Slutprodukt

En bordslampa som används som punktbelysning samt mysbelysning. Den är utformad för att användaren ska bygga ett band till den genom att vara nära och interagera med den när ljusstyrka och riktning justeras. I basen på lampan finns ljuskällan som är riktad rakt upp. Ovanpå basen ligger ett stort glasklot som är 30 centimeter i diameter. När lampan är påslagen så går ljuset genom klotet och sprids i rummet. Klotet har en gradient så beroende på hur det ligger i basen så sprids ljuset olika. Riktningen på ljuset och ljusstyrkan är beroende av hur klotet är placerat. Användaren måste därför använda viss kognitiv förmåga för att få ljuset precis som denne önskar. Det är inte lika enkelt som att enbart justera med en dimmer och riktning av exempelvis en lampskärm. Den extra tiden den kontakten innebär ska enligt teorin leda till längre behållande. En lampa som förhoppningsvis ligger väl avvägd mellan funktion och reflektion.

Förhoppningen är att lampan ska användas mycket och bli en del av både det privata och sociala sammankomster. Den har en batterifunktion så att lampan kan flyttas enkelt och användas vid flertalet tillfällen. Förhoppningen är att då lampan är funktionell men lite annorlunda så får den kommentarer från besökare till ägaren och tanken är då att det ska bidra till ett önskat långt behållande. Vad andra tycker har den här studien visat kan vara en viktig bakgrundsfaktor.

Figur 21. Rendering av slutprodukt. Förslaget är träbas och klotets gradering går från opak svart till genomskinligt.

7 Slutsats

Hur kan emotionell produktdesign bidra till förändring av slit- och släng beteende? För att svara på frågan så gjordes ett antagande att behålla eller kasta en viss produkt är ett beteende. Enligt teorin TPB så har alla mänskliga beteenden bakgrundsfaktorer. Dessa kan påverkas och således påverka beteendet. I den här studien används ett problemområde nämligen att lampor och armaturer kastas i stor utsträckning kastas. Dock visade det sig svårare att krympa den produktkategorin till en enskild sorts lampa. För att ändå kunna ta fram ett slutkoncept så gjordes analys av ett par designingångar med hjälp av teorierna om emotionell design och tillfredsställelse.

Resultatet på studien är svårt att mäta men slutsatsen för att ett långvarigt behållande ska ske är att ett band måste skapas mellan användaren och produkten. För att uppnå det behöver lampan möta bakgrundsfaktorerna till själva beteendet att behålla den. Först måste användaren själv vilja behålla lampan. Det stärks i lampans formgivning genom att den är väl fungerande och enkel med få material som samspelar. Samtidigt utmanar den så att moderat kognitiv förmåga behövs hos användaren. För att justera ljusstyrkan krävs en fysisk kontakt mellan lampan och användaren och det kan behövas lite tid för att hitta exakt det ljus som önskas. Kontakten som måste ske och storleken på klotet stärker i sig även intentionen till att behålla lampan. Studien visar även att om saker förvaras framme och används är chansen större för att de behålls. Diametern på klotet är inspirerad från en välbekant produkt, en jordglob. En sådan är för många användare bekant och förhoppningen är att storleken är inbjudande.

En bakgrundsfaktor till behållandet av lampan involverar andra personer i användarens närhet. Efter många idéer och mycket utvärderande fastslogs det att vad användarna uttrycker är att trivseln i deras hem är en viktig faktor. Lampan möter det, dels med att kunna justera ljuset till en behaglig styrka men framför allt genom att det görs på ett mer annorlunda sätt än på vanliga lampor. Förhoppningen är att lampan ska ta en plats i hemmet och skapa reaktioner från besökare. Om det uppstår reaktioner kan samtal komma av det och relationen till produkten stärks. Användaren är mer benägen att behålla en lampa som bidrar till trivseln i deras hem, speciellt om den trivseln också upplevs av andra i användarens närhet. Det kan rimligen påvisas att emotionell produktdesign kan förändra slit- och slängbeteende men eftersom det inte går att bevisa utan att tid har gått och faktiskt behållande av lampan har pågått så måste den i nuläget ses som ett exempel.

8 Diskussion

Syftet med studien var att undersöka bakgrundsfaktorer till varför produkter behålls eller kastas och genom design undersöka om dessa kan påverkas. En komplicerad fråga eftersom det förmodligen ingår i de flesta designers tankegångar att skapa saker som ska behållas länge. Dock visar efterforskningen från studien att det trots sådana intentioner hamnar mycket artefakter på källsorteringar. Även smak och preferenser är svåra ämnen att driva en studie på eftersom det kan vara mycket individuellt. Det var därför Theory of Planned Behavior användes. Den öppnade upp för frågor vars svar kunde sorteras in i

