Ljus. En designstudie om förändring av slit- och slängbeteende

Ljus

En designstudie om förändring av slit- och slängbeteende

Light

A study through design about changing wear and tear behavior

Jens Isaksson

Uppsats 15 hp, Kandidatexamen Material och produktutveckling, Kultur och samhälle, K3 Vt 19

Sammanfattning

Den här studien undersöker vilka bakgrundsfaktorer som ligger bakom slit- och slängbeteende. Med hjälp av beteendeteorin Theory of Planned Behavior, intervjuer och observationer så visar studien att funktion och kvalitét måste samspela med kognitiv tillfredställelse för att någon ska vilja behålla en produkt länge. Studien finner även att människors sociala behov är en faktor som kan påverkas för att öka tiden som en person väljer att behålla en produkt. Målet med studien är att genom väletablerade teorier om emotionell design och tillfredsställning genom produkter presentera ett designkoncept som påverkar bakgrundsfaktorerna till slit- och slängbeteendet. Det uppnås genom att hitta en produktkategori bland artefakter som kastas. Det har framkommit att lampor är en sådan en sådan produkt. Designkonceptet som presenteras i den här studien är en bordslampa designad för att påverka bakgrundsfaktorerna som styr intentionen till att hålla kvar vid en produkt.

Nyckelord: design, emotionell, theory of planned behavior, slit- och släng, lampor, tillfredsställelse

Abstract

This study investigates the background factors behind wear and tear behavior. Using the behavioral theory Theory of Planned Behavior, interviews and observations, the study shows that function and quality must interact with cognitive satisfaction in order for someone to want to keep a product for a long time. The study also finds that people's social needs are a factor that can be influenced to increase the time a person chooses to keep a product. The aim of the study is to present, through well-established theories of emotional design and satisfaction through products, a design concept that influences the background factors for wear and tear behavior. This is achieved by finding a product category among discarded artifacts. It has emerged that lamps are one such product. The design concept presented in this study is therefor a table lamp designed to influence the background factors that control the intention to keep a product.

Key words: design, emotional, theory of planned bahavior, wear- and tear, lamps, fixtures, pleasure

Innehållsförteckning

2.2 Fyra sätt tillfredsställelse upplevs ... 5

2.2.1 Fysisk tillfredsställelse ... 5

2.2.2 Social tillfredsställelse ... 5

2.2.3 Mental tillfredsställelse ... 6

2.2.4 Ideologisk tillfredsställelse ... 6

2.3 The Theory of Planned Behavior ... 6

3 Metod ... 8 3.1 Research ... 8 3.2 Observationer ... 8 3.2.1 Observation Återvinningscentral ... 9 3.2.2 Observation Myrorna ... 9 3.3 Intervjuer ... 9 3.4 Deltagande Observation ... 10 3.5 Utvecklingsprocess ... 11

3.5.1 Funktionsanalys och kravspecifikation ... 11

3.5.2 Idégenereringar ... 11

3.5.3 Marknadsundersökning ... 11

3.5.4 Koncept ... 12

3.6 Vidareutveckling av valt koncept ... 12

4 Resultat ... 13

4.1 Research ... 13

4.2 Observationer ... 13

4.2.1 Observation Återvinningscentral ... 14

4.3 Intervjuer ... 16 4.3.1 Attityd ... 16 4.3.2 Subjektiva normer ... 17 4.3.3 Upplevd beteendekontroll ... 18 4.4 Deltagande observation ... 19 5 Analys ... 21 5.1 Analys av observationerna ... 21

5.2 Analys av intervjuer & deltagande observationer ... 22

6 Utvecklingsprocessen ... 24

6.1.1 Funktionsanalys och kravspecifikation ... 24

6.1.2 Idégenereringar ... 25

6.1.3 Koncept ... 26

6.2 Analys av koncept ... 27

6.3 Vidareutveckling av valt koncept ... 28

6.3.1 Form ... 28

6.3.2 Funktionsmodell ... 29

6.3.3 Material och tillverkning ... 32

6.4 Slutprodukt ... 33 7 Slutsats ... 35 8 Diskussion ... 36 8.1 Framtida utveckling ... 37 9 Källförteckning ... 38 10 Figurförteckning ... 40 11 Bilagor ... 41 11.1 Bilaga 1. Frågeformulär ... 41

1 Inledning

Dagens intensiva konsumtion av produkter ökar mängden avfall som hamnar på återvinningscentraler. Enligt en rapport från Avfall Sverige som kom ut år 2018 slänger en genomsnittlig svensk uppe i 473 kilo avfall per person och år. Mätningen gjordes mellan 2016 och 2017 (Avfall Sverige, 2018). En stor del av ökningen kommer från grovavfall. Dit räknas lösa föremål i hemmet som till exempel hyllor, stolar, och diverse husgeråd som köksutrustning och lampor. Emellanåt är de produkter som kastas bort oanvändbara och inte heller möjliga att skänka till återförsäljning. Då är exempelvis materialåtervinning ett alternativ, men när fullt användbara produkter lämnas till återvinning kan det tyckas onödigt. 2018 satte Avfall Sverige på uppdrag av Svenska miljöinstitutet samman en rapport (Avfall Sverige, 2018) baserat på en studie där man undersökte om produkter som ankommit till återvinningscentraler hade haft potential att återanvändas istället för kastas.

Emotionell design handlar om att skapa djupare kopplingar mellan användare och produkt. Om designers lyckas skapa en positiv relation mellan användaren och dess produkter bör det leda till att produkterna får stanna längre i användarens ägo. Den här Studien arbetar med emotionell design som en möjlig lösning på slit- och släng beteendet samtidigt som den avser att hitta förklaringar till fenomenet. Slit- och slängbeteende är ett mänskligt beteende som har flera bakgrundsfaktorer. Studien använder The Theory of Planned Behavior för att försöka finna dessa faktorer och sedan påverka dem. Sättet som vi konsumerar produkter på i nuläget är inte hållbart för framtiden och om design kan användas för att förändra hur vi beter oss är det positivt för vår miljö. För att motverka det slit- och slängbeteende som finns i vårt samhälle behövs inte fler produkter utan rätt produkter.

1.1 Bakgrund

SVID, Stiftelsen Svenska Industridesigners har utvecklat vad de kallar hållbarhetsguiden i syfte att samla information, ge stöd, metoder och exempel på hur man kan använda design för att nå hållbar utveckling. I hållbarhetsguiden skriver de att hållbar utveckling ytterst handlar om livskvalitet – för alla – nu och i framtiden (Hållbarhetsguiden, 2019). De menar att det bara finns en planet att dela på och att det måste ses som en verklighet för alla. Annars kan varken välmående miljö, människor eller god kultur och ekonomi främjas. Det finns olika skolor i hur hållbarhet ska bli verklighet men minskad konsumtion menar de flesta är en

av faktorerna. Design bör arbeta för att produkter ska få stanna länge i användarens ägo och inte enbart arbeta för att sälja nya produkter. Vid skapandet av nya produkter används ofta stora mängder råmaterial och en del av hållbar utveckling är att minska det användandet. Det kan göras om produkter får stanna hos samma användare längre.

1.2 Syfte

Studiens syfte är att undersöka bakomliggande faktorer som finns i människors slit- och slängbeteende och varför vissa produkter behålls länge, medan andra slängs. Därefter kan vi dra slutsatser om hur designers kan påverka dessa faktorer genom att skapa djupare och starkare kopplingar mellan användare och produkt. Kan det beteendet påverkas så bör det leda till att produkter som är fullt fungerande inte kastas vilket leder till att färre nya produkter tillverkas.

1.3 Mål

Målet är att ta fram en produkt som skapar ett emotionellt band till användaren och därmed minskar risken att bli kastad i förtid.

1.4 Frågeställning

Hur kan emotionell produktdesign bidra till förändring av slit- och slängbeteende?

1.5 Fördjupningsområde

Fördjupningsområdet är inom emotionell design och beteendeforskning. I studien kopplas dessa samman för att se olika bakgrundsfaktorer och förhoppningsvis förändra slit- och slängbeteende.

