenum
Press.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Student- litteratur.
Sandström Madsén, Ingegärd (2002). Skriva för att lära. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
SFS 1985:1100. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Elektronisk) Till- gänglig:
<http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1 100&rm=1985&bet=1985:1100> (2008-12-27).
Swalander, Lena (2006). Reading achievement: its relation to home literacy, self-
regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and ado- lescents. Diss. Lunds universitet. Lund: Department of Psychology, Lund Uni-
versity.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, för-
skoleklass och fritidshemmet. (Elektronisk) PDF format. Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/sb/d/468>/Lpo94/Pdf (2008-12-27).
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer. (Elektronisk) PDF format. Till- gänglig:
<http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D. pdf> (2008-12-27).
Wretman, Steve (2008). Att arbeta formativt. Bedömning för att forma undervisning
och lärande: Grundskoletidningen, vol. 3/2008 ss.15-17
Vi sökte på internet med hjälp av sökverktygen Google och Google Schoolar efter avhandlingar och rapporter. Vi har sökt i databaserna Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA), ELIN e-tidskifter och bibliotekens databas LIBRIS efter böcker, rapporter och avhandlingar.
Sökverktyg och databaser (Elektroniska):
Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA) Tillgänglig: <http://www.diva- portal.org/index.xsql?lang=sv>
ELIN e-tidskrifter. Tillgänglig: <http://www.bi.hik.se/sokskriv/sokart/elin.html> Google. Tillgänglig: <http://www.google.se/>
Google Schoolar. Tillgänglig: <http://scholar.google.se/> LIBRIS. Tillgänglig: <http://libris.kb.se/>
BILAGA 1
Enkät
Hej!Vi är två studenter som går sista terminen på lärarutbildningen på Högskolan i Kal- mar. Vi kommer att skriva vår C-uppsats om Enkätens möjligheter i skolans vardag. Vi har valt ut dig som vi skickar denna enkät till och vi är tacksamma för dina svar som kommer att behandlas konfidentiellt. Vi har som mål att bearbeta svaren i början av vecka 49. Skriv ner dina svar i detta dokument som ni sedan skickar tillbaka till oss. För att kunna skriva i detta dokument måste det sparas på datorns disk som ni senare bifogar i ert mail.
Sofia Olsson
so22cs@student.hik.se Hasse Moreau
Hans.moreau@bredband.net Fråga 1
Vilken åldersgrupp undervisar du i? Svar:
Fråga 2
Vad får du för tankar när du hör ordet Enkät? Svar:
Fråga 3
Använder du dig av enkäter eller frågeformulär av något slag i din undervisning? -I så fall på vilket sätt?
-I så fall hur sammanställer du svaren och använder dem? Svar:
Fråga 4
Om du inte använder dig av enkäter i din undervisning vad beror det på? Svar:
Fråga 5
Hur skulle enkäter kunna användas i samband med t.ex. IUP, föräldrakontakt, olika skolämnen, terminstart och elevers intressen?
Svar: Fråga 6
Hur skulle du kunna använda enkätinformation i din undervisning? Svar:
Fråga 7
Hur skulle en bra enkät se ut för dina elever? Svar:
BILAGA 2
Fråga 1
Vilken åldersgrupp undervisar du i? Svar: 1. 13- 16 år 2. Åk 4-6 3. 10-12 år 4. vuxna 5. : högstadiet (12-16) 6. Åk 3-4 7. 16-19
8. I huvudsak F-3 men nära samarbete med 4-6 9. 7-9
10. 7-9
11. ingen i dagsläget… Tidigare: 4-9 12. 7-9 13. 13-16 år ( åk 7-9) 14. åk 5-6 15. gymnasielever 16. 7-9 17. Åk. 3-6 18. år 1, 2, 3 på grundskolan 19. Åk 5-6 20. 6-12 21. vuxenutbildning
Fråga 2
Vad får du för tankar när du hör ordet Enkät? Svar:
1. Ny undersökning
2. Ett formulär med lättfattliga frågor där jag inte behöver någon hjälp att förstå frågorna, jag kan enkelt fylla i på egen hand.
3. Frustrerande frågor som jag sällan har bett om att få svara på, men som ibland även kan vara välkomna eftersom de ger mig en chans att bli hörd. Frustrerande därför att de ofta inte riktigt går att besvara utan man drar till med det minst dåliga alternativet.
4. att det är jobbigt
5. (…när ska jag hinna svara på den här!)
