Denna studie gjordes för att beskriva och skapa förståelse för fritidspedagogers erfarenheter av att använda IKT i fritidshemmet. Resultatet pekar på att det arbetas efter förmåga på många platser. Dock så är den tekniska utrustningen ofta gammal och förlegad. Det gör att det kan finnas viss motstånd till att arbeta med IKT i barngruppen. Pedagogernas egna intresse spelar in i arbetet också. Det är mycket lättare för en pedagog med ett eget intresse att starta igång ett projekt med barnen som involverar IKT.
Mycket av forskningen som görs kring IKT inom skolvärlden hanterar klassrummet och förskolan, se till exempel Ljung-Djärf (2004); Hatlevik, Guðmundsdóttir, och Loi (2015); Kjällander (2016), men väldigt lite handlar om fritidshemmet. Det är en stor skillnad mellan verksamheten som bedrivs på en förskola och på ett fritidshem, dock så handlar mycket forskning bara om det förstnämnda, varför befintlig och näraliggande forskning riskerar att inte upplevas som helt relevant av berörda aktörer i fritidshemmen. Det behövs mera forskning om IKT- användningens villkor och möjligheter i fritidshemmet och dess verksamhet, inte minst verksamhetsnära sådan. Ergonomi och strålning är en viktig punkt som behöver lyftas mer inom forskningen i framtiden eftersom arbetsmiljölagen inte omfattar fritidshemmet (Arbetsmiljöverket, 2017). I framtiden så bör det läggas mer tid till att fortbilda pedagogerna, eftersom pedagogerna i den här studien påpekar att en utvald från skolan får fortbildning och sedan förväntas fortbilda sina kollegor. Alla fritidspedagoger bör få tid till att tillförskaffa sig den senaste tekniken och forskningen inom IKT, på samma villkor vilket Björklund (2017) även anser viktigt. Det bästa vore om alla fick en kompetensutvecklingsdag helt dedikerad till IKT och så att alla pedagoger på skolan fick samma utbildning. På så vis är alla likvärdigt fortbildade och skolan kan hålla sig i framkant vad det gäller IKT. För att det ska vara någon vits att kompetensutveckla pedagogerna så bör utrustningen på arbetsplatsen vara uppdaterad och i synk med den snabba utvecklingen. Fritidshemmet är en gammaldags institution som kanske skulle behövas se över för att hänga med i den snabba utvecklingen som sker i vårt samhälle just nu. Vidare så tror jag att det skulle gå att utvidga intervjuerna till fler städer för att se om det är stora skillnader mellan de olika regionerna i landet. De svaren jag har fått bara i min kommun visar på att det är relativt stora olikheter mellan skolor som ska erbjuda samma sak till sina elever. Det ska vara en skola för alla och då ska alla ha samma möjligheter, det har inte eleverna idag som det ser ut.
Resultaten i denna studie visar att det är viktigt att ha ett bra samarbete med skolans ledning, för främjandet av IKT inom fritidsverksamheten. Många av punkterna kan inte jag som pedagog påverka direkt. Barngruppers storlek och tid till fortbildning är aspekter som kan påverkas av rektorer och andra beslutsfattare. Jag som enskild fritidspedagog kan inte påverka hur stora barngrupperna är eller hur många kollegor jag har. Genom att vara medveten om dessa svårigheter så kan jag och mina kollegor göra ledning uppmärksam på förbättringar till dessa svårigheter. En lika viktig aspekt är att kunna ge varandra som pedagoger tid att genomföra aktiviteter och projekt med mindre barngrupper och på så vis hjälpa varandra. Det
faktum att arbetsmiljölagen inte gäller för elever under fritidsverksamheten bör lyftas till kollegor och ledning, så att rätt åtgärder kan genomföras. Barnens kroppar ska hålla ett helt liv, att lära eleverna i tidig ålder hur man tar hand om kroppen och använder teknik på ett ergonomiskt sätt blir extra viktigt för pedagogerna i fritidshemmet.
En annan aspekt som bör adresseras i framtida forskning och även i verksamheten själv är följande, hur ska skolan hinna med i det tempo som IKT utvecklas i? Det kommer nya saker varje dag nästan. Appar dyker upp och hinner försvinna innan skolan har fått tag på dom. Skolorna och fritidshemmen måste bli snabbare att uppgradera verktygen som skolvärlden har att röra sig med när det gäller IKT. Fritids som verksamhet måste bli bättre på att leva med den tid som är. Barnen som växer upp idag är inte samma som de barn som växte upp på 90- talet. Det är en ny värld och vi måste rusta dagens barn för det samhället. Detta görs bäst med att ligga i framkant med teknik och inte vara rädd att göra nya saker.
6. Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer: lärandets
villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, L., & Andersson, M. (2014). Lärplatta, ett verktyg för lärande? (Kandidatexamen) Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås
Arbetsmiljöverket (2017). Arbetsmiljön i skolan. Falun: Edita Bobergs
Bergman, M.E. & Fors, U. (2015). Lärplattor och Appar i Förskolan har kommit för att
stanna men för vadå? [Elektronisk resurs] En studie om appar med inriktning på matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner. Stockholm:
Tillgänglig på internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:785247/FULLTEXT03.pdf
Björck, A., & Edlund, C. (2015). Pedagogers uppfattningar om IKTanvändning i förskolan (Kandidatexamen) Härnösand: Institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet
Björklund, M. (2017). Undervisning med hjälp av IKT i fritidshemmet (Kandidatexamen) Stockholm: Lärarutbildningen, Södertörns högskola
Bråten, I. (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bølgan, N. (2012). From IT to tablet: Current use and future need in kindergartens. Digital
kompetanse - Nordic journal in digital literacy, 7
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts
juridik
Findahl, O. (2015). Svenskarna och internet. Först upplagan. Göteborgstryckeriet, 2014. Graneheim, U.H., Lundman, B (2004) Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2),
105-112.
Grape, M. (2015). Ny i klassen [Elektronisk resurs]: om införande och användning av
Hatlevik, O. E., & Christophersen, K. (2013). Digital competence at the beginning of upper
secondary school: Identifying factors explaining digital inclusion. Computers & Education,
63, 240-247.
Hatlevik, O. E., Guðmundsdóttir, G. B., Loi, M. (2015). Examining factors predicting
students’ digital competence. Journal of Information Technology Education: Research, 14,
1 2 3 - 1 3 7 . R e t r i e v e d f r o m h t t p : / / w w w . j i t e . o r g / d o c u m e n t s / Vo l 1 4 / JITEV14ResearchP123-137Hatlevik0873.pdf
Janssen, J., Stoyanov, S., Ferrari, A., Punie, Y., Pannekeet, K., & Sloep, P. (2013). Experts'
views on digital competence: Commonalities and differences. Computers & Education, 68,
473-481.
KIT (2015) Därför är inte paddan skadlig för ditt barn Hämtad 2017-04-18
https://kit.se/2015/09/09/9539/darfor-ar-paddan-inte-skadlig-for-ditt-barn/
Kjällander, S., & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool –
Preschoolers’ creative transformation of didactic design. Designs for Learning, 7(1), 10-33
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Leung, L (2015). Validity, reliability, and generalizability in qualitative research. 2015 Jul- Sep; 4(3): 324–327.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande praktik i
förskolan. Diss. Lund : Univ., 2004. Malmö.
Myndigheten för skolutveckling (2007). Digitala lärresurser – Möjligheter och utmaningar
för skolan. Östervåla: Elanders Tofters AB
Olsson, J. & Lindblom, M. (2013). Stora barngrupper. Har de stora barngrupperna någon
betydelse för de yngsta barnens lärande? (Examensarbete, Mälardalens högskola, Akademin
för utbildning, kultur och kommunikation).
Parnes, P. (2015). Skapande och skaparkultur som drivkraft för kreativt lärande i skolan. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pedersen, J. (1998). Informationstekniken i skolan – En forskningsöversikt. Skolverket: Liber distrubition
Rosenqvist, A. (2014). Förskollärares beskrivningar av barngruppsstorlekar i förskolan. Licentiatuppsats inom den Nationella forskarskolan för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola. Förutsättningar och möjligheter för barns språkliga och matematiska utveckling och lärande (FoBaSM), nr 9. Göteborg.
Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. Skolinspektionen rapport 2010:3. Stockholm: Skolinspektionen
Elektronisk referens:https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/ granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2010/fritidshem/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf
2017-05-21
Skollag (2010:800). Skollag (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.). Svensk författningssamling (SFS). Regeringskansliet: Utbildningsdepartementet.
Elektronisk referens: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 2017-05-21
Skolverket. (2014) Allmänna råd med kommentarer, Fritidshem 2014. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. (2017) Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – ett kommentarmaterial till
läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Mölnlycke: Wolters
Kluwer
Statens medieråd. (2015) Småungar och medier – Fakta om små barns användning och
upplevelser av medier. Elektronisk referens: https://statensmedierad.se/publikationer/ ungarochmedier/smaungarmedier2015.280.html 2017-04-18
Sorbring, E., Andersson, Å. & Molin, M. (red.) (2014). Att förstå ungdomars
identitetsskapande: en inspirations- och metodbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
pdfer/etikreglerhs.pdf 2017-05-21
Vetenskapsrådet. (2015). Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och
utvecklas i förskolan Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L (1995). Fanatasi och Kreativitet i barndomen. Göteborg: Diadalos AB
Wetterblad, P. (2012). Leken som grogrund för lärande, Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan, 5
7. Bilaga 1
Intervjuguide
En intervjuguide bör enligt Kylén (2004) bestå av mellan fyra till sex punkter. Jag som intervjuare kan ställa upp underrubriker till varje punkt om jag behagar. Min intervjuguide som jag visade de intervjuade består av frågorna som jag skulle komma att ställa.
Vad är IKT för dig?
Hur arbetar ni med IKT på fritids? Hur fungerar det i verksamheten? Efterfrågas IKT på fritids?
Finns det några negativa saker med ämnet IKT?
Påverkar dina kunskaper inom IKT ditt intresse att lära ut IKT? Dessa frågor ställde jag till alla jag intervjuade.