1.6 Avgränsningar

Lampor som tillverkas eller säljs inom EU har en rad säkerhetskrav som måste mötas, en CE-märkning är ett exempel på ett sådant krav (Elsäkerhetsverket

2019). Studien har för avsikt att formge ett koncept och en prototyp som inte ska finnas till försäljning. Under utvecklingsprocessen tas det därför inte upp var lampan ska få sin ljuskälla från utan det lämnas till framtida utveckling. Lampans utformning påverkas inte av ljuskällan.

2 Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket innefattar teorier om emotionell design i form av två ramverk. Detta är för att kunna förklara de känslomässiga band användaren har till produkter och hur tillfredsställelse från produkter upplevs. De två ramverken är de tre nivåer som Norman (2004) konkretiserar i sin bok om emotionell design samt Patrick W Jordans förklaring med fyra former av tillfredsställelse (2000). I kombination skapar dessa en möjlighet att tolka empirin från undersökningarna. Avslutningsvis presenteras The Theory of Planned Behavior, en teori som refererats till i många år och i flertalet undersökningar om mänskligt beteende.

2.1 Emotionell design

Jonathan Chapman skriver om emotionellt hållbar design (Chapman, 2015) och han menar att vår hållbarhetskris inte enbart handlar om produktion och teknik utan att det även är en beteendefråga. Design måste ske med holistiskt synsätt på relationen mellan användare och produkt för att kunna vara hållbar menar Chapman. Donald A Norman förklarar i sin bok Emotional Design (Norman, 2004) att det finns flera nivåer av vårt kognitiva och känslosamma system som arbetar och ofta motarbetar varandra när vi upplever produkter. Han delar upp dem i tre olika; Visceral, Behavioral och Reflective. I den här studien översätts dessa tre nivåer till svenska enligt följande.

• Visceral: Utseende • Behavioral: Beteende • Reflective: Reflekterande

Översättningen är för att läsaren enklare ska kunna följa med i texten. Med dessa nivåer formar Norman ett ramverk som kan användas för att klargöra varför och hur vissa produkter får människor att känna inför olika saker. Det är Utseendet av produkten som användaren reagerar på först, hur materialet och texturen känns, tyngden av produkten, lukten av produkten etcetera. Utseende-design handlar om den omedelbara känslosamma reaktionen användaren får av produkten. Form och utförande måste kännas och se bra ut för att designen ska vara effektiv (Norman, 2004). Beteende-design handlar om användarvänlighet. De fyra komponenterna för att uppnå det är funktion, förståelse, användbarhet och fysisk känsla (Norman, 2004). Funktionen är absolut viktigast, produkten ska vara lätt och behaglig att använda. Den ska också vara lätt att förstå och absolut användbar. Om en skrivbordslampa exempelvis inte erbjuder bra arbetsljus så är hur lättförstådd den är av mindre betydelse.

Reflektiv design är personligt och därmed ett stort fält. Det handlar om kultur, budskapet och meningen med en produkt och dess användning (Norman, 2004). Vilka minnen produkten väcker, vilken självbild användaren vill förmedla med den och vad den symboliserar. Den reflektiva nivån är baserad på bakgrundskunskap hos användaren och upplevelser den bär med sig.

Exakt hur dessa tre olika nivåer interagerar med varandra är komplicerat och det går inte att värdera en nivå över en annan som viktigast. Det handlar om att finna balans mellan alla.

2.2 Fyra sätt tillfredsställelse upplevs

Vad är tillfredsställelse? Nationalencyklopedin definierar det som en behaglig känsla av att ha fått eller uppnått vad som rimligen kunde begäras (NE, 2019). Tillfredsställelse har människan alltid sökt och ofta funnit. Exempelvis genom mat har vi funnit mättnad. Vi har alltid sökt efter möjligheter att tillfredsställa våra behov. Det är samma sak med de produkter vi omger oss med, de ska tillfredsställa behov. Praktiska behov tillfredsställs med den utgång som produkten i fråga ger, exempelvis när en kniv används och utgången blir att man lyckats skära grönsaker till middagen. I boken Design Pleasurable Products argumenterar Patrick, W Jordan (2000) för att bara se till användarvänlighet inom design är begränsande. Detta eftersom det oftast enbart bemöter användarens fysiska och kognitiva krav. Det som Norman benämner som Utseende-design (Norman 2004). Jordan menar att man genom att arbeta med en känslomässigt tillfredsställande design skapar ett mer holistiskt synsätt på användaren. Kvalitén av designen bedöms baserat på det förhållande som uppstår mellan produkten och användaren. För att kunna konkretisera hur, delar Jordan upp hur tillfredsställelse upplevs i fyra sätt.

2.2.1 Fysisk tillfredsställelse

Handlar om kroppen och de njutningar eller tillfredsställningar man upplever från sinnesorganen. Det man känner, smakar, ser, hör och luktar. I fråga om produkter så talar man om taktila egenskaper när man talar om fysisk tillfredsställelse (Jordan, 2000). Exempelvis hur känslan av att hålla en mobiltelefon i handen kan vara fysiskt tillfredsställande. Lukten av ny bil och känslan av rena lakan är andra exempel på fysisk tillfredsställelse.

2.2.2 Social tillfredsställelse

Njutning som härstammar från de relationer man har med andra. Kollegor, kamrater, familj och andra likasinnade räknas in i den här kategorin. (Jordan,

2000). Även en persons relation till samhället som helhet räknas in här, status och image är då faktorer. Produkter kan möjliggöra sociala interaktioner på en rad olika sätt, exempelvis en musikanläggning kan möjliggöra för dans och interaktion mellan människor. Produkter i sig kan även vara uppkomsten till samtalsämnen och då interaktioner mellan personer. Till exempel så kan ett par nyinköpta skor som en person bär skapar en reaktion och samtal mellan ägaren och en vän när de möts.

2.2.3 Mental tillfredsställelse

Mental tillfredsställning avser människors kognitiva känsloreaktioner. Vilken intelligens eller tankekraft som krävs för att nå tillfredsställelse (Jordan, 2000). När det talas om en produkt kan det vara de kognitiva krav som ställs av användaren för att kunna använda den. En kontorsstol som användaren fortare och enklare förstår hur den höjs och sänks skapar förmodligen en högre mental tillfredsställelse än om den är för komplicerad. Samtidigt ska det i vissa produkter inte vara för enkelt eftersom människor har ett behov av att känna sig intelligenta och kapabla (Jordan, 2000).

2.2.4 Ideologisk tillfredsställelse

Ideologisk tillfredställelse kommer från människors värderingar. Det kan vara tillfredsställelse från teoretiska källor som böcker, musik och film (Jordan, 2000). När man talar om produkter så kan exempelvis en produkt som är skapad av miljövänligt material ses som en förkroppsling av att tänka på hållbarhet och miljövänlighet. En sådan produkt skulle kunna skapa ideologisk tillfredsställning för en människa som värderar hållbarhet och miljö högt. Ideologisk tillfredsställning kan också inkluderas i idén om att produkter kan ses som konst. En fruktskål till exempel har inte bara en funktion att hålla frukt utan kan även vara en artefakt som en användare eller andra ser varje gång de går in i ett rum. Det nöje eller den nivå av tillfredsställning som fruktskålen ger kan vara väldigt beroende av hur den påverkar rummet som helhet.

