IKT, möjligheter och utmaningar
en kvalitativ studie om IKTs använding inom fritidsverksamhet
Gustav Alm Oja
Pedagogik, kandidat 2017
Luleå tekniska universitet
IKT, möjligheter och utmaningar
– en kvalitativ studie om IKTs användning inom fritidsverksamhet –
ICT, possibilities and challenges
-a qualitative study on ICT’s use in recreational activities-
Gustav Alm Oja 2017
Fritidspedagogutbildningen Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande Handledare: Niclas Ekberg
Abstrakt
Syftet med min kvalitativa intervjustudie om IKT inom fritidshemmet är att beskriva hur fritidspedagogerna använder IKT på sin arbetsplats. Vidare vill jag även se vad det finns för utmaningar med att göra IKT till en viktig del av skolvardagen. Sociokulturella perspektivet ligger som grund för studien. Jag har intervjuat sex fritidspedagoger på olika skolor för att ta reda på deras användande av IKT inom fritidshemmet. Resultatet visar på att det är ett varierande användande av IKT, detta på grund av olika aspekter som respondenterna beskriver i sina intervjuer. Studien visar även att det är stora skillnader trots att det ska vara likvärdig undervisning för alla elever, oavsett skola.
Förord
Jag vill börja med att tacka de pedagoger som jag har intervjuat för min studie. Jag vill även tacka min handledare Niclas Ekberg som har tagit sig tid att hjälpa mig över hela denna långa process.
Sedan ett stort tack till min syster och bollplank i detta projekt, Sofia, not all heroes wear capes. Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställningar 2
1.1.1 Syfte 2
1.1.2 Frågeställningar 2
2 Bakgrund 4
2.1 Fritidshemmets uppdrag 4
2.1.1 IKT och medier i fritidshem och skola 5
2.1.2 Nationella IT-strategier för skolan 5
2.2 Litteratur- och forskningsöversikt 6
2.2.1 IKT och lärande 6
2.2.2 IKT i skolan 7
2.3 Teoretisk utgångspunkt - ett sociokulturellt perspektiv på lärande. 7
3. Metod 9
3.1 Metodval för datainsamling: kvalitativ intervju 9
3.2 Etiska principer 9
3.2.1. Informationskravet 9
3.2.2. Samtyckeskravet 10
3.2.3. Konfidentialitetskravet 10
3.2.4. Nyttjandekrav 11
3.3. Validitet och reliabilitet 11
3.4 Urval 12
3.5 Genomförande 12
3.5.1 Analys 13
4. Resultat 14
4.1 IKT i praktiken 14
4.1.1 Tillgång till IKT 14
4.1.2 Nya sätt att utföra aktiviteter 14
4.2 Tankar om IKT och dess möjligheter 15
4.2.1 Fördelar med IKT 15
4.2.2 Kollegialt lärande 16
4.3 Utmaningar kring IKT 16
4.3.1 Bristande tillgång 16
4.3.2 Undermålig teknik 16
4.3.3 Pedagogernas kunskap och inställning 17
4.3.4 Barngruppens storlek 17
4.3.5 Oro över teknikens möjliga skadlighet 17
4.4 Framtida insatser och fortbildning 18
4.4.1 Kunskap och användning 18
4.4.2 Framtida önskemål 18
4.5 Sammanfattning 18
5. Diskussion 19
5.1 Metoddiskussion 19
5.1.2 Styrkor och svagheter 19
5.2 Resultatdiskussion 20
5.2.1 IKT i praktiken 20
5.2.2 Tankar om IKT och dess möjligheter 20
5.2.3 Utmaningar kring IKT 21
5.2.4 Framtida insatser och fortbildning 23
5.3 Slutord och tankar inför framtiden 24
6. Referenslista 26
1 Inledning
I det dagliga livet så använder majoriteten av människorna i Sverige Informations- och kommunikationsteknik, i fortsättningen benämnd som IKT, på ett eller annat sätt. Vuxna tar bilder på semestern och bygger ett bildspel med hjälp av IKT, de lyssnar på musik medan de surfar på internet efter nyheter. Skolverket (2017) menar att IKT rör allt med digitalt användande i fritidshemmet/skolan t.ex. datorer, pekplattor, smartphones, digitalkameror, digitala fotoramar, till och med spelkonsoller såsom Xbox, Playstation och Nintendo Wii. Allt går så fort i den tekniska världen och det är viktigt att hänga med. Jag har under min utbildning och praktiktillfällen noterat att begreppet IKT är något som de flesta inom skolvärlden har hört men som många ändå inte har kunskaper om. Det kan upplevas lite oroande, och bidra till att IKT inte nyttjas till fullo i fritidshemmets verksamhet. Det var den känslan jag hade fått från mina praktiker. Eftersom jag upplever mig se motsägelser ifråga om styrdokumentens skrivelser och verksamhetens förhållningssätt till och användning av IKT-och medieresurser väcktes i praktiken mitt intresse för att studera området.
”Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var eleven än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar.”(Skolverket, 2017)
Fritidshemmets uppdrag är att hjälpa barnen att förbereda sig inför det dagliga livet, på ett sätt som är lekfullt och meningsfullt enligt Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011, LGR11 (Skolverket, 2016). Genom att använda IKT på fritidshemmet så kan vi ge barnen verktyg till att bemästra dessa aktiviteter senare i livet. Alla har inte möjlighet att få tekniskt kunnande hemifrån, då är fritidshemmet en bra arena för att jämna ut dessa ojämlikheter. Digital kompetens är något som eleverna ska vara kunniga med, veta vad som är säkert på internet och hur man använder digital teknik, till exemple till att söka kunskap när de lämnar skolan, enligt Lgr 11 (Skolverket, 2016) I detta ingår även kunskap för att skapa och lära sig med sagda teknik enligt Skolverket (2016). Skolverket anser att den digitala kompetensen ska fortsätta utvecklas genom hela grundskolan, sant även vuxenutbildning (Skolverket, 2017). Kan man använda en dator till annat än att bara spela så har barnen bra förutsättningar senare i livet, kan de använda pekplattor till annat än att lyssna på musik med så kan de göra många spännande saker. För att kunna veta om de är kunniga med det så måste vi först redogöra för vad digital kompetens är för något. Hatlevik och Christophersen (2013) menar att digital kompetens involverar elevernas förmåga att hitta information och använda den på ett rätt och riktigt sätt i vardagen. Det är det som jag i mitt yrke ska hjälpa eleverna med, så att de får en bra start med sin digitala kompetens. Hatlevik, Gudmundsdóttir och Loi (2015) menar även att det är viktigt att lärare inte förutsätter att eleverna kan saker kring IKT bara för att de är unga. Janssen, Stoyanov, Ferrari, Punie, Pennekeet och Sloep (2013) visar att elevernas inställning är en av de viktigare delarna till att förstå digital kompetens. Det är som med de flesta saker svårt att lära sig använda digital
teknik, om man själv inte har något intresse kring området i sig. Här har fritidspedagogerna en nyckelroll, vilket väcker frågor om förhållningssätt till och erfarenheter av IKT som resurs och elevers kompetens som målsättning när det gäller fritidshemmets verksamhet. Vad är fritidspedagogernas syn på användbarheten av IKT inom sin egen arena, fritidshemmet, hur kan vi förstå denna syn i relation till fritidspedagogens egna erfarenheter?
1.1 Syfte och frågeställningar
1.1.1 Syfte
Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för fritidspedagogers erfarenheter av att använda IKT i fritidshemmet samt att diskutera möjligheter och utmaningar när det gäller att göra IKT till en integrerad del i den dagliga pedagogiska verksamheten.
1.1.2 Frågeställningar
● Vilka erfarenheter har pedagogerna av att använda IKT i fritidshemmets verksamhet?
● Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever pedagogerna finns när det gäller att
använda IKT i verksamheten?
● Hur kan vi förstå behovet av insatser för att underlätta IKT-arbetet i fritidshemmets
1.2 Benämningar och de9initioner
IKT är en förkortning för Informations - och kommunikationsteknik, och är mer än bara användandet av datorer.
Skolverket lyfter fram digitala lärresurser för arbetet med IKT inom skolvärlden.
Digitala lärresurser skiljer sig från traditionella läroböcker i flera avseenden. Den viktigaste skillnaden är att digitala resurser ofta är multimodala, dvs. att kommunikationen kan ske med både text, bild och ljud samtidigt. Bilderna behöver inte vara statiska, utan det kan lika gärna handla om rörliga bilder, t.ex. simuleringar av förlopp eller video. Digitala lärresurser kan också vara interaktiva och
inbjuda användaren att svara eller interagera och sedan respondera på de svar eller
handlingar användaren ger (Myndigheten för skolutveckling, 2007, s. 7).