6. Kollar först om det verkar relevant. Annars skippar jag det hela. 7. Jobbigt
8. Jobbigt, vad ska man nu besvara 9. ”I vilket syfte skall den användas?”
10. En undersökning som sällan ger några intressanta resultat, eftersom de ofta är för ytliga. 11. Spännande… kan användas som utvärdering… utveckla verksamheten…
12. Undersökning för att förbättra något.
13. Jag tänker mig att någon vill göra en undersökning av något och på så sätt försöker få fram en allmän bild av detta från en stor skara människor.
14. Brukar vanligtvis komma från eller något marknadsföringsföretag. Ibland från förvalt- ningen och då knorras det en del bland lärarna eftersom frågorna sällan är bra ställda. Och att det är väldigt svårt att göra en enkät där frågorna verkligen handlar om det man vill ha be- svarat.
15. undersökning, svara på frågor
16. En undersökning där man ställer samma korta fråga till många människor. 17. Cock Pit
18. Ett frågeformulär som skickas till flera personer, oftast med flervalssvar.
Tänker på föräldra-enkäter som barn- och utbildningskontoret gör varje vår. Numera gör de det med förskole-föräldrar och föräldrar till barn i åk 2 och 5, bland annat. Tidigare gjordes sådana enkäter med alla barn, anonymt, men inte nu längre.
20. Marknadsundersökning
21. Kan ge svar på vissa frågor. Svårt att ställa frågor på ett sätt så man får de svar som efter- frågas.
Fråga 3
Använder du dig av enkäter eller frågeformulär av något slag i din undervisning? -I så fall på vilket sätt?
-I så fall hur sammanställer du svaren och använder dem? Svar:
1. Sammanställer dem manuellt. Använder dem som utgångspunkt för planering och som utvärdering.
2. För utvärderingar är det ett bra verktyg. Svaren sammanställs utifrån elevernas reflektio- ner i förhållande till frågorna. Detta får ligga till grund för en utvärdering för oss pedagoger t.ex. för vad vi lyckats med/inte lyckats med.
3. Använder ibland för att få reda på trivsel och graden av nöjdhet med sakers tillstånd. Har personligen bara använt i ganska små grupper och för informella syften. Därför inte sammanställt med mer än nerklottrade siffror inför diskussion kring frågorna.
4. nej
5. Ofta i min undervisning. För att utvärdera ett arbetsområde samt för att se hur upplägget ska bli i nästkommande arbetsområde. Nästan alltid anonymt.
En fråga kan se ut på liknande sätt: Hur lär du dig bäst? Genom genomgångar, läsa själv i
boken+ instud.frågor, båda delar eller på annat sätt? (Ungefär!)
Jag sammanställer dem egentligen bara för mig själv. Jag vill få en bild av vad eleverna tycker och hur de vill ha det. Jag tycker att detta är ett bra sätt att få fram deras tankar och vad jag kan utveckla och förbättra.
Ibland använder jag en enkel enkät för att snabbt och anonymt få en hum om hur eleverna trivs i klassen och om det är något jag behöver göra för att förbättra gruppkänslan. T.ex. omplacering, samtal eller dyligt. Just anonymt är bra. (Ibland kan det ta ett tag innan elever- na får förtroende för att jag verkligen hanterar svaren anonymt också.)
6. Det händer. Gör någon form av statistisk modell, för att se vad resultatet blir.T ex socialt ”utanförskap”
7. Utvärdering av arbete som eleverna jobbat med under en kortare tid. För att se hur arbetet ses av eleverna måste detta ske. För att kunna utveckla sina metoder och se nya vägar måste
eleverna få säga sitt. Vettiga svar tas sen upp i klass och vi diskuterar kort hur vi ska gå vida- re.
8. I utvärderingssammanhang när jag vill fråga eleverna hur de har upplevt olika saker oftast muntligt
Använder det i mitt fortsatta arbete för att inte göra om ”misstagen” tex. och för att utveckla arbetet
9. ---
10. Ingen sammanställning
11. Tar vara på kritik, tips, uppmuntran… och tar det med mig för att anpassa och utveckla undervisningen…
12. Jag använder ofta kvalitativ utvärdering där eleverna får tänka över arbetssätt och vad de lärt sig. Utifrån det funderar jag över vilken typ av undervisning som är bäst för respektive klass/elev. I samband med IUP-skrivning används enkäter i år 7 för att lättare lära känna elevens intressen.