2.3 The Theory of Planned Behavior

The Theory of Planned Behavior har inte någon svensk översättning så den här studien kommer behålla det engelska namnet men hädanefter referera till teorin som TPB. Teorin har utvecklats av Martin Fishbein och Icek Ajzen och har sitt

Figur 1. TPB. Beteendet är helt beroende av intentionen att utföra det. Intentionen är sedan styrd av utförarens attityd till beteende, subjektiva normer samt den upplevda beteendekontrollen. Den streckade linjen indikerar på tidigare beteende. Om beteendet utförts tidigare är chansen för återupprepning större.

ursprung i en teori Martin Fishbein presenterade 1969 som kallas Theory of Reasoned Action (Ajzen, 1991). Theory of Reasoned Action säger att intentioner är det bästa sättet att förutspå ett visst beteende. Starkare intentioner ökar troligheten för att ett visst beteende kommer utföras (Fishbein, Ajzen, 2005) Den här studien kommer använda den senaste uppdateringen av den teorin vilket är TPB. Fishbein och Ajzen (2005) skriver att med TPB kan mänskliga beteenden förstås och förutsägas. De menar att upplevd beteendekontroll, användarens attityd och subjektiva normer styr mänsklig avsikt eller intention att utföra handlingar. Förändringar i dessa skall enligt teorin leda till förändrat beteende (2005). Exempelvis så är en användares vilja att behålla en specifik produkt är beroende av dess intention att utföra den handlingen. Den intentionen/avsikten styrs av användarens egna attityd till själva behållandet men även vad subjektiva normer tycker eller verkar tycka om behållandet. I subjektiva normer ingår exempelvis familjemedlemmar, vänner, kollegor och samhället i stort. Att användaren behåller en specifik produkt kan alltså vara beroende av vad andra tycker om själva behållandet. Eller vad användaren upplever att andra tycker. Exempelvis så kan en produkt som användaren fått i gåva kan behållas på grund av personen som gav den.

Den upplevda beteendekontrollen beskriver Ajzen i sin utgivning The Theory of Planned Behaviour (1991). Den upplevda beteendekontrollen handlar om hur svårt eller enkelt det är för någon att utföra ett beteende och känslan av att ha kontroll över det beteendet. Det kan finnas hinder och tidigare erfarenheter hos individen som påverkar intentionen till beteendet. Exempelvis så kan en dyr produkt som användaren har dålig attityd till behållas på grund av priset. Beteendet att behålla produkten kvarstår men det är inte användaren som har den egentliga kontrollen.

Figuren (figur 1) nedan visar hur TPB länkar samman de tre faktorerna som påverkar intentionen till beteendet.

Egen Attityd till beteende Intention Subjektiva normer Upplevd beteendekontroll Beteende (behåller/kastar produkt)

3 Metod

Till Studien införskaffades empirin i två faser. Den första fasen var en undersökning för att kunna hitta ett problemområde. De fortfarande fungerande produkter som kastas bort varierar med många olika faktorer och det förs ingen statistik på hur mycket av varje artefakt som kastas. Avfall Sveriges rapport (2018) ger en fingervisning. Den i kombination med egna observationer på återvinningscentraler och i second hand butiker skapar en bild av en överrepresenterad produkt som studien kan arbetar med, lampor. För att få information om vilka faktorer som ligger bakom slit och slängbeteende så gör studien intervjuer och observationer hemma hos användarrepresentanter.

Fas två i införskaffandet av empirin är genom utvecklingsprocessen. Det är en förlängning av den första insamlade empirin. Syftet är att genom design ta vidare kunskapen från den första fasen och ta fram ett slutgiltigt designkoncept.

3.1 Research

I boken Convivial Toolbox (2012) skriver Elizabeth B. N Sanders och Pieter Jan Stappers om starten på projekt. De menar att första steget i att starta nya projekt är att ta reda på vad tidigare forskningsprojekt och sekundära källor kommit fram till. Den här studien handlar om forskning genom design för att främja en beteendeförändring. För att kunna göra det behöver det undersökas om det finns produkter som är överrepresenterade bland saker som användare gör sig av med. De undersökningarna görs i form av observationer och analys av rapporten från Avfall Sverige.

3.2 Observationer

Observationerna i den här delen av studien är en förlängning av den information som framkommit i studerandet av Avfall Sveriges rapport. Observationerna görs på plats på återvinningscentralen Sysav och second hand butiken Myrorna. Två anläggningar som tar emot produkter som en ägare av någon anledning inte vill behålla. Det är viktigt för studien att undersöka vilka produkter som lämnas in i stora kvantiteter eftersom designkoncepten bör utgå från där störst skillnad kan göras.

3.2.1 Observation Återvinningscentral

En observation på Sysav återvinningscentral i Malmö gjordes den 26.e februari. Besöket ägde rum klockan 17:00 eftersom återvinningscentralen stänger klockan 18:00, tanken var att det förmodligen skulle finnas mer i containrarna på eftermiddagen än till exempel vid öppningstid klockan 11:00. De containrar som kontrollerades var trä, metall, hårdplast, brännbar rest. Samma containerkategorier som Avfall Sverige kontrollerande till sin studie (Avfall Sverige, 2018). Även containern med el-avfall kontrollerades även om den inte ingick i deras studie. Syftet med observationen var att finna en återkommande produkt eller produktkategori inom den större produktgruppen att kunna arbeta vidare med. Det gjordes genom att räkna synliga produkter i containrarna, exempelvis fyra olika stolar. Även om stolarna var av olika material och modell räknades de som fyra stycken. Detsamma gjordes med alla produkter som var fler än en till antalet.

3.2.2 Observation Myrorna

För att ta reda på om det finns några likheter med det som kastas på återvinningscentralen och det som skänks till second hand så besöktes Myrorna i Malmö. Allokerad på Ystadvägen ligger en butik som även har gåvoinlämning. De tar alltså emot saker från de som vill skänka. Kontakt med personalen på Myrorna gjordes innan ankomst och möte med ansvarig på plats bokades i samband med observationen. Besöket tog ungefär en timme i sin helhet. Först observerades gåvoinlämningen samt sorteringen och sedan kvalitetskontrollen där butiken testar produkterna som kommer in. Avslutningsvis gjordes observationer ute i butiken. Det sistnämnda gjordes utan personal närvarande och syftet var att bekräfta mängden lampor och armaturer de hade till salu.

3.3 Intervjuer

Syftet med intervjuerna i den här studien är att ta reda på vilka faktorer som styr varför vissa produkter kastas och vissa behålls av användarna. Intervjuerna utförs med fyra användarrepresentanter. De valdes ut efter ålder och boendesituation. Unga vuxna med eget eller delat boende. Till största del utvalda eftersom de antas ha både vilja och kontroll över vad för produkter de kastar eller behåller i sina hem.

Strukturen av intervjuerna är uppbyggda runt ett frågeformulär med fasta frågor (bilaga 1) men lämnar även utrymme för den intervjuade att tala fritt. Patrick W Jordan skriver om frågeformulär i sin bok Designing Pleasurable Products (2000). Han menar att öppna frågeställningar är bra när man ska tala om emotionell

design, speciellt i början av studien eftersom den som undersöker inte vet vad som gör att användaren tycker vissa saker om sina produkter.

Intervjuer är en metod som ger mer frihet att lära från användarna och mer frihet att styra vart frågorna och svaren går. (Sanders, B,-N E. Stapper, P.J 2012). Intervjuerna för den här studien utförs hemma hos användarna, en och en. Tanken är att de som intervjuas känner sig bekväma hemma samtidigt som möjligheten ges för de som intervjuas att visa och presentera de produkterna de talar om. Intervjuerna dokumenteras med anteckningar, ljudinspelningar och bilder. Tidsåtgången för intervjuerna är beräknad till en timme per intervjutillfälle. Innan ankomst får samtliga av de intervjuade en uppgift. De ska välja en produkt hemma som de tycker mycket om och reflektera över varför. Syftet med den uppgiften är att de intervjuade ska vara beredda på studiens frågor och redan innan intervjun ha börjat tänka kring känslomässiga värden. Studien vill även ta reda på om antagandet om att samtliga av intervjupersonerna förmodligen kommer välja produkter som tillkommit dem i form av arvgods eller gåvor stämmer.