Jag kommer att nämna många begrepp i kommande text, därför så följer här en lista över ord som kan vara relevanta inom området för digital kompetens.
● Applikation
Datorprogram som används i smartphones eller surfplattor, i fortsättningen kallade appar eller app.
● Digitalkamera
En digitalkamera används till att ta bilder och visa upp bilder snabbt och effektivt utan att framkalla bilderna. Lagringsminnet på kameran lagrar bilderna.
● iPad
En surfplatta från företaget Apple som är vanligt förekommande i de skolor som jag har gjort besök vid.
● Smartphone
En mobiltelefon med avancerade datorfunktioner, internetuppkoppling och lagringsutrymme för appar och andra tillbehör.
● Spelkonsol
Med en spelkonsol så kan användaren spela spel på sin TV-apparat. Finns det internetuppkoppling så kan användaren spela med vänner över hela världen.
2 Bakgrund
2.1 Fritidshemmets uppdrag
Fritidshemmet är en del av skolverksamheten som sker på fritiden. Enligt Lgr11 (Skolverket 2016) så finns verksamheten som ett komplement för skolan, förskoleklass, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Den fritidspedagogiska verksamheten ska hjälpa till att stimulera lärande, ge barnen en meningsfull fritid och att ge dem en bra social grund att stå på. Skolverket (2016) skriver att lärande i fritidshem främst bygger på aktuella situationer, barnens intressen och behov i verksamheten. I fokus står det sociala innehållet som relationer, kamratskap och ansvarstagande.
Pedagogens viktigaste tillgång i arbetet är, som det beskrivs i Lgr11 (Skolverket, 2016), att fritidsverksamheten kan tillvarata barnens intressen på andra sätt än skolan och på så vis lära ut viktiga kunskaper. Genom leken väcks en nyfikenhet som i många fall väcker frågor som pedagogen kan ta vara på. Genom att skapa en lärsituation där det inte fanns någon från början så kan barnen få en större lust att lära om en speciell situation. Genom att leka styrda lekar så kan barnen lära sig turtagning och att lösa uppgifter i grupp. Rörelse är något som tränas en stor del av tiden i ett fritidshem. Finmotorik och grovmotorik lär sig barnen via olika pyssel eller spel eller sporter som erbjuds (Wetterblad, 2012). Fritidshemmet ska komplettera skolans verksamhet föreskriver Lgr 11 (Skolverket, 2016) men kan göra det på ett upplevelsebaserat och grupporienterat sätt, genom lek och skapande och rörelsebetonade aktiviteter. I fritidshemmet kan pedagogen se alla barn och uppmuntra och stötta de som har det svårt i skolan. Genom att verksamheten är annorlunda mot skolan så kan fritidspedagogen se andra sidor av barnen än vad lärarna ser.
Fritidshemmet har på senare tid fått fler styrdokument från skolverket. I Lgr 11 så har fritidshemmet dock bara ett eget kapitel att luta sig mot, del fyra. Utöver det så ska fritidshemmet även tillämpa del 1 och två av läroplanen. Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Fritidshem (Skolverket, 2014) är det dokument som fritidspedagoger använder mest i sitt arbete. Allmänna råd är baserade på Lgr 11 och skollagen. Skollagen (2010), kapitel 14 §2, fastslår att fritidshemmets uppdrag är att erbjuda en meningsfull och stimulerande fritid efter skola, samt komplettera skolan innehållsmässigt. Vidare så ska fritidshemmet utgå från elevernas behov och ska även hjälpa eleverna att främja deras sociala gemenskap och ge dem allsidiga kontakter. Detta medan de utvecklas och har rekreation i fritidshemmet. Allmänna råd för fritidshemmet (Skolverket, 2014) beskriver uppdraget som fritidshemmet har relationer mellan eleverna och relationen mellan pedagogerna och eleverna är hörnstenarna i verksamheten på fritidshemmet. Genom att värna om dessa relationer så kan eleverna lära sig viktiga sociala färdigheter.
I Lgr11 (Skolverket, 2016) står det att elever ska kunna navigera i en verklighet med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vidare står det även att eleverna ska kunna
pröva och utveckla idéer och med hjälp av dessa idéer lösa problem (Skolverket, 2016). Skolinspektionen (2010) konstaterar i en intervjustudie med verksamma i fritidshemmet att endast ett fåtal uppmärksammar att deras uppdrag är att arbeta med barnens utveckling och lärande. En punkt som är viktig att göra eleverna uppmärksamma på när man arbetar med IKT är det att eleverna bör lära sig hur man är ansvarsfull och säker i sin kommunikation vid arbete med digitala verktyg (Skolverket, 2016). Detta för att eleverna ska kunna få en så trygg och bra start som möjligt i sitt digitala liv.
2.1.1 IKT och medier i fritidshem och skola
IKT är ett brett begrepp som involverar det mesta som har med digital teknik att göra (Skolverket, 2017). Barnen på fritidshemmet använder sig av IKT för det mesta utan att de tänker på det. De kanske spelar datorspel, surfar på internet, gör en PowerPoint till ett skolarbete, eller helt enkelt klipper ihop en film i ett medieprogram på datorn. Barnens intresse för datorspel är en bra inkörsport för att väcka vidare intresse inom ämnet IKT menar Pedersen (1998). De aktiva lärandeprocesser som dator och andra tekniska hjälpmedel erbjuder underlättar för elevernas lärande menar Papert (1994) i Alexandersson, (2001). Användandet av dator bland barn i åldrarna 5-9 år är väldigt utbrett. 35-40% av förskolebarnen har tillgång till internet dagligen (Findahl, 2014). Medierådet (2015) visar att endast 6 % av barnen i åldern 5-9 år inte använder dator. Ser vi till barn i åldern 9-12 år så har 67 % av barnen en dator på det egna rummet (Medierådet, 2015). Med detta så kan vi se att barnen använder datorer i sin vardag och på sin fritid. Spelplattan finns hos 26 % av barnen i åldern 5-8 enligt Medierådet (2015). I hemmet så sker de flesta samtal kring medieformer mellan barn och förälder när de tittar på TV. Väldigt få samtal i hemmet sker i anslutning till dator/tv-spel, internet och mobiltelefoni, där är barnen mer självständiga.
Surfplattans utveckling är ett svårslaget rekord, den har på några år spridit sig i användning från 5% till 53%. Användningsområden för surfplattan är balnd annat film, tv, surfa, läsa, med mera (Findahl, 2014). Det är ingen skillnad på anvöndandet av surfplatta bland de båda könen. ”Synen på pekplattan som ett bra redskap att surfa på var lika vanlig bland flickorna som pojkarna i klassen” Grape (2015, s. 69).
2.1.2 Nationella IT-strategier för skolan
Den digitala delen av verksamheten är enligt Skolverket (2016) något som eleverna ska ha god inblick i. Ljung-Djärf (2004) menar att skolan får kompensera för skillnader i tillgång till teknik som elverna kan ha. Fritidshemmet, som har mindre obligatoriska moment än skolan, är på så vis den optimala arenan för att lyfta digital teknik och väcka ett intresse för ämnet. Elevernas förmåga att samarbeta med varandra har ökat när de arbetar med IKT enligt Alexandersson (2001). Genom att leka med de digitala verktygen så får barnen prova använda programmet eller verktyget på ett sätt som är mera fritt. Detta sker ofta i grupp och blir på så vis en social konstruktion för eleverna att luta sig mot menar Alexandersson (2001). På fritidshemmet så tillåts eleverna att göra just detta.
