Sammanfattningsvis finns det flera olika problem och svårigheter i dagens samhälle som påverkar individer på flera olika sätt. Svårigheter som i många fall kan anses ha kommit i och med utvecklingen av arbetslinjen på 1990-talet och som påverkade den universella välfärden. Svårigheter och problem finns således i alla nivåer så som i demografin, inom socialtjänstens organisation och regelverk och på individnivå. Resultatet beskriver hur individer i fattigdom och utsatthet får en allt mer komplex problematik och som står långt ifrån samhället. Där flera olika aktörer behöver stötta upp individen för att individen ska kunna komma in i samhället igen. En av de aktörer som hjälper till att skapar ett mervärde och som
kompletterar den offentliga sektorn är stadsmissionerna. En riksorganisation som har en central plats i välfärden för att täcka de maskor som finns inom det yttersta skyddsnätet. En organisation som för vissa individer är ”deras räddning i vardagen” när det offentliga skyddsnätet sviker.
33
REFERENSLISTA
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. School of Social Work, Lund University. Hämtad den 17 december 2018 från
http://portal.research.lu.se/ws/files/3374520/1504325.pdf
Bauman, Z. (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos. Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.
Bergmark, Å. (2000). Socialbidragen under 1990-talet. I Å. Bergmark (Red.), Välfärd och
försörjning. (s. 129–170). Stockholm: Statens offentliga utredningar,
Socialdepartementet, SOU 2000:40. Hämtad den 21 november 2018 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2000/09/sou-200040/
Bergmark, Å. (2013). Ekonomiskt bistånd – en urholkad stödform. Socionomen, (2013 nr. 6). Hämtad den 18 december 2018 från
https://socionomen.nu/tidningar/socionomen/pdf/forskningssupplementet%2034.p df
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dahlstedt, M. (2009). Aktiveringens politik – Demokrati och medborgarskap för ett nytt
millennium. Malmö: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.34–54). Stockholm: Liber.
Esping-Andersen, G. (1990). The Three Worlds of Welfare Capitalism. Princeton: Princeton University Press.
Fridolfsson, C., & Elander, I. (2012). Faith-based Organizations and Welfare State
Retrenchment in Sweden: Substitute or Complement? Politics and Religion, 5(3), 634–654. Hämtad den 9 januari 2019 från
https://doi.org/10.1017/S1755048312000338
Heidegren, C-G. (2009). Erkännande. Malmö: Liber.
Hjort, T. (2004). Nödvändighetens pris - Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. School of Social Work, Lund University. Hämtad den 21 november 2018 från
34
Hjort, T. (2012). Skälig levnadsnivå i Malmö - Om handläggning och bedömning av
socialbidragsärenden. Malmö stad. Hämtad den 5 januari 2019 från
http://portal.research.lu.se/ws/files/5431151/3128181.pdf
Karlsson, M., Carrigan, A., Malmberg, S., & Stiernström, A. (2015). Stadens fattiga – en rapport om Sveriges stadsmissioner och fattigdom. Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal Högskola, Hämtad den 19 december 2018 från http://esh.diva-
portal.org/smash/get/diva2:848952/FULLTEXT01.pdf
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P., & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lilja, J. (2005). Problemformulering. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer, (Red.),
Forskningsmetoder i socialt arbete. (s.39–55). Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, E. (2017). Toward a New Social Contract? The Participation of Civil Society in Swedish Welfare Policymaking, 1958–2012. Voluntas - International Journal of
Voluntary and Nonprofit Organizations, 1–22. Hämtad den 11 februari 2019 från
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11266-017-9919-0
Maslow, A. H. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370–396. Hämtad den 12 februari 2019 från https://doi.org/10.1037/h0054346
Minas, R. (2005). Sifting the wheat from the chaff—the organization of telephone intake and the selection of social assistance inquirers in Sweden. European Journal of Social
Work, 8(2), 145–164. Hämtad den 30 maj 2019 från
https://doi.org/10.1080/13691450500085208