Det frågeformulär som ligger till grund för intervjuerna har konstruerats efter TPB. I Predicting and changing behavior: The reasoned action approach av Fishbein, M., & Ajzen, I. (2010) skriver författarna hur ett frågeformulär till TPB byggs upp. Först menar de att själva beteendet måste definieras tydligt i form av mål, handling, kontext och tidsaspekt. Den här studien arbetar med ett beteende som kan ha många och spridda bakgrundsfaktorer. Därför är det semi ostrukturerade intervjuer som genomförts. Frågorna har varit öppna för att användarna ska kunna utveckla sina svar och det har tillåtits fria berättelser. Frågorna i frågeformuläret är kopplade till de tre bakgrundsfaktorerna inom TPB. Det möjliggör att svaren kan kopplas till en specifik bakgrundsfaktor och då göras mer tydliga för analys.

3.4 Deltagande Observation

Patrick W Jordan skriver om metoden fältobservationer i sin bok Designing Pleasurable Products (2000). Fältobservation involverar att observera användaren i den miljö som denna vanligtvis använder produkten i. Eftersom den som undersöker är med så kan det ge en högre grad av validitet än exempelvis en rapport från användaren. Fältobservationen som den här studien gör sker i samband med intervjuerna. De intervjuade har alla blivit tillfrågade innan ankomst om de vill visa upp sitt hem i samband med intervjuerna. Tiden för hela besöket är beräknat till 1,5 timme med intervjun som start. Under observationen återkopplas det till intervjun och de produkter som nämnts som exempel. Tanken är att se hur användarna agerar med sina produkter. Det kan ge fördjupad kunskap utöver intervjuerna. Dokumentation sker genom bilder och anteckningar. Största grunden till observationen efter intervjuerna är tanken att användarna kommer visa bland annat med kroppsspråk och gester vilka emotionella band de har till sina produkter och då intentionerna till behållandet av dem. Dessa observationer

är inte tänka att vara en stor egen del i studien utan ska ses som en fördjupning av intervjuerna.

3.5 Utvecklingsprocess

I utvecklingsprocessen redovisas de metoder som använts för att komma fram till designkonceptet. Processen involverar analyser av den insamlade empirin från första fasen. Syfte är att bygga en brygga mellan den och designkoncept. Verktygen som används är funktionsanalys, kravspecifikation, idégenereringar samt en marknadsundersökning.

3.5.1 Funktionsanalys och kravspecifikation

Genom TPB så har studien funnit bakgrundsfaktorer som med olika styrka styr användarrepresentanternas intention till att behålla eller kasta en produkt. Dessa faktorer har översatts till egenskaper hos produkter och ligger till grund för en funktionsanalys och kravspecifikation.

3.5.2 Idégenereringar

I den här studien används delar av en metod som heter Creative Problem Solution (CPS) beskrivet I boken Delft Design Guide: Design strategies and methods (Van Boeijen, A et al. 2013). Syftet med den metoden är att hitta fria och kreativa lösningar. Stadiet som handlar om idégenerering inom CPS visar att man under idégenereringen kan implementera olika tumregler för att göra rimliga antaganden. Syftet är att öka möjligheten att generera nya hypoteser och idéer. Den här studien vill ha så stor bredd som möjligt på idéerna och använder därför två olika idégenereringar med olika tumregler beskrivna med två olika värdeord. Den första är konfronterande i vilken antaganden från empirin konfronteras rakt på och bryts ned till idéer. Den andra idégenereringen är intuitiv, den ser på problemet ostrukturerat och orationellt (Van Boeijen et al. 2013).. Tanken är att erfarenheten från studien samt personlig inspiration då öppnar upp för djupa idéer. Dokumentation av idégenereringarna sker med anteckningar, mind-maps samt handskisser.

3.5.3 Marknadsundersökning

Det finns otaligt många olika lampor och armaturer. För att upprätthålla idéhöjd och kontrollera vad för designingångar som redan prövats så undersöks

marknaden. Undersökningen görs på internet med hjälp av sökmotorn Google. Sökorden som används i olika kombinationer är Lampor, armatur, emotional design, emotionell, light fixture, storytelling, lamps, modern, DIY.

3.5.4 Koncept

Efter idégenereringarna väljs tre idéer som besvarar frågeställningen. För att avgöra vilken idé som ska utvecklas vidare så arbetas de fram till koncept. Under konceptualiseringen utvärderas hur väl konceptet möter studiens problemområde. Analyser av hur komplex idén är och vilka material som kan tänkas användas görs också för att avgöra vilken som tas vidare i utvecklingsprocessen.

3.6 Vidareutveckling av valt koncept

Form, material och dimensioner utforskas med hjälp av 3D-modeller och mock-ups.

4 Resultat

I resultatkapitlet redovisas de resultat som metoderna gav. Först presenteras resultaten från den första fasen. Sedan presenteras resultaten från utvecklingsprocessen. Avslutningsvis presenteras den produktutveckling av det lampkoncept som valts och den slutgiltiga produkten.

4.1 Research

Den här studien börjar med att reflektera över rapporten som studien tar avstamp i. Rapporten från Avfall Sverige är tänkt att så gott som det går representera genomsnittligt svenskt grovavfall. I den här studien gjordes plockanalyser från två olika återvinningscentraler, en i Malmö som ägs av Sysav och en i Örkelljunga som ägs av Nårad (Avfall Sverige, 2018). Två olika för att inte få alltför vinklade resultat. En återvinningscentral representerar en storstad och den andra en mindre ort med mycket fritidshus. Resultatet är omfattande men dock enbart en fingervisning och kan inte skalas upp till nationell nivå. Det är viktigt att den här studien utgår från att Avfalls Sveriges studie är en väldigt god indikation men skulle Avfall Sverige repetera sin studie kan andra resultat uppkomma. Avfall Sveriges rapport visar större produktgrupper men skriver inte ut detaljer som enskilda produkter utan grupperar dem. Totalt sorterade de ut 17 000 fungerande produkter och gruppen med flest till antal är husgeråd för vardagsändamål med över 4800 fortfarande fungerande produkter. Den siffran togs fram genom att slå ihop funktionellt och kommersiellt återanvändningsbara produkter från deras tabeller (Avfall Sverige, 2018, 69). Den här studien ser till det faktum att produkterna är användningsbara och gör därför ingen skillnad på om de går att sälja eller inte. Produktgruppen husgeråd för vardagsändamål är störst till antal men den är även mycket heterogen (Avfall Sverige, 2018, 29). Den är alltså väldigt blandad. För att den här studien ska kunna ta sig vidare måste kategorin husgeråd för vardagsändamål tas ner till en rimlig nivå i form av enstaka produkt eller produktgenre. Dock så nämns lampor och armaturer som exempel från kategorin.

4.2.1 Observation Återvinningscentral

Besöket på Sysav i Malmö visade att det fanns en produktkategori som var överrepresenterad bland det som var bortkastat. Lampor och armaturer. Synligt på ytan i en container kunde man tydligt se åtta hela armaturer samt delar av två till. Detta visas i figurerna nedan. Vad som finns djupare i containern kan inte svaras på eftersom Sysav inte tillåter obehöriga där.

Figur 2. Container för el-avfall höger sida. Röda rutor visar armaturer.

Figur 4. Osorterade el-artiklar hos Myrorna på Ystadvägen i Malmö. De räknar med att ungefär hälften är lampor i någon form.

4.2.2 Observation Myrorna

Myrorna för inte statistik över hur mycket av varje produkt som skänks i enskild butik eftersom det varierar kraftigt och dagligen. Personalen kunde ändå vid besöket ge deras uppfattning. De menade att ungefär hälften av allt som lämnades in var el-produkter i någon form, figur 4 nedan visar en del av den mängden. Cirka hälften av el-produkterna är lampor eller armaturer enligt personalen. De uttryckte även att just lampor och armaturer är de produkter som säljer sämst. Anledningen till detta kunde ingen svara på men Myrorna gör alltid funktions- och kvalitetskontroller på elprodukter innan de går till försäljning. Anders Dahlin är kvalitetschef på Myrorna. I mejlkontakt med honom så berättade han att Myrorna som koncern mottar cirka 650 ton el-artiklar varje år (Dahlin, 2019)1_{. Av}

dessa så kan sedan cirka 22 procent säljas medan resten går till el-skrot. Det lämnas in många lampor till Myrorna, många av dessa kan inte säljas på grund av bristande intresse från kunder. För den här studien så bekräftar det att användare gör sig av med lampor och armaturer i hög utsträckning.