2.2 Litteratur- och forskningsöversikt
IKT är ett brett begrepp som involverar det mesta som har med digital teknik att göra. Möjligheterna är många, men det finns många aspekter att ha i åtanke. Alexandersson (2001) menar att de pedagogiska datorspelen tar allt större plats i elevernas vardag. Dessa miljöer kan hjälpa barnen att förstå världen runt omkring. Ett exempel som Alexandersson (2001) tar upp är hur man med datorspelets hjälp kan förstå hur en bil beter sig på en bilväg. Eleverna får en bild av att olika däck har olika väghållning, detta lär de sig genom ett datorspel och det går att applicera i verkliga livet. Detta lärande kan ske i grupp med kompisar eller med hjälp av en pedagog som undervisar. När eleverna arbetar med ett sådant spel är de väldigt verbala och byter idéer med varandra kors och tvärs. Andersson och Andersson (2014) har undersökt hur förskollärare arbetar med lärplatta i förskoleverksamhet. Deras studie visar att en del använder lärplattan till pedagogisk dokumentation, en del använder lärplattan som pedagogiskt verktyg. Björklund (2017) har i sin studie tagit reda på hur fritidspedagoger som hon har intervjuat arbetar med IKT på fritidshem vid skolor. Björklund (2017) lyfter frågor om programmering och nätetik på de fritidshem som deltagit i henne studie. Björck och Edlund (2015) visar i sin studie att IKT i förskolan är positivt för elevernas utveckling, men det ibland saknas material och kunskap bland pedagogerna för att kunna göra IKT rättvisa. Bergman och Fors (2015) vill med sin studie om lärplattor i förskolan lyfta att det har blivit ett visst kunskapslyft i takt med att barnen arbetat mer med lärplattor på förskolorna i deras forskningsområde. Med den forskning som jag har hittat så visar det på att många studier görs mot skola eller förskola, men få görs mot fritidshem. Jag vill med min studie bredda forskning på fritidshemmet, visa att det är en egen del av den pedagogiska verksamheten. Jag vill veta vilka utmaningar och möjligheter pedagogerna ser med IKT-användandet i fritidshemmet.
2.2.1 IKT och lärande
Lärande med IKT är inte en självklarhet, det finns gott om utmaningar att hålla reda på. Dysthe belyser ett problem som ligger i grunden till varför IKT inte utnyttjas till sin fulla potential inom skolan. Dysthe (2003) fastslår att IT-baserad undervisning inte har varit anpassad till studenternas lärande, utan fokus låg på datasystemets funktionalitet snarare än på elevernas inlärning. Alexandersson (2001) hävdar att eleverna som spelar ett spel leker sig fram till ett bra resultat. Det är inte alltid det ”rätta” svaret som är det som barnen aktivt jagar. De kan välja det estetiskt tjusigare valet om de får designa saker i ett spel. Detta är en aspekt av spelandet som barnen testar sig igenom för att kunna hitta det bästa sättet att bygga tycker Alexandersson (2001).
Medierådet (2015) menar att det kan vara enklare att föra samtal kring Tv:n för att det är en familjeaktivitet att se på TV tillsammans. Det är svårare att prata med sina barn om datorer när de sitter vid datorn och det förklaras med att det är datorspelen inte är lika socialt inriktade som ett TV-program, då barnen ofta sitter ensamma vid datorn (Medierådet, 2015).
2.2.2 IKT i skolan
Att ta bilder med digitalkamera och dokumentera i fritidshemmet för sedan använda sig av olika bildspel som rullar runt i bildskärmar, är den vanligaste metoden av IKT jag stött på under våra VFU-perioder. Bølgan (2012) menar att eleverna ska ha tillgång till digital teknik för att lära sig leka och kommunicera med den. För att kunna arbeta med digital teknik så kan eleverna även använda pekplattor går att använda som en digitalkamera, spela spel som är kopplade till fritidshem/skola eller olika ritprogram. Både pekplattor och digitalkameran är bra verktyg att använda sig av om barnen vill spela in egna filmer och för sedan redigera dessa i datorn med hjälp av till exempel Windows Movie Maker.
Spelkonsoler ser jag som en del av IKT då det kommer till spel där barnen kan sjunga, dansa eller spela olika kunskapsspel. Myndigheten för skolutveckling (2007) beskriver verktyget spelkonsol som sociala programvaror, där barn via spel, diskussionsforum, bloggar m.m. får möjlighet att utveckla gruppkommunikation och samarbete. Där kan de även själva avgöra hur mycket om sig de vill berätta för andra om sig själva.
2.3 Teoretisk utgångspunkt - ett sociokulturellt perspektiv på lärande.
Denna studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, såväl vad gäller synen på lärande som hur man som forskare har möjlighet att erövra kunskap om ett fenomen. I det följande görs en genomgång av detta perspektivs bärande tankar när det gäller lärande för att sedan redogöra för vilken betydelse detta har för genomförandet av denna studie.
Barn är individer som hela tiden är i ett socialt samspel med omvärlden. De lär sig genom att se på varandra och genom att härma (Vygotskij, 1995). Det finns barn från många olika åldrar inom fritidsverksamheten och de yngre barnen lär sig mycket av att se de äldre barnen göra saker. De lär sig hur man leker lekar och pysslar och umgås med varandra. Sedan testar dem, och förhoppningsvis så lär de sig (Vygotskij 1995). Dessa tankar för oss nära Vygotskijs utvecklingsteori. Vygotskij (1995) hävdar att barnen är ett socialt och kollektivt väsen redan från födseln. Dessa idéer ansågs banbrytande vid tidpunkten för deras lansering. Tidigare har barnets socialisering varit framställd som en process, från det individuella till det kollektiva. Den omgivningen som barnen samspelar med bildar grunden till barnets utveckling som individ. Vygotskijs fokus är på den kulturella utvecklingen, den kan kopplas till de högre mentala processernas utveckling. Dessa processer är inte alls oberoende av miljön utan är del av hela den sociokulturella utvecklingen. När barnet samarbetar med andra så kan de hitta nya problemlösningsteorier och på så vis bidra till utvecklingen av sina högre mentala processer (Dysthe, 2003). Genom att arbeta med IKT så är det flera aspekter av lärande involverat, det är fysiska element såsom att hantera tekniken i fråga och även ett socialt moment som involverar att eleven kommunicerar med antingen en lärare eller en kompis för att få hjälp och råd (Skolverket, 2017). Dysthe (2003) pekar på att båda dessa delar är viktiga delar i en sociokulturell inlärningsteori eftersom de är nära förbundna med varandra. En central del i den sociokulturella teorin som jag har arbetat efter är artefakten och dess betydelse. Artefakten kan vara antingen ett fysiskt objekt eller en intellektuell individ (Säljö, 2010). En
fysisk artefakt kan vara ett objekt som underlättar för elevens arbete inom IKT. Det kan vara en iPad, eller en dator eller nästan vad som helst (Säljö, 2010). Dessa objekt kan hjälpa oss att förstå världen runt oss. En dator med internet kan hjälpa en elev att se hur livet kan vara i en annan del av världen, en projektorduk och projektor kan hjälpa till att visa detta för klasskompisarna. Säljö (2010) menar att det är brukaren av objektet som avgör om det är till hjälp eller inte. Dessa objekt, eller artefakter, har inget egentligt värde när de står för sig själva, men när en användare agerar med de så blir det delar av ett socialt, komplext och intellektuellt väsen (Säljö, 2010). Språket, som också kan vara en artefakt, hjälper eleverna att fråga om de behöver hjälp, och med detta är vi som människor unika menar Säljö (2010). Vygotskijs (1995) utvecklingsteori säger att barnen kan prestera mer med hjälp av en vuxen bredvid sig än vad de skulle klarat på egen hand. Med den vuxnes hjälp så utvecklas barnet och kan nästa gång klara av uppgiften på egen hand. Samspelet med en vuxen eller ett äldre barn gör att det yngre barnet lär sig nå nya nivåer i sin egen utveckling. Barnets proximala utvecklingszon kan alltså nås snabbare om det är rätt miljö och rätt stöd från omgivningen. Vygotskij (1995) hävdar att lärande sker bäst i ett samspel mellan lärare och elever. Det traditionella sättet har annars varit att lärarna föreläser och eleverna förväntas lära sig. Nu menar Vygotskij att lärarna ska stimulera varje enskild elev och hjälpa dem mot zonen för den närmaste utvecklingen. Denna zon är det som ligger mellan det barnet kan och det som barnet är på väg mot.
Ahrne och Svensson (2015) menar att en teori består av olika delar, bland annat, prespektiv, begrepp och frågeställningar. Perspektivet anger ur vems synvinkel frågeställningen ska studeras. I detta fallet är det ur fritidspedagogens perspektiv. Detta bör leda till mer praktisk applicerbar information för andra fritidspedagoger, än vad en studie ur en rektors perspektiv skulle göra. Inom den empiriska forskningen så är teorier viktiga anser Ahrne och Svensson (2015). De är det som gör det möjligt för forskarna att se de resultat som dem ser. Alla analyser och antaganden och tolkningar och resultat måste förankras i det material forskaren har samlat in (Ahrne & Svensson, 2015). Min roll som forskare är att ge mening till den information som har samlats in. Det görs med hjälp av det sociokulturella perspektivet. I det sociokulturella perspektivet finns det ett antal begrepp som spelar in i min analys av det insamlade materialet. Mediering och artefakter är två begrepp som är relevanta för det sociokulturella perspektivet och tätt länkade till IKT som ämne. Mitt val av frågeställningar är påverkade av min omgivning och mina upplevelser, och de besvaras bäst med hjälp av det sociokulturella perspektivet (Ahrne & Svensson, 2015).