13. Beroende på hur det är utformade går det att sammanställa dem på olika sätt. Är det bara kryssalternativ går det att redovisa hur många som svarade på förutvalda sätt. Om det finns plats för egna kommentarer vore det allra bästa att faktiskt skriva ner alla och titta på dem i klump.
Jag använder dem som en utvärdering på olika avsnitt och då är det främst det faktum att eleverna kan vara anonyma som ger resultatet. Jag kan få fram vad de verkligen känner på detta sätt.
14.Ibland/sällan görs det enkla enkäter inför t ex utvecklingssamtal eller ett nytt arbetsområ- de. Ibland inför ett projekt t ex idrottslyftet. Svaren sammanställs oftast av ansvarig lärare och syftet är att få en bild av t ex en elevs kunskapsnivå el. attityd före ett tema eller ett pro- jekt. Just vid projekt kan det vara i redovisningssyfte.
15. Nej
16. Jag gör utvärderingar av arbeten ,i enkätform.
Jag använder dem mest för att få veta vad eleverna tycker om olika arbetssätt och områden 17. I matten när vi arbetar med Statistik
18. Inför varje utvecklingssamtal skickar jag hem ett papper med frågor. Svaren pratar vi om vid samtalet. Jag gör ingen sammanställning, så det kanske inte är en enkät i den meningen. Svaren använder jag för att försöka förbättra undervisningen och trivseln för varje barn. 19. Det händer. Gör någon form av utvärdering eller socialsamspel i gruppen.
20. Sammanställer och använder resultatet beroende påvilket syftet har varit medenkäten . 21. Sammanställer och ser på hur kurser kan förbättras.
Fråga 4
Om du inte använder dig av enkäter i din undervisning vad beror det på? Svar:
1. Det tar ofta mycket tid. 2. ---
3. ---
4. har inget behov 5. ---
6. ---
7. För att det inkräktar på undervisningen, utvecklingssamtal och andra aktiviteter som redan finns där. Lektionstiden är inte oändlig.
8. Jag tycker det blir mycket pappersarbete
9. Underlaget är för litet och det är lätt att man tolkar svaren fel.
10. Jag är skeptisk till enkäter utan har istället en konstruktiv dialog med eleverna om under- visningen etc
11. --- 12. ---
13. Det skulle väl mest bero på att jag inte kommer på ett sätt att skapa en bra enkät. Det måste vara väl utformade frågor som verkligen ger en objektiv bild av det jag vill undersöka. 14. När jag inte använder enkäter handlar det om tid kontra nytta, man glömmer bort, använ- der andra metoder.
15. Det passar inte in i min undervisning 16. ---
17. --- 18. ---
19. I de här åldrarna är resultaten inte så tillförlitliga, svaren beror är kopplade till dagsfor- men. Sedan gäller det att få tid att gör en bra enkät, som är relevant till ditt syfte.
20. ---
Fråga 5
Hur skulle enkäter kunna användas i samband med t.ex. IUP, föräldrarkontakt, olika skoläm- nen, terminstart och elevers intressen?
Svar: 1. se ovan
2. På många sätt, jag är lite rädd för att ett ökat ”pappersarbete” skulle kännas för operson- ligt. Kvantitativt är det ett bra verktyg som kan ligga till grund för diskussioner.
3. Angående föräldrakontakt och IUP har kommunen regelbundet si kvalitetsenkät där vi får ta del av resultatet. Därför är den saken redan fixad. Annars skulle enkät kanske kännas önskvärd just i de två fallen. I den här lilla skolan är det mer relevant med personliga samtal förutom kommunens enkäter eftersom underlaget är så litet, så enkäten knappast blir anonym ändå.
4. vet ej
5. Vi brukar skicka ut enkäter om trivsel i skolan och dyl. inför utvecklingssamtalen. 6. Risken kan vara att det går för mycket slentrian om sådana här modeller används för ofta. Annars är det ett snabbt och effektivt sätt att få reda på resultat, vad folk tycker….
7. Finnas i en blankettbank för var och en att använda. Är de vettigt utformade kommer de att användas flitigt.
8. Man kanske kan visa föräldrarna vad enkäten visade annars tror jag inte på enkäter i andra sammanhang.
9. Vet inte.
10. Enkäter kan väl visa på att det finns problem eller vilken stämning som finns hos elever och föräldrar. Det är dock bättre med intervjuer och dialog.
