Utifrån studiens resultat har det framkommit att svaret på studiens första frågeställning om vilka möjligheter läraren urskiljer med ljudinspelning, är att det kan vara ett alternativ att
28
använda sig av ljudinspelning i matematikundervisningen. Under momentet visade eleverna på de tog ett större eget ansvar. Däremot kan det finnas potentiella hinder med tillgången till IKT-resurser. Studiens andra frågeställning handlade däremot mer om bedömningen av elevernas kunskaper. Här visade eleverna att det kan vara ett hinder om läraren inte är med under diskussionen och hjälper att ställa följdfrågor till eleverna, för om läraren är med i diskussionen kan läraren på så vis hjälpa eleverna att utveckla sina resonemang. Det visade sig däremot inte vara några problem att särskilja elevernas röster åt eller att få tillräckligt med stoff för att kunna göra en bedömning av elevernas visade kunskaper.
Utifrån intervjun med Anna har det kommit fram att hennes erfarenhet av ljudinspelning om en elevgrupps diskussion hade i det här fallet en positiv påverkan hos elevgruppen. Att spela in diskussionen gjorde att eleverna tog ett större ansvar i sin egen utbildning vilket medförde att eleverna även visade på ett bättre resultat än elevgrupperna vars diskussioner inte blev inspelade. Däremot krävs det forskning inom området i en större skala, för att avgöra om studiens resultat kan följa en generaliserbar studie eller om det bara stämmer för det enstaka fallet. Genom att utföra liknande studie fast i en större skala hade man kunnat se om det hade varit någon skillnad mellan hög- och lågpresterande elever.
I studiens resultat har det varit en genomgående aspekt som verkligen har öppnat upp för en större insikt är vikten av en lärare. Som tidigare nämnt kan en lärare hjälpa eleverna att utveckla sina resonemang genom att ställa viktiga följdfrågor. Studien har även öppnat upp för tankar att lärare kan även förhindra elever att ta ett större ansvar för sin egen utbildning. Om en lärare är med och för diskussionen blir det lätt att elever istället förlitar sig på sin lärare. Vidare forskning hade därmed kunnat handla om en kombination av både att lärare är med och ställer följdfrågor till elever samtidigt som diskussionen spelas in, alternativt hur det skulle fungera om man lät en hel klass delas upp i grupper och läraren fungerar som ett stöd genom att gå runt och flika in elevers diskussioner med följdfrågor, eller hur det skulle fungera att som ett bedömningsmoment genom att lärare sitter med en grupp i taget.
29
7 Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (1. uppl.). Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber.
De Witte, K., Rogge, N. (2014). Does ICT matter for effectiveness and efficiency in mathematics education? Computers & Education, 75, 173-184.
https://doi.org/10.1016/j.compedu.2014.02.012
Guhan, B. (2014). A case study on the investigation of reasoning skills in geometry. South African
Journal of Education, 34(2), 01–19. https://doi.org/10.15700/201412071156
Hew, K. F., & Tan, C. Y. (2016). Predictors of Information Technology Integration in Secondary Schools: Evidence from a Large Scale Study of More than 30,000 Students. PLoS ONE,
11(12), s. 20.
http://europepmc.org/backend/ptpmcrender.fcgi?accid=PMC5173374&blobtype=pdf Hylén, J. (2010). Digitaliseringen av skolan. Studentlitteratur AB.
Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. Studentlitteratur AB.
Kenethsdotter Persson, L., & Kroksmark, T. (2013). Resultaten i en En-till-en-skola. i T. Kroksmark (Red.), Den trådlösa pedagogiken en-till-en i skolan på vetenskaplig grund (s. 97-128). Studentlitteratur AB.
Kilic, H., Cross, D., Ersoz, F., Mewborn, D., Swanagan, D., & Kim, J. (2010). Techniques for small-group DISCOURSE. Teaching Children Mathematics, 16(6), 350–357. http://search.proquest.com/docview/214131487/
Kroksmark, T. (2013). Lärandets stretchadhet. i T. Kroksmark (Red.), Den trådlösa pedagogiken
en-till-en i skolan på vetenskaplig grund (s. 47-72). Studentlitteratur AB.
30
Mcmillan, J., Myran, S., & Workman, D. (2002). Elementary Teachers’ Classroom Assessment and Grading Practices. The Journal of Educational Research, 95(4), 203–213. https://doi.org/10.1080/00220670209596593
Mota, A. I., Oliveira, H., & Henriques, A. (2016). Developing Mathematical Resilience: Students' Voice About the Use of ICT in Classroom. Electronic Journal of Research in Educational
Psychology, 14(1), 67-88. https://doi:10.14204ejrep.38.15041
Mulryan, C. (1995). Fifth and Sixth Graders’ Involvement and Participation in Cooperative Small Groups in Mathematics. The Elementary School Journal, 95(4), 297–310. https://doi.org/10.1086/461804
Mumu, J., & Tanujaya, B. (2019). Measure Reasoning Skill of Mathematics Students.
International Journal of Higher Education, 8(6), 85–91.
https://doi.org/10.5430/ijhe.v8n6p85
Nicholas, K., & Fletcher, J. (2016). What is happening in the use of ICT mathematics to support young adolescent learners? a New Zealand study. Educational review, 69(4), 474- 489. https://doi:10.1080/00131911.2016.1237476
Nilsson, P., Ryve, A. Focal event, contextualization, and effective communication in the mathematics classroom. Educ Stud Math, 74, 241-258 (2010).
https://doi.org/10.1007/s10649-010-9236-7
Norqvist, M. (2018). The effect of explanations on mathematical reasoning tasks. International
Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 49(1), 15–30.
https://doi.org/10.1080/0020739X.2017.1340679
Siew, P. H. (2018). Pedagogical Change in Mathematics Learning: Harnessing the Power of Digital Game-Based Learning. Educational Technology & Society, 21(4), 259-276. https://search.proquest.com/docview/2147869381?accountid=11754
Skolverket. (2018). Allmänna råd om betyg och betygssättning. Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4000
Skolverket. (den 15 januari 2019b). Förändringar och digital kompetens i styrdokument. https://www.skolverket.se/temasidor/digitalisering/digitalkompetens
31
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik 2011: reviderad 2017. http://www.skolverket.se
Skolverket. (2015). Lärarinformation delprov A, Stockholms Universitet.
https://www.su.se/primgruppen/matematik/%C3%A5rskurs-6/tidigare-prov
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (6., kompletterade uppl.). http://www.skolverket.se
Tay, L. Y., Lim, C. P., & Lim, S. K. (2015). Differences in ICT Usage Across Subject Areas: A Case of an Elementary School in Singapore. Journal of Educational Computing, 53(1), 75- 94. https://doi:10.1177/0735633 1 1 5585930
Tay, L. Y., Lim, C. P., Nair, S. S., & Lim, S. K. (2014). Online software applications for learning: observations from an elementary school. Educational Media International, 51(2), 146-161. https://doi:10.1080/09523987.2014.924663
Tay, L. Y., Nair, S. S., & Lim, C. P. (2017). A regression analysis o elementary students' ICT usage vis-à-vis access to technology in Singapore. Educational Media International, 1(54), 34-47. https://doi:10.1080/09523987.2017.1324362
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
I
Bilagor
II