3. Metod
3.1 Metodval för datainsamling: kvalitativ intervju
Jag har använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer riktade mot fritidspedagoger, då kvalitativa metoder ger en bättre bild av deltagarnas attityder, tankar och kunskaper, än vad kvantitativa metoder skulle göra (Ahrne & Svensson, 2015). Kvale och Brinkmann (2014) menar att min roll som intervjuare kan förbättras med träning. Varje intervju är en ny utmaning då djupintervjuer är baserade på ett samspel mellan intervjuare och respondent. Intervjuaren blir skickligare att tolka respondenten och dess subtila signaler under intervjuns gång samt att styra riktingen på intervjun så att frågeställningen kan besvaras. Det gäller att veta när man kan vara en bra aktiv lyssnare och på så vis kunna ställa de rätta följdfrågorna (Kvale & Brinkmann, 2014) . Min egen intervjuförmåga har förbättras i takt med att jag har genomfört fler intervjuer. Trost (2010) anser att ljudinspelning av intervjun är en smaksak. Det är upp till respondenten att besluta om intervjun ska spelas in eller inte. Intervjuaren får föreslå det och besluta om han kan vinna något på det (Trost, 2010). För att inte riskera att tappa något budskap i intervjun så valde jag att fråga respondenten om intervjun fick spelas in. Jag och respondenterna befinner oss i samma kulturella kontext, vilket innebär att budskapet respondenterna ger inte misstolkas av mig som intervjuare. Intervjun underlättas då jag och respondenten kommunicerar på samma nivå, med liknande erfarenheter och begrepp i språket som brukas. Eftersom jag var ute efter fritidspedagogernas egna tankar och erfarenheter kring IKT-användning i fritidshemmet var djupintervjuer en passande metod att använda för insamlandet av data.
3.2 Etiska principer
När en forskningsintervju ska genomföras så förväntas forskaren gå igenom en checklista med punkter innan intervjun startar. Detta för att säkerställa att den intervjuade känner sig trygg med att informationen som kommer komma fram inte kan användas på negativa sätt eller sätter intervjuaren i dålig dager. Enligt Vetenskapsrådet (2002) så finns det fyra huvudkrav som skall uppfyllas av forskaren för att trygga den intervjuades svar. Dessa fyra krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att förklara vad varje krav går ut och hur jag har ställt mig till dessa krav så kommer det nu en kort sammanfattning över de olika kraven.
3.2.1. Informationskravet
Informationskravet finns till för att informera om vilket syfte forskningen har och hur intervjuarna kan påverka vad som skrivs. Vill den intervjuade inte att svaren ska vara med så har dem all rätt att få sina svar utplockade ur arbetet. Vetenskapsrådet säger att de som deltar vid intervjuer kan närsomhelst avbryta sin medverkan och att allt är frivilligt. Detta ska meddelas innan studien börjar. Den förhandsinformation som delas ut till de tänkta intervjukandidaterna ska innehålla information om den som håller i projektet och vilken institution som han eller hon jobbar för. Detta för att underlätta för de som ska bli intervjuade så att de kan ta kontakt på ett lätt sätt. Vidare så ska det framgå att allt deltagande är frivilligt
och att det är möjligt att få sina svar raderade och oanvända i forskningen. Man brukar även meddela vart forskningen kommer att publiceras så att de inblandade kan ta del av sina svar och se vad det blev av det hela. All denna information kan ges antingen muntligt eller skriftligt, det beror helt på hur den man ska intervjua vill ha det. Informationen som delgetts deltagarna har skett muntligen, både för och vid intervjutillfället.
3.2.2. Samtyckeskravet
Nästa krav är samtyckeskravet. Detta är till för att ytterligare tydliggöra att det är helt upp till den som blir intervjuad att bestämma om han/hon vill medverka i studien. Vetenskapsrådet säger att, Uppgiftslämnaren och de som deltar i undersökningen måste lämna samtycke till forskaren i fråga menar Vetenskapsrådet. Är den intervjuade inte myndig så måste även förälder eller vårdnadshavare lämna samtycke. Denna regel är till för de forskningar som grundar sina studier på enkäter och som tar information om människor från allmänna handlingar. Vid vissa fall så får samtycke hämtas av företrädare för uppgiftslämnandet. Vid liknande situationer så är det ett krav att undersökningen sker vid vanlig arbetstid och under ordinarie arbetssysslor. När de intervjuade blir intervjuade och det inte är enkäter som görs så kommer ytterligare en regel som Vetenskapsrådet (2002) lägger vikt vid. Det är att de som medverkar själv får bestämma hur länge och på vilka villkor de ska delta. Det ska inte bli några negativa följder om de väljer att avbryta studien. Skulle en tilltänkt intervjuperson plötsligt backa ur så får forskaren försöka övertala personen att medverka ändå, vill han/hon fortfarande inte så är det dess fulla rätt att backa ur. Denna regel är viktig att ha i bakhuvudet så att jag som forskare inte helt plötsligt står utan tilltänkta intervjuer för att alla gjorde valet att backa ur. Vill en person bli struken men det är väldigt svårt att genomföra av olika anledningar, då kan forskaren göra en anonymisering av personen så att det inte går att spåra eller gissa vem det är. Avslutande regel på detta stycke är följande: om deltagaren väljer att avbryta så får denne inte utsättas för onödig påverkan eller påtryckning från forskaren säger Vetenskapsrådet (2002). Vidare så bör eventuellt avhopp inte stjälpa forskarens projekt. Det vill säga att forskaren bör ha fler i kö att intervjua. De blev informerade om deltagandets frivillighet och möjlighet att avbryta om så villes.
3.2.3. Kon?identialitetskravet
Denna del finns till för att försäkra de som blir intervjuade att deras identitet förblir hemlig, att de ska kunna svara på frågor utan att folk vet att det är dem som har svarat på de. Personuppgifter som intervjuaren får tillgång till ska bara finnas tillgängliga för de som har gjort studien. Jag valde att använda mig av ljudupptagning (mobiltelefoner) under mina intervjuer. Vetenskapsrådets regel för detta krav ser ut som följer; Personalen som är inblandad i projektet och hanterar etiska uppgifter ska skriva under ett dokument om tystnadsplikt.
En bra tumregel som forskaren kan använda är att de intervjuade och deras efterlevande ska inte kunna ta skada av svaren som har getts och de ska inte kunna kopplas ihop. Trost (2010) skriver att många inte vill bli inspelade, men accepterar det och intervjuerna blir besvärande
och hämmande. Kvale och Brinkmann (2014) menar att det är viktigt att man som intervjuare informerar informanterna om att hela processen är frivillig och att det när som helst går att dra sig ur. Ytterligare en regel som Vetenskapsrådet (2002) pekar på är följande moment: folk ska inte kunna identifieras av någon som är utomstående. Detta är speciellt viktigt när det är etiskt känsliga frågor som behandlas.
De som är involverade i forskningen kan ta del av uppgifterna, men alla utomstående ska inte kunna ta del av de intervjuades uppgifter. Under mina intervjuer som jag har genomfört så har allt material sparats. Det har sparats på ett USB-minne, två datorer och även i min mobiltelefon så att originalfilerna finns kvar. Samt att jag har skrivit ut hela transkriberingarna på papper. Jag kommer inte lagra någonstans på internet, detta för att mina intervjuade ska känna en trygghet och att deras information inte kommer finnas för någon annan än mig. Efter studien är avslutad så tas filerna bort. Dessa regler är av yttersta vikt när man har haft kontakt med personer av olika ursprung som kanske behöver skyddas extra noga, till exempel folk med skyddad identitet. I denna studie har deltagarna fått fingerade namn samnt namnen på skolorna är frånvarande.