4.3 Intervjuer

Tabellen nedan (figur 5) presenterar de intervjuade.

Namn Kön Boendesituation Ålder

Björn Man Sambo 31

Eva Kvinna Inneboende 25

Amanda Kvinna Sambo 28

Jasmine Kvinna Sambo 26

Figur 5. De intervjuade med namn, kön, boendesituation och ålder.

Samtliga intervjuer inleddes med att de intervjuade redovisade den uppgift som skickats ut innan besöket. Två av de intervjuade hade valt produkter med tydlig koppling till människor som stod dem nära, det var presenter och arvgods. Ett intervjuobjekt hade valt en produkt som han var väldigt nöjd med i form av funktion och kvalitét. Och en av deltagarna hade valt en produkt hon själv köpt och kunde inte utveckla mer om den än att hon tyckte om den och tyckte den var fin. Att det skiljer sig mellan svaren är intressant eftersom studien hade gjort ett antagande innan att samtliga skulle välja produkter med tydliga kopplingar till andra människor.

Första frågan i intervjuerna var generell till ämnet och löd vad tänker du på när du hör slit- och släng? Studien ville ta reda på om någon hade en avvikande attityd till beteendet. Samtliga utom en svarade att de såg det som ett negativt beteende. En av intervjupersonerna påpekade att han såg det mer som dåliga produkter och inte dåligt beteende. Resterande frågor i formuläret delas upp enligt de tre bakgrundsfaktorerna inom TPB; attityd, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll.

4.3.1 Attityd

På frågan Vad finns det för anledningar för dig att behålla en produkt? Svarade samtliga att det ibland handlade om djupare emotionella kopplingar. Till exempel så pratade två av intervjupersonerna om vikten av att sakerna har en historia, Björn berättade om en lampa som hans farfar byggt och som därför har koppling till honom på en personlig nivå. Eva berättade om en resväska hon har som prydnadssak den tycker hon om eftersom den är gammal och full av reseklistermärken, den har upplevd historia menar hon. Två exempel på den reflektiva nivån av emotionell design (Norman, 2004). Minnen och personlig reflektion ligger till stor del bakom attityden till att produkterna behålls. Eva nämnde till och med att hon inte ens kunde öppna väskan eftersom det aldrig funnits någon nyckel till den. Det uttrycks från de intervjuade att i fallet om att behålla en produkt är utseendet inte helt avgörande utan det handlar mer om personlig koppling alltså social och ideologisk tillfredställelse (Jordan 2000).

Dessa former av kopplingar till produkter är starka men svåra att replikera eftersom det är väldigt personligt. Det är inte heller ofta som det är vardagsföremål som används dagligen som de intervjuade har dessa emotionella band till. Jasmine svarade att hon hade saker som hon hade djupare emotionella kopplingar till men hon såg inte det som avgörande för behållandet. Hon menade att relationen till de personer hon fått eller ärvt en produkt av inte förändrades om hon behåller själva produkten eller inte. På frågan Finns det någon produkt hemma som du inte tycker om? Svarade Björn att han inte tycker om den telefon som han blivit tilldelad från jobbet, dess funktioner och möjligheter till personliga inställningar tillfredsställer honom inte. Eva pratade om ett par hopfällbara stolar som hon inte gillar, de fungerar men är obekväma och inte så kul att erbjuda som sittplatser åt gäster. Amanda berättade om en extrasäng som de har stående, den fungerar men hon önskar att de haft möjligheten att byta ut den och göra hela rummet mer inbjudande. Det är viktigt för de intervjuade att om de ska tycka om sina produkter ska de inte bara fungerar utan även erbjuda mental tillfredsställelse. God kvalitét och moderat bruk av tankekraft vid interaktion med produkterna bekräftas som starka anledningar till att behålla en produkt.

Tre av de intervjuade hade också svarat på uppgiften föreställ dig att du ska kasta en produkt här hemma. Anledningarna de uppgav till att kasta en produkt var lika mellan de intervjuade. De tyckte produkterna hade mist sin eller hade bristande funktion. För Björn handlade det om en trasig lampskärm till en lampa och Eva nämnde en soffa som var sliten och där hon kunde sakna att den inte var en bäddsoffa. Amanda pratade om en byrå som hon haft sedan hon var tolv år och den har varit med henne i alla flyttar hon gjort. Hon uttryckte att det kunde kännas lite jobbigt att göra sig av med den vilket sammanfaller med den reflektiva nivån inom emotionell design (Norman 2004). Men Amanda upplevde ändå att byrån inte längre uppfyller sin funktion och därför kommer den att kastas. Jasmine hade inget exempel men talade om att det kan vara skönt att rensa och kasta saker som inte används eller är sönder.

4.3.2 Subjektiva normer

Alla de intervjuade tyckte det var viktigt att folk tyckte om deras hem. Samtidigt så uttryckte ingen av dem att de i särskilt hög grad brydde sig om vad andra tycker om deras enskilda saker. Eva menade att hon hoppas att hennes vänner och nära kan se en del av henne i de saker hon har men reflekterade inte mer över det. Amanda talade om att det var viktigare att hela hemmet var inbjudande och inte specifikt vad andra tycker om enskilda produkter. Social tillfredställelse (Jordan 2000) är för de intervjuade mer knutet till hemmet som helhet än enskilda saker. Det var inte heller någon av de intervjuade som upplevde att de känner ett behov att ”gömma” saker när de får besök. På frågan Känner du att du har produkter hemma som behålls på grund av andra i din närhet? Svarade tre att så var fallet. Eva hade fått en vas från sin moster som hon behållit mer på grund av skuldkänslor än av att hon faktiskt tycker om den. Amanda har en tekanna som

hon inte använder eftersom funktionen att hålla teet varmt inte är särskilt bra men hon har kvar den för den var en present från hennes mormor och påminner om henne. Jasmine visade en brudkista hon fått i arv av sin mormor som hon värderade högt känslomässigt på grund av morföräldrarna. Andra närståendes upplevda attityd till att de intervjuade behåller eller kastar en produkt är stark i dessa fall. De produkterna med tydlig koppling till närstående behålls ofta och det är ingen nyhet för studien, men bra att få bekräftat. Mer intressanta är frågorna Finns det något du gärna visar upp? Och Tycker du att dina saker representerar dig? Eftersom alla intervjuade svarade att de gärna visar upp sina saker och sitt hem så indikerar det att andras attityd till att vissa saker behålls faktiskt spelar roll. De intervjuade talade dock inte om att visa upp som att skryta över sina saker utan talade mer om att de vill att andra ska trivas hemma hos dem. Amanda som berättade att hon renoverat ett par möbler hemma uttryckte att hon gärna visar upp dem. De kan i viss mån representera hennes kreativa sida menade hon.

4.3.3 Upplevd beteendekontroll

De intervjuade kunde alla finna exempel på produkter de har hemma trots att de inte använder dem. Anledningarna som uppgavs varierade. Jasmine pratade om sina böcker. Det är trevligt att kunna låna ut böcker till vänner och de är fina menar hon. Samtidigt såg hon ett värde i att de innehåller information, det kopplas till ideologisk tillfredsställelse (Jordan, 2000). Björn visade en bakmaskin som han inte använder. Den behåller han främst för att han tänker att den ska användas i framtiden. Dock uttrycker han att eftersom han fått den av sin mamma så har även det faktum en liten del av beslutet till att behålla den. Amanda berättade om ett par skor hon har som inte kan användas för att de är sönder. De kommer förmodligen att kastas men de är gåvor från hennes pappa och favoritskor så det tar emot för henne. I dessa exempel syns vikten av upplevd beteendekontroll. De intervjuade känner att de kan reflektera och bedöma om de ska utföra beteendet att behålla produkterna, det är de själva som bestämmer. Även om sakerna i dessa fall inte används så vill de intervjuade behålla dem och känner att de har kontroll över det beslutet. Frågan Har du något hemma som du behåller på grund av utomstående anledningar? Ställdes efter frågan om produkter som inte används. De intervjuade gav varierade svar och anledningar även på den frågan. Amanda visade en stor tv-bänk. Den vill hon inte behålla men den är stor och innehåller mycket saker som det inte finns plats för på andra ställen. Den är även lite för fin för att kastas tycker Amanda. Eva berättade om en vas som hon köpt på en loppis som kostat cirka 200 kronor. Nu har vasen fått en skada och hon kan inte sälja den utan att gå ner i pris mycket vilket hon tycker känns tråkigt. I dessa fall har inte de intervjuade fullt upplevd kontroll. Det är viktigt för de intervjuade att de upplever kontroll över behållandet av sina saker. Dock visar det sig att mycket saker finns kvar hemma trots att de kan tänka sig att göra sig av med dem.