bakgrundsfaktorer och genom att ställa samma frågor till

användarrepresentanterna kunde några mönster kartläggas. Den här studien visade att av de olika faktorerna så var den om subjektiva normer extra intressant att analysera, den som handlar om vad andra tycker om ens beteende. Arvgods och gåvor kommer då fram som exempel och de har ofta stor chans att behållas länge, men den här studien visade att det finns fler sätt att se på den bakgrundsfaktorn. Om designers arbetar med tanken att användaren är en målgrupp och att användarens närstående är en sekundär målgrupp så kan intention till behållande kanske stärkas. Människor är sociala och kulturellt betingande att reflektera över vad närstående och andra i samhället tycker. Kanske kan beröm av produkter och någons hem från de som finns i personens liv påverka huruvida produkten behålls eller inte. Storleken och funktionen med ljusjustering på den här lampan bör uppmuntra till kommentarer. Studien visar att användarrepresentanterna finner det är positivt när deras saker representerar dem och bidrar till komplimanger. En lampa med en design som arbetar ännu mer mot att få kommentarer hade också fungerat i teorin men den avvägningen gjordes mot att det fortfarande måste hållas en funktionshöjd. Studien har visat att för att band ska skapas så behöver produkten vara funktionell men även utmana användaren mentalt. Det har imiterats i lampan genom det rörliga klot som styr ljusstyrka och riktning. Eftersom teorierna visar att fysisk kontakt med produkter kan stärka band till användaren så har det också imiterats.

Metoden som vägt tyngst i studien är intervjuerna med användarrepresentanterna. De intervjuades om slit- och slängbeteende men inte specifikt om lampor. De första utforskningarna fann problemområdet lampor innan intervjuerna gjordes, men det togs inte upp i frågorna. Det var ett aktivt val som var positivt eftersom svaren då upplevdes bli friare. Tanken var att om frågorna helt cirkulerade kring lampor så skulle inte de olika bakgrundsfaktorerna till beteendet ha uppkommit. Antagandet som gjordes var att användarrepresentanterna skulle svara att de behåller eller kastar lampor på grund av funktion och egen attityd. Det är dock

svårt att helt veta så det kunde utförts ett par intervjuer till som var mer riktade mot lampor. Dessa intervjuer kunde använts som en motpol mot de intervjuer som studien redovisar. Istället för antagande kunde de intervjuerna givit studien mer bärkraft. Användarrepresentanterna utnyttjades inte i utvärdering av koncept eller slutprodukt. Då har istället förlitan på teorierna om emotionell design gjorts. Vid observationerna på återvinningscentralen och i second hand butiken så kunde intervjuer med de som gör sig av med saker gjorts. Det kunde även tagits kontakt med personer som avser att rensa hemma och intervjuat dem vid det tillfället för att fråga om anledningar till varför vissa saker kastas. På det viset kunde kanske resultaten blivit annorlunda och Framförallt kunde studien kanske funnit ett mindre problemområde. En viss sort eller modell av lampa som den kunde fokuserat på.

Teorierna visar att ideologisk tillfredsställelse och den reflektiva känslonivån är viktiga i upplevelsen av produkter. För att möta dessa togs beslutet att mycket av lampan ska tillverkas för hand, exempelvis genom hantverket glasblåsning. Om det framgår tillräckligt tydligt är osäkert så det kan behövas märkning med detta utskrivet på lampan.

8.1 Framtida utveckling

Det hade varit intressant att utveckla den här studien genom att undersöka köpglädje. Det finns en del av slit- och slängbeteendet som handlar om att användarna tycker om att köpa nya saker och rensa i sina hem. En möjlighet att applicera TPB på det beteendet finns och skulle vara värdefullt att studera. Subjektiva normer, speciellt nu i ett samhälle som blir mer och mer medvetet om hållbarhet kan vara av värde för designers att ta in oftare i designprocessen. Kan subjektiva normer användas för att driva hållbar design framåt?

Det hade även varit intressant att se om beteendeteorin kan appliceras på andra produkter. Att det blev en lampa en i den här studien var för att det visade sig att lampor är något många gör sig av med. En undersökning om enklare husgerådsprodukter som exempelvis klädgalgar hade varit intressant.

9 Källförteckning

Ajzen, I. (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes. Volume 50, Issue 2, Pages 179-211.

Cambridge Dictionary. 2019. Ordbok

https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/visceral (hämtad: 01.03.19)

Din byggare (2019). Svarva i trä med rätt svarvämnen. https://www.dinbyggare.se/svarva-i-tra-med-ratt-svarvamnen/ (hämtad 09.08.19)

Elsäkerhetsveket (2019). Att tillverka och säla elprodukter inom EU. https://www.elsakerhetsverket.se/andra-aktorer/tillverkare-aterforsaljare/att- tillverka-och-salja-elprodukter/tillverkare/ (hämtad 17.05.19) Helios Touch https://heliostouch.com (hämtad 15.05.19)

IVL Svenska miljöinstitutet AB. 2018. Potential för ökad återanvändning – fallstudie återvinningscentraler.

Jordan, W,P. 2000. Designing Pleasurable Products – an introduction to the new human factors. London: Taylor and Francis.