3.2.4. Nyttjandekrav
Detta finns för att uppgifterna som ges ska bara användas i forskningen och inget annat. Regeln för nyttjandekravet är, material som samlas in får inte användas eller lånas ut eller användas av utomstående i icke-vetenskapliga syften. Om andra forskare vill låna personuppgifterna så bör de få samråd från de personer som uppgifterna gäller. Den sista regeln som gäller är denna: Uppgifter som samlas in får inte användas vid beslut som påverkar individen som svarat på frågorna. Om inte medgivande har givits av den berörda. De som har deltagit ska ha all rätt att få veta forskningsresultaten när han/hon ber om det. Forskningsresultaten får inte användas mot deltagarnas vilja för att ge dem vård eller tvångsintagningar eller liknande säger Vetenskapsrådet (2002).
3.3. Validitet och reliabilitet
Validitet inom kvalitativ forskning är huruvida den metod som valts är korrekt för ändamålet (Leung, 2015). I den här studien har djupintervjuer använts för att samla in data och få information om fritidspedagogers åsikter och erfarenheter om ämnet IKT. Validitet berör även hur datan har analyserats och huruvida frågorna går att besvara i sammanhanget. De personer som intervjuats har alla den erfarenhet som krävs för att besvara dessa frågor. Studien är utförd i relevant sammanhang.
Det är svårt att generalisera resultatet från en kvalitativ studie eftersom det ofta handlar om individens egna tankar och åsikter. Alla barn i landet ska ha rätt till likvärdig skolgång, men det finns dock stora skillnader. Kommunal och privat skola spelar in, även geografisk plats i landet har betydelse för hur skolan ser ut. Resultatet i studien blir dock trovärdigt genom att metod, genomförande samt analys har skett med transparens och kontinuerlig eftertanke på vetenskaplig grund, för att undvika snedvridning av resultatet. Som forskare bör man vara
medveten om hur ens egna upplevelser och kultur påverkar hur en resonerar (Grape, 2015). Ahrne och Svensson (2015) anser att varje forskare måste själv samla in sitt material och ge mening åt det. Studien har föjlt de etiska riktlinjer som nämnts ovan och på så vis bidragit till att framhålla reliabillitet.
3.4 Urval
Hälften av de som jag har valt att intervjua är personer som jag har stött på vid tidigare delar av min utbildning, ett så kallat bekvämlighetsurval. Trost (2005) menar att bekvämlighetsurvalet är bra för att få fram variationer inom den population man är intresserad av. Trost (2005) menar att under kvalitativa studier så ska urvalet vara varierande men inte med några extremer.
3.4.1 En deltagarpresentation
Fritidspedagogerna jobbar på fem helt olika skolor, i olika rektorsområden och i områden av varierande socioekonomisk karaktär. För att få ett så representativt resultat som möjligt så har jag valt att intervjua både manliga och kvinnliga pedagoger. Pedagogernas ålder har varierat från 30 års ålder till 60 år, för att på så vis även få ta del av erfarenheter från fritidspedagoger som har jobbat olika länge. Ingen av dem jag intervjuade var nyutbildade, utan alla har som lägst 5-års erfarenhet av arbete inom fritidshem. En manlig deltagare hade 10 års erfarenhet i yrket. Fem kvinnliga fritidspedagoger, alla med 5-35 års erfarenhet av yrket. Jag kommer hädanefter referera till dessa personer som Karin, Lars, Maria, Nina, Olivia och Pernilla. Nina var i det övre spannet erfarenhetsmässigt och drog där med upp snittet. Resterande deltagare har 5 till 20 års erfarenhet. Barngruppernas storlekar är också väldigt olika för pedagogerna, Karin har stora grupper med fler än 45 barn, och väldigt få teknikenheter. Lars, Maria och Nina har mindre grupper med mellan 25 och 35 barn och ganska gammeldags utrustning med långsamma datorer och få paddor. Olivia och Pernilla har gott om teknikenheter per barn i sin verksamhet med sina barngrupper om ungefär 20 barn.
3.5 Genomförande
Jag har valt att intervjua sex utbildade fritidspedagoger (en man och fem kvinnor) från fem olika skolor i norra Norrland. Eftersom jag redan har varit i kontakt med fritidspedagoger under min verksamhetsförlagda utbildning så var det ett bra sätt att börja välja kandidater till mitt urval. De första intervjudeltagarna kontaktades via telefon och intervjuerna bokades upp. De andra deltagarna kontaktades direkt via telefonnummer från kommunens hemsida. Jag planerade att i förväg träffa de fritidspedagoger som jag skulle intervjua. Detta för att jag ville ha en bättre kontakt med pedagogerna än den kontakt man kan få via till exempel en telefonintervju. Deltagarna valdes ut för att få ett så brett som möjligt svar kring mina frågor. Jag ville ha så många olika fritidspedagoger jag kunde för att på så vis få ett så representativt svar för fritidspedagoger i min del av landet. Samtalen ägde rum på respektive pedagogs arbetsplats i alla tillfällen utom ett. En intervju skedde hemma hos den som skulle intervjuas. Detta för att intervjun överhuvudtaget skulle kunna genomföras. De första tre intervjuerna
varade mellan 10 och 20 minuter medan de senare två intervjuerna varade närmare 30 minuter. De skedde två sessioner för att mina första intervjuer inte gav ett tillräckligt svarsunderlag till studien.
Alla samtal dokumenterades med ljudupptagning via min mobiltelefon och detta skedde i samtycke med de som jag intervjuade. Patel och Davidsson (2003) menar att det är viktigt vid personliga intervjuer att ha förståelse och visa intresse för intervjupersonen. Detta för att undvika att den intervjuade intar en försvarsställning under intervjun. Under mina intervjuer så tillämpade jag en teknik som enligt Patel och Davidsson (2003) kallas för ”tratt-tekniken”. Denna teknik går ut på att intervjuaren börjar med relativt öppna frågor och sedan jobbar sig mot sin centrala frågeställning och får de djupare svaren från intervjupersonen. Dalen (2008) menar att det är viktigt att få intervjuaren att känna sig trygg och genom att ha öppna frågor som inledning så byggs ett förtroende för resten av intervjun. Kylén (2004) menar att intervjuaren bör beskriva upplägget innan intervjun för informanten, med ungefär hur lång tid jag uppskattade intervjuerna skulle ta. Jag valde att visa intervjuguiden (se bilaga nr 1) för
informanterna som även Kylén (2004) förespråkar. Esaiasson (2012) poängterar att vid samtalsintervjuer så finns det goda möjligheter att registrera oväntade svar som respondenterna kan ge. Dessa oväntade svar kan ge upphov till tankar som intervjuledaren inte hade tänkt på och då finns möjligheter att utveckla tankegångar och arbetet längs vägen. När jag bokade alla intervjuer så har jag hela tiden från början poängterat att intervjuerna ska spelas in, så informanten kan avgöra om den känner sig bekväm med detta. Jag ville inte påverka resultaten genom att informanterna kände sig hämmade och inte vågade ”tala ut”. Efter intervjuerna avslutade jag med att alltid fråga om jag fick återkomma med olika frågor som kanske uppstått efter intervjuerna via mail, träff eller telefonkontakt, samt tacka så mycket för deras medverkan. Kylén (2004) skriver att en bra avslutning kan ge flera olika fördelar som att intervjuaren är välkommen tillbaka att ställa följdfrågor.
3.5.1 Analys
Materialet har analyserats pågående medan transkribering har gjorts, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Kvalitativ innehållsanalys innebär att svaren från intervjuerna har lästs och gåtts igenom noggrant för att se gemensamma nämnare och olikheter i svaren, meningar som innehöll information relevant till frågeställningarna plockades ut. De transkriberade intervjuerna har även analyserats med fokus på det latenta budskapet för att få en så fullkomlig bild av pedagogernas erfarenheter som möjligt (Graneheim & Lundman, 2004). De utvalda meningarna grupperas sedan under olika kategorier som konstruerades och omkonstruerades alltmedan analysarbetet fortskred, så att dessa kategorierna återspeglade budskapet i intervjuerna. Dessa kategorier uttrycks som samlande rubriker i resultatdelen och åskådliggör centrala dimensioner när det gäller pedagogers erfarenheter med avseende på respektive forskningsfråga. Budskapet har analyserats er ett sociokulturellt perspektiv.
4. Resultat
Nedan kommer jag redovisa resultatet av studien. Resultatet svarar i huvudsak mot syftets två första frågor, vilka erfarenheter har pedagogerna av att använda IKT i fritidshemmets verksamhet samt, vilka möjligheter respektive utmaningar upplever pedagogerna finnas när det gäller att använda IKT i verksamheten. Den tredje forskningsfrågan, Hur kan vi förstå behovet av insatser för att underlätta IKT-arbetet i fritidshemmets verksamhet, framkommer mer tydligt i avsnittet Diskussion även om det i resultatet av fritidspedagogernas erfarenheter även framkommer tankar om behov av insatser. Resultatet redovisas under kategorierna: IKT i praktiken; Tankar om IKT och dess möjligheter; Utmaningar kring IKT; Framtida insatser och fortbildning. Dessa kategorier består även av underliggande aspekter. De intervjuade fritidspedagogerna har i resultatet fått fingerade namn och kallas för Karin, Lars, Maria , Nina, Olivia och Pernilla.