Olofsson, J. (2015). Socialpolitik – varför, hur och till vilken nytta? Lund: Studentlitteratur. Olsson, L-E., & Nordfeldt, M. (2008). Homelessness and the Tertiary Welfare System in
Sweden – the Role of Welfare State and Non-profit Sector. European Journal Of
Homelessness, (2), 157–174. Hämtad den 14 februari 2019 från
https://pdfs.semanticscholar.org/23ef/60da2708799712035b5dd26b5173707e4bbe.p df
Panican, A., & Ulmestig, R. (2011). Frälsningen, lagen och sanningen i ett kommunalt
aktiveringsprojekt. Socionomen, (2011 nr. 6). s. 44–55. Hämtad den 18 februari 2019 från http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:491075/FULLTEXT01.pdf
Panican, A., & Ulmestig, P. (2016). Social rights in the shadow of poor relief – social
assistance in the universal Swedish welfare state. Citizenship Studies. (20:3–4). 475– 489. Hämtad den 21 november 2018 från
35
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende, perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber. Prop. 1979/80:1 Om socialtjänsten. Stockholm: Regeringens proposition,
Socialdepartementet. Hämtad den 10 januari 2018 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om- socialtjansten_G3031
Prop. 1997/98:165. Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet. Stockholm: Regeringens proposition, Finansdepartementet.
Rantakeisu, U., Kuusela, K., & Bodil Karlsson, L. F. (2013). Social utsatthet och
marginalisering – en introduktion. I L. Bodil Karlsson, K. Kuusela, & U. Rantakeisu (Red.), Utsatthet, marginalisering och utanförskap (s.17–41) Lund:
Studentlitteratur.
Sahlin, I. (2018). Misstänkliggörandet av socialbidragstagare. I M. Dahlstedt, & P. Lalander (Red.), Manifest - för ett socialt arbete i tiden (s.85–100) Lund: Studentlitteratur. Sainsbury, D. (2000). Välfärdsutvecklingen för kvinnor och män på 1990-talet. I Å. Bergmark
(Red.), Välfärd och försörjning. (s. 87–128). Stockholm: Statens offentliga
utredningar, Socialdepartementet, SOU 2000:40. Hämtad den 21 november 2018 från https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-
utredningar/2000/09/sou-200040/
Salonen, T. (2013). Det nödvändiga uppbrottet – reformera det ekonomiska biståndet. Stockholm: Arena Idé. Hämtad den 29 december 2018 från
http://arenaide.se/rapporter/det-nodvandiga-uppbrottet-reformera-det- ekonomiska-bistandet/
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 18 februari 2019 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsen. (u.å.). Ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen. Hämtad den 10 februari 2019 från https://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/ekonomisktbistand
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige. Stockholm: Maktutredningens slutrapport, Statsrådsberedningen.
SOU 1993:16. Nya villkor för ekonomi och politik. Stockholm: Ekonomikommissionens förslag, Finansdepartementet.
Starrin, B. (2013). Stigma, skam och fattigdom. I L. Bodil Karlsson, K. Kuusela, & U. Rantakeisu (Red.), Utsatthet, marginalisering och utanförskap (s.75–95) Lund: Studentlitteratur.
36
Starrin, B., Kalander Blomkvist, M., & Janson, S. (2013). Socialbidragstagande och statusbunden skamkänsla – En prövning av ekonomi - sociala band modellen.
Socialvetenskaplig tidskrift (V.10, nr. 1). Hämtad den 27 december 2018 från
https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15542/14036
Stockholm stadsmission. (u.å.). Stockholms stadsmissions historia. Stockholm: Stockholm stadsmission. Hämtad den 1o februari 2019 från https://www.stadsmissionen.se/om- oss/stockholms-stadsmissions-historia
Stranz, H. (2007). Utrymme för variation: - om prövning av socialbidrag. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Hämtad den 29 december 2018 från
https://www.researchgate.net/publication/278010190_Utrymme_for_variation_- _om_provning_av_socialbidrag
Svedberg, L., & Wollter, F. (2013). Att benämna den sociala utsattheten – från fattigdom till utanförskap. I L. Bodil Karlsson, K. Kuusela, & U. Rantakeisu (Red.), Utsatthet,
marginalisering och utanförskap (s.43–74) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson, (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.17–31). Stockholm: Liber. Sveriges stadsmissioner. (2018). Fattigdomsrapport 2018 – Välfärdssamhället krackelerar.