4.4 Deltagande observation

Björn har en son som snart fyller ett. När vi gick en rundtur i deras kök så visade han sonens barnstolar (figur 7). Den ena har gått i arv från Björn, till hans lillebror och nu vidare till sonen. En klassisk tripptrapp-stol. Tyvärr sitter inte sonen inte still i den utan har möjligheten att resa sig upp och gör det under måltider, vilket försvårar för Björn och hans sambo. Lösningen blev att de fick köpa en annan stol, en i plast som sonen sitter still i. Björn tycker inte om den nya plaststolen och den ska de göra sig av med så fort möjligheten ges. Funktionen är återigen väldigt viktig men när det kommer till vilken stol som behålls i längden så blir det den äldre med emotionella värden. Samtliga av Normans nivåer för god emotionell design samspelar (Norman 2004).

Jasmine som under intervjun uppgav praktiska svar och ofta svarade att funktionen på produkterna var avgörande för behållande visade ett rivjärn. (Figur 8). Det var i slutet av den deltagande observationen. Jasmine berättade att hon haft rivjärnet länge men det har aldrig fungerat väl. Tanken är att ost eller annat som rivits ska samlas upp i träskålen, men det mesta hamnar istället över arbetsytan och runt omkring. Ändå tycker Jasmine mycket om rivjärnet och beskriver det som att ”det har något”. Hon gillar utseendet, materialvalen och att det för henne känns som ett ovanligt rivjärn. För den här studien är det en viktig insikt eftersom det visar att funktion inte alltid är avgörande för att känna lust att behålla något. Viktigt för behållande är dock att produkten har tillräckligt goda egenskaper för att finnas i hemmet och att den användas ofta.

Figur 7. Rivjärnet som Jasmine behåller trots att det inte fungerar så bra som hon skulle vilja.

5 Analys

I analysen redogörs de lärdomar som kom när resultaten från metoderna analyserades. Syfte är att hitta de krav och funktioner som produkten som ska designas bör ha för att svara på studiens frågeställning. Även vilken kategori av produkter som ska skapas framkommer.

5.1 Analys av observationerna

När Avfall Sveriges sammanställde sin rapport (Avfall Sverige, 2018) sorterades över 15,5 ton avfall och 17 000 produkter bedömdes i 16 olika plockanalyser. Trots den omfattningen kunde inte de ge noggrannare svar än en fingervisning av överrepresenterade produktkategorier. Den största produktkategorin de sorterade fram var den de kallar produkter för husgeråd. Enligt deras rapport ingår lampor i den kategorin (Avfall Sverige, 2018).

I den här studien observationer fastslogs det att av alla produkter som kastats under dagen på återvinningscentralen så var lampor den mest frekventa kategorin. Observationerna på Myrorna gav liknande resultat, där de inte enbart fick in mycket lampor utan även påvisade problem att sälja dem vidare.

Eftersom produktkategorin lampor är övrepresenterad i alla observationerna så anses den som den kategori där den här studien kan göra ett intressant förslag. En ny lampa ska skapas därför att det förmodligen finns brister i hur lampor designas och den här studiens ingång med beteendevetenskap och emotionell design kan kanske skapa ett nytt forskningsbidrag genom att designa en ny lampa som har avsikten att behållas länge. Det finns dock ett problem med kategorin och det är omfattningen. Ingen av observationerna har mer detaljer än att det lämnas in många lampor, men inte vilken sort. Taklampor, läslampor, bordslampor, vägglampor, kategorin är stor och vilken typ av lampa som den här studien slutligen ska designa kan inte tas beslut om efter vad som kastas, variationerna är helt enkelt inte tillräckligt konsekventa. Under utvecklingsprocessen tas det beslutet med hjälp av analys av designingångar.

5.2 Analys av intervjuer & deltagande observationer

TPB menar att samtliga av de tre bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll måste finnas för att maximera att beteende utförs (Fishbein, Ajzen, 2005). På frågorna som rörde attityd svarade de intervjuade att den personliga attityden till att behålla en produkt är starkt styrd av funktionen som produkten ska ha och möjligheten för mental tillfredsställelse från dem. Arvgods, minnessaker och andra produkter kopplade till människor i användarnas närhet har de starka intentioner att behålla. Dock visar intervjuerna att för många produkter så gör bristande funktion och möjlighet till mental tillfredsställelse att dessa värden åsidosätts. Funktion, förståelse, användbarhet och fysisk känsla är samtliga viktiga för att uppnå kraven för god beteende design (Norman, 2004). Jordan fyller i med att det handlar om vilken intelligens eller tankekraft som krävs för att nå tillfredsställelse (Jordan, 2000). Lampan ska alltså vara enkel att förstå, användarvänlig och upplevas trevlig vid beröring. Samtidigt ska den ha ett visst mått av mental utmaning. Den ska kännas kul och intressant för användaren och skapa ett visst mått av reflektion.

Frågorna som berörde bakgrundsfaktorn subjektiva normer inom TPB gav svar som visade att de intervjuade tycker det är viktigt att andra människor trivs i deras hem. Jordan skriver om hur produkter kan möjliggöra sociala interaktioner, exempelvis hur en musikanläggning kan möjliggöra för dans och interaktion mellan människor. Produkter i sig kan även vara uppkomsten till samtalsämnen och då interaktioner mellan personer (Jordan, 2000). Lampan ska alltså gärna skapa reaktioner och ge upphov till samtalsämnen mellan ägaren och besökare i dennes hem. Tycker andra om produkten så ökar chansen för långvarigt behållande av ägaren. De intervjuade tycker att deras saker representerar dem. Om de subjektiva normernas attityd till de produkter som de anser representera dem är god så finns det en hög trolighet till att produkterna får stanna i hemmen länge. Lampan bör vara utformad så att den förvaras framme i hemmet samt att den kan flyttas vid behov så att ägaren tycker den får en naturlig plats i hemmet och kan representera dennes stil och smak.

Upplevd beteendekontroll är viktigt för de intervjuade. Svaren på frågorna som berörde den bakgrundsfaktorn visade det. Det finns ingen anledning att skapa en lampa som användaren inte känner att de har kontroll över om de vill behålla, exempelvis en som måste gjutas fast i taket eller liknande. Ideologisk tillfredsställning kan vara ett bra sätt att möta den upplevda beteendekontrollen. Om en produkt bär med sig ett sätt för användaren att uttrycka sina värderingar kan det öka tillfredsställningen (Jordan, 2000). Eller som Norman skriver att reflektiv design handlar om kultur, budskapet och meningen med en produkt och dess användning (Norman, 2004). Det är dock svårt att göra allt för stora generaliseringar om detta, men lampan bör ha dessa typer av mjuka värden för att stärka förhållandet mellan den och användaren. Kvalitén av designen bedöms

baserat på det förhållande som uppstår mellan produkten och användaren (Jordan 2000). Under deltagandeobservationerna fastställdes vikten av god funktion och användarvänlighet i produkter. Dock visade observationerna även vikten av att produkter tar en plats och används i hemmet. Det ger den här studien en viktig insikt och det är att när en produkt behålls så är det fördelaktigt om användaren vill ha den synlig i sitt hem och exempelvis inte förvara den i ett förråd.