4.1 IKT i praktiken
4.1.1 Tillgång till IKT
Resultatet visar att tillgången på IKT varierar stort från skola till skola. Samarbetet avseende arbetet med IKT mellan fritidshem och skola fungerar väldigt varierande enligt fritidspedagogerna. Men på det stora hela så fungerar samarbetet mellan skola och fritidshem bra på de skolor jag har besökt. På Olivias mellanstora skola så fungerar samarbetet mycket bra. Fritidshemmet har mycket material själva, men när de behöver låna material av skolan så är det inga svårigheter att få göra det. Karin som arbetar på en annan skola menar att de har lite sämre förutsättningar än vad hon hade önskat. De har lite material och fritidshemmet och skolan delar inte på samma sätt som på den första skolan. ”Paddor har vi typ två på femtio
stycken elever på fritids och vi får inte låna skolans” säger Karin. På Ninas skola delar man
på tekniken rättvist mellan skola och fritidshem. Det ligger ett stort fokus på datorer, tyvärr så är datorerna inte anpassade till verksamheten. Nina menar att det inte är en optimal lösning, men det är så det är nu, hon ger en målande beskrivning av hur det är att arbeta med de datorer som finns: ” ...jo alltså, vi har ju dom här tre men alltså när man sitter fem minuter
innan man kommer in, man får ju utslag på kroppen, så det är jättetråkigt”. Skolans brist på
datorer gör att eleverna får begränsad undervisningstid med relevant material. Nina säger att: ”Ja det är ju att vi ska använda det som ett verktyg i undervisningen, men tyvärr så har vi ju
väldigt undermåliga datorer så att det är ju inte det lättaste.” De skillnader som utmärkte sig
mellan skolorna var de att det var olika med IKT-användningen mellan de olika skolorna. Fritidspedagogerna visar dock ett intresse till att implementera IKT i sin verksamhet vid större utsträckning.
4.1.2 Nya sätt att utföra aktiviteter
Resultatet visar på många kreativa sätt att använda IKT i verksamheterna, verksamheterna innefattar fritidssamverkan under skoltid och fritidshemstid på eftermiddagarna. På Olivias skola så har de arbetat med IKT på många olika sätt. När de arbetade med samhällskunskap på skolan så byggde eleverna upp ett samhälle i Minecraft, arbetet med Minecraft skedde
under fritidshemstid och i samverkan med SO-lektioner. ”Dom har fått olika uppdrag och bygga och sen har vi haft visning. Då har dom fått visa och inspirera varandra. allt från att bygga badhus till att bygga framtidsstäder till statyer till flaggor, ja allt möjligt”, berättar Olivia. De byggde även samhället på riktigt också, med kartonger och piprensarfigurer. Utmaningen för eleverna blev då att arbeta med sina händer och se något växa fram framför deras ögon. Pernilla nämnde en lek som eleverna på fritids hade lekt, de hade lekt
kurragömma med Facetime. De har även hittat andra användningsområden för tekniken, uppdaterat redan etablerade lekar och aktiviteter. ”Vi har ju mycket med pärlplattor, dom letar
mönster och pärlar av, sen letar dom bilder. Då tar dom papper och lägger på ipaden och kalkerar av, istället för att gå till fönster eller något annat. Sen har vi även använt Ipdaden för att leka kurragömma, med FaceTime”säger Pernilla.Vissa fritidshem har även erbjudit
möjligheter till att programmera på fritidstiden. Drönare och Lego-robotar har då
programmerats av eleverna via appar och pedagogerna har varit där som stöd. Vidare så har elever använt iPad för att hitta mönster till pärlplattor och för att hjälpa dem i processen att bygga sagda plattor. På Marias fritidshem så använder eleverna appar till att räkna matematik på ett mer kreativt sätt, samt lära sig klockan och rättstavning. Apparna kan då också anpassas efter individen och dess behov, hon säger: ”egentligen så det ju otroligt fantastiskt, du når ju
hela världen” (Maria, 2017). 4.1.4 Digital etik
Några av deltagarna lyfte frågan om digital etik, Nina menar att det är ett abstrakt ämne. Det kan vara någon som förstör ett bygge i till exempel Roblox eftersom barnen har svårt att se det ”verkliga” med saker på internet. ” Det är många som har Roblox, det är någon
som har skrivit något jättedumt, eller har kapat dom eller sådana dör grejer.”berättar Nina.
Vidare säger Nina även ”Dom blir ju ganska ledsna, så då måste man ju prata om hur man
ska bete sig på internet mot varandra. Man måste kunna stå för det”. Med ett ökat
användande av internet i skolan så tillkommer även en aspekt av lärandet som vissa ofta glömmer. När eleverna chattar på internet, eller agerar med andra människor online så är det viktigt att eleverna vet att det sitter en annan människa på andra sidan. Det är väldigt lätt att skriva ord när man inte ser människan man skriver till, men med handledning så kan man ge eleverna en bra grund att stå på. Karin menar att ”Man måste ju prata om hur man ska bete
sig på internet mot varandra. Man måste kunna stå för det man säger även fast man inte kan se den man pratar med.”
4.2 Tankar om IKT och dess möjligheter
Pedagogernas kunskap inom ämnet IKT är väldigt ojämn. Vissa är väldigt engagerade och tar varje tillfälle i akt att arbeta med och utveckla sin egen kompetens inom IKT. Många finner ämnet spännande och intressant och arbetar gärna med det under fritidstiden.
4.2.1 Fördelar med IKT
Det finns många fördelar med IKT i verksamheten enligt de intervjuade fritidspedagogerna. Många av fritidspedagogerna pekar på att eleverna tycker att det är roligt att arbeta med IKT. Olivia menar att barnen är väldigt pigga på att hjälpa och stötta varandra i de arbeten som de jobbar med när iPad är involverade. När eleverna får visa för sin omgivning att de kan så
menar Karin att det är ett bra tecken på att eleverna får växa med uppgiften. ”Det är klart att
dom är säkert dubbelt så duktig som vad man själv är, eller dom vågar ju utforska och göra fel.” säger Karin och syftar på elevernas nyfikenhet kring IKT. ”Man kan ta små steg och så provar man använda, eleverna kan hjälpa att utveckla och då kan man utvecklas tillsammans.” säger Pernilla.
4.2.2 Kollegialt lärande
Fritidspedagogerna som jag har intervjuat menar att de har en stor kunskapsbank bland sina kollegor på arbetsplatsen de kan ta uppgifter från. Nina brukar bland annat ta god hjälp av de studenter som kommer och gör sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) hos henne. Men de vill gärna kunna dela med sig till flera kollegor på andra skolor. På Olivias skola så delar kollegorna med sig av erfarenheter och samarbetar bra med skolan. Pedagogerna lyfter varandra och inspireras att prova nya saker med stöd av sina kollegor. Detta framgår av följande citat från fritidspedagogen Olivia: ”Alla digitala verktyg använder vi över
verksamheterna. Ingen som snålar på det. Den som behöver, den använder” säger Olivia och
syftar på samarbetet mellan skola och fritidshem.
4.3 Utmaningar kring IKT
Det finns områden kring IKT som renderar svårigheter i verksamheten menar alla intervjuade. De flesta lyfte samma utmaningar, materialet, stora barngrupper, tidsbrist för att nämna några, men det var några problem som vissa enstaka lyfte. Det har även belysts en del utmaningar kring IKT. Några har pratat om dålig utrustning, gammal teknik och lite material. Dessa utmanande punkter som lyfts kommer nu lite mera utörligt att redovisas.
4.3.1 Bristande tillgång
Den punkten som lyftes fram flest gånger under intervjuerna var den om tillgång på material som pedagogerna har att jobba med. Resultatet visar att i många fall så är datorer gamla, det finns för få iPads och det trådlösa nätverket fungerar dåligt. Att försöka bedriva aktiviteter i en grupp på femtio elever när det bara finns två iPads att tillgå kan ses som en svårighet menar Karin, vilket framgår av följande citat: ”Sedan får man eftersom det är så många barn,
så får man alternera.” säger Karin. Det blir svårt att engagera hela gruppen när inte alla har
tillgång till verktygen.