Myrorna. 2019. FAQ. https://www.myrorna.se/faq/ (hämtad 26.03.19) Nationencyklopedin. 2019. Ordbok. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tillfredsställelse (hämtad: 26.02.19) Nationalencyklopedin. 2019. Ordbok https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/njutning (hämtad: 26.02.19)

Norman, D. 2004. Emotional design: Why We Love (or hate) Everyday Things. New York: Basic Books.

Van Boeijen, A. Daalhuizen, J. Ziljstra, J. van der Schoor, R. 2013. Delft Design Guide. Amsterdam:

BISPublishers.

Sanders, B.N, E, Stappers, J. 2012. Convivial Toolbox – Generative Research for the front end of design. Amsterdam: BIS Publishers

SVID. 2019. Hållbarhetsguiden. Vad är hållbar utveckling?

http://www.svid.se/sv/Hallbarhetsguiden/Design-for-hallbar-utveckling/Vad-ar- hallbar-utveckling1/

(hämtad: 01.03.19)

Thorpe, A. 2008. Design för hållbar utveckling. Stockholm: Raster Förlag

Reinecker, L. 2008, Att skriva en bra uppsats, 2., [rev. och uppdaterde] uppl. edn., Liber, Malmö.

10 Figurförteckning

Figur 1. TPB. Egen illustration. inspirerad av Ajzen, I (1991). The Theory of PLanned Behavior. Organizational Behavior and HUman Decision Processes. Volume 50, Issue 2. Figur 2. Container för el-avfall. Egen bild

Figur 3. Container för el-avfall. Egen bild

Figur 4. Osorterade el-artiklar hos Myrorna. Egen bild

Figur 5. De intervjuade med namn, kön, boendesituation och ålder. Tabell Figur 6. De två barnstolar som Björn har hemma. Egen bild

Figur 7. Rivjärnet hos Jasmine. Egen bild Figur 8. Funktionsanalys. Tabell

Figur 9. Kravspecifikation. Tabell

Figur 10. Illustration av koncept "persienn". Egen illustration Figur 11. Illustration av koncept "motvikt". Egen illustration Figur 12. Illustration av koncept "klotet". Egen illustration

Figur 13. Kollage med exempel på hur olika dimensioner känns i handen. Egna bilder Figur 14. Kollage av funktionsmodell som testar ljusriktningen. Egna bilder

Figur 15. Gradient på glas. Auctionet. försäljning.

https://auctionet.com/sv/941705-tillbringare-flaska-skal-glas Figur 16. Gradient på glasskål. Auctionet. försäljning.

https://auctionet.com/sv/1077665-sven-palmqvist-skal-glas-orrefors-signerad Figur 17. Funktionsmodell med gradient. Egen bild

Figur 18. Kollage med klotet i olika lägen. Egen bild Figur 19. Kollage med exempel av formmöten. Egna bilder Figur 20. Lättrad knopp. Beslag. Bygg hemma.

https://www.bygghemma.se/inredning-och- belysning/beslag/knoppar/dorrknoppar/knopp- beslag-design-graf/p-319431- 750462?gclid=CjwKCAjw_YPnBRBREiwAIP6TJ9vQz4cka- 7jXR81- Fv1rooJcekvSxokL16veAeJG_KJGC0eXMQ7ZBoCyiIQAvD_BwE

Figur 21. Rendering av slutprodukt. Egen rendering Figur 22. Detaljbild. Egen rendering

11 Bilagor

11.1 Bilaga 1. Frågeformulär

Personen har valt en produkt i hemmet som de tycker om. Jag ber dem kort beskriva den och varför de tycker om den.

Fråga 1: Vad tänker du på när du hör slit och släng?

Fråga 2: Finns det någon produkt här hemma som du inte tycker om? Varför?

Utveckla: Lampa:

Fråga 3: Föreställ dig att du ska kasta en produkt [nåt exempel från hemmet] (lampa kanske) a. Anledningar?

b. Upplever du att kastandet baseras enbart på dessa anledningar eller är det i något annat som du anser också styr?

Fråga 4: Vad finns det för anledningar för dig att behålla en produkt?

Fråga 5: Vilken/vilka produkter har du hemma trots att du inte använder dem? a. Varför?

b. Vad finns det för anledningar till att du behåller dem?

Fråga 6: Har du något hemma som du behåller på grund av andra anledningar? Kostnaden, svårt att bli av med etc.

Vem? Varför?

Fråga 8: Har du tidigare haft produkter hemma som du behållit på grund av andra i din närhet? Vem? Varför?

Fråga 9: Tycker du att dina saker representerar dig? Hur?

Fråga 10: Finns det produkter som du ”gömmer” när gäster kommer? Fråga 11: Vad tycker du om att vårda dina saker?

Fråga 12: Bryr du dig om vad andra tycker om dina saker? Utveckla

Fråga 13: Finns det saker du gärna visar upp? Vad?