Stockholm: Sveriges stadsmissioner. Hämtad den 28 december 2018 från
http://www.sverigesstadsmissioner.se/files/8815/3971/4797/Fattigdomsrapport_20 18.pdf
Sveriges stadsmissioner. (u.å.). Fakta om Sveriges stadsmissioner. Stockholm: Sveriges stadsmissioner. Hämtad den 10 februari 2019 från
http://www.sverigesstadsmissioner.se/om-riksforeningen/fakta-om-sveriges- stadsmissioner/
Swärd, H. (2012). Vad är fattigdom? Stereotyper, definitioner, orsaker och åtgärder. I H. Swärd, & L. Engelmark (Red.), Fattigdom – utan gränser. (s.32–84) Lund: Studentlitteratur.
Szebehely, M., & Trydegard, G. (2012). Home care for older people in Sweden: A universal model in transition. Health & Social Care in the Community, 20(3), 300-309. Hämtad den 11 februari 2019 från http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365- 2524.2011.01046.x
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 10 februari 2019 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
37
Wilkinson, R., & Pickett, K. (2011). Jämlikhetsanden. Stockholm: Karneval förlag. Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder. (55–67). Stockholm: Liber.
Örebro stadsmission (u.å.). Vad vi gör. Örebro: Örebro stadsmission. Hämtad den 1o februari 2019 från https://www.stadsmissionen.se/om-oss/stockholms- stadsmissions-historia
1
BILAGA A – INTERVJUGUIDE STADSMISSIONEN
Intervjuguide för stadsmissionen
Inledande frågor:
• Hur länge har du arbetat inom stadsmissionen?
• Vad har du för arbetsuppgift inom stadsmissionen?
• Vad har du arbetat med tidigare?
Huvudfrågor:
• Vilket är det främsta behovet som personer som kommer till er har?
• Ser du några förändringar i samhället som påverkar de ekonomiskt utsatta och hur behovet
av stadsmissionens verksamhet och socialtjänsten ser ut?
Ämnen som ska beröras:
Stadsmissionens olika hjälpinsatser Kommunernas bemötande
Krav
Komplement socialtjänst
Utanförskap och olika problem
Annan målgrupp-fattiga
Konsumtion?
Försörjningstöd?
Övriga frågor / förslag på frågor:
• Varför är det viktigt att ni stadsmissioner finns?
• Är det svårare att vara fattig i dagens samhälle än vad det var för typ 10 år sedan?
• Kan kommunerna ge det stödet som efterfrågas?
• Är socialtjänsten den hjälpande instans som de sägs vara i samhället?
Avslutande frågor
• Om du skulle få ändra på det offentliga systemet, vad skulle du då förändra?
• Är det något mer du vill tilläga efter mina frågor?
2
BILAGA B – INTERVJUGUIDE SOCIALTJÄNSTEN
Intervjuguide för socialtjänst
Inledande frågor:
• Hur länge har du arbetat inom socialtjänsten?
• Vad har du för arbetsuppgift inom socialtjänsten?
• Vad har du arbetat med tidigare?
Huvudfrågor:
• Hur ser du några förändringar i vilka som söker ekonomiskt bistånd eller i hur ni arbetar?
Bostäder
De basala behoven
Kravställandet
Riksnormen
Långtidsberoende
Personer med annan problematik
• Kan kommunen och socialtjänsten tillgodose de behov som individer kommer med?
Samarbete
Organisation
Tiden att verkställa
• Hur ser du på kravställandet inom ekonomiskt bistånd?
• Är det många som söker som har något typ av missbruk eller annan problematik och har
det ökat eller minskat den senaste tiden?
• Är det svårare att vara fattig i dagens samhälle än vad det var för typ 10 år sedan?