4.3.2 Undermålig teknik
Det material som finns tillgängligt vid skolorna är i många fall gammalt och inaktuellt menar många av pedagogerna. Lars som jobbar på en annan skola bävar för att göra något som involverar nätverket, då det fungerar skakigt och i värsta fall inte alls. ”Vi har trådlöst internet
och man kickas ut hela tiden och man får tjorva och ja...datorerna man har kanske inte alltid är så superbra och så.” säger Lars. Just segt material att jobba med är något som Nina pekar
på är en stor anledning till att barnen inte efterfrågar IKT speciellt mycket på just hennes fritids. ”Det skulle ju kunna användas på mycket, på mycket andra sätt om vi hade lite
sitter och väntar och väntar” säger Nina i intervjun. Lars menar på att det är frustrerande när
man ska ha en barngrupp och mitt i allt så slutar något fungera. Då tappar man gruppen och det kan ta väldigt länge att få tillbaka fokus. ”Man vet hur snabbt man kan tappa en grupp om
man börjar fippla och det inte funkar och man måste gå iväg och fixa någonting.” säger Lars.
Karin skulle önska att hennes skola kunde köpa in ordentliga grejer, vill barnen fotografera så ska de kunna göra det på riktigt och inte bara med en iPadkamera. Hon vill även ha ett vettigt program att redigera bilderna med så att barnen kan få känna på hur det är att vara fotograf på riktigt på fritids. ”Ska man fota så ska det vara ordentligt. Man ska kunna gå in och redigera,
man ska kunna…göra det på riktigt.” säger Karin i intervjun.
4.3.3 Pedagogernas kunskap och inställning
Den personliga inställningen till ämnet IKT påverkar verksamheten i mångt och mycket. De pedagoger som inte har ett brinnande intresse för IKT håller inte i många aktiviteter som innehåller teknik. Lars säger att han inte är teknikfientlig, men han har inte det intresset för teknik för att jobba med det på sin fritid och på så vis bli bättre inom ämnet. Olivia tycker att ämnet är väldigt spännande och sprider gärna sin kunskap till sina kollegor. Ibland går det dock lite långsamt säger hon, men tillägger: ”Det tar olika lång tid, och det får det lov att
göra.”
4.3.4 Barngruppens storlek
Ett stort problem som framgår av resultatet är storleken på barngrupperna på de olika skolorna. Det är för många barn i förhållande till personal för att kunna göra några avancerade IKT-relaterade övningar. Man kan inte plocka ut några få och koncentrera sig på en aktivitet som är lite mer komplicerad för då lämnar man sin kollega med en ohanterligt stor grupp. De intervjuade fritidspedagogerna framhåller att man som pedagog känner sig otillräcklig om barngrupperna blir för stora. På fritids vill många barn göra filmer, men ska man jobba med film kan man inte vara för många elever i grupperna. ”Då ser man framför sig, två paddor,
femtio barn, hur delar vi upp det så att alla kan vara med?”- säger Karin när vi pratar om
tillgänglighet med iPad. På Ninas skola så har de haft datasal förut, men den är borta nu. Det gör att arbetet med IKT blir svårare att genomföra då det finns färre datorer att förfoga över. ”Vi hade datasal förut och då arbetade jag mer med datorer för då kunde man ju ha en hel
eller en halv grupp att jobba med samtidigt.” menar Nina. Just nu så tycker varken Lars,
Maria eller Nina att arbete med IKT går att genomföra på ett bekvämt sätt, på fritids på grund av barngruppernas storlek.
4.3.5 Oro över teknikens möjliga skadlighet
Några av pedagogerna pratade också om huruvida strålning och ergonomi är något som fritidshemmet kanske ska belysa mera. Det är punkter som inte tas upp till diskussion allt för ofta utan man pratar bara om fördelar med IKT i verksamheten. Pernilla lyfte en punkt om strålning från skärmar och om det kan vara skadligt i längden för barnen. Även elevernas
ergonomiska status reflekterades det över. Både Pernilla och Olivia menar att barnen sitter inte helt ergonomiskt alla gånger när de jobbar med iPad. Olivia säger att ”Jag känner själv
att jag har fått jätteont i nacken. Hur är det då med eleverna?” Under skoltid så sitter
eleverna mycket vid sin bänk när de jobbar med iPad, men så är det inte alltid på fritids. ”Det
är viktigt att tala om för dom att vi ska tänka på våran kropp, göra dom uppmärksamma på det. Även för de små så att de får in det naturligt” säger Pernilla.
4.4 Framtida insatser och fortbildning
4.4.1 Kunskap och användning
Användningen av IKT har varierat mellan de olika skolorna. Det har visat sig bero till stor del på de olika pedagogernas kunskap inom området IKT. De flesta fritidspedagogerna menar att deras egna intresse för IKT har påverkat användandet av teknik på fritids. Det har även kommit fram att vissa pedagoger har önskat mer fortbildning i området. Det visar på att pedagogerna vill bli bättre och att skolan måste anstränga sig för att hänga med i tiden. Maria och Nina tycker att tekniken är bra, även på fritiden, Maria säger att ”Men jag är ju inte
uppvuxen med det utan får ju träna, det är ju stor skillnad på de yngre, ju yngre du är ju lättare är det och ju snabbare lär du dig”. Många gånger är barnen duktigare än pedagogerna,
menar många av de jag har intervjuat. Karin säger att ”Det går så fort…det är ju det. Därför
skulle det vara jättebra om man fick träffas och prata om sådana här grejer och visa varandra.” Nina ser också kurser på arbetet som en bra plattform att lära sig mer och bredda
sin kunskap inom ämnet. Kunskaperna bland pedagoger varierar och Pernilla menar på att personalen på fritidshemmet gör mer varierade aktiviteter med barnen än vad lärarna gör. ”Ibland tror jag att det är vi på fritids som kan mer om de digitala verktygen än vad lärarna
kan.” – säger Pernilla. 4.4.2 Framtida önskemål
För att göra IKT attraktivt bör skolan arbeta för att hålla jämna steg med utvecklingen och kontinuerligt erbjuda fortbildning för pedagogerna anser de intervjuade fritidspedagogerna. Några av de som jag har intervjuat efterlyser fortbildning för pedagoger för att kunna hjälpa eleverna när det ska göra aktiviteter med hjälp av tekniken. Det har även lyfts tankar om att det är viktigt att ledningen är med och stöttar IKT-projekt som är igång på de olika skolorna. Pernilla och Olivia är snabba med att lyfta ledningen på deras respektive skolor. De arbetar aktivt för att alla pedagoger ska jobba med och bli bekväma med IKT i verksamheten. Det köps in material och lärarna får utbildning så att de känner sig bekväma med den nya tekniken. Karin vill se att fler får ta del av utbildningar så att fler kan arbeta med IKT på ett bra och spännande sätt. Vidare så menar Karin att det har varit dåligt med utbildning för fritidspedagogerna på hennes arbetsplats. När pedagogerna har bristfällig kunskap så har ofta eleverna tillräckligt för att kunna fixa uppgifter och appar ändå. ”Eleverna har otroligt mycket
4.5 Sammanfattning
Intervjuerna visade att det var ganska varierande erfarenheter på de olika skolorna, oavsett storlek och elevantal. De punkter som lyftes i de flesta av intervjuerna, utan inbördes ordning, var dessa: IKT i praktiken, tankar om IKT och dess möjligheter, utmaningar kring IKT och framtida insatser och fortbildning. Dessa svar ligger till grund för min diskussion och slutsats.
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Mitt val av metod har gett mig den kunskapen jag behövde för att kunna svara på min studies syfte. De kvalitativa intervjuerna ger svar på frågor som enkäter inte kan. Respondenterna kan prata mer fritt när det är en intervju enligt Kvale och Brinkmann (2014). Att formulera svar i en enkät kan vara svårare än att svara muntligt vid en intervju. Jag som intervjuare kan även se mönster hos respondenten, och märka nyanser i svaren som inte skulle ha kommit fram om jag hade valt att använda mig av enkäter som datainsamlingsmetod enligt Ahrne och Svensson (2015). Vidare så ger intervjuer ett bättre forum för att snappa upp eventuella följdfrågor som kan dyka upp under intervjun. Dessa frågor kan bidra till att ge ett bättre djup till de svar jag får av respondenterna. Genom att jag tog kontakt med fritidspedagogerna direkt och inte gick via en arbetsgivare så bidrog det till att det var frivilligt att ställa upp på min studie. Respondenterna fick själva välja om de ville vara med och de hade möjlighet att hoppa av när de ville om de skulle ångra sitt deltagande i enlighet med huvudkraven som Vetenskapsrådet (2002) anger. I studien har även de övriga huvudkraven följts (Vetenskapsrådet, 2002). Detta bidrar till att ge studien trovärdighet då alla svaren är på frivillig basis.
