Slutord samt förslag till vidare forskning

Denna studie har fått mig att inse utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt tips och idéer hur jag dagligen kan skapa intressanta inlärningssituationer i utemiljön. Intresse hade jag innan men nu efter att jag gjort denna studie ser jag med andra ögon på utemiljöns

31

betydelse för barns utveckling och lärande och detta ska jag ha nytta av i mitt framtida arbete som förskollärare. Studien visade att pedagogens förhållningssätt och inställning till utemiljön som ett pedagogiskt rum för barns lärande och social utveckling är avgörande i vilken utsträckning den används i vardagen. Reggio Emilia inspirerad förskola eller en förskola utan någon special profil, stor eller liten gård, i slutändan är du som pedagog som har den yttersta pedagogiska ansvaret att utemiljön får större värde i pedagogiska sammanhanget och tillsammans med innemiljön blir en gemensam arena för barns utveckling och lärande. Förskollärare ska ta sitt ansvar och hitta vägar att skapa pedagogiska situationer i utemiljön där barn deltar utifrån sina egna förutsättningar. Vägen dit är projektbaserat arbetssätt som tar projektet till uterum i ett vardagligt sammanhang. Jag anser att jag med denna studie har bidragit till att mina kollegor samt blivande studenter får kunskap om utemiljön som pedagogiskt rum för barns lärande och social utveckling i förskolan som jag anser är betydelsefull.

Litteratur som jag läste förhåller sig till det mesta positiv till utemiljön som pedagogiskt rum för barnens lärande och social utveckling i förskolan samt lyfter de positiva effekterna av den. Det skulle vara intressant att belysa hur utemiljön som pedagogiskt rum är inkluderande för alla barn så som till exempel för barn med funktionsnedsättningar. Jane Brodin som är professor i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och Peg Lindstrand som är docent i barn och ungdomsvetenskap och arbetar som lektor och forskare vid Stockholms universitet anser att utomhusmiljön förutom att ha betydelse för barns hälsa, fysiska och psykosociala utveckling så har den även betydelse för barns möjligheter att inkluderas i ett samhälle för alla (Sandberg, 2008 s.103).

Det skulle även vara intressant att forska vidare om utemiljön som pedagogiskt rum ur ett genus perspektiv. Har till exempel utomhusleken bättre förutsättningar för jämställd lek? Hur underlättar naturmiljö köns neutrala lek o lärande? Enligt Rauni Karlsson som är doktorand i pedagogik vid högskolan i Borås (Sandberg, 2008, s.83) demokratiska aspektersom

individens frihet, integritet och alla människors lika värde är inte självklarhet då den pedagogiska miljön ger utrymme för könsåtskillnad.

Ett annat förslag är att närmare undersöka förskolebussens betydelse som pedagogiskt redskap i vardagen som möjliggör intressanta och spännande inlärningssituationer i olika

32

utomhusmiljöer. Jag vet att bussen i förskolans värld är en ganska ny företeelse och att det kanske inte finns mycket forskning om detta men jag anser ändå att det låter intressant.

33

Referenslista

Litteratur

Björklid, Pia (2005) Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspel mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling.

Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2011) Pedagogik och ledarskap. I Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.): Friluftslivets pedagogik. En miljö- och

utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB.

Colnerud, Gunnel & Kjell, Granström (2002) Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk

och yrkesetik. Stockholm. HLS förlag.

Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997) Utomhuspedagogik. Boklig bildning och

sinnlig erfarenhet. Linköping: Skapande vetande.

Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (2007)

Utomhuspedagogik som kunskapskälla. När miljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, John (1980) Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och kultur.

Forsell, Anna (2005) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.

Grahn, Patrik, Mårtensson, Fredrika, Lindblad, Bodil, Nilsson, Paula & Ekman, Anna (1997)

Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av dagshemgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: MOVIUM.

Granberg, Ann (2000) Småbarns utevistelse - naturorientering, lek och rörelse. Stockholm: Liber AB.

34

Jane, Brodin & Peg, Lindstrand (2008) Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö I Sandberg, Annete (red.): Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur

Mårtensson, Fredrika (2004) Landskap i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården. Alnarp: Institutionen för landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitetet.

Nordin- Hultman, Elisabeth: (2004) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.

Norén- Björn, Eva, Mårtensson, Fredrika & Andersson, Inger (1993) Uteboken. Stockholm: Liber AB.

Partanen, Petri (2007) Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm. Bonnier utbildning AB.

Patel, Runa & Bo, Davidsson (2011) Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rauni Karlsson (2008) Lekens form och innehåll – gestaltningar av demokratiska aspekter i

en förskolekontext I Sandberg, Annete (red.): Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund:

Studentlitteratur.

Repstad, Pål (1999) Närheten och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rousseau, Jean- Jacques (1977) Emile eller om uppfostran. Norwich and Bound, Great Britain: Fletcher and Son ltd.

Skolverket (2013) Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Fritzes.

35

Steinar, Kvale & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts akademiska förlag.

Stukát, Steffan (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

.

Tidningen Förskolans redaktion(2005) Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Nr.7

Temaserie från tidningen förskola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Trost, Jan (2011) Intervjuboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- och

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Wehner- Godée, Christina (2005) Att bedöma små barns kunnande. Lindström, Lars Lindberg, Viveca (red) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla

kunskap. Stockholm: HLS Förlag.

Elektroniska källor

36