• Behövs ideella organisationer som stadsmissionen i dagens samhälle?
• Hur tror du samhället kommer att vara i framtiden? Offentlig sektor/privat sektor
Övriga frågor / förslag på frågor:
• Hur ser du några förändringar i ditt arbete kring dem som söker ekonomiskt bistånd eller
hur ni arbetar?
• Tycker du att försörjningsstödet är tillräckligt?
• Har bedömningen av försörjningsstödet förändrats de senaste åren?
Avslutande frågor
• Om du skulle få ändra på försörjningsstödet, vad skulle du då förändra?
• Är det något mer du vill tilläga efter mina frågor?
3
BILAGA C – ETISK EGENGRANSKNING
Projekttitel: Stadsmissionernas betydelse i ett föränderligt välfärdssystem. Studerande: Emma Hanisch.
Handledare: Daniel Lindberg.
Ja Nej Tveksamt 1 Kommer känsliga personuppgifter att behandlas i
projektet/uppsatsen/rapporten?
X
2 Deltar barn under 15 år, personer med nedsatt kognitiv
förmåga barn, personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer i beroendeställning (inom institutionsvård, till forskaren i studien etc.)?
X
3 Kommer information om studien lämnas till
forskningspersonerna (vanligen genom missivbrev)?
X
4 Kommer informerat samtycke att inhämtas (skriftligt eller
muntligt)?
X
5 Finns det samtycke från barnet och barnets föräldrar eller
motsvarande vårdnadshavare om barn är under 15 år?
X
6 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna negativt
eller leda till skada?
X
7 Kommer forskningspersonerna att informeras om att
deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som
helst?
X
8 Innebär projektet ett fysiskt ingrepp på forskningspersonen?
X
Ort och datum: Eskilstuna 2019-01-24 Underskrift av studerande:
Handledare:
Namn och titel:
Daniel Lindberg, Fil dr. Lektor i socialt arbete
Akademi/enhet:
Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola.
4
BILAGA D – MISSIVBREV
Information om ditt deltagande i denna intervjustudie
Tack för att du är intresserad av att delta i min intervjustudie!
Vidare kommer lite information om min studie och information kring ditt deltagande. Jag vill gärna att du läser igenom detta innan intervjun äger rum.
Om studien:
Detta är en studie till ett examensarbete som är en del av utbildningen på socionomprogrammet på Mälardalens högskola. Examensarbetet handlar om hur det yttersta skyddsnätet för individer som är beroende av försörjningstöd håller på att förändras. Det finns idag rapporter och forskningsartiklar på hur det offentliga skyddsnätet nedmontera och hur allt fler individer faller igenom. Därför fokuserar studien på att undersöka hur socialtjänst och stadsmissionerna ser på förändringen som påverkar försörjningsstödet och det yttersta skyddsnätet samt vilken hjälp som dessa individer får i dagens samhälle.
Åtta intervjuer planeras att genomföras med personal från socialtjänsten och från stadsmissionens verksamheter.
Om intervjun och ditt deltagande:
Deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan i studien. Personuppgifter kommer att behandlas med största konfidentialitet. Vilket innebär att intervjun kommer att spelas in och sedan transkriberas och avidentifieras och förvaras på en säker plats. När arbetet är godkänt senare i vår kommer det insamlade materialet att makuleras. Som tack för din medverkan kan jag höra av mig när arbetet är klart, om du skulle vilja ta del av examensarbetet. Intervjun beräknas ta 45–60 minuter, på en tid och plats som du bestämmer.
Jag vill tacka dig ännu en gång för att du är intresserad av att delta i min studie, jag ser fram emot att få höra din uppfattning och erfarenheter i ämnet!
Har du frågor och funderingar kring ditt deltagande eller om studien i övrigt kan du höra av dig till:
Studerande: Handledare:
Emma Hanisch Daniel Lindberg
Fil dr. Lektor i socialt arbete, MDH
Jag intygar om att jag har tagit del av informationen i missivbrevet ovan och ger mitt samtycke till att delta i denna intervjustudie.
Ort och datum: Underskrift:
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00