5.1.2 Styrkor och svagheter
Denna studie är gjord i en relativt liten stad i norra Sverige. Det vill säga at den är inte gångbar i ett nationellt perspektiv. Studien har genomförts med hjälp av pedagoger som arbetar i en miljö som handskas med IKT i sin verksamhet. De åsikter och tankar som har kommit fram är därför autentiska och beskriver hur verksamheten är uppbyggd. Studien är utförd utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002); deltagarna har fritt valt att deltaga eftersom de kontaktades personligen så har rektorer och chefer inte kunnat påverka deltagarnas medverkan. Studien är genomförd på ett systematiskt sätt, både vad gäller datainsamling och databearbetning, vilket Ahrne och Svensson (2015) anser är grundläggande för trovärdig forskning. Jag har under studiens gång strävat efter öppenhet och varit medveten om faran i förgivettaganden.
Svårigheter med studien har varit att jag själv har haft vissa förutfattade meningar om IKT och dess användning i fritidshemmet utifrån min egen yrkesroll och mitt arbete inom fritidshemmen vilket jag har försökt förhålla mig till genom att kritiskt reflektera kring detta i likhet med vad Ahrne och Svensson (2015) lyfter som centralt. De intervjuer som jag har gjort har varit mina första forskningsinriktade intervjuer så, det har varit svårt att få nyanserade
svar och att hitta en bra balans i samtalet och hur jag ska få deltagarna att utveckla sina svar. Med fler intervjuer så hade jag utvecklats som intervjuare och på så vis inte känt att det var lika svårt, detta menar Kvale och Brinkmann (2014). Jag hade kunnat göra en större studie, men jag anser att ämnet hade blivit mättat med fler deltagare. För att stärka validiteten i studien hade deltagarurvalet kunnat vara bredare, för att få en mer heterogen deltagargrupp. Reliabiliteten hade kunnat stärkas om jag hade haft fritidspedagoger från fler varianter av skolor med i studien, till exempel Montessori eller friskolor. Verkligheten kring IKT och utbildning vid dessa skolor skulle kunna skilja från resultaten som visas i den här studien, och därmed bättre spegla verkligheten
5.2 Resultatdiskussion
Studien som jag har gjort belyser många viktiga aspekter som en fritidspedagog behöver ha vetskap om. IKT är ett starkt växande ämne inom skolvärlden och det förändras i en rasande fart. Eleverna är snabba på att lära sig nya saker och vi som pedagoger måste också hänga med i utvecklingen. Resultatet i denna studie kommer nu att diskuteras utifrån de huvudrubriker som används i resultatdelen. Jag kommer lyfta vissa nyckelaspekter som pedagogerna fann extra viktiga.
5.2.1 IKT i praktiken
Resultatet visade på stora variationer på de olika skolorna i hur de har använder IKT i fritidshemsverksamheten. En av skolorna jobbar mycket med IKT och de har provat många varianter av ämnet. Resultatet visade på arbeten som involverade iPad och robotar och 3D-skrivare och bjöd på många spännande aktiviteter för sina fritidselever. Samspelet mellan elever och artefakter bidrar till att utveckla det sociala samspelet på fritidshemmet. Eleverna hittar nya sätt att använda artefakter med ett tidigare etablerat användningsområde. De lyssnade på barnens förslag och försökte uppdatera gamla lekar med hjälp av ny teknik. Det visar på ett väldigt spännande och inspirerande sätt att arbeta med IKT i fritidsverksamheten. I likhet med Björck och Edlund (2015) visar resultatet i denna studie att de flesta pedagogerna är positivt inställda till ämnet IKT som sådant, men ofta negativa till de olika faktorerna som spelar roll för att det ska fungera i praktiken.
En av de jag intervjuade lyfte att internet vett och etikett bör lyftas bland barnen. Det är inte bara vett och etikett som ska lyftas, utan även källkritik och respekt mot de människor som sitter i andra änden av ditt spel eller chat säger Nina i vår intervju. Björklund (2017) pekar också på att nätetiketten är en viktig aspekt av IKT undervisningen inom skolvärlden. Enligt Lgr 11 (Skolverket, 2016) är källkritik en viktig del i utbildningen, det kan jag som pedagog hjälpa eleverna att lära sig. Eleverna som arbetar mycket kring internet måste lära sig att vara kritiska till källor och lära sig tolka vad som kan tänkas vara sant eller inte. För att eleverna ska anses vara digitalt kompetenta så ska de kunna självständigt bedöma en källas tillförlitlighet samt interagera respektfullt med människor såväl digitalt som i verkligheten (Skolverket, 2017). Det är viktigt att göra eleverna uppmärksamma på att allt man skriver läses av andra människor. Det är även viktigt att låta barnen veta att de ska kunna stå för det
dom skriver om de skriver saker på internet. Mobbning sker ju även det över internet och det är viktigt att belysa för barnen så de inte gör elaka saker utan att tänka på det. Det kan vara nog så svårt och är en väldigt viktig punkt för mig som pedagog att arbeta på med eleverna.
5.2.2 Tankar om IKT och dess möjligheter
Enligt resultatet i denna studie spelar pedagogernas egna inställning till IKT en stor roll i hur IKT används i skolorna. En av de tillfrågade pedagogerna förklarade att han inte har så mycket intresse av teknik på fritiden och detta gör att han känner sig lite mindre angelägen att arbeta med det på fritids. Detta samstämmer med resultatet i Bølgans (2012) studier. En studie av Sorbring, Andersson, Molin (2014) visar också att en lärares egna intresse av ett ämne helt klart hjälper till att göra sagda ämne intressant för barnen. Genom att pedagogen har ett egenintresse så kan passionen spegla av sig i undervisningen och på så vis göra att barnen finner ämnet mer intressant. Pedagogen blir då en intellektuell artefakt för eleverna (Säljö, 2010). Vidare så visar samma studie, Sorbring, Andersson, Molin (2014), att pedagogen kan ha olika underliggande intressen inom det stora ämnet IKT, då kan det mycket väl bli så att fokus kommer ligga kring den delen av IKT vid undervisning. Finner man ett ämne lite lättare och roligare att arbeta med så kommer man som pedagog att försöka använda det så ofta det går och finns tid. Pedagogerna lyfter alla det faktum att barnen gillar IKT och att de är bekväma med ämnet. Många barn efterlyser IKT oftare än vad pedagogerna har tänkt och det pekar på att eleverna tycker att det är roligt att arbeta med det. Dysthe (2003) lyfter det faktum att eleverna lär sig bättre när de får snabb återkoppling och personlig vägledning. Sorbring, Andersson, Molin (2014) påpekar att alla elever kommer inte från samma förutsättningar. Vissa kanske inte har jobbat alls med IKT och då är det viktigt att pedagogen finns där som stöd. Det kan vara bra att ha ett långsamt tempo om det är en elev som känner sig osäker i ämnet. Då kommer fokus ligga vid förståelse på ett helt annat sätt. När pedagoger är teknikfientliga i sin inställning så blir det komplicerat att bedriva en undervisning och verksamhet som fungerar. Bergman och Fors (2015) menar att IKT i verksamheten har hjälpt barnen på väldigt många sätt, detta trots att pedagogerna hade en negativ inställning från början. Ju mer de lärde sig, ju bättre blev det av undervisningen och barnens lärande. iPads är en frekvent återkommande komponent i pedagogernas arbete. De är lätta att arbeta med och barnen lär sig använda dem fort. Bergman och Fors (2015) visar på att eleverna har lätt att lära sig hantera iPads och app-funktionerna. Mycket av lärandet med iPads och appar är mekaniskt och i viss mån utan reflektion hävdar Bergman och Fors (2015). Detta var dock inget problem i den verksamheten då barnen visade ett bredare lärande och ett bättre socialt samspel i samband med att appar och iPads användes. Pedagogerna i den här studien anser att det finns gott om bra appar som är både lätta och pedagogiska. Man kan koppla iPad till robotar och programmera med de äldre barnen, vilket görs på några utav skolorna jag har besökt.
5.2.3 Utmaningar kring IKT