6 Utvecklingsprocessen

I det här kapitlet presenteras funktionsanalysen och kravspecifikationen för den lampa som designas. Även idégenereringarna och konceptualiseringarna framkommer. Under utvecklingsprocessen görs en analys av tre framtagna koncept som leder fram till vilken typ av lampa från den större kategorien som ska tillverkas.

6.1.1 Funktionsanalys och kravspecifikation

Funktionsanalysen och kravspecifikationen är framtagna efter analys av intervjuerna, deltagande observationer samt det teoretiska ramverket. De ligger till grund för idéingångarna.

Funktion Klass Anmärkning

Tillfredsställa Ägande HF Ska vilja behållas

länge

Äga Funktionalitet N Fungerande lampa

Tillfredsställa Socialt N Involvera andra

Tillfredsställa Mentalt N Utmana, intressera

Medge Kontakt N Röra vid lampan

Äga Användarvänlighet N

Äga Värde Ö Utöver monetärt

Medge Vård Ö Enkel reparation,

uppgradering

Äga Moduläritet Ö I möjligaste mån

Vara Anpassningsbar Ö Till olika hem och

situationer

Upplevas Intressant Ö Av gäster och

Vara Mobil Ö Kunna byta plats i hemmet enkelt Figur 8. Funktionsanalys; HF: huvudfunktion N: nödvändig funktion Ö: önskvärd funktion

Absoluta krav Icke mätbara

Möjliggöra justering ljusstyrka Skapa stolthet av att äga

Möjliggöra rikta ljus Kognitivt utmanande

Önskvärda krav Icke mätbara

Föränderlig till utseende Skapa reaktion från andra

Behålls länge Uppfattas som spännande och intressant

Figur 9. Kravspecifikation

6.1.2 Idégenereringar

Den första idégenereringen resulterade i olika designingångar. Exempelvis en lampa som med skuggor och ljus även agerade som en spelplan för ett brädspel. Tanken var att den kunde skapa ett band med användaren genom att användas vid trevliga tillfällen som när denne har gäster på besök. Vid närmare analys ströks dock den idéen eftersom den inte sågs kunna möta kriterierna för att uppnå tillräcklig funktion som lampa. Andra idéer innefattade att lampan skulle vara

modulär och erbjuda användaren att bygga mycket själv.

Marknadsundersökningen visade dock att det finns mycket lampor som på olika sätt möter den typen av mental tillfredsställelse. Exempelvis Helios Touch modulära system med tryckkänsliga plattor (Helios, 2019). Idéerna från den konfronterande idégenereringen visade sig vara goda men tycktes missa en del viktiga lärdomar från teorierna. De upplevdes inte möta tillräckligt många av funktionerna från funktionsanalysen. De som mötte social tillfredsställelse saknade andra funktioner som mental tillfredsställelse.

Den andra idégenereringen gav idéer som exempelvis en lampa som skulle justera sitt ljus efter hur många gäster som var på plats hos användaren. Inspirerat från en lägereld. Den och liknande idéer ströks eftersom de skulle involvera sensorer och mer teknik än många andra lampor som kom fram i marknadsundersökningen. Bakgrunden till studien kommer från hållbar utveckling och lösningar som involverar mer komplicerad elektronik än lampor som marknadsundersökningen hittade är kontraproduktivt. En idé involverade ett lucksystem på lampan som

användaren kunde öppna för att ge olika mängd ljus för hand istället för med klassisk dimmer. En tanke om att koncepten som tas vidare måste möjliggöra fysiks kontakt mellan användaren och då med väl valda material var med i många idéer och samspelar väl med Normans olika nivåer (2004). Det samt förmågan att kunna justera ljusstyrka och riktning var slutligen avgörande för vilka tre idéer som togs vidare och skissades upp till koncept.

6.1.3 Koncept

Figur 11. Illustration av koncept "motvikt".

Lampa som justeras i höjdled med motvikt. Användaren sätter själv ut vikter som på en vågskål. Lampa med mekanisk dimmer. Trähandtaget håller mot tyngden av de skenor som skärmar lampans ljus. Olika höjd på handtaget innebär olika mängd ljus.

Lampan består av en ljuskälla, en bas och ett stort klot. Med klotet styrs ljusets riktning och styrka. Klotet ligger löst i basen och går att snurra runt fritt och steglöst. Klotet har en gradient som går från genomskinligt till svart närmast hålet. Beroende på vilket håll klotet ligger så släpper gradienten igenom olika mängd ljus.

Figur 12. Illustration av koncept "klotet"

6.2 Analys av koncept

Vilken sorts lampa ska tillverkas?

Det framgick inte från det som kastas på återvinningsstationer eller second hand butiker vilken typ av lampa som är överrepresenterad. Därför tas beslut om vilken kategori av lampa som ska designas tas med hjälp av koncepten som framkommit. Koncept Persienn är i grunden en vägglampa men skulle kunna designas som en taklampa också. De övriga koncepten är tänkta att placeras på bord eller andra avställningsytor. Eftersom analysen och funktionsanalysen visar att lampan bör ha viss mobilitet och moduläritet så borde konceptet som går vidare i utvecklingsprocessen vara enkelt att flytta runt i användarens hem. Då kan vägg och taklampor verka mindre fördelaktiga men det är samtidigt möjligt att genom design finna lösningar på detta. Däremot kan en taklampa eller vägglampa försvåra den fysiska kontakten mellan användaren och lampa, då interaktion ofta sker ofta via strömbrytare eller strömställare i dessa fall. Bakgrundsfaktorn subjektiva normer från TPB har i analysen framkommit som en intressant faktor att försöka påverka. Social tillfredsställelse talar Jordan om, han menar att produkter kan ge upphov till sociala interaktioner (2000). Det leder utvecklingsprocessen till lampor som kommer till sin rätt vid sociala sammankomster så som stämningsbelysning och andra former av punktbelysning. Återigen utesluter inte det tak- eller vägglampor men den lampa som slutligen designas skulle få stora fördelar om den kunde placeras centralt vid sociala sammankomster men även kunna byta rum om det behovet skulle uppstå.

Konceptet Motvikt skulle kunna agera som ett trevligt sätt att justera ljus och ljusstyrka på, positivt är även att det sker med små interaktioner med hjälp av

vikterna. Dock kan det konceptet vara lite för bristande i funktion, förståelse och användarvänlighet. Norman nämner dessa som viktiga grunddelar i emotionell design. Beteende design säger att funktion är viktigt (Norman, 2004). Långt behållande kräver att lampan faktiskt fungerar så väl som användaren upplever att den bör. Även mängden små lösa delar upplevs som negativt för konceptet. Konceptet klotet bedöms som det koncept som uppfyller flest krav från funktionsanalysen. Det är även ett koncept som kan genomföras med få material och sammanfogningar utan lim. Det återkopplar väl till bakgrunden inom hållbar utveckling. Den mentala utmaningen i att ställa ljusstyrka stämmer väl in på Jordans teorier om mental tillfredsställelse (2000) utan att tappa varken förståelse eller funktion.

6.3 Vidareutveckling av valt koncept

I det här kapitlet så redogörs utvecklingen av det valda konceptet. En bordslampa lämplig för punktbelysning med möjlighet att variera ljusstyrkan steglöst och mekaniskt med händerna.

6.3.1 Form

Lampans viktigaste element är klotet som justerar ljusstyrkan. Det är den delen som användaren har mest fysisk kontakt med. Första beslutet för klotet var vilken storlek det ska ha. Det utfördes en mängd tester för att komma fram till rätt diameter. Testerna gjordes genom att utforska och ta på olika runda saker som exempelvis bollar med olika diameter, glasskålar och lampskärmar. Slutligen togs beslutet att inspireras av en klassisk jordglob. Standardiametern på jordglober varier något mellan tillverkare men 30 centimeter i diameter är ett gott medeltal. En jordglob är för många en bekant storlek och ett passande mått för en stor variation av storlek på händer. Förhoppningen är att en bekant form och diameter ökar vilja att interagera med lampan.

