Den typ av påverkan som beaktas är den som visas längst till höger i händelsekedjan, Figur 22 sid 45 med undantag för korrosion. Dessa är minskade fiskfångster för fritidsfiskare och yr-kesfiskare, minskade rekreationsvärden för vistelse i skog och vid vatten, minskad virkespro-duktion och minskade skördar.
Korrosionsskadorna skiljer sig därmed från de tidigare berörda problemen som resulterar i produktionsförlust och förlorade arbetstillfällen. Den värdeminskning som korrosionen föror-sakar och som milt drabbar alla samhällsmedborgare direkt genom kostnader eller indirekt genom skatter som finansierar gemensam egendom kvittar vi som en första approximation mot det positiva i att arbetstillfällen skapas. Alternativt skulle vi kunna räkna med vådan av förlorat kapital men måste då samtidigt ta upp en negativ post för skapade arbetstillfällen ef-tersom vi för annan påverkan beräknat förlorade arbetstillfällen.
Allvarlighet per person
Allvarligheten beräknas som DALY per person och år.
DALY-värden – befintliga
Har inte funnits tillgängliga.
DALY-värden – beräknade
För att beräkna DALY per person och år för varje slutproblem behövs uppgifter om stör-ningsvikter, störningstider och antalet som dör av störningen. Vi har inte beräknat några döds-fall till följd av försurning.
Störningsvikter
Störningsvikter för ett förlorat arbetstillfälle bestämts till 0,15 och störningsviktning för mins-kade rekreationsmöjligheter till 0,061
Störningstider
.
Vi har antagit att de sysselsattas ålder inom näringarna är jämnt fördelade mellan personer i arbetsför ålder, dvs. medelåldern är 40 år och antalet arbetslösa år per person är 20 om dessa inte får nytt arbete inom en annan sektor eller fiktivt 25% av tiden varje år vid en medellivs-längd på 80 år. Den genomsnittliga störningstiden (utebliven rekreationstid) per drabbad och år har satts till 0,01 år för fritidsfiske och rekreation vid vatten och 0,04 ör för rekreation i skog.
Antal drabbade globalt
Potentiellt antalet drabbade i Sverige har först beräknats. Därefter har dessa värden räknats upp till global nivå enligt nedan.
Antal drabbade ställs i relation till den relativa minskningen i produktion för jord- (0,6 %) och skogsbruk(3,8 %) samt fritidsfiske (3,5 %) och yrkesfiske (3,2 %). Detta gäller för svenska förhållanden. Eftersom fler personer bor i södra än i norra Sverige men också försurningen är större i södra Sverige antar vi att de drabbade medborgarna och yrkeskategorierna finns lika starkt representerade i alla landsdelar.
Figur 27 visar att stora delar av tätbefolkade områden i alla världsdelar är mer försurnings-känsliga än Sverige och särskilt Europa. Eftersom Sverige som land är mest försurningsdrab-bat i Europa men de försurande utsläppen är dubbelt så stora i Europa som i övriga länder borde Sveriges problem kunna vara ganska representativa för genomsnittet i hela världen.
Kartan, Fig. 26 sid.50 visar att belastning SO2 utsläpp i Sverige motsvarar den i tätbefolkade områden i Asien och Nordamerika. De beror i hög grad på de ekonomiska aktiviteterna i sam-hället i stort och vi antar att antalet DALY, dvs. påverkan på människor, också är relaterade till detta och därför är proportionell mot bruttonationalprodukterna. Uppräkningsfaktorn från svenska förhållanden till globala blir då ca 215 (49 000 000 000 000/227 400 000 000)2
1 Glaumann M, Malmqvist T. ”Miljövärdering av bebyggelse – Metodbeskrivning för EcoEffect 2005- 01-19 KTH”.
2 http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.html
.
Figur 27. SEIs uppskattning av ekosystemens känslighet för försurning i olika världsde-lar. (Kuylenstierna et al. 2001)1
Varaktighet och kulmination
200 år används som varaktighetstid för försurning, jfr avsn. ”Total varaktighet” sid 48.
Maxfaktorn utgör kvoten mellan det år då maximalt antal DALY inträffar till följd av påver-kan och antalet DALY per år idag. Försurningsbelastningen i Sverige antas kulminerat år 1970 (se sid. 51). Tidsförskjutningen mellan utsläpp och miljöförändring har uppskattats till mellan 50-100 år (sid 48). Effekterna av försurningen förväntas följa belastningen men tids-förskjutet ca 50 år. Vid referensåret 2001 har belastningen sjunkit med ca 2/3 ifrån toppåret 1970 varför maxfaktorn blir 3.
Beräkning av skadevärdet
Beräkning av skadevärden med indata framgår av Tabell 3 i Bilaga 4 och resultatet redovisas i Tabell 17.
1 http://www.sei.se/rapidc
Tabell 17. Beräknade skadevärde för försurning globalt
Problem/sjukdom Grupp-skadevärde
Minskad virkesproduktion 2 042 500 Minskade fiskfångster - yrkesfiske 7 883 333 Minskade rekreationsv. - fritidsfiske 284 863
Minskade skördar 612 750
Minskade rekreationsvärden - skog 117 766 854 Minskade rekreationsv. - vatten 28 309 340 Kategoriskadevärde = summa 156 899 640 Diskonterat kategoriskadevärde 18,87
Osäkerhet
Det finns olika grad av osäkerhet för olika indata. De mest osäkra har bedömts vara ”antal påverkade ett visst år” och ”andel DALY förorsakad av miljöpåverkan” (försurningen). Den första faktorn är kopplad till hur mycket minskad produktionen inom jord- och skogsbruket samt fisket försurningen kan tänkas orsaka.
Beträffande antal drabbade människor så har det beräknade värdet varierats 10 gånger uppåt och nedåt för alla problemen. Vidare har ”andelen DALY som förorsakas av miljöpåverkan”
(övergödningen) satt till 100% och sedan varierats till 20% för att se hur det slog på slutresul-tatet.
Dessa variationer ändrade skadevärdet för övergödning till mellan 0,02 och 9,51 gånger det ursprungliga värdet.
Trots den kraftiga variationen av indata påverkades inte försurningens rangordning i förhål-lande till de andra påverkanskategorierna baserat på skadevärdet.
Data beskrivning
Typ av data
Primärdata Område: Sverige Sysselsättningsdata
Uppskattade/antagna värden
Uppräkningsfaktor för kulmination, maxfaktorn Varaktighetstiden
Beräknade värden
Störningsvikter för förlorat arbete och utebliven rekreation vid vatten och i skog Störningstider för förlorat arbete och utebliven rekreation vid vatten och i skog
Skadevärde
Nyckelantaganden
• Procentuell produktionsförlust ger motsvarande nedsättning av antal sysselsatta.
• Att slutproblemens omfattning följer försurningens intensitet
• Att svenska förhållanden kan extrapoleras till global omfattning och i grova drag ger rik-tig storleksordning.
• Att vi passerat kulmen på försurningsproblemet
• Att försurningens varaktigheten är ca 200 år
• Att försurningsproblemets betydelse kan beskrivas genom dess direkta och indirekta på-verkan på människor och deras tillvaro.