11. Samarbete… elevmedverkan… föräldramedverkan... utveckla verksamhetetn…
12. Kan nog användas i större utsträckning men risken är att det blir för mycket papper. Det enskilda samtalet och kvalitativ kommunikation i skrift tror jag fungerar bäst.
13. En mycket stor fråga. Inom IUP är det på ett sätt skolverket som sätter riktlinjer för hur de ska utformas. Däremot kan man göra en enkät som får fram vad elever och föräldrar egentligen tänker kring detta. Jag tror nämligen att skolan gör mycket som varken elever eller föräldrar ser någon mening med. Ursäkta att jag säger det. När det gäller föräldrarkon- takt vore det ju intressant att veta vilket kontakt de vill ha med skolan, hur ofta och inom vilka aspekter. Inom skolämnen går det alltid att göra utvärderingar kring vilka funderingar eleverna har. Skolstarten skulle kunna handla om i fall eleverna anser att vi kan göra på ett annat sätt, mer inskolning, mjukare start mm.
14. Se fråga 3. Sen kan jag personligen uppleva att det är lättare att få elever att besvara en enkät (de gör ju ganska ofta som lärare säger bara man berättar syftet) än övriga parter som t ex lärare, föräldrar som många gånger tycker att de inte tiden verkar det som.
15. eftersom jag träffar eleverna i huvudsak en och en är detta inte aktuellt för mig. 16. Till IUP vet jag inte vad enkäter skulle användas till. Men som ett instrument att utvär- dera vad elever lärt sig och uppfattat som bra dåligt funkar det väl bra.
17. Få ett bättre grepp på elevers och föräldrars inställning till ämnen, arbetssätt, intresse etc. 18. Ovannämda frågeformulär använder jag redan i samband med de tillfällena. Det är ett bra sätt att ta reda på vad barnen och föräldrarna tycker om sin skolsituation.
19. Risken kan vara att det går för mycket slentrian om sådana här modeller används för ofta. Annars är det ett snabbt och effektivt sätt att få reda på resultat, vad folk tycker….
20. Man kan ju utgå från ett enkät svar om man vill fokusera på en del av IUP. Enkät frå- gorna ger ju elever och föräldrar en möjlighet att förbereda sig.
21. ?
Fråga 6
Hur skulle du kunna använda enkätinformation i din undervisning? Svar:
1. Se ovan.
2. Hm, det är väl bara fantasin som sätter gränserna eller? På de elever jag har nu skulle jag vara sparsam eftersom det finns många med ”särskilda behov” och som faktiskt inte kan fylla i ett papper på egen hand utan måste bli handledd. Då är det svårt att få ett ”opåverkat svar” från eleven.
3. Jag vet inte just nu, eller jo… vi kollar regelbundet elevernas inställning till sakers till- stånd på olika sätt i utvärderingar. Jag vet inte om de kan kallas enkäter. Men det är väl an- vändbart för att optimera undervisningsformen t. ex.
4. ta till mig ev synpunkter 5. Se fråga 3
6. Vilka arbetsmodeller som eleverna uppskattar. Vad vi behöver jobba mer med….. 7. Se fråga 3
8. Tror jag inte på 9. Vet inte.
10. Jag gör inte det. 11. se svar fråga 3.
12. Förutom det jag redan gör kanske de kan utformas med lite mer skalor där eleverna t.ex. kan gradera sina insatser utifrån exempelvis 1-5.
13. Jag skulle kunna förändra elevernas syn på mitt arbete. Har jag för många genomgångar, för få, laborerar jag tillräckligt, är jag otydligt, verkar jag stressad när ska försöka sätta mig ner och hjälpa dem, är jag orättvis, använder jag ett språk som är nedvärderande, vilka posi- tiva punkter finns att peka på hos mitt agerande, för många eller för få läxor, prov eller en- dast kortare läxor mm.
14. Se fråga 3 15. Se ovan
16. Inte i undervisningen, jag undervisar i bild, svårt att se användningsområden där… 17. Förändra/förbättra mitt arbetssätt.
18. ---
19. olika former av utvärderingar 20. ---
21. ?
Fråga 7
Hur skulle en bra enkät se ut för dina elever? Svar:
1. Tydliga frågor och med tydligt syfte. Det är ytterst viktigt hur frågorna formuleras. 2. Få frågor, gärna med olika svarsalternativ där de kan ringa in de svar som passar. 3. Det här är en för svår fråga för mig idag. Det beror på tillfället och ämnet. Ämnet måste