6.3.2 Funktionsmodell

Funktionen av lampan var viktig att fastställa. Gradienten på klotet, ljusstyrkan och ljusriktningen behövde undersökas för att fastställa att idén fungerar. Det undersöktes med enkla modeller. En LED-ljuskälla, ett glasklot och well-papp användes för att bygga en funktionsmodell. Kollaget nedan visar testet som undersökte om ljuset skulle riktas genom hålet även med ljuskällan placerad i basen på lampan.

Figur 13. Kollage med exempel på hur olika dimensioner känns i handen.

Gradienten undersöktes med samma modell fast nu med klotet målat med svart färg. Den gradient som lampan i slutända ska ha är inte helt identisk med funktionsmodellen. Gradienten på funktionsmodellen känns för tvär. Figur 16 och 17 visar mer åt vilken typ av gradient som är tänkt. Dock visar testet att idén är fullt möjlig. Framförallt visade testerna att det är kul och intressant att styra klotet på lampan och justera ljuset.

Figur 15. Gradient på glas

Figur 18. Kollage med klotet i olika lägen. Testet uppvisar att justering av ljusstyrkan genom att snurra klotet fungerar. Bilden längst till vänster visar lampan med låg ljusstyrka eftersom gradientens mörkaste del ligger nedåt.

6.3.3 Material och tillverkning

Kvalitén och känslan som ska upplevas när användaren tar på kloten och justerar ljusstyrkan kan uppnås om den tillverkas i glas. Eftersom en gradient ska verka från genomskinlig till mörkare så skulle en del plaster som exempelvis PET fungera men plast skulle riskera att ge användaren fel känsla vid användandet. Karin Hammar är glasblåsare och driver Stockholms glasbruk. Vid samtal med henne berättade hon att glasblåsning är en möjlig tillverkningsmetod. Ett runt klot på cirka 30 centimeter diameter med ett hål i bör blåsas i en träform berättade Karin. Med träform så bibehålls en god form på klotet. För att få till hålet där mest ljus ska släppas igenom så ska formen ha en öppning för en hals. Den halsen sågas sedan av från klotet och kanten slipas. Karin berättade att vid infärgning för att skapa gradienten så läggs färgen in från det håll man blåser vilket då är hålet på klotet. Det passar eftersom det är vid hålet som gradienten är som mörkast. För den här studien är munblåst glas positivt då det bidrar med mjuka värden. Infärgningen blir inte exakt och skulle fler lampor tillverkas så skulle inget klot bli helt likt ett annat. Hantverkskänslan skulle ge användaren möjlighet för reflektion. Tanken är att det förmodligen kommer möta ideologisk tillfredsställelse hos användaren (Jordan 2000) samt den nivå som Norman (2004) menar är den djupaste. Den reflektiva.

Basen på lampan måste vara urskålad så pass mycket att klotet kan snurra runt utan att riskera att falla ur. Formmötet mellan bas och klot undersöktes med lermodeller. Beslutet kom slutligen till en cylinderform med yttermått som är cirka två centimeter mindre än klotet. Som material till basen föreslås trä eftersom det är ett levande material med värme. Basen skulle kunna svarvas fram vilket borde ge en fin yta i urskålningen. Björk skulle bli ett bra svarvämne eftersom det är hårt, segt och långfibrigt (Din Byggare, 2019). Björk har även fördelen att det inte är skillnad i kvalité mellan kärn- och ytved vilket minskar mängden spillmaterial vid bearbetningen.

För att slå av och på lampan föreslås en knopp i mässing med lättrad sida (figur 21). Känslan i en lättrad knopp är inbjudande och användarvänlig.

Eftersom Lampan ska behållas länge så bör den kunna vara enkel att inreda med. Även möjligheten att kunna flytta den vid behov framkom i analysen som viktigt. Tanken är därför att den ska ha ett inbyggt batteri som kan driva ljuskällan om sladdanslutningen kopplas bort. Då kanske lampan till och med kan få en central plats vid en social sammankomst runt ett bord.

Figur 20. Lättrad knopp

6.4 Slutprodukt

En bordslampa som används som punktbelysning samt mysbelysning. Den är utformad för att användaren ska bygga ett band till den genom att vara nära och interagera med den när ljusstyrka och riktning justeras. I basen på lampan finns ljuskällan som är riktad rakt upp. Ovanpå basen ligger ett stort glasklot som är 30 centimeter i diameter. När lampan är påslagen så går ljuset genom klotet och sprids i rummet. Klotet har en gradient så beroende på hur det ligger i basen så sprids ljuset olika. Riktningen på ljuset och ljusstyrkan är beroende av hur klotet är placerat. Användaren måste därför använda viss kognitiv förmåga för att få ljuset precis som denne önskar. Det är inte lika enkelt som att enbart justera med en dimmer och riktning av exempelvis en lampskärm. Den extra tiden den kontakten innebär ska enligt teorin leda till längre behållande. En lampa som förhoppningsvis ligger väl avvägd mellan funktion och reflektion.

Förhoppningen är att lampan ska användas mycket och bli en del av både det privata och sociala sammankomster. Den har en batterifunktion så att lampan kan flyttas enkelt och användas vid flertalet tillfällen. Förhoppningen är att då lampan är funktionell men lite annorlunda så får den kommentarer från besökare till ägaren och tanken är då att det ska bidra till ett önskat långt behållande. Vad andra tycker har den här studien visat kan vara en viktig bakgrundsfaktor.

Figur 21. Rendering av slutprodukt. Förslaget är träbas och klotets gradering går från opak svart till genomskinligt.

7 Slutsats

Hur kan emotionell produktdesign bidra till förändring av slit- och släng beteende? För att svara på frågan så gjordes ett antagande att behålla eller kasta en viss produkt är ett beteende. Enligt teorin TPB så har alla mänskliga beteenden bakgrundsfaktorer. Dessa kan påverkas och således påverka beteendet. I den här studien används ett problemområde nämligen att lampor och armaturer kastas i stor utsträckning kastas. Dock visade det sig svårare att krympa den produktkategorin till en enskild sorts lampa. För att ändå kunna ta fram ett slutkoncept så gjordes analys av ett par designingångar med hjälp av teorierna om emotionell design och tillfredsställelse.

Resultatet på studien är svårt att mäta men slutsatsen för att ett långvarigt behållande ska ske är att ett band måste skapas mellan användaren och produkten. För att uppnå det behöver lampan möta bakgrundsfaktorerna till själva beteendet att behålla den. Först måste användaren själv vilja behålla lampan. Det stärks i lampans formgivning genom att den är väl fungerande och enkel med få material som samspelar. Samtidigt utmanar den så att moderat kognitiv förmåga behövs hos användaren. För att justera ljusstyrkan krävs en fysisk kontakt mellan lampan och användaren och det kan behövas lite tid för att hitta exakt det ljus som önskas. Kontakten som måste ske och storleken på klotet stärker i sig även intentionen till att behålla lampan. Studien visar även att om saker förvaras framme och används är chansen större för att de behålls. Diametern på klotet är inspirerad från en välbekant produkt, en jordglob. En sådan är för många användare bekant och förhoppningen är att storleken är inbjudande.

En bakgrundsfaktor till behållandet av lampan involverar andra personer i användarens närhet. Efter många idéer och mycket utvärderande fastslogs det att vad användarna uttrycker är att trivseln i deras hem är en viktig faktor. Lampan möter det, dels med att kunna justera ljuset till en behaglig styrka men framför allt genom att det görs på ett mer annorlunda sätt än på vanliga lampor. Förhoppningen är att lampan ska ta en plats i hemmet och skapa reaktioner från besökare. Om det uppstår reaktioner kan samtal komma av det och relationen till produkten stärks. Användaren är mer benägen att behålla en lampa som bidrar till trivseln i deras hem, speciellt om den trivseln också upplevs av andra i användarens närhet. Det kan rimligen påvisas att emotionell produktdesign kan förändra slit- och slängbeteende men eftersom det inte går att bevisa utan att tid har gått och faktiskt behållande av lampan har pågått så måste den i nuläget ses som ett exempel.